Viktigt för fortsatt språngbräda ut i arbetslivet eller fortsatta studier

I 49Brage. C och Frondelius. P arbete beskriver Borg. K att slöjden kan fungera som yrkesförberedande eftersom slöjden låter eleven bli bekant med en verksamhet som många kanske inte annars skulle komma i kontakt med om den inte fanns i skolan. Detta menar Brage. C och Frondelius. P är en rättighet att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin uttrycksförmåga i olika material som vi menar att slöjden innebär. På samma sätt kan slöjden få unga att inse att de har handlag för snickeri eller skrädderi, och vill vidareutbilda sig inom dessa.De menar att argumentet inte är hållbart som ensamt argument eftersom det fokuserar mer på görandet än lärandet i slöjden och leder till en produktinriktad slöjd. Min

undersökning stödjer att eleverna tycker att slöjd är ett viktigt ämne. Eleverna i min

undersökning stödjer bilden av att man får handlag för snickeri då undersökningen visade att slöjdtekniker låg på 93 %. Enligt min uppfattning ser inte eleverna slöjden som

yrkesförberedande då deras kunskaper är bristfälliga i vad som kan vara yrkesförberedande vilket resultatet i undersökningen också visade.

48 _{Kroksmark. T Slöjdforum, 1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003} 49 _{Brage. C Frondelius. P http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:221573/FULLTEXT01.pdf}

25

50_{Nordin-Hultmanmenar att det i dagens skolslöjd inte finns ett enda, av lärarna, föreskrivet}

facit utan många möjliga alternativ. Idérikedom, initiativkraft, samarbets- och problemlösningsförmåga efterfrågas i många platsannonser. Dessa entreprenöriella kompetenser har synnerligen goda förutsättningar att utvecklas i och genom

slöjdundervisningen!

7.8 Återbruk

I 51_{NÄ-13 kan man läsa att arbeta med hållbar utveckling är en av de saker som slöjden i}

dagens skola arbetar mer och mer efter. Detta bekräftas i min undersökning dels för att ekonomin i skolan inte är stor och då är återbruk ett bra sätt att arbeta med. Samtidigt förklarar den varför vårt samhällsuppdrag är viktigt. Kunskaper om olika slöjdmaterial är en del av ämnesinnehållet, men där ingår också att kunna välja material i relation till miljö, kvalitet och hållbarhet. Slöjdmaterialen i undervisningen kan därmed sägas utgöra såväl mål i sig, som medel i relation till utveckling av vidare kunskaper och förmågor. I min undersökning kan man se att 76 % menar att de har gjort det men att 24 % att de inte gjort det. Undersökning visar därmed att den nya läroplanen gjort avtryck i undervisningen.

8. Diskussion

När vi skall lära oss ny kunskap så måste det nya lärandet ske i små steg som sedan sätts ihop till en helhet. 51_{Vygotskij. L står bakom begreppet utvecklingszon, detta begrepp finns även}

beskrivet hos 52

Säljö. Hans beskrivning av detta innebär att vi har en uppnådd utvecklingszon med kunskap som vi behärskar fullt ut. I nästa steg så förstår vi delar av vad som sägs men vi behärskar inte att se det som en helhet. I det sista steget så finns det sådant som vi kommer att behöva i framtiden men som vi ännu inte kan ta till oss. I min undersökning kan man se att elevernas kunskap sträcker sig till där de befinner sig för tillfället de ser vad de gör just nu så som verktygslära, slöjdtekniker och inte vad för framtida kunskaper slöjden kan ge dem så som entreprenörskap.

50 _{Nordin–Hultman, E. (2008) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande} 51 _{Vygotskij L (1999) Vygotskij Och Skolan}

52

Säljö, R (2003) Föreställningar om lärande och tidsandan; Selander, S. (Red.), Kobran, nallen och majjen -

Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.(ss 71-90) (Elektronisk version), Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

26

Ett exempel på fysiska redskap som resurser för kroppslig kunskapsbildande hittar man i slöjdsalarna. De är fulla av verktyg och redskap som sax, hammare, såg och nål. Till det räknas också materialet såsom t.ex. kardad ull eller en bit doftande trä och färdiga slöjdföremål som är hantverksmässigt utförda. Det är också ett lärande som sker mellan kroppen, materialet och redskapen och den upplevelsen är central i hantverksmässigt lärande.

53

Vygotskij. L beskriver kunskapsprocessen som en fråga mellan reproduktion och kreativitet, två aspekter som berör hela vidden av människans aktivitet. I min undersökning kunde man se att elevernas tro på sin kreativitet var hög och den pedagogiska slutsats man kan dra av detta är att det är nödvändigt att vidga elevernas erfarenheter om vi vill skapa en tillräckligt stadig grund för dess skapande verksamhet. Ju mer eleverna har sett, hört och upplevt, ju mer eleverna vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar.54Bergqvist. I Hinnerson. B menar att slöjdämnets styrka, kanske också är det som grumlar förståelsen av vad grundskoleslöjden idag handlar om, är att ämnet i sig är tematiskt. Ämnet berör både teknik, naturvetenskap, estetiska och konstnärliga aspekter liksom både nationell och internationell kultur. De menar att det höjs röster från vissa håll om att slöjd borde bytas ut mot IT-undervisning, med baktanken att byta det som verkar gammaldags mot något nytt, mer tidsenligt och modernt. Utvecklingen har hunnit längre än så! Datorer används redan flitigt av elever som ett av flera redskap i de flesta ämnen och givetvis också i slöjdsalarna, för att söka inspiration, konstruktions- och tekniklösningar, för att bearbeta bilder och fotografier, för att analysera och värdera sin process samt för att dokumentera och dela med sig av sina resultat i digitala portfolios eller sociala medier vilket min undersökning också stödjer. Datorer och IT kan aldrig ersätta värdet av att konkret arbeta med sina händer direkt i olika material. Bergqvist. I Hinnerson. B funderar om det är det en tillfällighet att fixa-själv och fixa-hemma-trenderna, intresset för hantverkskurser och stickcaféer ökar i dagens allt mer digitaliserade samhälle? De menar att precis som motion, körsång och trädgårdsarbete finns även slöjdande med i olika slags hälsofrämjande aktiviteter. De beskriver att slöjden ger människor tillfälle att känna materialet i sin hand och få koncentrera sig i en tillåtande miljö. Eleverna i undersökningen menade att slöjd är ett viktigt ämne men Bergqvist. I Hinnerson. B beskriver Finland som ett land som ligger i framkant.

53 _{Vygotskij, L. (1930) Fantasi och kreativitet i barndomen. I översättning av Öberg Lindsten K. (1995),}

Göteborg: Daidalos

54_{Bergqvist. I Hinnerson. B Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant?}

27

Där följer de inte den nuvarande trenden att ensidigt satsa på så kallat ”viktiga” ämnen, utan ser till att alla elever får en varierad skoldag med ämnen av olika karaktär. De menar att den finska förebilden också visar att olika ämnen ger eleverna möjligheter att lära sig på olika sätt, vilket sammantaget ger ett bättre resultat än om eleverna får koncentrera sig på några få ämnen och därmed mer ensidiga sätt att lära sig.

9. Metoddiskussion

Skolan som fanns med i undersökningen var den skola där jag själv arbetar. Jag kan se att vi slöjdlärare börjat arbeta på ett annat sätt och är mer medvetna om vad eleverna tycker efter min undersökning. Jag upptäckte under undersökningen att tiden var en faktor som spelade in då tiden för eleverna var knapp. Om tiden varit mer generös så hade kanske eleverna funderat mer på frågorna och eventuellt gett ett annat svar. Samtidigt kan man anse att elevernas spontana svar är de som är de verkliga svaren och inte de fabricerade. Tiden får nu utvisa om min undersökning gör att eleverna får en bättre bild på vad slöjdämnet står för i sin helhet som ämne i skolan.