Lärarens roll

En återkommande tendens i resultatet är lärarens avgörande roll för elevernas förståelse och upplevelse av bedömning och betygsättning; enligt elevernas upplevelser lyckas läraren förmedla vad som förväntas av dem, hur de ska uppnå kraven och när de har uppnått dessa. Trots att eleverna uppfattar kunskapskraven som otydliga och erfar att betygssystemet inte tillåter misstag, upplever de ändå att de förstår kunskapskraven och att kursbetyget i svenska 1 var rättvist, vilket förklaras med att läraren är pedagogisk och gör dem begripliga samt att de får flera möjligheter att visa sina kunskaper och förmågor. Att ”[d]agens betygsystem fokuserar på elevernas misslyckanden” och ”leder till orättvisa betyg”, som gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström uttrycker i ett pressmeddelande på regeringens hemsida (Sveriges regering 2018), är följaktligen inte en åsikt som eleverna i vår studie verkar dela.

Att läraren har betydelse för elevens skolframgång upplever också eleverna i Broos (2015) studie. Alla elever i undersökningen instämde helt eller delvis med påståendet att duktiga lärare krävs för att lyckas i skolan (Broo 2015, s. 29). Således ligger inte relevansen i att undersöka om läraren gör det som läroplanen säger om det ändå inte ökar elevernas förståelse

av kunskapskraven, bedömningspraktiken och grunderna för betygsättningen, utan hur lärare som faktiskt lyckas med det tidigare nämnda i praktiken gör.

Trots att eleverna i vår undersökning riktar missnöje mot systemet och läroplanen i sig – det råder alltså en bristande tillit till betygssystemet – anser majoriteten inte att deras kurs- betyg i svenska 1 var orättvist, vilket delvis verkar bero på elevernas tillit till sin svensklärare. Förtroende och tillit mellan lärare och elev verkar således vara centralt för elevers uppfat- tningar av bedömning och betygsättning. Då eleverna i resultatet känner stor tillit till sin respektive svensklärare upplevde de också lärarens bedömning och kursbetyget som rättvist. Även andra studier påvisar detta. De elever i Parmenius Swärds (2008, s. 171) undersökning som kände trygghet till lärarens bedömningar upplevde även denne som rättvis. Eleverna underordnade sig lärarens auktoritet, vilket kan liknas med att eleverna i vår undersökning respekterar den olikhet som finns mellan lärarrollen och elevrollen och därmed upprätthåller den förtroendefulla relationen.

Anderssons (2000) forskning visar däremot att interna bedömningar – alltså bedömningar som kan påverkas av ett subjekt – i motsats till externa bedömningar – såsom högskoleprovet – kan upplevas som orättvisa om eleven uppfattar bedömningen som subjektiv, inte helt förankrad i styrdokumenten och eventuellt i viss mån påverkad av maktutövande från både elever och lärare. Till skillnad från Anderssons studie menar eleverna i Törnvalls (2001) undersökning att lärarens subjektivitet beträffande bedömning sporrar dem till att utvecklas.

Eleverna i vår undersökning upplever bedömning till viss del subjektiv, men ser inte heller, likt eleverna i Törnvalls (2001) studie, det som ett problem då de fortfarande anser att den är förankrad i kunskapskraven och har en tillit till läraren, vilket skulle kunna indikera att både lärare och elever respekterar respektive parts tilldelade ansvar. Följaktligen kan detta innebära att lärarens subjektivitet inte behöver leda till att elever uppfattar betygsättningen som orättvis, som i Anderssons (2000) studie, såvida lärare–elev-relationen präglas av förtroende och tillit till lärarens professionalitet.

En annan avgörande faktor till att betyget ansågs rättvist verkar vara elevernas nöjdhet med betyget, vilket skulle kunna innebära att lärares subjektivitet inte är ett problem så länge eleverna får det eftersträvade betyget eller högre. Följaktligen verkar ”rättvist” i elevernas livsvärld användas i bemärkelsen att betyget motsvarar förväntningarna eller högre, alltså inte hur betyget förhåller sig till de förmågor och kunskaper som eleven har visat. Att elever som får höga betyg lättare upplever betyget som rättvist visar även Skolverkets (2016b) utvärde- ring och Rinnes (2015) doktorsavhandling där ingen av de elever som erhåller betyget MVG ifrågasätter lärarens bedömning. Liknande resultat påvisas även i internationell forskning.

Lundahl et al.:s (2015) forskningsöversikt indikerar att lågpresterande elever i större utsträckning påverkas negativt av betygsättning jämfört med högpresterande elever. Dock framkommer det i Rinnes (2015) studie att en elev upplever betyget G som rättvist eftersom hon inte anser sig förtjäna ett högre betyg. Således bekräftar detta resultatet från vår under- sökning: Elever som är nöjda med betyget, oavsett om eleven är högpresterande eller lågpres- terande, upplever det som rättvist och klagar därmed inte.

Vidare skiljer sig vårt resultat delvis från tidigare forskning. Rinne diskuterar i sin studie från 2006 att idéen med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet är att både lärare och elever är aktiva i tolknings- och bedömningsprocessen, vilket skapar goda förutsättningar för att eleven ska uppleva sig som rättvist bedömd. Emellertid kommer hon bland annat fram till att eleverna inte förstod hur deras lärare resonerade vid betygsättningen och drar slutsatsen att implementeringen av detta betygssystem inte har fungerat som tänkt (Rinne 2006, s. 66).

Eleverna i vår studie delar dock inte denna uppfattning: Eleverna säger sig uppfatta hela bedömningsprocessen som transparent och tydlig (se avsnitt 6.1.1). Då Rinnes (2006) studie utfördes innan skolreformen 2011 skulle detta kunna indikera att den senaste skolreformen har varit lyckad. Det skulle också kunna tyda på att läraren har en avgörande roll för att göra betygssystemet transparent. Att transparens i betygsystemet är viktigt ”så att grunder för bedömning och [...] existerande orättvisor blir synliga för systemets aktörer” poängterar studier i Lundahl et al.:s (2015, s. 82) forskningsöversikt vikten av. Att bedömningsprocessers tydlighet är av betydelse för elevers förståelse av bedömning påvisar också Gyllander Torkildsens (2016) studie. Att eleverna i vår undersökning upplever bedömningsprocessen som tydlig och transparent torde följaktligen stödja elevernas upplevelse av deras uttalade förståelse av grunderna för lärarens betygsättning och uppfattningen av den som rättvis.