Avslutande reflektioner

Nya frågor

Undersökningens empiriska material innehåller information som sträcker sig över studiens frågeställningar. Med tanke på framförallt den specifika studiens storlek har många intressanta

frågeställningar inom ämnet plagiat inom bildämnet lämnats utanför. Denna fråga är som tidigare nämnt inte särskilt uppmärksammad och utforskad. Detta bidrar till att frågeställningarna känns som att bli ännu fler. Denna studies fokus har legat på bildlärarnas förhållning till var gränsen går mellan inspiration och plagiat samt hur deras resonemang är kopplad till nutida originalitets teori. Härigenom har det inte lämnats utrymme till mer praktiska och pedagogiska förhållanden som till exempel hur vanligt upplever bildlärarna att det är med plagiat eller viljan att plagiera. Samt hur motarbetar bildlärare plagiat. Vilka metoder och strategier använder de sig av. Denna sistnämnda frågeställning känns mycket relevant eftersom den pekar på hur man kan gå framåt med frågan.

Den specifika studien har förhållit sig till originalitets teorin inom konsten. Valet av denna teori grundar sig på intresset att finna vilka verktyg och kunskaper från olika områden lärarna använder sig av för att lösa den komplicerade frågan om gränser i bildämnet. Nu i efterhand anser jag att det hade varit intressant att studera om lärarnas syn på bildämnets är avgörande för hur de ställer sig i frågan om plagiat I bildämnet. En alternativ hypotes, utifrån befintlig empirisk analys, skulle vara att det finns en tydlig skillnad på förhållningssätt mellan bildlärare som ser bildämnet som ett hantverksämne och bildlärare som ser bildämnet som ett språk.

Min syn på frågan nu

Under studiens gång har jag uppnått ny förståelse flera gånger och jag har även ändrat inställning gällande olika frågor många gånger. En fråga som jag ägnat mycket tid åt och varierat inställning på handlar om vilken förordning, upphovsrättslagen eller ämnesplanen, som är mest rätt att förhålla sig mest till som bildlärare i frågan om kopiering. Nu efterhand kan jag säga att det inte finns ett korrekt och beständigt svar på denna fråga och att det handlar om att finna en balans och en punkt där alla viktiga ingångspunkter tas till vara så gott det går. Jag har också fått en bättre förståelse för betydelsen av att som bildlärare förnya mina kunskaper kontinuerligt samt hålla mig uppdaterad för vad som sker i relation till skolämnet bild och inom konstområdet. Detta är även viktigt i relation till undersökningens frågeställningar. Från ett perspektiv handlar dessa om att bildläraren måste kunna dra egna slutsatser med hjälp av kriterierna han eller hon har att utgå ifrån. Min mening är att desto mer relevanta kunskaper läraren har att använda sig av desto bättre kan han eller hon underbygga sina slutsatser och på detta vis hantera osäkerheten i dessa frågor. Detta är ett sätt att hantera dessa frågor. Jag som bildlärare kan inte stå kvar när världen runt

omkring mig förändras. Studiens resultat har även fått mig att undra om dess komplikation är en anledning till att ingen har tagit upp den tidigare. Enligt respondenterna är problematiken om vad som är plagiat i bildämnet verklighetsförankrad, aktuell och relevant.

Tankar framåt

Denna studie har bringat mig relevanta kunskaper för min framtida yrkesroll som bildlärare. Jag känner mig mer säker på hur jag ska hantera frågan om plagiat inom bildämnet och känner att jag kan underbygga mina resonemang med väsentlig kunskap. Mitt förhållningssätt till frågan innehar nu, efter studiens slut, en förståelse över hur att arbeta med kopior samt på vilket sätt behandla ämnet om originalet och kopian. Denna studie är inte enbart betydelsefull för min egen framtida yrkesroll utan den bringar nyttiga kunskaper till alla lärare inom bildämnet. Genom att studien bryter ned hur bildlärare resonerar kring plagiat framför den ett tydliggörande för vilka beståndsdelar som spelar roll i denna fråga. Detta tydliggörande kan fungera som en ingångsport för ifrågasättande av det egna arbetssättet med kopior.

Studien bidrar även som tydlig signal för kunskaper om upphovsrättslagen inom bildämnet. Det är intressant att de intervjuade bildlärarna uppmuntrar eleverna att finna inspiration i andras bilder men samtidigt inte ger mer utrymme för kunskaper upphovsrättslagen. Bildlärare kan använda denna studies innehåll för att finna egna slutsatser i problematiken vilket isig kan leda till nya former att se på plagiat inom bildämnet. Eftersom frågan är nutidsorienterad och efterfrågad att behandla av de intervjuade bildlärarna tror jag att den studien kan bringa och skapa en efterfrågan gemensamma kriterier att utgå ifrån i frågan om gränser mellan plagiat och inspiration.

Metod reflektioner

Mätningen och kriteriesökningen bland de praktiska exemplen upplevdes ett flertal gånger under intervjuerna som motsträvig och lite onaturlig. Anledningen kan vara att det är inte är så vanligt att mäta och tänka kring bilder på detta viset. Detta säger kanske även någonting om bilden som kunskapskälla jämfört med texten? Vilket skulle vara intressant att undersöka utifrån denna utgångspunkt om mätning. Denna upplevelse av motsträvighet väcker även frågan om hur man

annars ska gå tillväga för att kunna prata om detta ämne inom skolan. Bakom valet att använda praktiska exempel fanns tanken om att undvika en situation där respondenterna upplevde sig kontrollerade. Metoden med de praktiska bilderna uppnådde den här avdramatiserande effekten som var förväntad men kanske ändå inte hela vägen. Det kanske är så att ämnet eller begreppet plagiat är hos många laddat av dåliga associationer vilka är svåra att sudda bort genom i detta fall en metod.

Bildlärarnas aning skeptiska attityd till originalitets teorin kan också vara kopplad till intervjusituationen. Där min roll som undersökare av plagiat lätt kan upplevas som en kontrollerande faktor. Ingen vill ju bli missförstådd som att vara för plagiat vilket kanske leder till att man trycker på åt det andra hållet. Denna kontrollerande känslan kanske förstärktes av användandet av filmkameran. Eftersom kameran kan inge känslan av bevakning. Lärarna såg att kamerans lins enbart var riktad mot innehållet på bordet, alltså bild exemplaren, men detta kanske inte avdramatiserade användningen. Trots detta kan det inte uteslutas att kameran har haft en användbar funktion för en bättre uppfattning om hur bildlärarna resonerar. Detta genom att verka förtydligande för vilka bilder och delar av bilder de talade om.

Referenslista

Litteratur

 Danowsky, Peter, Ehne, Jan-Erik, Luterkort (1980). Bildrätt. Vallingby: Liber Förlag  Esaiasson, Peter (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och

marknad. Stokholm. Elander Gotab

 Jansson André (2002). Mediekultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur  Josephson, Ragnar (1991). Konstverkets födelse. Lund: Studentlitteratur

 Krauss, Rosalind E (1985). The Originality of the Avant-Garde and Other Modernist

Myths. United States of America: Halliday Lithograph

 Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur  Lantz, Annika (1993). Intervjud-metodik. Lund: Studentlitteratur

 Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2009). Practices of Looking An Introduction to

Visual Culture. Second edition. New York: Oxford University Press, Inc.

Internet källor

 Bildleverantörers förening blf. Tillgänglig på Internet: http://www.blf.se/sv/fraga-blf.html(16.10. 2011)

 Buelow, George J (1990)Originality, Genius, Plagiarism in English Criticism of the Eighteenth Century.International Review of the Aesthetics and Sociology of Music.

Tillgänglig på Internet:http://www.jstor.org/stable/837018( 19.10.2011)

 Cavalli-Björkman, Görel (2004). Falskt & Äkta. Stockholm: Elanders Berlings AB

 Cavalli-Björkman, Görel (2004). Forskning och Framsteg. Falskt och äkta. Tillgänglig på Internet: http://www.fof.se/tidning/2004/2/falskt-och-akta ( 20.10.2011).

 Hare, David (1964). The Myth of Originality in Contemporaty Art. College Art Association. Tillgänglig på Internet: http://www.jstor.org/stable/774783 (22.10.2011).  Lärarnas Nyheter ( 2011-09-19). Kursplan med krav. Tillgänglig på Internet:

http://www.lararnasnyheter.se/bild-skolan/2011/09/19/kursplan-krav (22.10.2011)  Nationalencyclopedin (2011)

 Skolverket, Kolla Källan (2010) Ge plats åt digitala medier i skolans undervisning. Tillgänglig på Internet:

http://kollakallan.skolverket.se/saker/artiklar/geplats/  Skolverket (2011). Ämnesplan – Bild.

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_o ch_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=BIL(28.10.2011).

Bilaga 5