KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Examensarbete i fördjupningsämnet Bild och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Serier som visuellt stöd i Bild och
Engelska
Comics as a Visual aid in Art and English studies
Borglin, Johanna
Gymnasielärarexamen med inriktning Bild, 300 högskolepoäng Examinator: Annette Mars Examensarbete, 15 högskolepoäng Handledare: Ann-Mari Edström 2018-05-23
Sammandrag
I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet.
Nyckelbegrepp: serier, bildundervisning, engelskundervisning, interkulturellt perspektiv,
Innehållsförteckning
Sammandrag
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställning: ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1. Teoretisk utgångspunkt ... 5
2.1.1. Definition: Serier ... 6
2.2. Historisk bakgrund ... 7
2.3. Tidigare forskning ... 10
2.3.1. Serier som grund för samhällsfrågor ... 11
2.3.2. Seriers uppbyggnad ... 12
2.3.3. Relatera till serier ... 13
2.3.4. Serier som kontroll ... 13
3. Del 1: Litteraturöversiktens genomförande & resultat ... 15
3.1. Urvalskriterier ... 15
3.2. Forskningsetiska överväganden ... 16
3.3. Sökmetoder ... 16
3.4. Bearbetning av material ... 18
3.5. Resultat och analys av litteraturstudier ... 19
3.4.1. Attityder kring serier i skolan ... 19
3.4.2. Preferenser bland elever ... 20
3.4.3. Utveckling hos eleverna ... 21
3.4.4. Ämnesöverskridande uppgifter ... 22
4. Del 2: Serier i en undervisningskontext ... 25
4.2. Uppgiftsbeskrivning ... 26
4.2.1. Moment 1 (2 veckor) ... 26
4.2.2. Moment 2 (2 veckor) ... 28
4.2.3. Moment 3 (2 veckor) ... 29
4.3. Koppling till kunskapskrav ... 30
4.3.1. Grundskolan: Engelska, årskurs 7-9 ... 30
4.3.2. Gymnasiet: kurs English 6... 32
4.3.3. Grundskolan: Bild, årskurs 7–9 ... 33
4.3.4. Gymnasiet: kurs BILBIL01b ... 34
5. Resultatdiskussion ... 37
5.1. Diskussion ... 37
5.2. Metodreflektioner ... 41
5.3. Avslutande reflektion och vidare forskning ... 42
1
1. Inledning
I följande kapitel presenteras syfte och mål med studien samt de forskningsfrågor den kommer utgå ifrån. Jag motiverar även varför jag har valt att studera serier i relation till en skolkontext. Detta kapitel innehåller även en sida i serieformat samt en översikt över hur serier behandlas i de svenska läroplanerna för Engelska och Bild på högstadiet samt Engelska och olika Bild-relaterade kurser på gymnasiet.
Jag har valt att utföra denna studie då jag har ett personligt intresse av bild och skapande, och framför allt av just serier. Sedan mellanstadiet har jag själv gjort korta serier och innan dess andra historier med bild och text. Förutom det har jag sedan innan jag kunde läsa gått igenom perioder med olika favoriter bland serietidningar och har just nu ett intresse av många olika genrer. Till en början var det illustrerade sagor, vilket övergick till Bamse, Kalle Anka och Gustaf-strippar när jag och min syster lärt oss läsa själva. En period under mellanstadiet fick jag upp ögonen för Disney’s W.I.T.C.H. om fem tonårstjejer med magiska krafter, vilket sedan förde mig vidare till den japanska mangan (som jag för övrigt fortfarande läser emellanåt). De klassiska superhjälte-historierna fyller nu en hel hylla i min bokhylla tillsammans med ett urval svenska serier och Bild och
Bubbla, ett magasin med fokus på just serier av olika typer, gamla som nya. Förmågan
att kunna berätta en historia och kunna förmedla så mycket känslor genom inte bara text, men även med hjälp av bilder, är fascinerande och imponerande och jag tror verkligen det ligger något i uttrycket “en bild säger mer än tusen ord”.
Då serier också är något som redan intresserar en stor del ungdomar, från små barn till äldre tonåringar, och vanligtvis inte kopplas till en skolkontext, tror jag serier skulle kunna väcka ett nytt intresse för studier. Ändå uppfattar jag det som ett relativt otestat medium. Till exempel, när jag tidigare sökt litteratur i anslutning till mitt SAG-arbete (Borglin, 2017), samt till denna studie, har mycket lite studier gjorts på skolor i Sverige, största fokus ligger på undervisning i Storbritannien och USA. Utifrån ovanstående problemformulering synliggörs att det saknas motsvarande studier i en svensk skolkontext samt med fokus på Bild-ämnet. Det blir därför relevant att genomföra en studie med fokus hamnar på både den svenska skolan samt Bild.
3
I Läroplanen för gymnasiet Lgy11 finns kursplanen för Bild på Gymnasienivå (Skolverket, 2011e) nämns aldrig serier explicit och där finns heller inga kunskapskrav eller punkter under Centralt innehåll som specifikt säger att serien ska behandlas inom Bildämnet. Där finns dock gott om möjligheter beroende på hur läraren väljer material och arbetsmetoder utifrån de krav som finns. Eleven ska till exempel utveckla “Kunskaper om hur bilder och visuella framställningar uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer.” (Skolverket, 2011e). Detta är ett utdrag ur Centralt innehåll som säger att kursinnehållet ska behandla olika genrer och de olika sätt dessa kan uttrycka bland annat berättelser beroende på hur de används och är utformade, vilket utan svårigheter skulle kunna inkludera serier.
I Bildkursen Bild på 100 p (BILBIL0) står det under Centralt innehåll att eleverna ska utveckla ”Orientering i en mångfald av tvådimensionella tekniker i traditionella material och metoder såväl som i nya tekniker och medier. Uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i några tekniker” (Skolverket 2011e) vilket tyder på att serier kan inkluderas bland de tekniker som eleverna ska få chans att utveckla. Vidare i Bild och Form 1a2 på 50 p (BILBIL01a2) står det att eleverna ska arbeta med ”Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket” samt ”Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer” (Skolverket, 2011e). Liknande utdrag kan tas från Centralt innehåll både från Bild och Form 1a1 på 50 p (BILBIL01a1), Bild och Form 1b på 100 p (BILBIL01b), Bild och Form - specialisering på 100 p (BILBIL00S) samt Form på 100 p (BILFOM0).
Inom kursplanen för Engelska står det under rubriken Core Content: Content of
Communication att undervisningen ska behandla “Content and form in different kinds of
fiction” (Skolverket, 2011d). Eleverna ska alltså arbeta med varierande innehåll och olika former av fiktiva texter. Språket ska presenteras inom olika genrer. Vidare i
Ämneskommentar: Om ämnet Engelska specificeras vad som menas med annan fiktion
än text, nämligen “sångtexter, tecknade serier, myter, spelfilmer och tv-spel” (Skolverket, 2011f). Sammanfattningsvis handlar det framför allt om hur läraren väljer att utforma sin undervisning utifrån det centrala innehållet, och hur lärare väljer att lägga upp sin planering avgör i sin tur om och hur serier behandlas inom respektive ämne.
4
I Lgr11 framkommer det under rubriken Syfte i ämnet Bild bland annat att ”I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer” (Skolverket 2011/2016). Här krävs det alltså att planeringen inkluderar arbete med flera olika tekniker och kring olika uttrycksformer. I Lgr11 står det under Syfte för Engelska att ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket, 2011/2016). Serier skulle här kunna räknas som ett hjälpmedel, framför allt skapande och kommunicerande syfte.
Medan Del 1 av denna studie kommer fördjupa sig i tidigare forskning av användning av serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning så kommer Del 2 att fokusera på hur serier kan integreras i ett bildklassrum samt ett språkklassrum på högstadiet och på gymnasiet. Slutprodukten kommer bli en presentation och diskussion kring resultatet av den litteraturöversikt som sammanställs samt de förslag som sen ges på seriens användning inom en svensk skolkontext. Det kommer ske en integrering av serier i presentationen av olika delar i studien, alltså kommer delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektioner presenteras i serieformat. Här tog jag inspiration bland annat från Fors och Bäckström (2015), McCloud (1993) samt Strömquist (2014). I den meningen är alltså uppsatsen även ett gestaltande arbete, som jag hoppas ska kunna inspirera blivande lärare och elever.
1.1. Syfte och frågeställning:
Syftet med undersökningen är att synliggöra serien som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. De två forskningsfrågor som ligger till grund för undersökningen besvaras i följande delar av uppsatsen:
Del 1: Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i
bild och språkundervisning?
Del 2: Hur skulle en ämnesöverskidande planering, innehållande serier och anpassad för
5
2. Bakgrund
I följande kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkt, alltså Deweys teorier kopplade till skola och undervisning, som inkluderar definitioner av nyckelbegrepp. Efter detta presenteras en sammanfattning av seriers historiska bakgrund samt tidigare forskning kring serier med huvudfokus på forskning utanför en undervisningskontext. Denna forskning är sorterad under olika rubriker beroende på vad de behandlar för forskningsområde inom ramen för forskning kring serier.
2.1. Teoretisk utgångspunkt
Planeringen har en teoretisk utgångspunkt i Deweys pedagogiska teorier, som i sin tur har utgångspunkt i filosofin och sanningsteorin pragmatismen. Pragmatismens fokus ligger hos de praktiska konsekvenser som uppstår efter olika handlingar och påståenden (Williams, 2010). Deweys teorier kring pedagogik och utbildning kan förenklat ses som att de utgår utifrån två kärnpunkter starkt kopplade till varandra: individen och det sociala sammanhanget. Han diskuterar alltså relationen mellan individen och dess omvärld och ser detta som en så kallad dialektisk process där begreppen sätts i motsats till varandra. Uttrycket “learning by doing” utgår utifrån synen på människan som en aktiv varelse som utvecklas genom aktivt och praktiskt arbete i förhållande till sin omvärld. Dewey uppmuntrar därför till en prövande och experimenterande livsstil, vilket implementeras i utbildningssammanhang med hjälp av praktiska och elevaktiva övningar och uppgifter i och utanför klassrummet. Detta för att öka kunskapsutvecklingen bland eleverna och ge dem möjlighet att vidga sin erfarenhet och kunskap samt dela med sig av den till varandra (Dewey, 2004). Lärarens uppgift i detta sammanhang blir till att “vägleda, styra och organisera detta samspel mellan växande individ och en föränderlig omgivning” (Dewey, 2004, s. 18). Erfarenheterna måste vara utgångspunkt för tänkande eftersom vi inte lär med huvudet utan med våra sinnen (Körling, 2014).
I Demokrati och utbildning (1999) skriver Dewey att “kommunikation är en process där erfarenhet delas till en gemensam egendom” (s. 44). Det mest framskridande syftet med mänsklig förbindelse är alltså att vidga andra människors erfarenheter och höja kvaliteten av dessa. Denna egenskapen är användbar i utbildande syfte, framför allt när det gäller kommunikation mellan yngre och äldre individer. Körling uppmuntrar därför till att
6
samspelet mellan elevernas lärande och lärarens undervisning borde få ett större fokus. Genom elevers skilda erfarenheter, ska de få behålla sin rätt till att få vara sig själva och ska få stå för vad de kan för att kunna hjälpa varandra att utvecklas. Trots detta finns där en risk för att erfarenheterna i skolan skiljer sig för mycket ifrån de eleverna får utanför (2014). Dewey är kanske som mest känd för sina teorier kring “learning by doing”, alltså aktivt lärande innanför och utanför klassrummet (Dewey, 2004) Detta kan som sagt innebära att lärare använder sig av elevaktiva aktiviteter och uppgifter för att eleverna även ska få arbeta på ett praktiskt sätt.
Deweys teorier kommer, tillsammans med resultatet av litteraturöversikten och de studier som listas under Tidigare forskning, ligga till grund för den planering som sammanställs i avsnitt 4 samt den diskussionen som följer i avsnitt 5. Fokus kommer då ligga framför allt på olika aspekter tagna från Deweys filosofiska teorier då det går att dra många paralleller mellan det arbetssätt som dessa teorier förespråkar och de möjligheter som finns för arbete med serier i skolan, framför allt i Bild och andra estetiska ämnen samt i ämnesöverskridande undervisning.
2.1.1. Definition: Serier
Enligt Cambridge Dictionary definieras serier som “en tidning eller bok innehållandes en rad historier berättade med hjälp av bilder och en liten del skriven text” (direkt översatt av mig från engelska) (https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/comic). Textens mängd skiftar mellan olika genrer och målgrupper. Som Hansson (et al.) beskriver i Seendets språk (2005) läses bildrutorna efter varandra för att skapa ett händelseförlopp. Det kan liknas vid hur skönlitterära böcker läses, där texten följs på sidan från vänster till höger (ett undantag här är förstås de japanska manga-serierna som läses från höger till vänster då det är så alla texter är uppbyggda i Japan). Ofta kombineras bilder med text, i form av textrutor och pratbubblor inom bildens ramar, för att skapa en handling och föra fram specifika budskap. Enligt The Language of Comics (Saraceni, 2003) är de två viktigaste kännetecknen för serier, eller “comics” på engelska, att de inkluderar både bilder och text samt att texten delas upp och organiseras i olika enheter, grafiskt skilda från varandra. Trots att andra litterära genrer också inkluderar både bild och text samspelar de inte någon annanstans på samma sätt som i serier. Vad är viktigt att
7
nämna här är att begreppet “serier” inte refererar till ett objekt, som till exempel serieböcker eller serietidningar, utan till mediet i sig (McCloud, 1993).
2.2. Historisk bakgrund
Serier, i den form vi oftast känner igen dem idag, har inte funnits under en särskild lång tid. Kopplingar kan dock lätt dras tillbaka till många antika civilisationer som använde olika teckensystem i kommunikationssyfte. Saraceni (2003) tar här upp exemplet hieroglyfer som egyptierna använde när de skrev, som består av bilder och tecken uppradade efter varandra för att skapa mening. I Understanding Comics: the Invisible Art (1993) använder McCloud den franska Bayeuxtapeten, som skildrar händelser från år 1066 och framåt med hjälp av målade bilder i kronologisk ordning, samt ett precolumbianskt bildmanuskript, vilket först upptäcktes av Cortéz år 1519, som ytterligare två väldigt tidiga exempel på serier. Förstås hade tryckkonstens upptäckt en stor inverkan inte bara på texter, utan även på bilder, då båda medier nu kunde spridas och delas med alla istället för bara med de privilegierade. Bland det material som spreds ingick bland annat så kallade plakat med serier av bilder, ofta tillsammans med text. Även om texten då inte var inkorporerad i bilden, uppfyllde detta plakat den generella formen och funktionen av dagens serier (Duncan och Smith, 2009).
Enligt Duncan och Smith (2009) var dock William Hogarth (1697–1764) en av de som först började använda sig av något som kom till att få benämningen “sequential art”. Detta fenomen är ett sätt att använda konst som historieberättande media genom att placera målningar bredvid varandra och presentera dem i färdiga sekvenser, vilket gör att olika historier träder fram. Hogarths bilder sägs därför vara den första direkta företrädaren till dagens seriestrippar. Han gjorde själv kopior av sina verk för att kunna sprida dem vidare och sälja dem billigare till den bredare publik som inte hade råd till originalen. I The
Power of Comics: History, Form, and Culture (2009) finns ett avsnitt om Rodolphe
Töpffer som var son till en konstnär. Han hade själv en dröm om att få följa i hand fars fotspår, men jobbade istället som lärardirektör på en pojkskola. Han är mest känd för sina teckningar som gjordes under tiden de arbetade med texter i skolan, dels för att få utlopp för sin konstnärliga sida och dels för att underhålla eleverna i hans klasser. Genom att kombinera två olika format, hans bilder tillsammans med texterna, uppstod en ny typ av
8
uttryck. Sammanlagt publicerades sju samlade verk med dessa bilder, varav den första kom ut 1835.
De serier vi idag känner igen som serier framträdde inte förrän under andra halvan av 1800-talet i England och den första officiella seriestrippen som publicerades 1884 blev även premiären för den första superhjälten vid namn Ally Sloper. Den första återkommande serien publicerades först 1890, kallad Comic Cuts. Det dröjde dock inte länge förrän serierna blev en permanent del i nyhetstidningarna som en följd av deras snabbt ökade popularitet bland läsare (Saraceni, 2003) och dels dessa seriestrippar, dels kiosklitteratur, blev starten på Amerikas växande serieindustri (Duncan och Smith, 2009). Karaktärerna bestod till störst del av yngre personer som även användes för kommersiella syften. Tusentals exemplar av boksamlingar med dessa strippar trycktes och såldes mellan 1897 och 1932 och en av de mest kända karaktärerna som inkluderades här var The Yellow
Kid. Denna karaktär blev så populär att den samlades i ett album kallad Yellow Kid Magazine, som inspirerade andra publikationer eftersom den bevisat att en serie ökat
försäljningen av nyhetstidningen. Genom att efterhand ändra format på serietidningar och utveckla billigare alternativ kunde för första gången under 1922 nya publikationer tryckas och säljas månadsvis (Duncan och Smith, 2009).
Som en konsekvens av seriernas ökade popularitet såldes det mindre kiosklitteratur vilket gjorde att författarna till dessa bytte media till serier. Kiosklitteratur-hjältar som Zorro och Tarzan fick ge plats till nya superhjältar, varav en av de första, The Shadow, började säljas 1931, följd några år senare av bland annat Doc Savage och The Spider (Duncan et al., 2009). De första serieböckerna som började produceras år 1934 var mestadels samlingar av flera kortare historier (Eisner, 2008) och den första, kallad Famous Funnies,
Series One #1 bestående av delar från tidigare utgivna Funnies on Parade och Famous Funnies: A Carneval of Comics, trycktes i 40 000 exemplar och såldes för 10 cent stycket.
Tidigare nämnda titlar beredde väg för andra berömda superhjältar som publicerades i serietidningar under 1930- och 1940-talet, så som Superman och Batman (Duncan och Smith, 2009). Dessa serier publicerades av DC Comics, grundat 1934 under namnet
National Allied Publications. Efter en del misslyckade försök att sälja helt nya serier, då
bland annat kioskägare inte ville ge plats åt oprövade material, låg företaget i skuld på många håll. För att kunna starta upp en tredje titel, Detective Comics, för ett nytt försök att öka försäljningen, tog de hjälp av Donenfeld och Liebowitz som stod som ägare för
9
det nygrundade företaget Detective Comics, Inc. För att skulderna skulle kunna betalas skrevs Donenfeld över som ny ägare för National Allied Publication från och med början av 1937 och sedan dess har det döpts om till DC Comics och blivit en av världens ledande säljare inom serieindustrin (2009).
Under 1940-talet gavs den första utgåvan av Marvel comics ut och publicerades av
Funnies, Inc. Populariteten för superhjältar började återigen sjunka år 1947, men serier i
sin helhet behöll sin popularitet då nya genres började introduceras. En av de mer koncisa genrerna, “roliga djur”, uppmärksammades efter publikationen av Walt Disney Comics
and Stories från 1940 (2009). Under tiden i Europa blev serier en allt större del av
tidningar för en helt annan målgrupp; barn. Här blev många nya karaktärer introducerade för första gången, bland annat Hergés Tintin. Genrer som “skräck” och “brott” blev ledande, vilket ledde till att många började oroa sig för de konsekvenser serier hade på sina unga läsare. Ledande namn var här George Pumphrey i Storbritannien och Frederic Wertham i USA (som fortfarande satt sina spår hos lärares syn på serier i undervisningskontext (Cary, 2004)) och dessa protester ledde till slut till kampanjer mot barnserier i båda länder och eventuell, under 1950-talet, till censur (Saraceni, 2003). Det fanns dock andra anledningar till att försäljningen av serier tog en smäll under senare 50-tal. Televisionen hade blivit den dominerande formen av massmedium i många hem. Läsandet över huvud taget sjönk, både bland vuxna och barn. Marknaden var inte heller stor nog för alla nya publicister som tryckte sina serier (Duncan och Smith, 2009). Det var inte förrän några år senare, under 1960-talet, när bland annat Marvels Spider Man och The Fantastic Four gavs ut, som superhjältarna fick tillbaka en del av sin popularitet igen. Även en ny sorts serier började säljas kallade “comix”, eller undergroundserier, som var mer inriktade till vuxna läsare samt sågs som en mer experimentell sorts serier. Att genren växte så pass mycket blev allt tydligare då serier, under början av 1970-talet, fick allt mer uppmärksamhet av olika forskare. Den artistiska och konstnärliga sidan av serier pekades ut som framträdande drag (Saraceni, 2003). I Amerika blev nu Will Eisner ett framträdande namn då han publicerade den första serienovellen någonsin; A Contract
with God (2003). En serienovell är en längre version av en seriebok och är oftast lika
långa som vanliga böcker. De innehåller oftast en hel historia som tidigare vanligtvis delades upp i flera olika utgåvor (Cary, 2004).
10
När 1980-talet kom tog den med sig en ny form av serie från Japan till västvärlden, Manga (“serier” på japanska). Här bland annat Osamu Tezukas Fågel Fenix och Kimba, the white
lion. Även animerade äventyr visades på tv både i Amerika och i Europa baserade på
dessa serier (Saraceni, 2003). Under denna tidsperioden publicerades även Art Spiegelmans Maus (från 1985 fram till 1992) som fått stor internationell spridning och efter det har allt fler serier för vuxna publicerats över hela världen. Nya genrer och målgrupper får hela tiden ta del av serier och allt fler experimenterar med mediet. Tack vare internet och grafiska hjälpmedel tänjs gränserna allt mer (2003).
Svenska serier etablerades också under 1950 talet och ökade i popularitet därefter, bland annat med hjälp av serieskapare Rudolf Petersson, författare till 91:an sedan 1932, samt Rune Andréasson, som skapat både Pellefant och Bamse och gjort serier sedan 1964. I Sverige är serier fortfarande under 2000-talet ett växande fenomen. Detta bland annat tack vare de svenska serietecknare som inspirerats av den japanska mangan, varav Natalia Batista, som gett ut serier sedan 2005 och är författare till bland annat Mjau! och Amaltea, är en av de mest omskrivna. Exempel på svenska serier inom andra genrer är Alena och nyutgivna Astrid av Kim W. Andersson som gett ut sina egna serier sen 2003 och Maria och Tony Cronstams Elvis som getts ut sedan 2000. Bild & Bubbla är Sveriges största tidskrift om serier, utgiven av Svenska seriefrämjandet fyra gånger om året, och behandlar alla sorters serier, innehållande bland annat historiska fördjupningar, artiklar och intervjuer. Den presenterar även nyheter inom svensk seriekultur och har med utdrag från utvalda serier (Bild & Bubbla, 2018).
2.3. Tidigare forskning
Följande översikt är endast ämnad för tidigare studier kring serier som har fokus på andra aspekter av mediet än de direkt relaterade till en undervisningskontext, då de studier som samlades ihop med fokus kring en undervisningskontext sammanfattas i resultat-delen i avsnitt 3 av denna studie. Denna del ska alltså fungera som en bredare översikt där forskningen delas upp i grupper efter det fokus studien har, medan resultat-delen i avsnitt 3 är ämnad att smalna av fältet ytterligare för ett tydligare fokus.
För 20 år sedan var intresset för studier kring serier så pass litet att tanken på att ge ut ett magasin dedikerat till forskningsområdet “comic studies” var något som var svårt att
11
driva igenom. Där fanns endast ett få antal forskare med intresse för området, mycket färre kurser att läsa för de intresserade samt långt färre möjligheter till publikation av studier som behandlade ämnet. Trots detta hade många av de studier som fanns fokus på ämnen som sedan dess legat närapå orörda, plockade från olika delar av seriens historia. Ett exempel var tidningen INKS som publicerade studier kring strippar i nyhetstidningar, internationella serier från olika tider i historien, serier med någon slags politisk koppling, samt illustrerade tidningar från 1800-talet (Gardner, 2017). Thon och Wilde (2016) uppmärksammar i Mediality and materiality of contemporary comics hur ämnesöverskridande studier kring serier har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Förutom metodologiskt skilda närmanden kring studier av serier, som inkluderar analyser kring semiotik och narration, finns även analyser med historiska, politiska eller kulturella utgångspunkter. Genom att koppla serier till andra områden med högre igenkänningsgrad har dess status höjts inom det akademiska fältet.
2.3.1. Serier som grund för samhällsfrågor
Bland de tidskrifter som samlar studier, intervjuer och uppsatser med fokus kring serier, och som går att hitta online, finns bland annat en fransk tidning vid namn Comicalités (2011) och en skandinavisk tidning, Scandinavian Journal of Comic Art (2012), med internationellt fokus. Andra titlar är till exempel Inks: The Journal of the Comics Studies
Society (2017), Studies in Comics (2017), The Comic Grid (2013), International Journal of Comic Art (2014), och Journal of Graphic Novels and Comics (2010), som alla är
relativt nya tidningar. Bland de studier som inkluderats i dessa tidskrifter går det att identifiera ett antal olika teman. Ett par exempel tar upp och diskuterar hur serier representerar och hanterar viktiga samhällsfrågor, som till exempel rasfrågan som behandlas i Bealers "The Man Called Lucas": Luke Cage, Mass Incarceration, and the
Stigma of Black Criminality (2017). Artikeln analyserar superhjälten Luke Cages
bakgrundshistoria samt utvecklingen av den när han går från en ung, färgad man i Harlem till en fånge och före detta kriminell som kämpar för sin överlevnad. I en parallell version handlar det istället om en oskyldig man som arresteras för droghandel och en skildring av den avhumanisering som fångarna går igenom i fängelset. Artikeln diskuterar om det verkligen krävs en superhjälte för att kunna gå vidare från ett liv som före detta kriminell
12
och tar upp andra ämnen som drogkrig, fängelseexpansion och stämpeln som andra klassens medborgare som sätts på fattiga och färgade före detta kriminella.
Där går även att hitta studier med fokus på queer-begreppet och teman som könsidentitet och sexualitet och hur de behandlas i olika serier. Ett exempel här är Daddy’s little girl:
Multigenerational queer relationships in Bechdel’s Fun Home (2010) av Spiers. I denna
artikel diskuterar Spiers en ovanlig queer-relation i Alison Bechdel’s serie Fun Home som presenterar hur två olika generationer i en familj hanterar svårigheter kring könsidentitet. Dottern Alison lever sitt liv som queer på ett helt annorlunda sätt än sin homosexuella pappa har gjort och har en dialog om sina livsval med sin pappa. Därmed tar hon en roll som ett positivt föredöme för andra som möter liknande utmaningar. Det finns även exempel på studier som fördjupar sig i serievärldar där historierna utspelar sig på verkliga platser och gestaltar historiska ögonblick i historien för att undersöka hur väl de stämmer överens med verkligheten. Här har vi till exempel Gudmunssons The Ghost who Walks
Goes North: Early Modern Sweden in The Phantom, 1987–2008 (2015). Studien försöker
svara på frågor som hur väl fiktion stämmer överens med fakta och hur bild och text används för att skapa en viss historisk atmosfär.
Dessa typer av studier kan göras på större delen av serier som finns idag oavsett dess genre eller under vilket årtionde de publicerades. Att använda sig av äldre serier kan ha en fördel om syftet med uppgiften till exempel går ut på att göra historiska analyser. Idag används flitigt karikatyrsliknande serier som ett sätt att kritisera just samhällsfrågor, ofta kopplade till politiska händelser och åsikter. Dessa syns ofta till exempel i vanliga dagstidningar. De kan även vara ett sätt att sätta en ny händelse parallellt med historiska händelser eller uppmärksamma ironi eller bristande resonemang i den specifika situationen.
2.3.2. Seriers uppbyggnad
Ett av de mest omtalade namnen inom “comic studies” är Will Eisner som, förutom ett tiotal serieromaner, har publicerat ett flertal böcker med fokus på teorin kring seriens uppbyggnad och användningsområde, bland annat Comics and Sequential Art: Principles
and Practices from Legendary Cartoonist (2008). Ett annat känt namn är Scott McCloud
som bland annat gett ut Understanding Comics: The Invisible Art (1993) där han likt Eisner tar upp olika aspekter av seriers definition genom historien och diskuterar de olika
13
komponenterna som bygger upp en serie, som till exempel vad som händer mellan panelerna i en serie, hur tid gestaltas, hur bilder och text integrerar med vartannat i ett historieberättande syfte, samt hur vi tar in språket som används i serier när vi läser dem. McCloud utvecklat här även en egen omfattande teori kring den kreativa processen och dess påverkan på både serier och konst i största allmänhet (1993).
Ovanstående böcker nämns som adekvat kurslitteratur i en del av de studier som senare presenteras i litteraturöversikten i Del 2. Om de anses för avancerade för den elevgrupp som undervisas kan de vara en utgångspunkt för hur läraren lägger upp undervisningen. De presenterar möjliga sätt att se på serier som en vetenskap inom olika kontexter. De skulle till exempel kunna jämföras med varandra.
2.3.3. Relatera till serier
Även Lewkowich (2016) studerar den narrativa strukturen av serier i Comics and the
structure of childhood feeling: Sublimation and the play of pretending in Gilbert Hernandez's Marble Season, men utifrån ett barns perspektiv. Han undersöker de olika
sätt som skilda typer av representation låter läsaren föreställa sig saker som under barndomen aldrig blir uttryckta helt och hållet. Lewkowich tar bland annat upp hur kanalerna mellan serierutorna fungerar som en plats för avstämning mellan sig själv och den objektiva världen och hur läsaren använder kanalerna som ett sätt att hantera kombinationen av barndomskänslor som resultat av deras läsande.
2.3.4. Serier som kontroll
Sherbine diskuterar i Emerging childhoods and immanent becomings: considering
difference in one child's encounters with popular culture (2016) hur representation inom
olika typer av populärkultur formar barns bild av hur deras barndom är och vad det borde vara. Resultatet av hans studie visar att medier med koppling till populärkulturen i stor grad används för att kontrollera barns uppträdande, relationer och begär som en del av att förbereda dem inför deras framtida roll som en del av ett fruktsamt och globaliserat samhälle (2016).
Sherbines (2016) studie skulle kunna användas som kritisk utgångspunkt i analys av populärkultur och media bland elever där de utvecklar självkritiska egenskaper samt lär
14
sig vad för effekt media och olika typer av bilder kan ha på ens livsstil. Studien skulle även kunna användas för att uppmärksamma lärare på vad för effekt det material som de använder i sin undervisning kan ha på elevernas uppfattning av sig själva.
15
3. Del 1: Litteraturöversiktens genomförande &
resultat
För att svara på första forskningsfrågan “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” användes sökmetoden systematisk informationssökning i form av en litteraturstudie. I följande avsnitt presenteras resultatet av litteraturstudien, hur sökprocessen organiserades samt en överblick över de urval som gjordes av material och vilka kriterier som fanns. Enligt Backman (2016) används litteraturöversikter för att få översikt över ett forskningsfält, till exempel om nämnt forskningsfält behöver kompletteras med ett nytt perspektiv eller i syfte att visa luckor i kunskapen. Då brister upptäckts kring forskning med fokus på användning av serier i en svensk skolkontext samt inom Bild-undervisning kändes det relevant att använda ovannämnd metod.
3.1. Urvalskriterier
Backman (2016) har formulerat en mall kring upplägg av presentation av kriterier och sökmetod där följande kriterier visar sig av vikt då de är anpassade för litteraturstudier. Följande tabell listar de kriterier som har använts för att avgöra vilka artiklar, studier och övrig litteratur som var relevanta för denna studie:
Publiceringsår 1950–2018
Databaser Libsearch, ERIC via EBSCO
Vetenskapligt granskad
Peer-reviewed
Språk Engelska och svenska
Sökord Serier, undervisning, serieböcker, serietidningar, bild, bildundervisning, språk, språkundervisning, engelska, comics, art education, art studies, visual arts, language,
16
language education, english, english studies, cultural studies, comic studies.
Ålderskategori Grundskoleelever, gymnasieelever, lärarstudenter samt färdigutbildade lärare
Innehåll Fördjupning inom forskning gällande visuella stöd i form av serier som används i undervisningssyfte. Utforskande i hur serier som visuellt stöd kan användas på nya sätt i undervisningen inom bildrelaterade samt språkrelaterade ämnen. Utformandet av ett gestaltande arbete i form av integrering av text och bild i form av serier.
3.2. Forskningsetiska överväganden
Jag har tidigare tagit del av Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002), men då jag gjort en litteraturöversikt
har jag inte under arbetet med följande studie behandlat den typen av personliga uppgifter som dessa krav förhåller sig till. Det första är informationskravet som innebär att forskaren skall informera alla de personer som inkluderas under arbetet om det aktuella forskningsuppgiftens syfte. Det andra är samtyckeskravet som innebär att alla deltagare i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som säger att de uppgifter som samlas in under undersökningen om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Det sista och fjärde kravet är nyttjandekravet som innebär att alla de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Det kan nämnas att den information jag samlat ihop endast är ämnad att användas inom denna studie och inte för utlåning för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
3.3. Sökmetoder
För att öka studiens vetenskapliga kvalitet har endast studier som genomgått en sakkunnig granskning inkluderats i mitt material. Många av författarna är även välkända namn inom
17
“comic studies” och har inkluderats i många artiklar och uppsatser som behandlar detta ämne. Då detta projekt är en fördjupning av en del av mitt SAG-arbete (Borglin, 2017) har jag använt en del av samma litteratur även under detta arbete, vilket var följande två titlar; From Visual Arts to the Big Screen (2011) av Dowdey och Duncko, samt Image,
Text and Story: Comics and Graphic Novels in the Classroom (2008) av Williams.
Min första sökning relaterad till denna uppsats på Libsearch, innehöll flera olika databaser (bland annat ERIC via EBSCO), skedde i oktober 2017. Jag sökte endast bland granskade artiklar och vetenskapligt material publicerade 2011 fram till 2018, och använde sökorden “comics”, “art education” och “visual arts”. Detta fick fram 89 resultat varav jag fann tre studier som skulle kunna komma till användning. Dessa var Thinking Inside the Boxes (2012) av Thomas, From Visual Arts to the Big Screen (2011) av Dowdey och Sequential
Art in Library Credit Instruction: Exploring Multiple Literacies Through Graphic Novels, Comics, and Comix (2016) av Marrall.
Jag gjorde senare, den 2 april 2018, en liknande sökning på Libsearch för att försöka generera fler resultat. Denna sökning begränsades till granskade artiklar med vetenskapligt innehåll samt med publiceringsdatum från 2000 fram till 2018. De sökord som användes här var “comics”, “art education” samt “visual art” vilket gav 203 resultat. Av dessa valde jag 9 studier för vidare granskning som skulle kunna användas till min studie, bland annat Handbook of research on teaching literacy through the
communicative and visual arts (2005) av Flood, Heath och Lapp, Heroes in the Classroom: Comic Books in Art Education (2015) av Berkowitz och Packer, och Adventures in genre!: rethinking genre through comics/graphic novels (2011) av
Thomas.
Den 3 april 2018 letade jag på Malmö Universitets databas, innehållande böcker från biblioteket Orkanen och diverse e-böcker, efter litteratur som skulle kunna användas både som en del av fördjupningsarbetet samt som en teoretisk grund i utformningen av den seriebok som skulle produceras. Det första försöket med sökorden “serier” och “undervisning” gav inga resultat vilket resulterade att jag hittills inte hittat någon svensk artikel eller annan litteratur med det sökta innehållet. Efter detta användes sökordet “comics” i kombination med “education”, “language”, “visual art” och “art studies” efter vartannat. Här hittade jag fyra e-böcker; Comics as history, comics as literature (2014) av Babic, Graphic encounters: comics and the sponsorship of multimodal literacy (2013)
18
av Jacobs, Unflattening (2015) av Sousanis, samt Cartoons for trainers (2002) skriven av Millbower och tecknad av Yager. På biblioteket valdes även 10 böcker ut till studien, bland annat Going graphic: Comics at Work in the Multilingual Classroom (2014) av Stephen, Graphic novels for children and young adults: A collection of critical essays (2017) utgiven av University Press of Mississippi, och Comics and Language:
Reimagining critical discourse on the form (2013) av Miodrag.
Den 11 april 2018 letade jag efter fler artiklar direkt via ERIC via EBSCO med ett mer öppet fokus på Comic studies som ingår i Cultural studies. Sökningen begränsades till publiceringsår 1995–2018, vetenskapligt granskade texter samt sökorden “Cultural studies” och “comics. Sökningen gav sex resultat och jag hittade här tre studier som kan komma till användning; A Dark Knight for public education: Using Batman as an
apparatus of diffraction with neoliberal education reform (2016) av Huddleston, Emerging Childhoods and Immanent Becomings: Considering Difference in One Child's Encounters with Popular Culture (2016) av Sherbine , och When Do Children Read Books? (2008) av van Ours. I andra sökningen ändrades publiceringsår till 1978–2018
och sökordet ändrades till endast “Comic studies” vilket gav 32 träffar. 15 av dessa studerades närmare, bland annat The Underdog Disciplines: Comics Studies and
Composition and Rhetoric (2015) av Kirtley, Comic Strips: A Study on the Teaching of Writing Narrative Texts to Indonesian EFL Students (2012) av Megawati, Anugerahwati
och Anugerahwati, samt Teaching History with Comic Books: A Case Study of Violence,
War, and the Graphic Novel (2012) av Decker och Castro.
Den 20 april 2018 sökte jag återigen på Libsearch under rubriken “Tidskrifter A-Ö” med sökordet “Comic” och fick sju träffar, varav sex stycken kan komma till användning (då den sjunde var på franska). De artiklar som valdes bort inom alla sökningar behandlade till exempel fel åldersgrupper eller hade större fokus på andra visuella medium än serier.
3.4. Bearbetning av material
Den litteratur som lånades på biblioteket, lästes igenom och de delar och rubriker som var relevanta till studien markerades med små post it-lappar och noteringar, samt i vissa fall med längre kommentarer. Detta underlättade navigeringen bland det befintliga innehållet under olika delar av studien. De studier och artiklar som samlades ihop från de olika
19
sökmotorerna som användes på nätet sammanfattades en och en. Efter det färgkodade jag gemensamma punkter och teman i alla artiklar och studier och omorganiserade dem efter dessa, för att på så sätt undvika så mycket upprepningar som möjligt och få en bättre översikt över vilka texter som behandlar vilka ämnen. De texter som även användes som referenser till Del 2 samlades separat från de som endast behandlades i Del 1. En del av den litteratur som listats i referenslistan användes endast som inspiration eller hjälpmaterial i utformningen av de serier som integrerats i presentationen av min studie.
3.5. Resultat och analys av litteraturstudier
Nedan presenteras och analyseras resultatet av litteraturstudien utifrån den teoretiska utgångspunkt som presenterats i tidigare avsnitt. Studierna har organiserats i grupper efter det tema de behandlar.
3.4.1. Attityder kring serier i skolan
Enligt Thomas (2011) har serier studerats under en längre tid men bara nyligen tagits in som ett användbart medium i undervisningssammanhang och har inom många studier visat sig vara en givande arbetsmetod inom både bildundervisning och språkundervisning. Han diskuterar olika attityder kring denna användning av serier och nämner bland annat hur många av dagens lärare (ibland med hjälp av just serier) försöker
20
uppmuntra just de egenskaper som lärare under 1940-talet var rädda att serien skulle utplåna, bland annat läskunnighet och uppfinningsförmåga.
Inställningen till användning av serier i undervisningssyfte har dock inte varit positiv under en särskilt lång tid. Cary (2004) beskriver sina egna erfarenheter av serier och hur det var de som gjorde honom till läsare, inte skolan. Han beskriver vidare hur lärare hade en allmänt negativ syn på serier i skolan, de ansågs vara lättsinniga och ruinerande. På skolan där Norton (2003) utförde sin studie är serier, trots elevers engagemang, helt frånvarande från skolan och eleverna påstod att varken lärare eller föräldrar satte stor vikt vid att inkludera serier i en skolkontext. Enligt Grant (2012) har serier under större delen av 2000-talet setts som icke-värdiga att inkluderas i undervisningen då de sades uppmuntra ungdomsbrottslighet och orsaka försämrad läsförståelse, men efter att olika artiklar började publiceras om hur användning av serier kunde uppmuntra elever att läsa klassisk prosa förändrades inställningen drastiskt.
Dessa studier visar att olika lärare har väldigt olika inställningar till användning av serier. De som tar avstånd från serier har inte elevernas intressen i omtanke under planeringen av undervisningen, då eleverna i samtliga studier haft en positiv relation med mediet som lärarna aktivt undviker att använda. Detta ger intrycket av att relationen mellan lärare och elev inte har den önskvärda öppna kommunikationen som eftersträvas när en erfarenhetsbaserad och elevaktiv pedagogik utförs i klassrummet.
3.4.2. Preferenser bland elever
Swains (1978) och Ujies et al. (1996) studier visar att regelbunden läsning av serier leder till höjda snittbetyget, fastän Ujie et al. (1996) nämner i sin studie att tidigare forskning visat på motsatt effekt. Dessa undersökningar hade dock bara fokus på pojkarna i klasserna då det, i båda studier, var betydligt fler pojkar än flickor som läste serier. Motstridighet bland lärare och föräldrar har resulterat i att många skolor helt saknar tillgängliga serier i skolans bibliotek även om serier har visat sig vara en av topp tre alternativ för läsning för både flickor och pojkar (Worthy, Moorman & Turner, 1999). Resultatet av Worthys et al. (1999) studie skiljer sig dock från Ujies et al. (1996) studie i det att där inte fanns någon större skillnad mellan könens preferenser. Vidare, enligt Worthy et al. (1999), är preferenser kring typ av läsmaterial opåverkad av både kön, socioekonomisk bakgrund, läsfärdigheter och elevernas generella inställning till läsning.
21
Att faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund eller läsfärdighet inte verkar spela någon roll när det gäller elevernas entusiasm kring serier kan vara ett tecken på att dessa elever hittat en typ av serie som passar dem. Dessa olika serier kan skilja sig otroligt mycket åt mellan genre och svårighetsgrad vilket tyder på att det finns ett stort urval av material att välja från. Med hjälp av olika typer av serier skulle eleverna kunna föra en mer öppen diskussion kring sina egna upplevelser av serierna och sina tidigare kunskaper och erfarenheter med olika typer av mediet. Detta skulle även kunna öppna upp intresset för andra typer av litterära texter genom att vidga elevernas syn av materialet de använder sig av i klassrummet samt dess innehåll.
3.4.3. Utveckling hos eleverna
Där finns en del gemensamma punkter som majoriteten av studierna tar upp, bland annat hur serierna, framför allt, uppmuntrar läsning hos de elever som läser dem och väcker ett intresse även för andra litterära texter, både hos elever med lässvårigheter (Thomas, 2011), elever som visar sig vara motvilliga läsare (Thomas, 2011; Grant, 2012; William, 2008; Dowdey et al., 2011; Cary, 2004) samt elever som läser diverse språk som andraspråk (Cary, 2004; Marrall, 2006; Thomas, 2011). Serier fungerar i många fall som en ingång till den litterära världen, uppmuntrar till mer avancerad läsning (Swain, 1978; Ujie et al., 1996; Russikoff et al., 1994) och påbörjar utvecklingen av elevens läsförståelse (Grant, 2012). Marrall (2006) nämner även hur sekventiell konst engagerar de kognitiva och intrycksfulla aspekter som elever bör utveckla under sin läsning. Serier kan starta livliga diskussioner kring olika ämnen och träna eleverna i mer kritiskt tänkande både kring innehåll och mening som skulle kunna hjälpa eleverna i senare akademiska studier (Marrall, 2006; Norton, 2003). Om läraren kan inkludera en större variation av material i klassrummet, såsom serier och böcker kopplade till filmer och tv-serier baserade på dem, som låter eleven uppleva texter på en mer personlig nivå, ger det ett mer meningsfullt perspektiv på läsande och tolkning av olika medium samt utvecklar elevens empati när de själva kan relatera till materialet de arbetar med (Williams, 2008; Dowdey et al., 2011). Thomas (2011) menar vidare att om läraren bättre kan sätta sig in i elevernas intressen utanför skolan kan de få stor användning av den kunskapen inne i klassrummet.
Serier visar sig här vara ett användbart redskap och möjliggör en inkluderande undervisning då eleverna, trots sina skilda erfarenheter och kunskapsnivåer, får vara sig
22
själva i en säker miljö där de får stå för vad de kan och hjälpa varandra utvecklas. Läraren tar hänsyn till elevernas behov genom att erbjuda flera möjligheter och även till deras personliga intressen då andra medier än text används. Eftersom eleverna kan relatera till materialet blir deras egna erfarenheter plötsligt relevanta i sammanhanget och eftersom användning av detta material utvecklar en empati hos eleverna kan det hjälpa dem att lära sig mer om sig själva och även se sin egen roll tydligare i olika sammanhang. Då eleverna även utvecklar kritiska förhållningssätt till olika medier och inom spridda ämnen, utvecklar de färdigheter som kommer till användning då de möter nya situationer ute i samhället i förhållande till nya sociala kontexter.
3.4.4. Ämnesöverskridande uppgifter
Då det finns ett så stort urval av serier att välja mellan, på olika språk, med olika svårighetsgrader, inom en mängd genrer samt som behandlar vitt spridda teman och ämnen finns där åtskilliga möjligheter för ämnesöverskridande arbete med hjälp av serier (exempel kan hittas i följande studier: William, 2008; Swain, 1978; Ujie et al., 1996; Marrall, 2016; Cary; 2004; McVicker, 2007; Bullerdick, 2015; Thomas, 2011; Hall, 2011; McGrail et al., 2016; Sabeti, 2014). Genom att arbeta med ett mer lättillgängligt media blir det mindre av en utmaning att behandla mer komplexa ämnen inom undervisningen (William, 2008), förutom kunskaper kring stavning och läsning gör serier även det möjligt att ta emot det innehåll som behandlas på ett helt annat sätt än med endast text eller bild (Swain, 1978; Ujie, 1996; Cary, 2004).
Bullerdick (2015) undersöker bland annat hur serier kan användas som utgångspunkt i diskussion kring könsroller utifrån ett historiskt perspektiv, där olika stereotyper lyfts fram. Hon argumenterar för att även andra typer av illustrationer skulle kunna användas på detta sätt då konstnären eller illustratören själv, ofta omedvetet, speglar sina sociala och politiska åsikter i sina bilder. Thomas (2011) beskriver i sin studie hur serier uppmuntrar till kritiskt tänkande inom olika ämnen som till exempel media eller normer. McGrail och Rieger (2016) argumenterar för att alla elever har rätt till undervisning som håller hög kvalitet och utforskar fördelarna med att använda serier om karaktärer med olika funktionshinder kopplade till uppförande i klassrummet, inlärning och utveckling av olika sociala färdigheter.
23
Ett annat exempel på ämnesöverskridande uppgifter presenteras i Carys (2004) studie där hon lät en klass med 12 elever, alla med mexikansk bakgrund och som låg på väldigt olika nivåer rent språkmässigt, använda sig av storyboards för att återberätta en folkhistoria som läraren läste upp för klassen. Kombinationen av bild och text hjälpte eleverna att kommunicera sin förståelse av historiens innehåll samt introducerade ett material som kom att användas även inom andra ämnen. Några exempel är att även använda storyboards som labbrapporter under kemilektioner eller för att presentera en väderleksrapport eller andra nyheter. Att använda sekventiell konst i en multimodal kontext tillsammans med andra medier kan också förtydliga vilka likheter och kopplingar det finns mellan serier som medium och andra medier, som till exempel andra litterära texter. Detta kan påvisa seriens breda användningsområde samt utveckla elevers litterära kunskaper inom bland annat grammatik, vokabulär, samt organisation och uppbyggnad av texter (Marrall, 2016; Megawati et al., 2012).
Ännu ett exempel är användningen av digitala seriestrippar som instruktionstext till olika läsövningar (McVicker, 2007) vilket för övrigt blir allt enklare att få tag på då teknologi inkluderas allt mer i undervisningen och redan till stor del består av visuella kommunikationsmedium. Ett annat är hur Berkowitz och Packer (2001) framför allt använder serier som analysmaterial. Klassen skulle till exempel kunna spendera en bildlektion till att analysera en seriebok utifrån många olika faktorer såsom perspektiv, anatomi, allmänna kvalitetskriterier, originalitet eller komposition. Chilcoat (1993) undersöker hur serier kan användas i historia för att hjälpa eleverna lära sig innehållet på ett mer effektivt och roligare sätt. Hans personliga erfarenhet säger att en stor anledning till varför eleverna inte känner sig engagerade under historielektionerna beror mycket på det sätt det undervisas på. Uppgifterna är ofta densamma, bestående av långa föreläsningar, skrivuppgifter i klassrummet och längre skrivuppgifter hemma.
Genom att introducera ett nytt och mer visuellt medium att arbeta med kan eleverna engageras på nytt. På så sätt kopplas något gammalt till något nytt. Det bör uppmärksammas dock att serier inte behöver begränsas till ett visuellt stöd inom andra ämnen utan att det istället skulle kunna användas i Bild som utgångspunkt för diskussioner kring teman som vanligtvis tas upp i andra sammanhang. På så sätt kopplas Bild indirekt till andra ämnen i skolan och eleverna kan använda denna kunskap under andra lektioner också. Som påvisas ovan kan serieskapande till exempel kopplas till
24
pågående politiska händelser, historiska tidsepoker, religiösa ändamål eller till debatter kring dagens media. Eftersom teknologin tar allt mer plats i skolan, skulle läraren till exempel kunna utnyttja spridningen av digitala serier som ett redskap i en analys kring hur media sprids via olika sociala medier. På så sätt anpassas undervisningen till det sociala sammanhang och den samhällskontext som de just då befinner sig i.
3.4.5. Seriers uppbyggnad
Många studier tog upp hur seriens unika sätt att kombinera bild och text skiljer serier från andra visuella stöd och just varför det är ett så effektivt hjälpmedel i undervisningen (Swain, 1978; Williams, 2008; Dowdey et al., 2011, Sabeti, 2014). Dels gör det innehållet mer tillgängligt då eleven får ett val, de kan välja att börja läsa bilderna eller texten. Den visuella aspekten av läsandet hjälper alltså eleven att förstå innehållet bättre (Dowdey et al., 2011). Hatke beskriver det däremot mer som ett historieberättande verktyg som har förmågan att uppmuntra elever till att förstå den komplexa relationen mellan text och bild. Hong Xu utvecklar denna tanken vidare genom att förklara hur serien som medium lär elever hur de drar egna slutsatser eftersom de måste förlita sig mer på bilder och mindre på text (Abate & Tarbox, 2017). Thomas (2011) tar även upp hur serier som ett multigenre-medium uppmuntrar eleverna att ifrågasätta sina tidigare uppfattningar kring genre och text.
Serierna är utformade för olika elevers behov och hjälper eleverna därför att se nya möjligheter kring användning av olika typer av litterära texter och visuella medier. Att eleverna lär sig att läsa mellan raderna är något som sker automatiskt och som är nödvändigt för att utveckla kritiskt tänkande. Tolkningen eleverna gör utifrån vad som sker i de tomma kanalerna mellan bildrutorna i serierna är också helt och hållet baserade på deras egna erfarenheter, personliga minnen och tidigare inlärda kunskaper. Allas tolkningar baseras alltså på vad de läst eller upplevt tidigare, vilket kan öppna upp nya möjligheter för en bredare förståelse och ett mer öppet synsätt elever emellan, men även mellan elever och lärare, vilket sker i det kommunikativa utbytet genom öppna diskussioner i klassen.
25
4. Del 2: Serier i en undervisningskontext
I följande kapitel presenteras svar på den andra forskningsfrågan “Hur skulle en ämnesöverskidande planering, innehållande serier och anpassad för undervisning i en svensk skolkontext, kunna se ut?” med grund i resultatet från Del 1. Här inkluderas en översikt över kunskapsprogressionen hos eleven samt planeringens koppling till Deweys pedagogiska teori. Uppgifterna i momenten kopplas vidare till de svenska kursplanerna i Bild och Engelska i högstadiet samt på gymnasiet. Planeringen är utformad i syfte att användas inom ämnesöverskridande arbete och skulle kunna användas tillsammans med andra språk än engelska.
4.1. Översikt
Planeringen är upplagd på så sätt att där finns en kunskapsprogression genom alla tre moment. Moment 1 fungerar delvis som en slags introduktion till ämnet. Till exempel startas första lektionen i Engelska med en mind-map och introduktion av termer samt olika genrer av texter med fokus på serier. Eleverna får en historisk bakgrund, får repetera sina egna erfarenheter med serier samt hoppa rakt in i första delen av processen tecknare går igenom när de skapar sina egna serier under första Bild-lektionen. Under andra momentet fördjupas arbetet genom att delvis gå från att studera enbart serier till att studera dem i förhållande till andra litterära texter och hitta gemensamma och skilda faktorer, samt göra samma sak med målningar från olika historiska tidsperioder. Övningen där de gör kortare seriestrippar är en förberedelse för uppgiften i sista momentet. Till slut i moment 3 sammanställs de kunskaper som eleverna lärt sig under de sista fyra veckorna i ett projekt som blir till en färdig produkt i form av en serietidning de kan spara tillsammans med tidigare använt material.
Då det är ett ämnesöverskridande arbete är lektionerna i Engelska och lektionerna i Bild sammankopplade på flera olika sätt. Förutom att de behandlar samma tema, utförs all undervisning på engelska och visuella hjälpmedel används av både lärare och elever under alla lektioner. Dessutom jobbas olika steg igenom parallellt under moment 1 och 2 för att senare under moment 3 integrera lektionerna ännu mer genom att göra en gemensam uppgift kopplad till tidigare lektioner inom båda ämnena. Under hela tiden
26
inkluderas ett internationellt perspektiv i undervisningen för att visa på mediets spridning i världen. Även olika tillfällen för muntlig och skriftlig respons, samt användning av portfolios, har inkluderats för att få med både formativ och summativ bedömning under processen. Anledningen till att Bild-lektionerna har mindre förankring till tidigare studier och annat referensmaterial beror på att majoriteten av de studier som hittades under litteratursökningen hade fokus på språkrelaterade ämnen och utvecklingsområden, väldigt få diskuterade serier i en kontext relaterad till undervisning i Bild eller liknande ämnen och kurser. Fokus ligger majoriteten av tiden på det litterära och om det visuella diskuteras är det ofta som ett komplement till texten.
4.2. Uppgiftsbeskrivning
I följande del presenteras planeringen tillsammans med de studier som använts som inspirationskällor och, i vissa fall, förslag på vad för material som kan användas under tiden planeringen utförs. Uppgiften som inkluderar karaktärsdesign i moment 1 har jag, tillsammans med extrauppgiften, genomfört tidigare med en klass med estetisk inriktning på en gymnasieskola i Malmö, där uppgifterna fick positiv respons från lärare och elever. Planeringen är anpassad efter ett schema innefattande två timmars Bild (en lektion) och tre timmar Engelska (två lektioner) för högstadieeleverna samt tre timmar Bild (två lektioner) och fyra timmar Engelska (två lektioner) för Gymnasieeleverna per vecka. Detta resulterar i att mer tid kommer finnas för diskussion och fördjupat arbete för klasserna på gymnasiet. Körling (2014) uppmuntrar bland annat till att samspelet mellan elevernas lärande och lärarens undervisning borde få ett större fokus. Ett av målet är därför att behålla öppen kommunikation elever emellan men även mellan elev och lärare inom alla moment i planeringen. Elever och lärare delar med jämna mellanrum med sig av åsikter och erfarenheter sinsemellan.
4.2.1. Moment 1 (2 veckor)
Engelska: Under engelsklektionerna fördjupar sig klassen i olika serier. Under första
lektionen presenterar läraren vad för tema klassen ska arbeta med och som uppvärmningsövning görs en mind-map på tavlan där elever får skriva upp saker de associerar med serier. Sedan går läraren igenom olika termer kopplade till serier och diskuterar bland annat effekten av kanaler och vinklar, samt titta på olika exempel av
27
komposition av bild och text och hur de påverkar varandra (Berkowitz, Packer, 2001). Här kan till exempel McCloud (1993) vara till hjälp. Varje elev ska sedan välja ut ett nummer av en valfri serie på engelska och titta på följande faktorer: hur urskiljs serietecknarens olika stilar från andras? Det kan till exempel vara speciella karaktärsdrag, miljöer, genre, komposition av rutor, kanaler samt textanvändning i förhållande till bilder. Denna analysen görs skriftligt och ska innehålla bildexempel från den serie som eleverna läst och ska bli färdig under dessa två veckor.
Under lektionerna kommer läraren även ta upp exempel på serier från olika genrer och tillsammans med eleverna diskutera likheter och skillnader mellan dem samt med andra medium. Eleverna kommer också få en lista på de engelska begrepp som diskuterats tillsammans med svenska översättningar, som hjälp kan eleverna själva få definiera dessa begrepp på engelska. Sista lektionen kommer eleverna sitta med sina analyser i grupper och jämföra och diskutera sina resultat. Denna uppgift var även inspirerad av Bullerdicks (2015) djupdykning i serien Blondie som utgångspunkt i diskussioner kring könsroller och stereotyper inom ett historiskt perspektiv.
Bild: Under bildlektionerna arbetar eleverna med en annan uppgift, också på engelska.
Läraren har en genomgång av olika typer av serier, inkluderat exempel på serietidningar från olika tidpunkter, länder samt från olika genrer. Under genomgången ställs öppna frågor till klassen kring deras erfarenheter med serier. Efter det påbörjas uppgiften där de ska utgå från de olika exempel av seriekaraktärer som presenterats och utveckla en egen karaktär, både via bild och text. De funderar över personlighetsdrag, bakgrundshistoria (till exempel familj, vänner, intressen, ålder, husdjur. Är det en människa, ett djur eller en utomjording?) Målet är att göra karaktären så levande som möjligt och inte slänga bort något material då en del av presentationen är i form av en portfolio där processen presenteras. Den skriftliga beskrivning ska innehålla delar av tankeprocessen, alltså hur de tänkte när de skapade sin karaktär. Följande frågor ska besvaras: Har karaktären förändrats under processens gång? Hur och varför? Vad inspirerade till den? Vilka olika steg gick du igenom när du byggde upp din karaktär? Texten skrivs på engelska.
Om eleverna skulle bli färdig inom tidsramen finns möjligheten att prova en övning där ett rutsystem med sex rutor ritas upp på ett papper. I första rutan ritas ett porträtt av sin karaktär i sin egen stil och i följande rutor ritar eleven sin karaktär fast i andra serietecknares stilar. Här kan antingen ett av de exempel som presenterades tidigare eller
28
egna alternativ användas, kanske från serien de arbetar med under engelsklektionerna. Denna övning kan användas som “utfyllnad” inom alla moment i planeringen. Några exempel på länkar som kan användas som stöd för lärare och elever är
https://www.youtube.com/ watch?v=dF4FKfQvJyQ (How to Design Characters // 6 Tips
& Tricks!, 2017), https://www. youtube.com/watch?v=xdRSR ZJt8lQ (Shape in
Character Design (CD101-1), 2016) och 20 top character design tips (Burgerman, 2017).
Båda dessa uppgifter har jag som sagt utfört tidigare under min praktikperiod och utvärderingen visade att eleverna hade en positiv inställning till upplägget då den innehåller relativt fria uppgifter och att det behandlade ett medium de kände igen som oftast stöts på i kontexter utanför skolan. Serier blir i planeringen en väg in i ett medium oftast associerat till aktiviteter utanför en skolkontext som kan kopplas till andra personliga intressen och en vardaglig aspekt, samt associeras till andra ämnesområden.
4.2.2. Moment 2 (2 veckor)
Engelska: Andra momentet börjar med en genomgång där läraren ger exempel på olika
texter som finns både i textform och serieform. Hela klassen läser en del av en klassisk text och sedan samma del i serieform. Ett exempel hade kunnat vara att använda sig av en av versionerna av Hamlet som analyseras av Sabeti (2014). Alternativt läsa en text om Andra Världskriget och jämföra den med delar ur Spiegelmans Maus (1980) beroende på vilken svårighetsgrad som eftersträvas. För variation under presentationen kan klassen delas upp i par där varje par får olika delar av texterna. Med hjälp av Hamlet kan läraren be eleverna koppla serier till andra klassiska texter där de får chans att titta på skillnader och likheter hos olika medium och hur upplevelsen skiljer sig mellan dem när de läser texterna. Om läraren använder sig av texter som Maus kan även en diskussion kring hur innehållet påverkas av det visuella i serier inkluderas och hur detta medium kan användas för att beskriva verkliga historiska eller nutida händelser inom en rad olika genrer. De kan diskutera frågor som: Går det att skiva om Hamlet i serieformat? Hur påverkas innehållet? Vad försvinner och vad tillkommer i de olika versionerna? Vad spelar bilderna för roll i förhållande till texten? Finns där andra typer av texter som inte går att göra om till serier? Här får de en ordentlig chans att motivera sina svar.
Även under detta moment kan läraren ge ut listor med olika begrepp som eleverna kan fylla i efter hand. Sista lektionen får eleverna presentera det de kommit fram till muntligt
