Avslutande reflektion och vidare forskning

Som Dewey (1999) och Körling (2014) påpekar är det viktigt att inte blanda ihop görandet med lärandet. Oavsett om eleverna får praktiska eller teoretiska uppgifter, måste där finnas ett tydligt syfte med dem, annars går det i spillo. Det ska alltid finnas en koppling mellan mening och innehåll, därför måste läraren uppmuntra till tankar kring handlandet under tiden eleverna arbetar. Att rita en bild tillhör en annan karaktär av arbete än att till exempel skriva en text eller diskutera något muntligt. Om eleverna får arbeta under en längre tid med ett media som serier, och får chans att koppla det till andra material och medier inom vittspridda ämnen, skapas en reflektion över arbetet och ett bredare perspektiv av de utvecklingsmöjligheter som finns att uppnå för lärare och elever. Själv har jag fått uppleva detta under tiden jag arbetat med denna litteraturöversikt, både när jag fördjupat mig i tidigare forskning, skrivit min egen planering, samt jobbat med att integrera serier i min text på ett smidigt sätt. Baserad på denna erfarenhet tycker jag serier som visuellt stöd i undervisningssyfte uppfyller mycket av det elevnära arbetssätt som jag eftersträvar i min framtida roll som lärare.

Jag hoppas denna studie kan uppmana andra till vidare forskning kring serier i en undervisningskontext. Då den påvisar en brist på studier utförda i en svensk skolkontext, samt med fokus på just undervisning i Bild-relaterade ämnen, finns det mycket kvar att

43

utforska. Några exempel skulle kunna vara att undersöka hur serier kan göras mer attraktiva för både Bild-lärare och lärare inom andra ämnen för att möjliggöra ämnesöverskridande arbete eller hur det funkar att planera ämnesöverskridande arbete mellan Bild och andra ämnen än de språkrelaterade. Det bör uppmärksammas att serier inte bara är nyttigt att arbetas med som visuellt stöd i andra ämnen, utan även i de flesta Bild-relaterade ämnen. I Bild tränas den visuella läsförmågan och berättande med hjälp av bilder, vilket gör serier till ett perfekt verktyg för sådant arbete. Personligen hade jag gärna gjort en vidare forskningsstudie kring hur det ser ut i svenska skolbibliotek när det gäller tillgänglighet av serier och skolpersonals och elevers åsikter kring detta.

44

Referenslitteratur

Abate, M. A. & Tarbox, G. A. (ed.). (2017). Graphic Novels for Children and Young

Adults: A Collection of Critical Essays. Jackson: University of Mississippi.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bealer, T. L. (2017). "The Man Called Lucas": Luke Cage, Mass Incarceration, and the Stigma of Black Criminality. Inks: The Journal of the Comics Studies Society, 1(2), 165–185.

Berkowitz, J. & Packer, T. (2015). Heroes in the Classroom: Comic Books in Art Education. Art Education, 54(6), 12–18. Doi: 10.1080/00043125.2001.11653471. Bild & Bubbla: Seriefrämjandets tidskrift om tecknade serier. (2018). Välkommen till

Bild & Bubbla! Hämtad 2018-05-03 från http://bildobubbla.se/.

Brent, W. (2005). More Lessons from the Superheroes of J.C. Holz: The Visual Culture

of Childhood and the Third Pedagogical Site, 58(6), 18–34. Doi:

10.1080/00043125.2005.11651565.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl 2). Stockholm: Liber. Bullerdick, K. J. (2005). Read, Write and Think Gender History: Making over the Comic Landscape. OAH Magazine of History, 19(2), 29–30. Hämtad från https://www- jstor-org.proxy.mau.se/stable/25163760

Burgerman, J. (2017). 20 top character design tips. Hämtad 2018-05-07 från https://www.creativebloq.com/character-design/tips-5132643.

Cambridge Dictionary. Comic. Hämtad 2017-10-30 från https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/comic.

Cary, S. (2004). Going Graphic: Comics at Work in the Multilingual Classroom. USA, Portsmouth: Heinemann.

45

Chilcoat, G., W. (1993). Teaching About the Civil Rights Movement by Using Student- Generated Comic Books. The Social Studies, 84, 113–18. Doi:

10.1080/00377996.1993.10114481.

Decker, A. C. & Castro, M. (2012). Teaching History with Comic Books: A Case Study of Violence, War, and the Graphic Novel. The History Teacher, 45(2), 169–188.

Hämtad 2018-04-11 från http://www.societyforhistoryeducation.org/.

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.

Dowdy, J. K., Duncko, T. & Hartz, A. (2011). From Visual Arts to the Big Screen.

University Heights, 41(1), 18-23. Hämtad 2017-10-27 från https://search-proquest-

com.proxy.mah.se/docview/1350382854?accountid=12249.

Duncan, R. & Smith, M. J. (2009). The Power of Comics: History, Form & Culture. New York: Bloomsbuy.

Eisner, W. (2008). Comics and Sequential Art: Principles and Practices from the

Legendary Cartoonist. New York: W. W. Norton & Company Inc.

Eriksson, Y. & Göthlund, A. (2012). Möten med bilder: Att tolka visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur AB.

Fors, V. & Bäckström, Å. (2015). Visuella Metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Gardner, Jared (2017). Introduction (No Soapbox, Radio). Inks: The Journal of the

Comics Studies Society, 1(1), 1–3. Hämtad 2018-04-24 från

https://muse.jhu.edu/article/651959/summary.

Groensteen, T. (2013). Comics and Narration. Jackson: University of Mississippi. Gudmunsson, D. (2015). The Ghost who Walks Goes North: Early Modern Sweden in The Phantom, 1987–2008. Scandinavian Journal of Comic Art, 2(1), 1-5. Hämtad 2018- 04-23 från http://sjoca.com/wp-content/uploads/2015/11/ SJoCA-2-1-Article-

46

Hall, J. R (2011). Books Worth Reading: Engaging Material--Comics in the Classroom. Change: The Magazine of Higher Learning, 43(2), 39–43. Doi:

10.1080/00091383.2011.550252.

Hansson, H., Karlsson, S., & Nordström, G. Z. (2006). Seendets Språk - exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur AB.

Hatfield, C. (2005). Alternative Comics: An Emerging Literature. Jackson: University of Mississippi.

Körling, A. (2014). Att tänka om det vi gör. I: Burman, A. (red.). (2014). Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande. Huddinge: Södertörns Högskola.

Lewkowich, D. (2016). Comics and the Structure of Childhood Feeling:

Sublimation and the Play of Pretending in Gilbert Hernandez's "Marble Season".

Curriculum Inquiry, 46(3), 286–307. Doi: 10.1080/03626784.2016.1168261.

Marrall, R. M. (2016). Sequential Art in Library Credit Instruction: Exploring Multiple Literacies Through Graphic Novels, Comics, and Comix. Behavioral &

Social Sciences Librarian, 35(1), 32–41. Doi: 10.1080/01639269.2016.1135026.

McCloud, S. (1993). Understanding Comics: The Invisible Art. New York: HarperCollins Publishers, Inc.

McGrail, E. & Rieger, A. (2016). Increasing Understanding and Social Acceptance of Individuals with Disabilities through Exploration of Comics Literature. Childhood

Education, 92(1), 36–49. Doi: 10.1080/00094056.2016.1134240

McVicker, C. J. (2011). Comic Strips as a Text Structure for Learning to Read.

International Reading Association, 61(1), 85–88. Doi: 10.1598/RT.61.1.9.

Megawati, F. & Anugerahwati, M. (2012). Comic Strips: A Study on the Teaching of Writing Narrative Texts to Indonesian EFL Students. TEFLIN Journal: A publication

on the teaching and learning of English, 23(2), 183–205. Hämtad 2018-04-25 från

47

Miodrag, H. (2013). Comics and Language: Reimagining Critical Discourse on the

Form. Jackson: University of Mississippi.

Morrison, T. G., Bryan, G. & Chilcoat, G. W. (2002). Using Student-Generated Comic Books in the Classroom. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 45(8), 758–767. Hämtad 2018-04-25 från https://www-jstor-org.proxy.mau.se/stable/40012828. Norton, B. (2003). “The Motivating Power of Comic Books: Insights from Archie Comic Readers”. The Reading Teacher, 57(oktober), 140–47. Hämtad 2018-04-11 från

http://www.jstor.org/stable/20205333.

van Ours, J. (2008). When Do Children Read Books? Education Economics, 16(4), 313–328. Doi: 10.1080/09645290801976902.

Russikoff, K. A. & Pilgreen J. L. (1994). Shaking the Tree of ‘Forbidden Fruit’: A Study of Light Reading. Reading Improvement, 31(sommar), 122–24. Hämtad 2018-04- 11 från http://www.projectinnovation.com/reading-improvement.html.

Sabeti, S. (2014). The "Strange Alteration" of "Hamlet": Comic Books, Adaptation and Constructions of Adolescent Literacy. Changing English: Studies in Culture and

Education, 21(2), 182–197. Doi: 10.1080/1358684X.2014.897047.

Saraceni, M. (2003). The Language of Comics. New York: Routledge.

Sherbine, K. (2008). Emerging Childhoods and Immanent Becomings: Considering Difference in One Child's Encounters with Popular Culture. Discourse: Studies in the

Cultural Politics of Education, 37(5), 785–797. Doi: 10.1080/01596306.2015.1075732

Skolverket. (2011a). Bild. Hämtad 2016-11-24 från

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och- program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=bil&tos=gy#anchor1. Skolverket. (2011b). Bild. Hämtad 2018-05-10 från

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/bild.

48

Skolverket. (2011c). Engelska. Hämtad 2018-05-10 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/engelska. Skolverket. (2011d). English. Hämtad 2017-10-30 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/eng.

Skolverket (2011/2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Hämtad 2017-10-30 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2011e). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Hämtad 2017-10-30.

Skolverket. (2011f). Ämneskommentarer: Om ämnet Engelska. Hämtad 2017-10-30 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/eng.

Spiers, M. B. (2010) Daddy's little girl: Multigenerational queer relationships in Bechdel's Fun Home. Studies in Comics, 1(2), 315–335. Doi: https://doi-

org.proxy.mau.se/10.1386/stic.1.2.315_1.

Strömqvist, L. (2014). Kunskapens Frukt. Stockholm: OrdFront Galago.

Swain, E. H. (1978). Using Comic Books to Teach Reading and Language Arts. Journal

of Reading, 22(december), 253–58. Hämtad 2018-04-11 från

http://www.jstor.org/stable/40028709.

Thomas, G. (2012). Thinking Inside the Boxes. Visual Arts Research, 38(1), 64–86. Hämtad 2017-10-27 från https://muse-jhu-edu.proxy.mah.se/article/484724/pdf. Thomas, P.L. (2011). Adventures in genre!: rethinking genre through comics/graphic novels. Challenging genres: comic books and graphic novels, 2(2), 187–201. Doi: 10.1080/21504857.2011.633090.

Thon, J. & Wilde, L. R. A. (2016). Mediality and materiality of contemporary comics.

49

Ujie, J. & Krashen, S. (1996). “Comic Book Reading, Reading Enjoyment, and Pleasure Reading among Middle Class and Chapter 1 Middle School Students”. Reading

Improvement, 33(vår), 51–54.

Varnum, R. & Gibbons, C. T. (ed.). (2001). The Language of Comics: Word and Image. Jackson: University of Mississippi.

Vassilikopoulou, M., Retalis, S., Nezi, M. & Boloudakis, M. (2011). Pilot Use of Digital Educational Comics in Language Teaching. Educational Media International,

48(2), 115–126. Doi: 10.1080/09523987.2011.576522.

Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-03-18 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Williams, J. (2010). Pragmatism: a new name for some old ways of thinking. Nya Zeeland: Floating Press.

Williams, R. M. (2008). Image, Text and Story: Comics and Graphic Novels in the

Classroom. Doi: 10.1080/00043125.2008.11652072?needAccess=true.

Worthy, J., Moorman, M. & Turner, M. (1999). What Johnny Likes to Read is Hard to Find in School. Reading Research Quartery, 34(januari/februari/mars), 12–27. Hämtad 2018-04-11 från http://www.jstor.org/stable/748267.

Wright, G. (1979). The Comic Book--A Forgotten Medium in the Classroom. Reading