7. Diskussion
7.5 Avslutande reflektion
Vår studies elevperspektiv har synliggjort flera viktiga aspekter av bedömning och betygsättning och elevernas tankar är både aktuella och relevanta. Införandet av ämnesbetyg, vilket h-klassen diskuterar, är något som vid skrivande stund utreds av regeringen. Vid ett
regeringssammanträde den 26 april 2018 fattades ett beslut om att tillsätta en utredning om huruvida ämnesbetyg istället för kursbetyg bör införas i gymnasieskolan (Dir. 2018:32). Förslag ska lämnas på justeringar i betygssystemet med syfte att främja elevers kunskaps- utveckling och bättre spegla elevers kunskaper. Å ena sidan, vilket elever i vår studie verkar hålla med om, skulle ett ämnesbetyg kunna gynna lärandet genom att fokus kan skifta från betyg till lärandeprocess. Å andra sidan ser vi utifrån vår studie och forskning inom området att betygssystems implementeringsframgång avgörs av många olika faktorer och nödvändigt- vis inte enkom av systemrevideringar.
Genom den fenomenologiska livsvärldsansatsen belyses betygsättningens mänskliga dimensioner. Trots elevernas missnöje med betygssystemets utformning upplever eleverna att den mänskliga faktorn bidrar till att bedömningsmyntets två sidor hanteras balanserat, vilket medför att eleverna uppfattar bedömningsprocess och kursbetyg som reliabla. Genom den ömsesidiga tillit som präglar lärare–elev-relationen i undersökningen hittar de en medelväg till en gemensam förståelse av grunderna för betygsättning. Livsvärlden är både delad och individuell och bedömning och betygsättning är ett fenomen som inbegriper ett samspel mellan aktörernas livsvärldar. Således visar vår studie vikten av att inte dra slutsatser om bedömning och betygsättning i svenskämnet enbart utifrån ett lärarperspektiv, ett perspektiv som företrädesvis präglar den forskning som finns inom området.
Mot bakgrund av ovanstående ser vi ett behov av att fler studier om elevers uppfattningar om bedömning och betyg görs innan nya regeringsbeslut tas om ändringar av den svenska skolans betygssystem. Endast i en vidgad kontext med forskning utifrån olika perspektiv kan lärarens, och vårt framtida, bedömningsuppdrag förstås. Förslagsvis bör även möjligheten till ökad fortbildning och ökad kvalitet beträffande bedömningspraktiken på lärarutbildningen ses över innan systemet genomgår ytterligare en revidering då vår studie visar att vikten av lärarens roll och professionalitet i bedömnings- och betygssammanhang inte nog kan under- strykas.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Andersson, Per (2000). Att studera och bli bedömd: Empiriska och teoretiska perspektiv på
gymnasie- och vuxenstuderandes sätt att erfara studier och bedömningar. Linköping:
Linköping University Electronic Press. Tillgänglig på Internet: http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:25326/FULLTEXT01.pdf
Ball, Stephen J. (2006). Education Policy and Social Class: The Selected Works of Stephen J.
Ball. London: Routledge
Bennett, Randy Elliot (2011). Formative Assessment: a Critical Review. Assessment in
Education: Principles, Policy & Practice. 18(1), 5-25
Bengtsson, Jan (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Jan Bengtsson (red.).
Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bengtsson, Jan & Berndtsson, Inger (2015). Elevers och lärares lärande i skolan – livsvärldsliga grunder. I: Bengtsson, Jan & Berndtsson, Inger (red.). Lärande ur ett
livsvärldsperspektiv. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Black, Paul J. & Wiliam, Dylan (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in
Education: Principles, Policy and Practice. 5(1), 7-73
Broo, Kajsa (2015). Bedömning ur ett elevperspektiv: En studie av bedömningens
konsekvenser för lärandet. Masteruppsats. Malmö högskola
Cook-Sather, Alison (2002). Authorizing Students’ Perspectives: Toward Trust, Dialogue, and Change in Education. Educational Researcher. 31(4), 3–14
Dir. 2018:32. Kommittédirektiv. Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen
ska bättre spegla elevers kunskaper. [Elektronisk]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/3f8aafccf80a418a995 3335ff77ae45b/direktiv.pdf
Egidius, Henry (1986). Positivism, fenomenologi, hermeneutik: konsekvenser för didaktik och
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning: en kartläggning. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet
Gerrevall, Per (2008). Lärares professionalitet och betygsättning – om bedömningens och betygsättningens dubbla karaktärer. I Christer Fritzell, red: Att tolka pedagogikens språk –
perspektiv och diskurser. Växjö universitet, Växjö University Press
Gyllander Torkildsen, Lisbeth (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i
retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet
Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of Feedback. Review of Educational
Research. 77(1), 81–112
Hyltegren, Gunnar (2014). Vaghet och vanmakt [Elektronisk resurs]: 20 år med kunskapskrav
i den svenska skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2014. Tillgänglig på Internet:
Johansson, Håkan (2002). Elevinflytande och arbetet med mål och betygskriterier. I: Att
bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens
skolverk
Korp, Helena (2014). Kunskapsbedömning vad, hur och varför?. Johanneshov: MTM
Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Lilja, Annika (2015). Hur lärande kan möjliggöras och hindras i skolan. I: Bengtsson, Jan & Berndtsson, Inger (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Lindberg, Viveca (2002). Införandet av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever. I: Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens skolverk
Lindberg, Viveca (2005). Svensk forskning om bedömning och betyg 1995–2005. Studies in
Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidskrift 2005:01
Lundahl, Christian, Hultén, Magnus, Klapp, Alli & Mickwitz, Larissa (red.) (2015). Betygens
geografi [Elektronisk resurs]: forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt: delrapport från skolforsk-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig
på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-117887
Lunneblad, Johannes & Asplund Carlsson, Maj (2010). En prövningens tid. Om det nationella provet i svenska i Skolår 5. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15, 81-96
Løgstrup, Knud E. (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid (2017). Betygsättning och bedömning i svenska. I: Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.). Betyg i teori och praktik:
ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Tredje upplagan
Nationalencyklopedin [u.å.]. fenomenologi. http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/en
cyklopedi/lång/fenomenologi (Hämtad 2018-04-18)
Nyheterna (2018). tv4, 28 mars
Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om
skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet
Rinne, Ilona (2006). ”Så ser man ju hur mycket alla kan, liksom…” en studie om
gymnasielärares och elevers uppfattningar om kunskapsbedömning och betygsättning.
Magisteruppsats. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet Rinne, Ilona. (2015). Pedagogisk takt i betygssamtal. Akademisk doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Göteborgs universitet
Samuelsson, Johan (2017). Betygshistorik. I: Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.). Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på
bedömning i grundskola och gymnasium. 3. uppl. Malmö: Gleerups
Selghed, Bengt (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. 2. uppl. Stockholm: Liber
Sjøberg, Svein (2005). TIMSS och PISA brickor i det politiska spelet. Pedagogiska
Magasinet, 2(5), 10-19
Skolverket (2010). Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för
gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G) samt tillägg till uppdraget (U2010/3157/G). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/
publikationer?id=2324
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016a). Betygsskalan och betygen B och D. [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2953
Skolverket (2016b). Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.
se/publikationer?id=3652
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Sveriges regering (2018). Ämnesbetyg kan ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. 26 april. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/amnesbetyg-kan-ersatta-kursbetyg-i- gymnasieskolan/ (Hämtad 2018-05-10)
Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till
vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning
Tsagalidis, Helena (2003). Varför fick jag bara G?: vad bedöms i karaktärsämnen på HR-
programmet?. Licentiatuppsats. Lärarhögskolan i Stockholm. Tillgänglig på Internet:
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-83328
Tsagalidis, Helena (2008). Därför fick jag bara Godkänt…: Bedömning i karaktärsämnen på
HR-programmet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8191
Törnvall, Maj (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Lic. avh. Malmö: Högskolan, 2001
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAsset
Wiliam, Dylan (2011). Embedded Formative Assessment. Bloomington, IN: Solution Tree Press
Bilaga 1: Enkät
Kön
☐
man☐
kvinna☐
annan könsidentitet Jag går ____________________________programmetMarkera det alternativ som bäst stämmer in genom att kryssa i rutan. Markera endast ett alternativ per påstående.
1. Min lärare har visat mig kunskapskraven i de svenskkurser jag har läst.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 2. Min lärare informerar mig om vad jag behöver göra för att nå ett visst betyg.☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 3. Jag förstår vilka kunskaper och förmågor som jag behöver utveckla och visa föratt få ett visst betyg i svenska.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 4. Efter varje uppgift i svenska får jag information om hur jag kan utvecklas inomämnet och vad jag kan förbättra.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 5. Jag får ett betyg på varje uppgift jag gör i svenska.☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 6. Jag får information om hur det går för mig i svenskämnet genomutvecklingssamtal.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 7. Jag får information om hur det går för mig i svenskämnet genom att min lärareger mig muntlig feedback.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 8. Jag får information om hur det går för mig i svenskämnet genom att min lärareger mig skriftlig feedback.
9. Jag får möjlighet att visa mina kunskaper och förmågor vid flera tillfällen i svenskämnet.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 10. Betyget jag får i svenska är en sammanvägning av allt jag presterat underkursens gång.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 11. Det betyg jag fick i svenska 1 överensstämde med det betyg jag trodde att jagskulle få.
☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls 12. Jag tycker att mitt kursbetyg i svenska 1 var rättvist.☐
Stämmer helt☐
Stämmer ganska bra☐
Stämmer ganska dåligt☐
Stämmer inte alls Fundera på följande påståenden och ta ställning till hur stor betydelse du tror att de har för ditt kursbetyg i svenska.A. Hur aktiv jag är på lektionerna
☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse B. Hur jag uppför mig på lektionerna☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse C. Mina provresultat☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse D. Mina skriftliga inlämningar☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse E. Mina muntliga framföranden☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse F. Grupparbeten☐
Mycket stor betydelse☐
Stor betydelse☐
Liten betydelse☐
Ingen betydelse G. Diskussioner/seminariumH. Min närvaro/frånvaro