Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka kunskaper som eleverna tror de får i ämnet slöjd genom att låta eleverna svara på enkätfrågor. Samt att se hur deras kunskaper i ämnet slöjd skiljer sig från skolverkets nationella ämnes rapport” bild, musik, slöjd i NÄ-13 för åk 6 till 9” och ”skolverkets nationella utvärdering NU-03”. Det framgick ifrån 58NÄ-13 och min
undersökning att eleverna fortfarande tycker att slöjden är ett intressant och viktigt ämne. Men om slöjdämnet ska ha en framtid så tror jag att slöjden måste vara mer tydlig med vad slöjden egentligen står för. Enligt min uppfattning har elever bilden av slöjden den, att där gör man produkter och enligt mig är detta inte något som gynnar slöjden i framtiden. I stället måste man visa att det är arbetsprocessen fram till produkten som är viktig. Vi slöjdlärare måste visa hur slöjdprocessen kan utveckla eleven och vilka kunskaper som eleven får med sig ifrån slöjden och hur det hela hänger ihop. Det kunde vara intressant att utforska om elever tillsammans med estetpedagoger kunde arbeta fram ett läromedel som behandlar slöjdprocessen. Det kunde i min undersökning också vara intressant att se hur pojkar och flickor svarat på de olika frågorna för att se om där finns någon skillnad i hur pojkar och flickor tänker. Slöjden skall vara genusneutralt och som ett sammanhållet ämne och inte uppdelat i pojk och flickslöjd eller trä och metall och textil slöjd. Här bör lärarna fokusera på vilka kunskaper det är som lärs ut och inte vilka produkter eleverna tillverkar detta nya arbetssätt borgar för att eleverna får entreprenöriella kunskaper istället för att förknippa slöjd med material. Min undersökning visar att en del är sig likt ifrån rapporten och den nationella utvärderingen. Men också att mycket har förändrats, många frågor finns det kvar att lösa men som Kroksmark skrev slöjden är på frammarsch.
29
59Kroksmark menar att slöjden är det enda ämne Som utvärderar en process och 60Hasselskog
som utbildar morgondagens slöjdlärare menar att dess framtid finns i entreprenörskap. Han berättar om de kvaliteter som efterfrågas i många platsannonser: kreativitet, samarbets- och initiativförmåga, problemlösning, att kunna se möjligheter och ha självtillit. Det är samma egenskaper och kompetenser som slöjdens lärande kan ge och som även återfinns i entreprenörskap. Det är detta budskap som vi slöjdlärare måste förmedla till elever, föräldrar och ledning på skolorna.
59 Kroksmark T, Slöjdforum, 1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003 60 Hasselskog, Peter (2011). Slöjden måste våga välja väg. Slöjdforum 02:6.
30
11. Referenser
Tryckt litteratur
Bell, J (1995) Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur. Blom, E. & Jansson, E. (1988). Räkna med slöjden
Borg, K. (2001). Slöjdämnet: intryck - uttryck – avtryck. (Linköping Studies in Education and Psychology, 77). Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet
Denscombe M. (2000) Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna
Granér R Arbetsgruppen den professionella gruppens psykologi
Hartman, S. (2012) Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria
Hasselskog, P. (2010) Slöjdlärares förhållningsätt i undervisningen. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Geson Hylte Tryck
Jacobsen, Dag Ingvar (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring
Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan: hand, tanke, kommunikation och andra
medierande redskap. Göteborg: Göteborgs universitet.
Johansson B & Svedner P. O (2010) Examensarbetet i lärarutbildningen
Johansson M & Porko-Hudd M (2013) Smart slöjd med smarta mobiltelefoner om didaktiska dimensioner i digitalt lärande
Kroksmark T Slöjdforum, 1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003
Lindström & Borg (2008) Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd
Nordin–Hultman, E. (2008) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande
Molander, Bengt (1995). Kunnande som reflekterande handlande. I Slöjdforum, 1/95, (s.32- 35).
Nyström B (1996) Hantverk i Sverige om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra
hantverksyrken
Patel R & Davidson B (1998) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning
Porko-Hudd M (2005) Under ytan, vid ytan och ovanför ytan Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd
31
Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 avsnittet Slöjd Säljö R (2000) Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv
Säljö R (2008) Lärande & Kulturella redskap Om lärprocesser och det kollektiva minnet Vygotskij, L. (1930) Fantasi och kreativitet i barndomen. I översättning av Öberg Lindsten K. (1995), Göteborg: Daidalos
Vygotskij L (1999) Vygotskij Och Skolan
Internet
Brage. C Frondelius. P http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:221573/FULLTEXT01.pdf Hasselskog, Peter (2011). Slöjden måste våga välja väg. Slöjdforum 02:6.
http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/03/28/slojden-maste-vaga-valja-vag Hedström, H. (2005) Lärarnas nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2005/01/31/del-tva-av-skolverkets-ut vardering- eleverna-trivs-traditionens-makt-ar-stor
Helene L (2011) Lärarnas nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/03/28/hur-ser-studenterna-pa-framtiden
Ingrid B & Bo H (2015) Linköpings universitet
http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/slojdamnet-forlegad-nostalgi-eller-skolamne-i- framkant?l=sv
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Ämnesrapport Slöjd
(Ämnesrapport till rapport 253). (Hasselskog, P. & Johansson, M., författare). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013) Bild, musik och slöjd i grundskolan En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3496
Odén P (2009) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28190/1/gupea_2077_28190_1.pdf
Skiöld, A (2011) iSlojd - Egen dator i slöjden - Keynote- och iMoviedokumentation i textilslöjden, år 6 http://www.skolporten.se/app/uploads/2012/04/UL_5_2011_skiold.pdf
32
12. Bilagor
Bilaga 1
Fråga 1. Tycker du att kunskaper från slöjdundervisningen Kan hjälpa dig att klara dina fortsatta studier? ja 73 % nej 27 %
Bilaga 2
Fråga 2. Intresserar slöjdämnet dig? Ja 94 % nej 6 %
Bilaga 3
Fråga 3. Har du tillgång till dator eller andra digitala hjälpmedel i din slöjdundervisning? Ja 98 % nej 2 % 0 20 40 60 80 Ja Nej 0 20 40 60 80 100 Ja Nej 0 20 40 60 80 100 120 ja Nej
33
Bilaga 4
Fråga 4. Har du arbetat med återbruk på slöjden?
Bilaga 5
Fråga 5. Tycker du att slöjdlärarna är bra på att berätta hur du kan ha nytta av
Dina kunskaper i slöjd utanför skolan som på din fritid eller i ditt framtida gymnasiearbete eller yrke? Ja 80 % nej 20 %
Bilaga 6
Fråga 6. Tycker du att slöjd är ett viktigt ämne? Ja 65 % nej 35 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 ja Nej 0 20 40 60 80 100 ja Nej
34
Bilaga 7
Fråga 7. Kan ämnet slöjd ge elever kunskaper som man kan ha nytta av i andra ämnen? Ja 95 % nej 5 %
Bilaga 8
Fråga 8. Vilka kunskaper får man genom att ha slöjd?
Kreativitet 96 % Entreprenörskap 9 % Kommunikation 13 % Slöjdtekniker 93 %
Process skapande arbete 76 % Formgivning 82 % Lära sig tolka 4 % Verktygslära 99 % 0 10 20 30 40 50 60 70 ja Nej 0 20 40 60 80 100 Ja Nej 0 20 40 60 80 100 120
35
Bilaga 9
Fråga 9. Brukar du redovisa ditt slöjdarbete? Ja 95 % nej 5 %
Bilaga 10
Fråga 10. Hur tror du samhället värderar slöjämnets kunskaper i grundskolan? 0 20 40 60 80 100 ja Nej 0 10 20 30 40 1 Värdelöst 2 3 4 Värdefullt5