Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk – filosofiska fakulteten
Maria Stralhed
Minnets betydelse för lärandet
En intervjustudie med tre pedagoger som arbetar
med specialpedagogiska frågor
Memory consequences of learning abilities
An interview study with three pedagogues who
works with special educational issues
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum/Termin: 2010-11-09 Handledare: Annika Åstrand
Abstract
My study is about working memory and working memory abilities for children with
concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.
The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living. Time perception also have whit memory to-do, if the child can’t remember what they did for example yesterday at home or which character they have learned. When it comes to specific areas in school where the child with bad working memory can have problems with, is it often shown in school subjects as mathematic
(instruction in several stages) and in Swedish subjects (character learning, and in reading).
My conclusion among others are, if the child have difficulties with its working memory it is shown mainly in mathematic and in the subject Swedish. Another conclusion I drew is, if you started to train the child already in preschool, you can make it easier for the child to continue its learning. The result also shown that the pedagogues think that it is important to work from without what the particular child hade difficulties with and how the environment effects on the child’s ability.
Keyword: concentration difficulties, memory, working memory
Sammanfattning
Mitt arbete handlar om arbetsminnet och dess betydelse för lärandet hos barn med
koncentrationssvårigheter. Jag har tagit del av litteratur samt l forskning inom det aktuella området. Jag har även intervjuat tre pedagoger med erfarenhet av problemområdet.
De slutsatser jag kan dra av min undersökning när det handlar om arbetsminnet är att barn/elever med koncentrationssvårigheter kan få svårt med, är när instruktioner ges i flera led. När barnet/eleven får för många instruktioner har de oftast glömt vad den första
instruktionen var. Här kan stödfrågor, bilder, bildschema, samt skriftliga instruktioner hjälpa barnet att minnas. Jag fann att pedagogerna inte bara tittade på arbetsminnet utan att de även undersökte hörsel och syn alltså vilken förmåga barnet/eleven har att uppfatta det de ser samt hur de omsätter det i sin vardag. Tidsuppfattning har även det med minnet att göra alltså om barnet/eleven kommer ihåg vad de till exempel gjorde igår hemma eller vad de lärde sig för bokstav i skolan. När det kom till specifika områden i skolan där eleven med dåligt
arbetsminne kunde få problem visade sig det i ämnen såsom matematik (instruktioner i flera led) och svenska (bokstavsinlärning, läsning).
Mina slutsatser är bland annat att om barnet/eleven har svårt med sitt arbetsminne kommer det att visa sig främst i ämnen som matematik och svenska. En annan slutsats jag drog är också att börjar man redan i förskolan att arbeta med dessa svårigheter, underlättar det för
barnets/elevens fortsatta lärande. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta utifrån vad det enskilda barnet/eleven hade svårt med, samt att miljön påverkade barnets/elevens lärande.
Nyckelord: koncentrationssvårigheter, minnet, arbetsminnet
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 2
2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 3
2.1KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER ... 3
2.2MINNET ... 5
2.2.1 Var sitter minnet? ... 5
2.2.2 Skillnaden mellan korttidsminnet och långtidsminnet ... 5
2.3ARBETSMINNET OCH LÄRANDE ... 6
2.5TIDIGARE FORSKNING ... 8
2.5.1 Studie 1. ... 8
2.5.2 Studie 2 ... 9
2.6SAMMANFATTNING AV KAPITLET ... 10
3. METOD ... 12
3.1VAL AV METOD ... 12
3.2URVAL ... 12
3.3ETISKA PRINCIPER ... 13
3.4GENOMFÖRANDE ... 14
3.5DATABEARBETNING ... 15
3.6TROVÄRDIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET ... 15
3.7METODDISKUSSION ... 16
4 RESULTAT ... 18
4.1PRESENTATION AV DELTAGARE I MIN STUDIE ... 18
4.2PRESENTATION AV INTERVJUERNA ... 19
4.2.1 Intervju med Lisa ... 19
4.2.2 Intervju med Lotta ... 20
4.2.3 Intervju med Lena ... 21
4.3ANALYS ... 22
4.3.1 Metoder... 22
4.3.2 Instruktioner ... 23
4.3.3 Redskap och verktyg för lärandet ... 24
4.3.4 Att få lyckas ... 24
4.3.5 Miljöns inverkan på lärandet ... 25
4.3.6 Områden som barnen/eleven kan få svårt med ... 25
4.3.7 Teman ... 26
5. RESULTATDISKUSSION ... 27
5.1JÄMFÖRELSE AV TIDIGARE FORSKNING OCH RESULTAT ... 27
5.2AVSLUTANDE REFLEKTION ... 30
5.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING INOM OMRÅDET ... 31
REFERENSLISTA ... 32
BILAGA 1 ... 34
BILAGA 2 ... 35
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Jag har arbetat som barnskötare i förskolan cirka 20 år. Under de åren har jag träffat många barn som har koncentrationssvårigheter varav min son har varit en av dem. Jag har arbetat på 1-5 års avdelning samt på en resursavdelning1. I min studie vill jag undersöka relationerna mellan arbetsminnet och koncentrationssvårigheter.
Jag har gått en utbildning där jag fick lära mig hur ett åtgärdsprogram skrivs. En av föreläsarna på kursen nämnde ett arbetsminnesprogram, detta minnesprogram väckte min nyfikenhet för jag har en vän som har ett barn som ligger under autismspektrat2 med en lätt utvecklingsstörning. Skolan tränade minnesprogrammet med hennes son varje dag under fem veckor med ett positivt resultat av hans minneskapacitet. Detta är också något som väckte funderingar angående vårt minne och hur vi lär in.
Under utbildningens gång har jag också kommit i kontakt med barn som har svårt att hålla sin koncentration. Det har även skett på skolan där jag har min verksamhetsförlagdautbildning – VFU. I kursen kreativ matematik var jag på min VFU - skola och utförde en fältstudie som bestod i att jag skulle ha en lektion i matematik. Vi använde geobrädan som är en fyrkant med spikar som barnen skulle bygga olika geometriska figurer på. När lektionen var över och jag diskuterade resultatet med min handledare kom vi att prata om en elev som hade svårt att minnas. Eleven kom inte ihåg bokstäverna i alfabetet, siffror och så vidare. Eleven använde sig av handalfabetet för att minnas bokstäverna. Även om eleven använde handalfabetet kom eleven inte ihåg hur bokstaven såg ut eller hur den lät. Eleven hade även svårt med att till exempel två saker är lika med siffran två. Den här eleven hade även svårt med att hålla sin koncentration. Allt detta har väckt min nyfikenhet.
Jag har även pratat med specialläraren på min VFU – skola om mitt ämnesval. I och med att jag ska skriva för andra och inte för mig själv ville jag veta om mitt ämne var relevant.
Specialläraren ansåg att ämnet var relevant och aktuellt. . Jag har även diskuterat med andra
1 På en resursavdelning i förskolan finns det barn som är integrerade med vanliga barn utan funktionshinder samt att personalen som arbetar där har någon slags special kompetens.
2 Det innebär att barnet inte har alla symtom som krävs för diagnoserna autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom
pedagoger och de har alla sagt att ämnet är intressant och väldigt aktuellt. Detta har gjort att jag vill undersöka om det är så att minnet spelar roll vid inlärning samt vad det är som gör att en del har lättare att komma ihåg och varför andra har svårare med att minnas.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med mitt examensarbete är att bidra till en ökad kunskap om hur minnet påverkar lärandet hos barn med koncentrationssvårigheter samt hur det uppmärksammas i förskola och skola.
Frågeställning
1. Vilka är Pedagogers tankar kring minnets relation till lärandet?
2. Vilka metoder/arbetssätt säger sig pedagogerna använda i förskolan respektive grundskolan?
2. Litteraturgenomgång
I min studie har jag valt att koncentrera mig på litteratur som handlar om minnet. Minnet är en av de svårigheter som ett barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt med. Kapitlet har jag valt att dela upp i fyra delar. Dessa delar är koncentrationssvårigheter, minnet,
arbetsminnet och lärande, tidigare forskning samt en sammanfattning.
2.1 Koncentrationssvårigheter
Begreppet koncentration är ett uttryck som används i vardagen och som beskriver olika beteenden. Koncentrationssvårighet kan vara stora och bestående, de kan ställa till det för barnen i deras vardag och påverka barnen i deras miljö. Det är inte bara barnen som har det svårt, alla vuxna i barnens miljö påverkas av barnets koncentrationssvårighet. (Kadesjö, 2008)
I nationalencyklopedin definieras koncentrationssvårigheter såhär:
koncentration (av koncentrera, av nylatin conce´ntro, av latin con-, se kon-, och centrum; jfr franska concentrer 'samla (i en punkt),
'koncentrera'), inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet
(Nationalencyklopedin, 2010).
Koncentrationssvårigheter behöver inte vara bestående utan de kan vara tillfälliga eller
sekundära, de kan exempelvis ha med stressfaktorer eller brister i uppväxtmiljön att göra. Det finns även situationsbundna koncentrationssvårigheter, det vill säga att barnet klarar av att koncentrera sig i vissa situationer medan barnet har svårt att koncentrera sig i andra (Kadesjö, 2008, kursiv stil i original). Så här beskriver Kadesjö de primära koncentrationssvårigheterna:
Primära koncentrationssvårigheter är ett biologiskt betingat tillstånd som innebär problem med att rikta uppmärksamheten på en uppgift, att utesluta ovidkommande stimuli och dessutom hålla fast vid uppgiften till den är avslutad. (Kadesjö, 2008, s. 21, kursiv stil i original)
Det vill säga koncentrationssvårigheter kan vara medfödda eller de kan vara brister i hjärnans sätt att fungera. Dessa svårigheter uppmärksammas tidigt och finns med i barnets hela
uppväxt. Det är vanligt att barn med primära koncentrationssvårigheter brukar uppvisa dessa problem beskriver Kadesjö:
Uppmärksamhetsstörning
Impulsivitet
Svårigheter med att finna lämplig aktivitetsnivå
Svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner och regler (Kadesjö, 2008, s.25).
Ovanstående svårigheter kan alla barn ha i vissa situationer eller i olika faser av sin utveckling. Det är många faktorer i barnens vardag som påverkas, när det gäller
svårighetsgrad och dessutom gäller det omfattning av svårigheten, detta i sin tur kan ställa till det för barnet och det i sin tur avgör graden av svårigheten. Graden av
koncentrationssvårigheter kan även variera hos alla barn, men även hos det enskilda barnet kan det variera. Kadesjö (2008) menar att de personer som finns runtomkring de här barnen kan uppfatta svårigheterna på olika sätt i och med att barnets problem kan skifta i olika situationer och miljöer det vill säga både i hemmiljö samt skolmiljö (Kadesjö, 2008). I större eller lägre grad kan alla människor ha koncentrationssvårigheter detta kan beror på stress, sömnbrist, sjukdom eller åldrande. Samhället i sig samt alla krav samhället ställer på oss människor kan även det påverka vår koncentration så att vi får koncentrationssvårigheter (Klingberg, 2007).
Selektivt urval är hur vi sorterar och sållar informationen som vi möter dagligen. Det vi tar in sker inte slumpmässigt utan att vi väljer ut den information som är viktig samt begriplig för oss i ett visst sammanhang. Om inte den här processen fungerar får vi
koncentrationssvårigheter. Hur vi tolkar och sållar informationsflödet är delvis avgörande för att barnen ska uppleva tillvaron som begriplig och meningsfylld. Ett barn som har
koncentrationssvårigheter måste kunna tyda omgivningen samt dess sinnesintryck för att få en begriplig tillvaro (Olsson & Olsson., 2007). Olsson & Olsson beskriver på ett lätt förståligt sätt hur koncentrationssvårigheter uppkommer.
Denna tolkningsförmåga är ett uttryck för koncentrationssvårigheter och bestäms av:
tidiga erfarenheter, kunskaper och intellektuell förmåga
känslomässiga reaktioner, dvs. de känslor som olika intryck väcker intresse och motivation för uppgiften (Olsson & Olsson., 2007, s.13).
I barns kroppsspråk går det alltså att avläsa hur barnet tar sig an en uppgift, vad det gäller koncentration och intresse. Upplevelsen är viktig för att ett barn ska lyckas att hålla koncentrationen igenom hela uppgiften. I dagens informationssamhälle utsätts barn och ungdomar för både gamla och nya intryck hela tiden. Barnen ingår olika slags grupper, dels
grupper. Detta är avgörande för hur barnen tolkar informationen de möter. Därmed får de svårt att selektivt känna vilket av inputen de möter som är viktig. Detta kan göra att barn med koncentrationssvårighet ofta misslyckas, de ser inte sambandet mellan det de upplevt samt de erfarenheter de gjort (Olsson & Olsson, 2007).
2.2 Minnet
2.2.1 Var sitter minnet?
Berg & Cramér (2003) beskriver att minnet sitter i hela kroppen. De menar att det pågår ett ständigt informationsflöde mellan kroppen och hjärnan. Detta sker via alla sinnen i kroppen, kroppens nerver och muskler. Balanssystemet är mottagaren till informationen. Genom det retikulära systemet3, RAS skickar signalerna till de olika delarna i hjärnan. Nervsystemet utvecklas utifrån våra tankar, ny information och genom rörelser som är nya för oss. Till hjärnans celler transporteras kemiska och elektriska signaler som går via muskler, armar och ben samt ryggmärg, detta sker genom nervcellerna. I hjärnan sammanbinds de med andra hjärnceller, alltså hänger allt ihop med varandra lika med vårt samlade minne. Så här säger Berg & Cramér om detta:
Vi minns hur det luktade hemma hos mormor, hur vi fick ärret på armen, hur någon speciell person tog i oss, hur vi i barndomen gick för att komma till närmaste kiosk eller hur smultron smakar. (Berg & Cramér, 2003, s.39 f)
Med detta menar de att minnet inte är något som bara finns i hjärnan utan det sitter i hela kroppen. De menar att hjärnan är kroppens sambandscentral (Berg & Cramér, 2003). Vår minnesfunktion kan också beskrivas som ett system där information bearbetas, dels sammanställer det vi tolkar, dels kodar tidigare erfarenhet och kunskap (Maltén, 2002).
2.2.2 Skillnaden mellan korttidsminnet och långtidsminnet
Arbetsminnet är den allmänna benämning som används inom psykologin för korttidsminnet (Nationalencyklopedin, 2010). Arbetsminnet, primärminnet eller korttidsminnet har samma betydelse, men arbetsminnet är det uttryck som används. Skillnaden mellan arbetsminne och långtidsminne är graden av hur länge information finns kvar i minnet. I arbetsminnet finns
3 Nationalencyklopedin beskriver retikulära systemet såhär ”anhopning av nervceller i centrala, basala delar av storhjärnan och i hjärnstammen, vilka med sina utskott bildar ett tätt nätverk (Nationalencyklopedin, 2010)”.
informationen kvar några sekunder. Informationen i närminnet rör siffror, ord samt namn. Till exempel slår vi upp ett telefonnummer för stunden, ringer numret, pratar och lägger på igen, efter cirka fem minuter har vi glömt vad numret var. I långtidsminnet är den information som lagras varaktig. När vi plockar fram ett minne ur långtidsminnet behöver vi ledtrådar såsom ett kort, en lukt, hur det smakade eller en känsla och så vidare (Maltén, 2002). Nedanstående figur visar hur minnet kan delas upp i olika nivåer som beskriver vad de olika nivåerna och begreppen betyder.
Figur 1. Exempel på figur som illustrerar hur minnet är uppdelat. (Nationalencyklopedin, 2010)
2.3 Arbetsminnet och lärande
Träning ger färdighet menar Klingberg (2007)! Vad är det som säger att det inte går att träna upp arbetsminnet? Arbetsminnet skulle kunna liknas vid en muskel och en muskel kan tränas upp i ett gym, likadant är det med arbetsminnet (Klingberg, 2007). Begreppet arbetsminne täcker flera delområden som ”det bildmässiga, rumsliga tänkandet och det språkliga och analytiska” (Duvner, 1997, s. 45)”. Har barnet svårt med arbetsminnet kan det vara svårt att plocka fram tidigare erfarenheter man gjort. För barnet kan detta innebära att barnet kan ha svårt att hålla kvar den gjorda erfarenheten tillräckligt länge och dessutom inte hinna bearbeta informationen tillräckligt. Därmed hinner barnet inte att tänka efter före vad som kommer att ske, utan alla situationer barnet möter upplever barnet som nya (Ronhovde, 2006).
Behövs våra sinnen för att aktivera minnet, Maltén (2002) ger exempel på hur lärare kan arbeta för att få med våra sinnen i sin undervisning såsom syn, hörsel, smak och lukt . När barnet känner på till exempel en sandpappersbokstav stimuleras barnets sinne och barnet får lättare att minnas hur till exempel bokstaven känns och ser ut (Maltén, 2002).
Visuellt minne är en del av arbetsminnet och utvecklas hos barn till ungefär 11 års ålder (Duvner, 1997). Det innefattar hur fort ett barn ”uppfattar, lagrar och minns en bild eller form” (Wallenkrans, 1997, s. 140) och har barnet svårt med detta påverkar det hur barnet lär sig att skriva, läsa samt räkna (Wallenkrans, 1997). Visuellt minne kan testas på barn genom att barnet får titta på nonsensbilder, som inte föreställer någonting, därefter ska barnet kunna genom till exempel i en bildserie återge det den sett. Här är det viktigt att nonsensbilderna inte väcker ett igenkännande hos barnet, genom syn – och språkminne (Duvner, 1997). Auditivt minne innebär att barnet ska kunna skilja på olika ljud. För att kunna lagra det vi hört måste vi ha ett utvecklat minne (Wallenkrans, 1997). Barn som har dåligt hörselminne kan utveckla koncentrationssvårigheter. Barnet kan träna upp sitt hörselminne genom att barnet kan få återberätta en saga som den hört och så vidare. Om barnets hörselminne inte har förbättras till skolstarten kan barnet få svårt med instruktioner som ges, bland annat (Ellneby, 2007).
Redan i förskoleåldern beskriver Lundberg & Sterner (2008) att barnet börjar upptäcka att ord rimmar eller att ljudet i ett ord låter lika samt upptäcker siffrornas innerbörd, att en siffra inte bara är en 4 utan att siffran består ett visst antal föremål samt kan ha en viss position i ett system. Så småningom avkodar barnet alfabetet för att tillslut automatisera läsningen. Detta gör barnet genom att träna och öva. Om en elev inte automatiserar sin läsning kan det få svårt att, dels få ett flyt i sin läsning, dels svårt med att lösa räkneuppgifter. Flytande läsning underlättar för arbetsminnet. Även ordförrådet är viktigt, det är många begrepp eller termer som ett barn ska känna till, till exempel större än, mindre än, addera, addition och plus och så vidare. Barn med ett litet ordförråd får i allmänhet svårt med läsningen (Lundberg & Sterner, 2008). Greene (2003) pratar om filer i hjärnan. Den första filen kallas problemdefinition det vill säga ”vad är det för problem vi ska lösa”. Filen för eftertanke är den andra filen där vi kommer åt tidigare information för hur vi hanterade problemet. Den sista filen är förutseende, den filen hjälper till att komma åt informationen från de två andra för att så småningom lösa problemet. När vi inte kan hålla de tre filerna öppna samtidigt leder det till frustration, barnet kan upplevas trotsig samt att barnet kan exploderar. Barnet är inte avsiktligt trotsigt utan har
svårt att sortera vad som är vad i en situation där ett problem uppstått som när barnet får instruktioner som består av flera led (Greene, 2003).
Klingberg (2007) beskriver att ”modern pedagogik” ofta går ut på att barnet ska konstruera sin egen kunskap. Men vad händer om barnet inte klarar av det? Ett barn som har ett dåligt arbetsminne klarar inte av att hålla flera instruktioner i taget i sitt minne. Det finns råd om hur instruktioner kan ges till barn med till exempel ADHD. Som att ge en instruktion i taget, att instruktionerna är tydliga, att instruktionerna gås igenom flera gånger samt att instruktioner kan förstärkas av till exempel bilder (Klingberg, 2007). Motorik, bild eller språk kan vara områden där det kan finnas minnesproblem. Om vi testar ett barn kan vi få en uppfattning om vilket område svårigheten finns i relation till minnesproblem, detta kan ske genom speciellt utformade dataprogram. Det går att se vilket område det gäller genom att barnet får prova hur det klarar av beskriver Duvner (1997). Detta sker bland annat genom att man undersöker hur barnet klarar av områdena som består av:
”tal (säga efter en menig), skrift (Skriva av en mening som man fått sett), bild (rita av en komplicerad nonfigurativ bild ur minnet samt rörelse (härma en rörelsesekvens) (Duvner, 1997)”.
För att minnas måste vi aktivera hela kroppen, vi minns med hela kroppen och det bra om emotionella samt sociala kvaliteter ingår i barnets inlärning det vill säga vi lär bäst
tillsammans med andra (Maltén, 2002).
2.5 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer jag att beskriva två studier som undersöker betydelsen av träning i relation till arbetsminnet.
2.5.1 Studie 1.
Studiens syfte var att undersöker om kapaciteten på arbetsminnet kan förbättras genom
träning av arbetsminnet på barn med ADHD. Detta skedde genom ett program med anpassade övningar som tränas intensivt. De designade ett datorprogram utifrån kognitiv träning.
Forskningen i studien från 2002 gjordes på en behandlingsgrupp samt en kontrollgrupp, ingen av grupperna visste vilket program s. Undersökningsgruppen bestod av en flicka och sex
pojkar varav tre av deltagarna använde medicin. Kontrollgruppen bestod av två flickor och fem pojkar varav två av deltagarna använde medicin. Experimentet bestod även av fyra manliga personer som var 23, 29, 20 och 22 år gamla. Dessa personer tränade på samma viss som övriga grupper. (Klingberg mfl, 2002)
Forskarna använde en kamera som mätte aktivitet hos barnet medan barnet utförde olika uppgifter. Övningarna bestod av fyra deltester som utfördes av grupperna vid varje träningstillfälle. Varje träningstillfälle var femton minuter långa. Ett av testerna var en rektionstest. Det visade sig att barnen i behandlingsgruppen hade förbättrat sitt resultat i minnesövningarna. Resultatet var bland annat att minneskapaciteten hade ökat med ca 2 % mot innan träningen började. Barnet hade även förbättrat sig inom områden som inte rörde arbetsminnesprogrammet. De kunde även kontrollera sina impulser bättre något som barn med ADHD kan ha svårt med. Resultatet i studien visade på två brister bland annat att
försökspersonerna var för få samt att man inte skattat graden av ADHD-symtom men även att det inte funnits någon uppföljning av resultaten. (Klingberg m.fl., 2002, 2009)
På denna studie från år 2002 gjorde forskarna ytterligare en studie. Studien utgick från den föregående genom att det fanns ett träningsprogram med svårare uppgifter samt ett program med lättare uppgifter. Forskarna testade barnen före, efter, och ett test skedde tre månader efter avslutad träning. Det visade sig att 90 % förbättring av arbetsminnet relaterad till träning av arbetsminnet kvarstod tre månader efter avslutad undersökning. Den andra studien som gjordes år 2009 var annorlunda då barnen i denna studie inte var med i studien utifrån deras ADHD-diagnos utan istället utifrån deras arbetsminneskapacitet. Sex månader efter avslutad studie visade det sig att barnen hade förbättrat sitt arbetsminne samt förbättringen påverkade även barnens resultat i matematik (Klingberg, 2009).
2.5.2 Studie 2
I studien från år 2009 undersökte Holmes m.fl. (2009) vilken inverkan arbetsminnet har på inlärning när det gäller läsning samt matematik. Studien syfte var att ta reda på om
arbetsminnet förbättrades genom användandet av ett speciellt utformat dataprogram.
Kontrollgruppen bestod av tolv pojkar och tio flickor. Den andra gruppen bestod av femton pojkar och fem flickor.
Forskaran undersökte barnens arbetsminneskapacitet både före och efter genomförandet för att kunna se om arbetsminnet förbättras. Detta skedde efter en 6 månadersperiod. Barnet arbetade med datorprogrammet 35 minuter varje dag under en period av tjugo dagar.
Deltagarna utförde åtta uppgifter varje dag på datorn. En av uppgifterna bestod i att barnet skulle komma ihåg i vilken ordning siffrorna kom i samt att de skulle göra likadant som datorn gjort. I studien som gjordes blev resultatet att genom arbetsminnesträning kan barn som har inlärningssvårigheter förbättra sitt arbetsminne genom intensiv träning via
datorprogrammet. Forskarna märkte även att i ämnet matematik förbättrade barnen sina resultat efter träningen av arbetsminnet. (Holmes m.fl., 2009)
2.6 Sammanfattning av kapitlet
I detta kapitel har jag tagit del litteratur rörande koncentrationssvårigheter, minnet,
arbetsminnet samt aktuell forskning inom området. Arbetsminnet är ett område som barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt med. Alla barn har det inte men det finns barn som påverkas av att de inte minns.
När det gäller koncentrationssvårigheter verkar det finnas olika grader av
koncentrationssvårigheter. Kadesjö (2008), Olsson & Olsson (2007)utgår från ett barnperspektiv när de beskriver vad koncentrationssvårigheter innebär. De beskriver att koncentrationssvårigheterna kan vara bestående och påverka barnen i dess vardag samt i deras miljö och de kan även vara tillfälliga. När koncentrationssvårigheterna är tillfälliga kan de bero på stress eller brister i barnets uppväxtmiljö. Men de kan även vara situationsbundna och då kan barnet koncentrera sig i visa situationer men ha svårt med koncentration i andra.
De nämner även att alla barn kan ha svårt med att koncentrera sig i vissa situationer.
Nationalencyklopedin beskriver i sin definition av koncentration att det är svårt med att rikta sin uppmärksamhet samt hålla kvar uppmärksamheten.
Arbetsminnet påverkas av våra sinnen, det vill säga arbetsminnet innefattar även det auditiva samt det visuella. Detta är något som bland annat Wallenkrans (1997), Maltén (2002), Duvner (1997) och Ellneby (2007) beskriver. De menar att barnet kan träna upp sitt minne med rätt verktyg. Klingberg (2007) menar att minnet är som en muskel som kan tränas upp och Ronhovde (2006) berättar att om barnet har svårt att plocka fram tidigare erfarenheter och detta har med minnet att göra kan barnet få svårt att minnas, det vill säga barnet minns bara för stunden.
Litteraturen jag har använt när jag undersökte arbetsminne samt lärande beskriver bland annat att kan barnet plocka fram och använda tidigare erfarenheter underlättar det för barnets
lärande. Litteraturen beskriver även att detta kan ske på olika sätt genom att barnet får träna upp sina förmågor. När barnet tränar upp sina förmågor aktiveras flera sinnen samtidigt. Detta går att undersöka genom att testa barnet. Forskningsartiklarna jag har tagit del av visar att arbetsminnet kan tränas upp. Klingberg och Holmes studier visade att minneskapacitet ökade med intensiv träning av minnet. Det som var intressant var att när de mätte minneskapacitet efter tre respektive sex månader kvarstod 90 % av förbättringen.
3. Metod
3.1 Val av metod
I min undersökning har jag valt kvalitativ intervju som metod. Den kvalitativa
forskningsintervjun utgår från den som intervjuas erfarenheter och strukturen i intervjun är som ett samtal vem som helst emellan. Tonvikten i intervjun ligger på intervjupersonens upplevelse av området (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag valde även att använda en mig av en ostrukturerad intervju. Anledningen till detta är att jag ville ta del av de intervjuades
kunskaper inom området Undersökningen i sig själv skulle kunna utföras med andra metoder än den jag valde. Jag valde denna metod för jag ansåg att den passade mig som intervjuare och för att jag ville åt kunskapen som pedagogerna som jag valt ut hade.
En ostrukturerad intervju ger den intervjuade stort utrymme. Något som är viktigt att ha i beräkning är grad av standardisering samt grad av strukturering det vill säga hur stort ansvar jag ger den intervjuade när det gäller frågorna och vilken ordningsföljd frågorna kommer i samt hur frågorna kan tolkas av den intervjuade (Patel & Davidsson, 2003, kursiv stil i
original). Utifrån detta konstruerade jag mina intervjufrågor i form av öppen frågeställning det vill säga att jag ville ta del av de intervjuades erfarenheter inom det aktuella området(se bilaga 2). Jag har valt områden som jag fann relevanta för min undersökning. De områden jag valde att koncentrera mig på är arbetsminne, metoder och arbetssätt samt pedagogernas erfarenheter inom området lärandet.
3.2 Urval
Min undersökning handlar om specialpedagogers erfarenheter av barn med
koncentrationssvårighet och minnets betydelse för dessa barns inlärning. Jag har valt att intervjua tre pedagoger med specialkunskap inom det aktuella området, det vill säga att de bara arbetade med barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Personerna jag valde ut har både lång och kort erfarenhet av att arbeta med barn med
koncentrationssvårigheter samt att de arbetade inom olika stadier i en mellanstor kommun i Sverige. Med stadier menar jag förskola, F-34 och högstadiet.
Jag har valt att ge pedagogerna fiktiva namn, samt att jag valde att presentera pedagogerna i början av resultatdelen. Anledningen till detta är att jag tycker det är trevligare att möta en person som är namngiven, än att jag skriver pedagog 1, pedagog 2 och så vidare. Pedagogen som arbetar som pedagogkonsulent5 mot förskolan/förskoleklass kallar jag Lisa, den andra pedagogen som arbetar som speciallärare på lågstadiet kallar jag Lotta samt pedagogen som arbetar som specialpedagog fick heta Lena.
3.3 Etiska principer
När jag redovisar mitt resultat kommer jag att ge pedagogerna andra namn, för att garantera anonymitet för pedagogerna och skolorna de tillhör. Detta utifrån de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2010) som består av:
Informationskravet
Jag som forskare ska informera undersökningsdeltagarna om hur deltagandet i studien ser ut.
Jag ska informera om att det är frivilligt att delta i studien samt att de kan välja att avsluta sitt deltagande när som helst. Jag tog kontakt med berörda pedagoger via mail. I mitt första mail beskrev jag vad min undersökning gick ut på samt vad syftet med undersökningen var.
Samtyckeskravet
Jag som är den som ska göra undersökningen måste ha samtycke från
undersökningsdeltagarna. Detta skedde i mitt andra mail (se bilaga 1) där jag informerade deltagarna om vilka mina skyldigheter var gentemot dem samt vilka rättigheter de hade gentemot mig det vill säga rätten att avbryta sitt deltagande när som helst.
Konfidentialitetskravet
Alla som deltar i undersökning ska garanteras att materialet som inhämtades ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga ej får tillträde till materialet. Detta gäller både inspelat material som utskrifter av det inspelade materialet. Samt att deltagarna garanteras anonymitet. Detta informerade jag undersökningsdeltagarna om i mitt andra mail(se bilaga 1).
Nyttjandetkravet
Materialet som insamlas får bara användas för forskningsändamål och av den som gör studien. Detta har jag beskrivit i mitt andra mail(se bilaga 1). Här beskrev jag för undersökningsdeltagarna att allt material som jag samlat in både när det gäller inspelat material samt utskrifter av det inspelade, kommer att förstöras när studien är färdig.
5 Ansvarar för placeringar och uppföljning av barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling.
3.4 Genomförande
Till mina intervjuer valde jag personer som jag ansåg hade erfarenhet av barn med koncentrationssvårigheter samt hade stor kunskap inom det aktuella området. Två av pedagogerna kände jag till innan genom att jag har arbetat i förskolan och har haft kontakt med den pedagogen i den verksamheten. En av pedagogerna arbetar som är speciallärare på min VFU-skola och den tredje pedagogen arbetar på högstadiet. Pedagogerna jag valde är vana att möta barn med särskilda behov. De har erfarenhet av barn som har
koncentrationssvårigheter och deras inlärning. Lisa är ute och observerar barnen i den miljö där de vistas, hon skriver åtgärdsprogram och handleder även personal samt barnens föräldrar.
Även Lotta och Lena träffar dessa barn, men då undersöker de mer kunskapsinlärningen. De går in på specifika områden vad det gäller inlärning och undersöker vad just detta barn har behov av för stöd.
Innan jag skickade ut dokumenten till pedagogerna, skickade jag ett mail till berörda personer.
I mailet beskrev jag vad mitt syfte och område var samt att jag frågade ifall de ville delta i min undersökning. Efter att jag fått svar från pedagogerna kontaktade jag dem via telefon.
Därefter bestämde jag mig för att skicka ut två dokument till pedagogerna där all information angående intervjun fanns med. I det ena dokumentet innehöll bland annat information om anonymitet, konfidentiell och med mera, det andra rörde information om mitt syfte och vilket område jag valt med mera. Jag skickade även ett mail där jag erbjöd pedagogerna en
intervjuvecka och de fick själva välja en dag eller tid som passade. Skälet till detta var att jag kände att det var lättare för dem, för jag vet att det är svårt att få till tider annars. Det blev inga krockar och jag bekräftade tiden via mail. Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsrum.
Längden på intervjuerna varierade mellan 25 till 50 minuter. Alla intervjuerna avbröts av annan personal eller av elever, men jag anser att resultatet inte påverkades utav detta utan att pedagogerna tog vid där de blev avbrutna. Jag kan inte säkert säga att avbrotten påverkade resultatet av intervjuerna. Min upplevelse var att de tog vid där de slutat genom att de sa till sig själva ”vad var jag nu”. Något som kanske underlättade var att jag inte hade några direkta frågor, utan hade områden som frågor. Områden gick i varandra och därför gjorde det inget att samtalen hoppade fram och tillbaka.
3.5 Databearbetning
När jag genomfört mina intervjuer skrev jag ut mitt inspelade material. Jag har lyssnat genom det insamlade materialet, samt att jag har läst det skrivna materialet flera gånger. Jag hittade flera teman i mina intervjuer som jag fann intressanta. När jag gjorde analysen av mitt resultat markerade jag områden i de olika texterna som jag fann betydelsefulla för min studie. Patel &
Davidsson (2003) menar att det är viktigt att man undersöker det man avsåg i sin
undersökning, han menar även att undersökningen måste vara trovärdig (Patel & Davidsson, 2003).
Jag plockade även ut ord som jag fann relevanta för syftet med min undersökning. Syftet var att var att bidra till ökad kunskap för hur minnet påverkar inlärningen hos barn med
koncentrationssvårigheter samt hur det uppmärksammas i förskola/skola. Utifrån detta
undersökte jag vad pedagogerna berättade om. Parallellt med att jag läste, markerade jag olika ord och meningar i texten som jag ansåg beskrev det som min undersökning handlade om.
Därefter använde jag understrykningarna till att kategorisera områden som jag sedan använde som rubriker i analysen. I min analys kommer jag att närma mig detta. Områdena är metoder, instruktioner, redskap och verktyg för lärandet, att lyckas, miljöns inverkan på lärandet, samt områden som barnen/eleven kan få svårt med. I min undersökning fann jag att pedagogerna berörde områdena i någon form.
3.6 Trovärdighet och tillförlitlighet
Jag har valt att använda intervju som metod i min undersökning samt att jag gjort utskrifter av samtalen. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ökar trovärdigheten i ett arbete i och med utskrifter. Även Patel & Davidsson (2003) menar att när man spelar in till exempel en intervju och har kvar inspelningen ökar tillförlitligheten i det insamlade materialet på grund att man kan lyssna genom samtalet flera gånger. På detta viset kan vi höra om vi tolkat det de
intervjuade säger i samtalet korrekt (Patel & Davidsson, 2003). Däremot kan arbetet tolkas på olika sätt, beroende av vem som lyssnar och gör utskrifterna av samtalen (Kvale &
Brinkmann, 2009). Kvale och Brinkmann (2009) menar att:
Utskrifter är konstruktioner från mutligt samtal till skriven text. Utskrifternas konstruerade natur framträder när vi ser närmare på deras reliabilitet och validitet.
( Kvale & Brinkmann, 2009, s.200)
Ovanstående citat beskriver att tillförlitligheten blir större vid utskrifter av samtal. Det blir lättare att analysera samtalen när samtalen finns nedskrivna. Jag har valt att lyssna igenom mina intervjuer flera gånger, samt att jag gjorde utskrifter. Därmed ökade graden av
tillförlitlighet i mitt arbete. Hur en text tolkas eller skrivs ut kan se olika ut beroende av vem som gjort utskriften (Kvale & Brinkmann, 2009). Därmed är det svårt att för texten att hålla en hög grad av validitet anser jag, då det beror på vilken kunskap den som intervjuar har inom området samt vem som gör utskriften av samtalen. Jag har använt citat i resultatet för att ytterligare förstärka trovärdigheten i och med att citaten illustrerar vad pedagogen sagt.
Jag valde att intervjua tre personer, om jag valt att intervjua flera personer ökar graden av trovärdighet däremot är det fortfarande en balansgång när det gäller validitet.
3.7 Metoddiskussion
När jag läste igenom intervjuerna samt lyssnade på samtalen upptäckte jag bland annat att det blev fler sidospår på intervjuerna jag gjorde på lågstadiet samt högstadiet. Anledningen till detta tror jag beror på att allt som pedagogen i förskolan berättade om var välbekant medan skolan fortfarande är en ny erfarenhet för mig.
Något annat jag tror påverkade resultatet till viss del är att i den första intervjun satt jag tyst och inflikade om det var något som Lisa berättade om, som jag redan var välbekant med.
Medan i de två andra pratade jag mer och gav inte pedagogerna chans att tänka efter, i den utsträckning som de kanske behövt. Jag ställde även mer frågor, frågor som jag inte frågat Lisa, men som var områden som hon berörde eller tog upp. Detta tror jag har påverkat resultatet för min analys, då det blev svårare att hitta likheter och skillnader i arbetssättet, i och med att jag valt att göra mina intervjuer på olika stadier inom skolan.
Jag har även funderat på hur min undersökning blivit om jag intervjuat klasslärare eller förskolelärare alltså lärare/förskollärare som var ansvarig för en klass eller som arbetade i förskoleklass, ingen av de intervjuade var det. Pedagogen mot förskolan arbetade inte själv med barnet utan hon gjorde pedagogiska bedömningar och handleder personalen på stället.
Personalen ute i verksamheten arbetade med barnet. Pedagogerna på skolan arbetade med barnet och träffade barnet regelbundet. Vad hade jag fått för svar av lärarna? Det hade även varit intressant att ha jämfört mitt resultat med vad lärarna har för erfarenhet av området jag valt.
När det gäller genomförandet skickade jag ut en förfrågan om deltagande i min undersökning.
Jag fick svar från tre personer av fyra utvalda. När det kommer till att jag bara intervjuat tre personer, handlar det bland annat om att det är svårt att få tag på pedagoger med
specialpedagogiska kunskaper i och med att de är väldigt upptagna. Utifrån den aspekten anser jag att de svar jag fick från dem inte ger en generell bild av vad andra pedagoger anser om problemområdet. Jag anser ändå att de svar jag fick gjorde att jag kunde genomföra undersökningen på ett bra sätt. Sedan anser jag det svårt att få till intervju tillfällen, då detta arbete ska göras under en tio veckors period. På grund av tidsaspekten bedömer jag att mitt arbete ändå uppfyller mitt syfte samt mina frågeställningar.
4 Resultat
I detta kapitel kommer jag att presentera mitt resultat utifrån vad varje pedagog berättar. Jag börjar med intervjun med Lisa som arbetar mot förskolan, därefter kommer intervjun med Lotta som arbetar på lågstadiet. Sist av pedagogerna kommer Lottas intervju att presenteras.
Jag valde att dela upp mina intervjuer på detta sätt på grund av att det skulle vara lättare att följa intervjuerna genom de olika stadierna. Till att börja med kommer jag att presentera deltagarna i mina intervjuer.
4.1 Presentation av deltagare i min studie
Pedagog 1: Lisa arbetar som pedagogkonsulent6 mot förskolan. Hon har hand om nio förskolor (21 avdelningar), fyra förskoleklasser samt två friskolor med två avdelningar. Hon har ingen specialpedagogiksutbildning, men har läst olika kurser som gäller barn i behov av särskilt stöd. Hon utbildar sig efterhand och utifrån de svårigheter hon möter hos barnen. Lisa berättar att hon läser mycket litteratur och att hon fördjupar sig inom det området som är aktuellt för just det barnet, just då. Lisa är barnskötare från början men utbildade sig till förskollärare och var färdig med sin utbildning år 1979. Hon har arbetat i kommunen sedan år 1977 och som pedagogkonsulent sedan år 1992.
Pedagog 2: Lotta är grundskollärare i botten och har svenska och so som sina huvudämnen.
År 1992 tog Lotta sin examen som lärare. Hon har arbetat arton år som klasslärare och som speciallärare i åtta år. Lotta har ingen speciallärarutbildning men har läst kurser i
specialpedagogik. Hon arbetar på en lågstadieskola som består av sex klasser med elever som går i årskurs ett till årskurs tre.
Pedagog 3: Lena är gymnasielärare från början, med svenska och psykologi som huvudämne.
Hon vidareutbildade sig till specialpedagog och var färdig år 2006. Lena har arbetat i kommunen i sex år och är inne på sitt fjärde år som specialpedagog på högstadiet. På högstadieskolan som Lena arbetar på finns det 12 klasser, men även särskilda
undervisningsgrupper samt särskola.
4.2 Presentation av intervjuerna
4.2.1 Intervju med Lisa
Lisa berättar för mig att i förskolan har pedagogerna börjat observera barn utifrån ett TRAS7 schema. Schemat består av olika tårtbitar där en av tårtbitarna handlar om uppmärksamhet.
Lisa beskriver att de går in och tittar på hur barnet fungerar i gruppen och utifrån resultatet i schemat arbetar pedagogerna vidare. Lisa är en person som kommer ut till förskolan och tittar på enskilda barn, på gruppen samt handleder personal. Hon berättar bland annat att hon gör pedagogiska bedömningar där hon går in och tittar på ett specifikt område till exempel arbetsminnet. Ett av områdena som hon brukar titta närmare på är, om barnet har förmåga att hålla kvar i minnet en händelse samt så undersöker hon om barnet kan omsätta händelsen i en ny situation. Hon berättar vidare att det är svårt att bara titta på arbetsminnet. Hon brukar även titta på hörsel och syn samt vilken förmåga barnet har att ta till sig det barnet ser och hör och omsätta det i sin vardag.
Lisa nämner att hon även tittar på miljön omkring barnet. Så här säger hon om det
”tillrättaläggande av miljön, vad behöver varje enskilt barn i vår verksamhet för att kunna koncentrera sig på ett bra sätt och ta till sig det vi gör?” Det är viktigt att vi vet vad vi vill att barnet ska träna på just då, är det att sitta still i exempelvis en samling eller utsätter vi bara barnet för negativiteter genom att barnet måste vara med i samlingen, detta är något som Lisa beskriver. Hon nämner också att det är viktigt att fundera över vad det är vi vill att just det barnet ska träna på just nu, till exempel är det att vänta på sin tur eller lyssna. Har barnet svårt med arbetsminnet då kan det vara svårt att vänta på sin tur samt svårt för barnet att hålla kvar information som barnet fått. Det som är viktigast för barnet är att barnet får lyckas.
Lisa beskriver också att barnet behöver redskap för att lyckas. Här kan man använda sig av bilder som stöd till exempel en bild som visar en hand som tvättar sig. Hon pratar mycket om bilder som stöd men även om sociala berättelser8. Sociala berättelser är ett stöd för barnet i en situation som är svårt för barnet. Lisa gör en bok som handlar om barnet och det barnet kan ha svårt med, till exempel att barnet knuffar andra barn. Boken läser pedagogerna på förskolan med barnet när en situation uppstår. Boken kan även läsas i förebyggande syfte.
7TRAS står för ”Tidig Registrering Av Språkutveckling” och innebär att pedagogerna i förskolan följer barnets språkliga utveskling.
8 Sociala berättelser beskriver en situation som barnet kan ha svårt med samt ger barnet ett verktyg för att reda upp situationen. En slags saga som handlar om barnet.
Bilderna som Lisa berättar om ovan kan även träna barnets tidsuppfattning. Bilderna kan då vara ett schema över dagen där bilderna vänds allteftersom dagen går. Detta ingår även i minnet att barnet skall komma ihåg vad vi gjorde innan vi gick ut, vad ska vi göra när vi kommer in och så vidare? Detta tränar även det minnet. Lisa berättar även att det här med en instruktion kan vara svårt hon menar att vi hjälper barnet om vi ger barnet en instruktion i taget. För ger vi flera instruktioner på en gång, kanske barnet bara kommer ihåg den sista instruktionen och det blir ett misslyckande.
Lisa nämner att barn i tre års ålder gärna pratar högt när barnet leker. Hon nämner att det är viktigt att vara observant om barnet fortsätter att prata högt för då kan det vara ett tecken på att barnet har svårt att frambringa de inre bilderna. Lisa beskriver även att barnet kan ha svårt att skapa inre bilder. Hon ger några exempel: När pedagogerna frågar barnen vad de gjort i helgen och barnet svara ”lekt” och när barnet inte har begreppen för stor eller liten, blir det missuppfattningar Lisa nämner att det är viktigt att hjälpa barnen med att skapa inre bilder.
Detta kan göras genom att ge barnet stödfrågor och återkoppling. Pedagogerna kan fråga barnet vad vi gjorde igår på samlingen till exempel eller om det är en aktivitet som återkommer kan pedagogen ställa frågor till barnet ”hur var det vi brukade göra nu”.
Lisa nämner språkutvecklingen för mig ” har jag inte fått ett rikt språk då jag kan jag inte förstå vad andra menar eller leva sig in i hur andra uppfattar mig och det som sker runt omkring” . Lisa berättar för mig att har barnet inte ett rikt språk kan barnet få svårt att skapa sig inre bilder och här spelar pedagogerna runt barnet en stor roll för att hjälpa barnet att sätta ord på det barnet ser. Lisa säger att det blir problem för barnet om inte barnet kan fokusera på vad vi säger och vad vi är ute efter. Lisa menar att bildförstärkning samt att kunskap som upprepas, nöts in hjälper barnet att minnas, skapa de inre bilder som behövs vid
kunskapsinlärning.
4.2.2 Intervju med Lotta
Lotta berättar att lärmiljön är viktig ”hur ser det ut omkring de här barnen”. Hon säger att det är viktigt att barnen själva ska bli aktiva och hitta egna vägar och att de vuxna runt omkring barnet inte ska ha för bråttom med att stötta barnet för då utvecklas inte barnet själv. Däremot är det viktigt att ge barnet stödfrågor istället för att vara där och tala om hur. Men även att det är viktigt att ge barnet verktyg så att barnet kan använda arbetsminnet.
Struktur är något som är bra för barnet. Lotta beskriver att det är viktigt att strukturen är tydlig samt att barnet vet vad som förväntas av dem i olika situationer. Men även att de vuxna som finns runtomkring barnet är tydliga samt att barnet får lyckas är viktig för inlärningen. Lotta beskriver att barnet kan ha svårt ”Att hålla två instruktioner i huvudet, nu skulle jag göra det först sen skulle jag göra det och så kommer man ihåg kanske en vis del av det eller bara det första av det eller det andra eller ingenting”. Hon berättar vidare att de använder bilder, bildsystem i alla årskullar som stöd. De använder även tecken som stöd. Hon berättar om de haft barn som lärt sig läsa genom handalfabetet. Hon berättar även att det inte är ofta som hon funderar över hur är arbetsminnet egentligen?, men att det alltid finns några i varje gruppering där det slår igenom i matematik och vid bokstavsinlärning. Eleven kommer inte ihåg hur till exempel bokstaven såg ut eller låter samt i matematiken där det är många led att hålla kvar i huvudet. Lotta säger bland annat såhär om arbetsminnet, ”Arbetsminnet tror jag inte är en del för sig utan det är många faktorer som spelar in och sen att de får lyckas”.
Lotta berättar att det inte är själva diagnosen till exempel vid Adhd som är det viktiga utan vilka förmågor som barnet saknar och behöver övas upp. Hon redogör även för olika dataprogram som de använder på skolan. De använder bland annat ett program som heter minneslek, ett som heter Lexia. Hon ska även prova ett program som heter Robomemo. Det som skiljer Lexia mot minneslek och Robomemo är att i Lexia finns en provdel som heter Provia där hon som pedagog kan titta på vad just den eleven behöver träna på samt att det är hon som ökar svårighetsgraden medan i de andra programmen är det datorn själv som ökar svårighetsgraden. En annan sak som skiljer programmen åt är att i Robomemo och minneslek tränar barnen varje dag under fem veckor. Lotta säger att det kan vara svårt med dessa
program om eleven saknar motivation i och med att programmen är tidskrävande utan att det kanske är uppmärksamheten som barnet får som gör att barnet utvecklas.
4.2.3 Intervju med Lena
I intervjun med Lena beskrev hon hur hon arbetat med Robomemo. Hon berättade att hon hade varit på en konferens där en person hade pratat om arbetsminnet och om Robomemo.
Hon hade programmet på licens under ett år men berättade även att de hade minneslek och minneslek senior på skolan. Hon hade inte själv arbetat med minneslek utan bara med
Robomemo. Skolan där hon arbetar köpte in en licens på ett år och sedan erbjöds alla årskurs sjuor det året att jobba med programmet. Hon säger att fördelarna med programmet är att programmet kopplas upp mot nätet och att svårighetsgraden öka i takt med att resultatet
rapporteras över nätet. Det som hon märkte när eleverna arbetade var att det var ”jätte”
jobbigt i och med att varje tillfälle tränade eleverna 40 minuter och detta skedde under en period av fem veckor. Men samtidigt var eleverna väldigt motiverade och det underlättade vid träningen. Lena berättar vad lärarna upptäckte efter en tids träning av arbetsminnet, ”men det som var är ju att lärarna märkte, dom märkte en förändring efter en ganska kort tid, så märkte dom förbättringar på flera av dom elever som tränade hos mig” Hon beskriver att det var framför allt i matematiken som lärarna märkte en förändring.
Lena beskrev även att det är mycket som en elev ska hålla kvar i huvudet på en lektion och att en del elever behövde skriftlig information för att komma ihåg. Bildstöd var inte vanligt att de använde utan bara i de fallen där eleven hade stora svårigheter. Lena nämner ”att man kan lära in på olika sätt, att man har olika styrkor en del är ju väldigt auditiv eller visuell”. Lena berättade även att på skolan har de något som kallas studieteknik, detta ämne får de som börjar sjuan. I ämnet tar de reda på hur eleverna lär in och de får lära sig hur de själva bäst lär in.
Om en elev har svårt att minnas brukar det visa sig vid matematik och vid läsning. Vid matematiken kan det visa sig när eleven resonerar kring ett matte problem och inte kan hålla de olika leden kvar i huvudet men även vid läsning märks det. Har eleven inte knäckt
läskoden och eleven inte kommer ihåg vad den läst erbjuds eleven inlästa läromedel.
4.3 Analys
Mina intervjupersoner har en likartad syn på minnets betydelse för lärandet. Utifrån resultatet jag fick i mina intervjuer kommer jag att redovisa pedagogernas tankar i olika kategorier. Jag har valt att kategorisera det jag kom fram i olika rubriker. Rubrikerna är ”metoder”,
”instruktioner”, ”redskap och verktyg för lärandet”, ”att lyckas”, ”miljöns inverkan på lärandet”, samt ”områden som barnen/eleven kan få svårt med”.
4.3.1 Metoder
Pedagogerna beskriver olika sätt att komma fram till om ett barn/elev har svårt med minnet.
En av metoderna som används är TRAS i förskolan. Pedagogen i förskolan berättar även om pedagogiska bedömningar och att man kan undersöka problemområden med observationer.
Såhär beskriver hon det. Genom observationer av barnen kan hon undersöka vad ett barn kan
ha svårt med. I TRAS finns det ett schema som kallas TRAS schemat och som består av olika tårtbitar, där en tårtbit handlar om uppmärksamhet. Hon nämner även pedagogiska
bedömningar där man går in och undersöker specifika områden. En av pedagogerna beskriver det såhär: ”har barnet förmågan att hålla kvar i minnet och kan omsätta det i en ny situation, alltså där de tidigare gjort det och man kan också utföra det i en ny situation”. Detta är något som går att se genom att observera barnet. En av pedagogerna pratar om gruppen och att de kan se vilken slags grupp de har genom LUS. Genom att få reda på hur gruppen ser ut kan de förändra till exempel deras
arbetssätt. Gruppens sammansättning och vilken kunskapsnivå gruppen verkar ha, upplever jag påverkar gruppens lärande. Något som framkommit är att oavsett ålder på barnet eller vilken verksamhet barnet tillhör, Alla undersöker de genom olika metoder och på så vis synliggörs barnets problemområden oavsett vilken verksamhet barnet finns i.
4.3.2 Instruktioner
Något som framkom i mina intervjuer är att det är viktigt hur barns förberedds. Då menar jag bland annat hur instruktioner ges till barnen. Alla pedagoger berättar att ett barn med
minnesproblem har svårt att hålla flera instruktioner aktuella. En av pedagogerna beskriver att barnet kan bli hjälpt av att påminnas om vad som kommer att ske just nu. Beroende av i vilken verksamhet barnet hör hemma, upplever jag att pedagogerna tänker lika men att arbetet sker utifrån vilken verksamhet barnet/eleven befinner sig i. På högstadiet kan instruktionerna ske skriftligt medan i andra verksamheter beskriver ena av pedagogerna såhär ” att hålla två instruktioner i huvudet, nu skulle jag göra det först, sen så skulle jag göra det. Och så kommer man ihåg kanske en vis del av det, eller bara det första, eller det andra, eller ingenting, det blir för många led”. En annan pedagog beskriver att det är viktigt att ge en instruktion i taget. I de intervjuer jag tagit del av verkar det ligga på oss vuxna att en elev/barn kommer att lyckas.
Såhär säger pedagogen i förskolan att det ligger på oss vuxna genom ”att vi är förberedda och tar lite ansvar för hur situationen blir”. Det verkar vara så att vi vuxna som finns omkring barnet/eleven är viktiga i hur barnet ska lyckas med en uppgift.
En annan aspekt som berörs är minnet. Det visar sig i intervjuerna att det finns olika sätt att minnas/komma ihåg på. Här nämner pedagogerna olika saker som de undersöker.
Tidsuppfattning, syn och hörsel, inre bilder samt minnesbilder är något som en av intervju personerna undersöker. De andra två pratar även de om syn och hörsel, en av de två berör aktivt minne. Pedagogen som arbetar mot förskolan säger bland annat att hon tittar på barnets
förmåga att ta till sig det den ser och hör. Hon nämner även tidsuppfattning som en del.
Aktivt minne kan vara att ge barnen stödfrågor.
4.3.3 Redskap och verktyg för lärandet
Något som pedagogerna i intervjuerna är överens om är vilka redskap och verktyg som barnen/eleverna får, påverkar lärandet. De beskriver olika sätt som de använder sig av, bland annat stödfrågor, socialaberättelser, bilder som stöd, bildschema, handalfabet, tecken som stöd, studieteknik, skriftliga instruktioner samt lärare som ritar på tavlan vid genomgångar. En av pedagogerna beskriver en lärare som ritar vid genomgångar. Utifrån hennes vad hon
berättar är bilder ett bra verktyg. Detta verkar vara något som pedagoger ute i sina verksamheter använder sig av en hel del.
Bilder som förstärker det som sägs kan vara ett av flera sätt som underlättar för lärandet.
Bildscheman som är ett vanligt schema och består av bilder, bilder och text eller bara skriftlig information över vad som kommer att ske. Alla pedagoger redogör för att bilder är ett
användbart sätt oavsett vilken verksamhet barnet befinner sig i. Stödfrågor kan vara ett bra sätt i de lägre åldrarna. I förskolan verkar det handla om att barnet får en återkoppling till något den gjort medan i lågstadiet kan det handla om att en lärare inte ger eleven svaret utan använder sig av stödfrågor istället.
I de intervjuer jag gjort upplever jag att pedagogerna beskriver att det är viktigt att verksamma pedagoger är medvetna om att rätt sorts verktyg kan vara avgörande för just de
barnen/eleverna, det vill säga alla lär olika och det gäller att ta reda på vad just det barnet/eleven är i behov av för stöd. Jag upplever att alla tre pedagoger har de bästa
intentionerna till att hjälpa de barn/elever de stöter på i sina olika verksamheter. De beskriver även att det som hjälper ett barn/elev kanske inte hjälper nästkommande. Socialaberättelser kan beskriva olika situationer som barnet/eleven stöter på. De består av en berättelse som handlar om barnet/eleven själva och rör sig inom det området där svårigheten finns.
4.3.4 Att få lyckas
Det visar sig i mina intervjuer att det är viktigt att ett barn får lyckas. Att ett barn får chansen att lyckas kan se olika ut. Detta kan vara tillrätta läggande av miljön. Pedagogen i förskolan beskriver det såhär ”man kanske kan tillrätta lägga att det barnet inte kanske ska sitta sist i den
här ringen, utan då kanske får vara nummer ett från början och så blir det nummer två och att man försöker hjälpa dem på det sättet för att de ska få lyckas i det uppdrag man givit”. Medan en annan pedagog pratar om struktur och positiv stimuli påverkar lärandet. Det är viktigt ibland att komma ihåg att vissa barn bör få riktad information som bara gäller dem och att detta kan ske genom återkoppling ” hur var det vi brukar göra nu”, detta berättar en av
pedagogerna i sin intervju. Alla tre personerna i intervjuerna säger att man lär på olika sätt. På högstadiet har de ett ämne som kallas studieteknik och där tar läraren upp att vi lär in på olika sätt och att eleverna har olika styrkor.
Struktur verkar vara viktigt enligt en av intervju personerna, hon beskriver vad hon menar såhär ” att det finns en tydlig struktur, att barnen vet att såhär är det. Här behöver jag inte skynda på och lägga kraft på, för det finns annat som man kan jobba med”. Jag tror att hon menar att är strukturen tydlig för barnet, behöver inte barnet slösa energi på att förstå vad som förväntas av det. Motivation är även något som påverkar lärandet. Vet barnet vad som
förväntas av det, underlättar även det lärandet detta var det en pedagog som berättade.
4.3.5 Miljöns inverkan på lärandet
När det kommer till miljön och hur den påverkar barns lärande. Pedagogerna nämner bland annat hur gruppen ser ut omkring barnet påverkar hur barnet lär in, pedagogerna runtomkring barnet spelar även in samt vilken typ av grupp barnet är en del av. De pratar om lär miljön, Hur ser det ut omkring barnet? Hur gör vi för att hjälpa barnet? Detta är några frågor som en pedagog beskriver. Medan en annan pratar om tillrättaläggande av miljön ”vad behöver varje enskilt barn i våran verksamhet för att kunna koncentrera sig på ett bra sätt”. Hon säger även att behöver alla barn gör allt i vår verksamhet eller handlar det om att se vad som är bäst just då för det barnet.
4.3.6 Områden som barnen/eleven kan få svårt med
Det visar sig i undersökningen att det finns områden där det visar sig i om barnet har svårt med sitt arbetsminne. Matematik och svenska är de ämnen som intervjupersonerna beskriver som områden, där barnen kan få det svårt. Pedagogerna som arbetar i skolan redogör för de svårigheterna som kan få i dessa ämnen. Det kan handla om instruktioner i flera led, dels om resonemanget kring ett tal, dels vid bokstavsinlärning samt läsning. Här handlar det om att ge
barnet verktyg som stödfrågor med mera för att minnas. Har barnet ett dåligt arbetsminne visar det sig här. Men framförallt handlar det om att ge barnet tid.
4.3.7 Teman
Teman som jag fann i undersökningen är lärande, miljö samt individanpassning. Alla pedagoger säger att det är viktigt att undersöka vilka behov barnet/eleven har, men de
beskriver även att barn med koncentrationssvårigheter påverkas av miljön de vistas i samt att bland annat struktur, instruktioner är viktigt för lärandet oavsett om barnet finns i förskolan eller i skolan. Alla pedagoger beskriver även att det är viktigt att barnet/eleven lyckas och att det är viktigt att de vuxna som finns omkring dessa barn/elever är tydliga med vad de ger för instruktioner. Allt detta påverkas av vilken minneskapacitet barnet/eleven har. Arbetsminnet är en viktig del av deras lärande på grund av minns de till exempel instruktionerna de fått eller hur en bokstav ser ut eller låter eller hur en räkneoperation ska utföras underlättar det för barnets/elevens lärande.
Något som jag upptäckte var bland annat att träning av arbetsminnet förändrades ju äldre barnet/eleven blev. Datorprogram användes i större utsträckning inom skolan när eleven skulle träna sitt arbetsminne. Något som däremot var lika för alla stadier var att de använde olika slag stöd för barnet/eleven. Detta stöd kunde bland annat vara bilder, bildscheman samt personligt schema.
5. Resultatdiskussion
Syftet med mitt examensarbete är att bidra till en ökad kunskap om hur minnet påverkar inlärningen hos barn med koncentrationssvårigheter samt hur det uppmärksammas i förskola och skola.
Frågorna jag valde att besvara var dessa:
Vilka är pedagogers tankar kring minnets relation till inlärning?
Vilka metoder arbetssätt använder sig pedagogerna av i förskolan respektive grundskolan?
5.1 Jämförelse av tidigare forskning och resultat
Detta kapitel kommer bland annat handla om lärmiljön. Jag kommer ta upp minnets betydelse för lärandet samt vad forskning säger om området. Kapitlet innehåller även en slutdiskussion samt förslag på vidare forskning av området. Resultatet av min undersökning visar bland annat att arbetsminnet är en del av de svårigheter som ett barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt med. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta utifrån vad det enskilda barnet hade svårt med, samt att miljön spelade stor roll för barnets lärande .
Resultatet av min undersökning visar bland annat att lärmiljön är viktig och det är något som alla tre pedagoger i min undersökning bekräftar. De beskriver att de går in och tittar på det enskilda barnet och hur det ser ut runtomkring barnet, detta bekräftas även av litteraturen.
Kadesjö (2008) menar att koncentrationssvårigheter kan vara stora och bestående, de kan ställa till det för barnen i deras vardag och påverka barnen i deras miljö. Han beskriver även att barnets problem kan skifta i olika situationer och i miljöer där barnet vistas (Kadesjö, 2008). Detta var något jag tycker var intressent och viktigt. Hur kan vi hjälpa barnen om vi inte känner till graden av svårighet barnet har? Om ett barn har koncentrationssvårigheter spelar miljön och dess omgivning stor roll för hur barnet ska lyckas. Idag ingår barnen i olika slags grupperingar, dels i skolan, dels bland kamrater men även på fritiden tillhör barnen olika grupper (Olsson & Olsson, 2007).
Alla pedagoger nämner att det är viktigt att ge barnen verktyg för att lyckas och att motivation är viktig för lärandet. Upplevelsen är viktig när det gäller för barnet att hålla koncentrationen genom hela uppgiften, det vill säga tycker barnet att uppgiften är intressant går det att avläsas i barnets kroppsspråk (Olsson & Olsson, 2007). Pedagogerna berättar om bilder och sociala berättelser samt bilder med skrift, som är ett stöd för att underlättar för lärandet. På lågstadiet använder de bilder och börjar förstärka bilderna med ord i tvåan. På högstadiet använder man skriften som stöd och då som ett schema speciellt utformat för barnet som behöver stöd.
Begreppet arbetsminne täcker flera delområden såsom det bildmässiga och rumsliga
tänkandet med mera (Duvner, 1997). En av pedagogerna nämner även inre bilder. När ett barn har svårt att skapa inre bilder, till exempel om pedagogen skulle fråga barnet vad barnet gjorde i helgen då kanske barnet svarar ”lekt”, på grund av att barnet inte minns. Har barnet svårt med arbetsminnet kan barnet ha svårt att plocka fram erfarenheter de gjort och använda dem i en ny situation. Därmed kan barnet uppvisa koncentrationssvårigheter (Ronhovde, 2006). När vi plockar fram ett minne ur långtidsminnet behöver vi ledtrådar såsom ett kort med mera (Maltén, 2002). Lisa och Lotta pratar även om stödfrågor och återkoppling. De nämner att det är viktigt att ställa stödfrågor istället för att man talar om hur de ska göra. Jag anser att det Lisa och Lotta beskriver är viktigt för barnen.
Utifrån vad litteraturen beskriver upplever jag att det är viktigt att de som arbetar med barn är medveten om vilken betydelse bilder eller stödfrågor har, för att barnen ska få en positiv syn på sitt eget lärande. Här är det viktigt att barnen är medskapare till sin egen utveckling samt sitt lärande. Man skulle kunna likna det med att åker barn och pedagoger i samma tåg mot samma mål, underlättare det för barnets lärande. Vad det gäller minnet och arbetsminnets betydelse vid inlärning säger litteraturen bland annat att minnet sitter i hela kroppen och att vi lär med alla sinnen (Berg & Cramér, 2003). Minnet består av arbetsminne och långtidsminne.
Det vi minns för stunden handlar om arbetsminnet medan det vi plockar fram ur minnet och provar i nya situationer kallas långtidsminnet (Maltén, 2002).
Lisa nämner att barn som har svårt med arbetsminnet kan ha svårt att vänta på sin tur, eller ta instruktioner som sker i flera led. Barnet kanske behöver träna sig i att vänta på sin tur eller på att lyssna. Detta kan vara svårt om barnet inte kan hålla kvar informationen i sitt minne.
Klingberg (2007) menar att arbetsminnet är som en muskel som kan tränas upp. Alla sinnen
