Uppgiftsbeskrivning

I följande del presenteras planeringen tillsammans med de studier som använts som inspirationskällor och, i vissa fall, förslag på vad för material som kan användas under tiden planeringen utförs. Uppgiften som inkluderar karaktärsdesign i moment 1 har jag, tillsammans med extrauppgiften, genomfört tidigare med en klass med estetisk inriktning på en gymnasieskola i Malmö, där uppgifterna fick positiv respons från lärare och elever. Planeringen är anpassad efter ett schema innefattande två timmars Bild (en lektion) och tre timmar Engelska (två lektioner) för högstadieeleverna samt tre timmar Bild (två lektioner) och fyra timmar Engelska (två lektioner) för Gymnasieeleverna per vecka. Detta resulterar i att mer tid kommer finnas för diskussion och fördjupat arbete för klasserna på gymnasiet. Körling (2014) uppmuntrar bland annat till att samspelet mellan elevernas lärande och lärarens undervisning borde få ett större fokus. Ett av målet är därför att behålla öppen kommunikation elever emellan men även mellan elev och lärare inom alla moment i planeringen. Elever och lärare delar med jämna mellanrum med sig av åsikter och erfarenheter sinsemellan.

4.2.1. Moment 1 (2 veckor)

Engelska: Under engelsklektionerna fördjupar sig klassen i olika serier. Under första

lektionen presenterar läraren vad för tema klassen ska arbeta med och som uppvärmningsövning görs en mind-map på tavlan där elever får skriva upp saker de associerar med serier. Sedan går läraren igenom olika termer kopplade till serier och diskuterar bland annat effekten av kanaler och vinklar, samt titta på olika exempel av

27

komposition av bild och text och hur de påverkar varandra (Berkowitz, Packer, 2001). Här kan till exempel McCloud (1993) vara till hjälp. Varje elev ska sedan välja ut ett nummer av en valfri serie på engelska och titta på följande faktorer: hur urskiljs serietecknarens olika stilar från andras? Det kan till exempel vara speciella karaktärsdrag, miljöer, genre, komposition av rutor, kanaler samt textanvändning i förhållande till bilder. Denna analysen görs skriftligt och ska innehålla bildexempel från den serie som eleverna läst och ska bli färdig under dessa två veckor.

Under lektionerna kommer läraren även ta upp exempel på serier från olika genrer och tillsammans med eleverna diskutera likheter och skillnader mellan dem samt med andra medium. Eleverna kommer också få en lista på de engelska begrepp som diskuterats tillsammans med svenska översättningar, som hjälp kan eleverna själva få definiera dessa begrepp på engelska. Sista lektionen kommer eleverna sitta med sina analyser i grupper och jämföra och diskutera sina resultat. Denna uppgift var även inspirerad av Bullerdicks (2015) djupdykning i serien Blondie som utgångspunkt i diskussioner kring könsroller och stereotyper inom ett historiskt perspektiv.

Bild: Under bildlektionerna arbetar eleverna med en annan uppgift, också på engelska.

Läraren har en genomgång av olika typer av serier, inkluderat exempel på serietidningar från olika tidpunkter, länder samt från olika genrer. Under genomgången ställs öppna frågor till klassen kring deras erfarenheter med serier. Efter det påbörjas uppgiften där de ska utgå från de olika exempel av seriekaraktärer som presenterats och utveckla en egen karaktär, både via bild och text. De funderar över personlighetsdrag, bakgrundshistoria (till exempel familj, vänner, intressen, ålder, husdjur. Är det en människa, ett djur eller en utomjording?) Målet är att göra karaktären så levande som möjligt och inte slänga bort något material då en del av presentationen är i form av en portfolio där processen presenteras. Den skriftliga beskrivning ska innehålla delar av tankeprocessen, alltså hur de tänkte när de skapade sin karaktär. Följande frågor ska besvaras: Har karaktären förändrats under processens gång? Hur och varför? Vad inspirerade till den? Vilka olika steg gick du igenom när du byggde upp din karaktär? Texten skrivs på engelska.

Om eleverna skulle bli färdig inom tidsramen finns möjligheten att prova en övning där ett rutsystem med sex rutor ritas upp på ett papper. I första rutan ritas ett porträtt av sin karaktär i sin egen stil och i följande rutor ritar eleven sin karaktär fast i andra serietecknares stilar. Här kan antingen ett av de exempel som presenterades tidigare eller

28

egna alternativ användas, kanske från serien de arbetar med under engelsklektionerna. Denna övning kan användas som “utfyllnad” inom alla moment i planeringen. Några exempel på länkar som kan användas som stöd för lärare och elever är

https://www.youtube.com/ watch?v=dF4FKfQvJyQ (How to Design Characters // 6 Tips

& Tricks!, 2017), https://www. youtube.com/watch?v=xdRSR ZJt8lQ (Shape in

Character Design (CD101-1), 2016) och 20 top character design tips (Burgerman, 2017).

Båda dessa uppgifter har jag som sagt utfört tidigare under min praktikperiod och utvärderingen visade att eleverna hade en positiv inställning till upplägget då den innehåller relativt fria uppgifter och att det behandlade ett medium de kände igen som oftast stöts på i kontexter utanför skolan. Serier blir i planeringen en väg in i ett medium oftast associerat till aktiviteter utanför en skolkontext som kan kopplas till andra personliga intressen och en vardaglig aspekt, samt associeras till andra ämnesområden.

4.2.2. Moment 2 (2 veckor)

Engelska: Andra momentet börjar med en genomgång där läraren ger exempel på olika

texter som finns både i textform och serieform. Hela klassen läser en del av en klassisk text och sedan samma del i serieform. Ett exempel hade kunnat vara att använda sig av en av versionerna av Hamlet som analyseras av Sabeti (2014). Alternativt läsa en text om Andra Världskriget och jämföra den med delar ur Spiegelmans Maus (1980) beroende på vilken svårighetsgrad som eftersträvas. För variation under presentationen kan klassen delas upp i par där varje par får olika delar av texterna. Med hjälp av Hamlet kan läraren be eleverna koppla serier till andra klassiska texter där de får chans att titta på skillnader och likheter hos olika medium och hur upplevelsen skiljer sig mellan dem när de läser texterna. Om läraren använder sig av texter som Maus kan även en diskussion kring hur innehållet påverkas av det visuella i serier inkluderas och hur detta medium kan användas för att beskriva verkliga historiska eller nutida händelser inom en rad olika genrer. De kan diskutera frågor som: Går det att skiva om Hamlet i serieformat? Hur påverkas innehållet? Vad försvinner och vad tillkommer i de olika versionerna? Vad spelar bilderna för roll i förhållande till texten? Finns där andra typer av texter som inte går att göra om till serier? Här får de en ordentlig chans att motivera sina svar.

Även under detta moment kan läraren ge ut listor med olika begrepp som eleverna kan fylla i efter hand. Sista lektionen får eleverna presentera det de kommit fram till muntligt

29

med hjälp av till ett visuellt hjälpmedel till exempel PowerPoint eller Prezi. Om eleverna här skulle bli klara i med förberedelserna inför presentationen i förtid, skulle de kunna påbörja uppgiften i moment 3.

Bild: Under följande moment jobbar eleverna med att kombinera kända målningar med

serieformatet. Läraren väljer ut tre kända konstverk och dessa målningar ska helst föreställa människor eller djur. Läraren presenterar dessa för klassen och om de känner igen bilderna kan klassen få börja med att berätta det de vet. Sedan presenteras titel, konstnär, teknik, samt inom vilken tidsepok och inom vilken kontext bilden är målad. Elevernas första uppgift blir att antingen digitalt eller för hand göra om dessa bilder till serierutor genom att lägga till pratbubblor eller tankebubblor i bilderna. Om de vill, kan de kombinera bilderna till en kort serie. När alla är färdiga sätts bilderna upp på väggen och eleverna får presentera hur de tänkt och varför de tror de tolkade bilderna på det viset. Komposition, stämning, kontextens relevans och figurernas roller kan diskuteras. Till exempel vad spelar våra tidigare erfarenheter med dessa målningar och serier för roll i vår tolkning av bilderna? Vilka gemensamma faktorer kan hittas mellan dessa olika medier? Här får alla klasskamraterna chans att kommentera varandras bilder.

Steg två blir att eleverna själva väljer ut en målning och använda den som inspiration till en seriestripp, tre till fem rutor lång. Eleven använder sig då av den miljö och de figurer som finns i tavlan och presenterar ett händelseförlopp utifrån dessa i en serie som de tecknar själv från grunden. Efter detta får alla återigen chansen att prata om sina seriestrippar och berätta om den bild de utgick ifrån, alternativt skriva en kort text och motivera sina val och presentera sin tolkning.

4.2.3. Moment 3 (2 veckor)

Engelska/Bild: Under denna period kommer eleverna arbeta med att tillsammans i klassen

konstruera en serietidning. De använder sig av sina karaktärer, erfarenheter och kunskaper från tidigare moment och sammanställer en tre till fem sidor lång serie i valfri genre som sedan sammanställs till en tidning efter att alla har lämnats in. Om någon elev skulle bli färdig tidigare med sin serie finns där andra uppgifter de skulle kunna utföra, som till exempel att designa framsidan eller lägga fram ett koncept för tidningens resterande design. Serien skrivs på engelska och arbetas med både under lektionerna i engelska och bild. Här fick jag inspiration från Morrison et al. (2002) som även skulle

30

kunna användas som underlag för lärare och elever under arbetsprocessen och formateringen av tidningen. Efter tidningen är sammanställd ger eleverna skriftlig respons till en klasskamrat samt utvärderar uppgiften.

Bild-relaterade ämnen är naturligt praktiska ämnen med uppgifter som kräver aktivt engagemang med sin omgivning och de material som behandlas från elever och lärare, men eftersom de uppgifter och ämnesområden som behandlas i planeringen har integrerats med undervisningen i Engelska, visar det även på att sådana uppgifter är anpassningsbara inom andra ämnen.