Förhållningssätt till plagiat inom bildämnet

Examensarbete

Förhållningssätt till plagiat inom

bildämnet

Approaches to plagiarism in art class

Aniela Loredo

Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare

Bild och visuellt lärande, Lärarutbildning 270 hp 2011-11-09

Examinator: Ann-Mari Edström Handledare: Feiwel Kupferberg Lärarutbildningen, LUT

Abstract

The purpose of this study is to gain insight on how art teacher’s reason about what is “plagiarism” in the subject of art. This study focus on how different art teacher´s reason on the boundaries of plagiarism. What are the rules of duplicating an image before it is looked upon as plagiarism? The five interviewed teachers refer in its reasoning to the main curriculum and the rules of copyright; they also support the negative view of the plagiarism in the world of art.

The theory of originality is a theory that deals with the vision of the originality in contemporary time. It is a theory that opposes the romanticism view on the original and question the traditional approach to the artist's ability to create out of nothing. This theory combined with the main curriculum and the rules of copyright are used in this study to analyze teachers' approach and way of thinking about the boundaries of plagiarism in art class in upper secondary level. The results show that the teachers consider this topic to be complicated, and think differently about the restrictions.

Innehållsförteckning

2.2 Urval och genomförande ... 10

3 Relevant teori ... 12 3.1 Upphovsrättslagen ... 13 3.2 Styrdokument ... 14 3.3 Originalitetsteorin ... 16 3.4 Begrepps definitioner... 21 4 Resultat ... 22 4.1 Respondent 1 ... 22 4.2 Respondent 2 ... 23 4.3 Respondent 3 ... 24 4.4 Respondent 4 ... 25 4.5 Respondent 5 ... 26

5 Analys och Tolkning ... 28

5.1 Första delen ... 28 5.2 Andra delen ... 31 6 Diskussion ... 34 6.1 Sammanfattning ... 38 6.2 Avslutande reflektioner ... 38 Referenslista ... 42 Bilagor 1-4 och 5 ... 44

1 Inledning

På min praktikplats använder eleverna inom Bild flitigt nätet och även i vissa fall böcker för att finna inspiration till sina arbeten. Bildläraren uppmuntrar användningen av nätet som inspirationsverktyg och formerna på hur de använder sig av bilder från denna källa för att skapa egna uttryck ser olika ut. En företeelse som jag iakttagit och som har väckt mitt intresse handlar om att ett fåtal elever kopierar av bilder till minsta detalj och presenterar dem sedan som att grunda i egna idéer. Källan nämns eller redovisas aldrig för bildläraren. Vid presentationen redovisar eleven arbetet för bildläraren utifrån sina egna tolkningar och lägger till egna innebörder. Denna företeelse gör mig kluven därför att kopieringsdelen och bristen på källhänvisning påminner starkt om plagiat. Men däremot delen där eleven pratar om sitt arbete och använder sig av egna tolkningar och lägger till egna innebörder är i enlighet med vad bildanalys innebär, något som starkt förespråkas av kursplanerna i bild.

Bildläraren själv verkade kluven ifråga av vad som räknades som inspiration och vad som räknades som kopiering eller plagiat. Denna erfarenhet fick mig att fundera om hur man förhåller sig till de otydliga gränserna mellan plagiat och inspiration inom konsten. Snart börja jag undra om det fanns en koppling mellan lärarens svårighet att avgöra vad som räknades som plagiat och synen på lån och kopiering av andras verk inom konstvärlden. Denna fråga kom att bli ännu mer intressant när jag upptäckte nutida originalitets diskussion inom konstvärlden där originalet inte längre har någon betydelse.

Utifrån ett perspektiv kan det anses att bild som ämne tillhör institutionen skolan och borde därför förhålla sig till gemensamma ordningsregler där förbud mot plagiering ingår. Å andra sidan är bild ett ämne vars uppgift grundar sig i en vidare kunskapssyn som inte är mätbart på samma vis som i de teoretiska ämnena.

Kursplanen för ämnet bild uttrycker under ämnets syfte:

“Undervisningen ska erbjuda metoder som leder till att eleverna utvecklar en öppen attityd och förmåga till nytänkande, idérikedom och personligt uttryck”(Skolverket 2011).

Kopiering av bilder eller kopiering av andras idéer går inte på ett naturligt sätt ihop med bildämnets syfte om att utveckla elevens attityd mot idérikedom och personligt uttryck. Därför anser jag att denna fråga om var gränserna går för vad som anses vara plagiat är viktig att ta upp bland bildlärare. En alltför stor skiljaktighet i denna fråga bland bildlärare är inte i enlighet med en likvärdig skola för alla.

1.1 Syfte

Jag ska undersöka hur bildlärare i gymnasiet resonerar kring gränserna mellan plagiat och inspiration inom bildämnet. Jag ska även studera vilken relation deras resonemang kring denna fråga har till nutida syn på originalet inom konstvärlden.

1.2 Frågeställningar

Undersökningen innehar två huvudfrågor varav den första huvudfrågan har två underfrågor. Underfrågorna har syftet att fokusera och tydliggöra vad som är i fokus att ta reda på.

1. När är ett elevarbete inom ämnet bild plagiat enligt bildlärare? - Var går gränsen mellan inspiration och plagiat inom bildämnet? - Hur mycket får man kopiera förrän det går över gränsen till plagiat?

2. Vilken relation har nutida originalitets teori till bildlärares resonemang kring hur gränserna till plagiat ser ut?

1.3 Avgränsningar

Jag ska fokusera mig på hur lärarna tänker kring var gränsen går mellan inspiration och plagiat och hur dessa tankar är relaterade till nutida syn på kopiering inom konsten genom att använda mig av nutida originalitetsteori. Plagiat inom andra former av omständigheter kommer inte att undersökas här.

Uppgifter inom bildämnet som har som syfte att grunda sig i avteckning eller någon annan form av kopiering kommer inte att behandlas som potentiella former av plagiat. Lärarna är överens om att uppgiftens syfte är en avgörande punkt i denna fråga. De finns uppgifter inom ämnet där syftet är att teckna av och använda sig av andras bilder på ett kopierande sätt. Arbete med parafras kan likna en sådan uppgift.

2 Metod

Inom vetenskapliga studier förhåller man sig till två huvudtyper av undersökningsmetoder, kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativ metod lämpar sig att användas vid studier vars syfte är att fånga mätbar information och då studiens omfattning är av större skala. Insamlad empiri bearbetas till statistisk form och denna data analyseras sedan i relation till utlagda hypoteser (Kvale 1997: 68-69). Till skillnad från den kvantitativa metodens idé om objektiv kunskap så bygger den kvalitativa metoden på idén om att allt där ute är beroende av sin historiska och kulturella kontext och kunskapen finns att finna hos subjektet (Ibid: 67).

Som redan nämnts är det undersökningens syfte som är avgörande för metodvalet. I denna studie, vars syfte är att undersöka bildlärares förhållningssätt och reflektioner kring fenomenet plagiat i bildämnet, är jag ute efter att få fram varje deltagande bildlärares tankar och reflektioner kring ämnet. Jag är ute efter att finna olika nyanser på frågan och därför lämpar sig ett kvalitativ undersökande arbetssätt bäst för det specifika studieobjektet. Resultaten kommer inte inneha ett generaliserbart resultat men kommer däremot att vissa på möjliga tendenser om hur förhållningen till frågan kan se ut bland bildlärare.

2.1 Intervjuer

För att behandla studiens syfte har jag beslutat att bygga empirin på kvalitativa intervjuer. Intervjuer kan inneha olika syften och ge olika slags information beroende vilken form de har. Esaiasson beskriver två olika intervju typer, informations intervjuer och respondent intervjuer. Informant intervjun förklaras som ett redskap för att hämta in faktakunskap och respondent intervjun fokuserar sig på subjektets tankar och funderingar kring ämnet (Esaiasson, 2005:254).

Studiens empiri insamlas genom semistrukturerade respondent intervjuer. Semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att de inte är strängt strukturerade och att det lämnas utrymme för att följa upp sidospår som respondenten kommer in i inom temat. Spontana följdfrågor är behjälpliga vid svar som kan förstås som mångtydiga. Praktiskt sett arbetar man efter en konstruerad intervjuguide som fokuserar på enstaka teman (Kvale, 1997:32).

Förutom intervjumallen (se Bilaga 5) har jag använt mig av praktiska exempel (se Bilagor 1-4) i form av bilder kring vilka lärarna ska reflektera och samtala kring. Det handlar om fyra bild exempel tagna ur verkliga erfarenheter där eleven kopierat av andras verk utan att tillkännage källan. Praktiskt sätt går de ut på följande vis. I ett tidigt stadium under intervjun presenteras de så kallade fyra elev gjorda bilder för respondenten. Dessa bilder är mer eller mindre kopior av andras verk men detta tillkännages inte för respondenten.

Efter att bilderna presenterats, utifrån sin bakgrunds sammanhang, får respondenten prata om och bedöma tekniken och idén bakom bilderna. Nästa fas består i att originalbilderna till elev arbetena presenteras och då förklaras att elev arbetena bygger på dessa originalbilder men att eleven valt att inte tillkännage källan. Respondenten ombeds att återigen bedöma bilderna men denna gång självklart med vetenskap om att eleven tillhållit eller helt enkelt inte nämnt inspirations källa. När de intervjuade har besvarat och pratat kring deras upplevelse och bedömning av bilderna fortsätter intervjun efter intervjuguiden. Under hela intervjun har läraren möjlighet att ta bilderna till hjälp för att förklara mer utförligt vad han eller hon menar eftersom ämnet i fråga är väldigt nyanserad och därför kan upplevas svårt att prata kring utan mer tydlig referens att utgå ifrån.

2.2 Urval och genomförande

Uppsatsens syfte är fokuserat på bildlärare i gymnasieskolan och förfrågningar för ett möte har genomförts genom email och telefon till Malmös samtliga gymnasieskolor som innehar bild ämnet som kurs. Enbart fyra gymnasieskolor besvarade min förfrågan och av dessa fyra var det enbart två som gick med på en intervju. Förutom Malmös gymnasium har jag tagit kontakt med två gymnasieskolor i Lund och urvalet av dessa grundar sig i att den ena är min vft plats och den

andra är en skola vars bildlärare har goda kontakter med min vft handledare. Slutligen fick jag ihop fem intervjuer, två från gymnasieskolor i Malmö och tre från gymnasier i Lund.

Alla fem genomförda intervjuer har spelats in och fyra av dem har även videofilmats. Videofilmningen som insamlingsmetod kändes naturligt eftersom intervjun bygger till stor del på praktiska exempel i form av bilder vilka lärarna pratar och reflekterar kring. Det är lättare att förstå intervjuernas innehåll om man kan se vilka bilder och vilka delar av bilderna lärarna pratar kring. Jag filmade inte lärarnas ansikten utan satte kameran i fågelperspektiv så att alla bilder utlagda på bordet syntes genom kamerans lins. På detta sätt kunde jag följa lärarnas hand språk och se vilka delar av bilderna de pekade på i sina resonemang. Här är också viktigt att nämna att lärarna många gånger jämförde olika bilder och olika delar av bilder med varandra för att tydliggöra vad de ansåg som plagiat och inte. Många gånger drog de slutsatser som utgick från sina jämförelser mellan olika bilder. Dessa snabba skiftningar mellan bilderna de talade om hade varit svåra att förstå och följa om jag enbart spelat in i diktafon. Filmningen gjorde det lättare för mig att vid transkriberingsarbetet förstå vad de ville säga eftersom jag då kunde se vilka delar av bilderna de pratade om och vilka bilder de jämförde med varandra.

I det fallet där intervjun inte filmades fick läraren nämna bilderna efter angivna nummer så att det var möjligt för mig att vid transkriberingen förstå vilka bilder hon talade kring. I detta fall fick jag många gånger under intervjun fylla i vilka bilder i form av nummer respondenten pratade och syftade till. Detta krävdes från mig att jag var uppmärksam med att nämna vilken bild hon pratade om vilket kanske ledde till att min koncentration på vad hon sa påverkades.

Intervjuernas längd har rört sig mellan cirka 30 till 45 minuter. Intervjuerna transkriberades efterhand som de genomfördes. När alla fem intervjuerna var transkriberade påbörjades deras sammanfattning. Här var det viktigt att kartlägga vad respektive lärare hade sagt vid genomgången av de praktiska exemplen för att sedan kunna analysera och dra slutsatser.

3 Relevant teori

I detta kapitel presenteras relevant teori och litteratur för undersökningens ändamål. Tidigare forskning rörande frågan plagiat inom bildämnet har inte funnits. Studien på tidigare forskning om ämnet har grundat sig på svensk och engelsk litteratur. Litteratur och studier om plagiat inom skolan finns men är då enbart fokuserat på de teoretiska ämnena. Dessa studier som utgår från plagiat i form av text utgör ingen relevans för frågeställningarna i denna studie och därför har de uteslutits som relevant teori. Andra närliggande områden som tar upp frågan om plagiat inom bildvärlden är konst. Konstlitteratur som har haft en vägledande inverkan i denna studie är en publikation, i form av en bok, i anslutning till utställningen Falskt och Äkta som visades i Stockholms Nationalmuseum under våren år 2004. Denna utställning behandlade ämnet original och originalitet bland annat i relation till upphovsrätt och etik. Utställningen tog upp den relevanta frågan, i relation till denna undersökning, omsynen på bruket av andras bilder i den moderna konsten. Denna boks innehåll har även fungerat som en stomme att utgå ifrån eftersom den på ett enkelt vis kartlägger de olika varianter av kopieringsstilar som inryms inom konsten. Denna information har hjälpt att få en övergripande blick på synen på kopiering inom konsten samt haft en strukturerande inverkan på studiens teoretiska del. I samband till originalitets teorin har Sturken och Cartwrights Practices of looking: An introduction to visual Culture från 2009 verkat som betydelsefull litteratur och fungerat som en grund, för teoridelen om samtida originalitets teori, att utgå ifrån.

Här nedan presenteras först Upphovsrättslagen och relevanta styrdokument för skolan. Efter detta presenteras originalitets teorin. Originalitets teori delen inleder med en historisk återblick på synen och innebörden av originalet för att sedan redogöra för hur nutida originalitets teori uppkommit. Här görs en nödvändig återkoppling till postmodernismen, vilken står som grund till nutida originalitets teorins grundvalar. Denna återkoppling till postmodernismen har som syfte att ge en bättre förståelse för innebörden av originalitets teorin. Avslutningsvis presenteras en del som behandlar begrepps definitioner.

3.1 Upphovsrättslagen

Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729, 1973:363,

1976:192, 1978:488)

Upphovsman kallar man den som har skapat ett verk. Denne som har skapat ett verk har särskilda rättigheter till verket. En av dessa rättigheter kallas rätten att förfoga över verket och innebär att det är endast upphovsmannen som bestämmer följande: om nya exemplar av verket ska framställas, om verket får ändras eller översättas och om verket får överföras till annan genre eller utföras genom annan teknik (Danowsky, Luterkort 1981: 110-111).

Rättigheterna inom Upphovsrätten som skyddar verkets skapare brukar sammanfattas under benämningen upphovsmannens ideella rätt. Denna skyddar konstnären från att dess verk behandlas på ett sätt som kränker eller skadar dess anseende och egenart. Här tillhör till exempel upphovsmannens rättighet att namn tillkännages vid offentliggöranden (Ibid).

Upphovsrätten innehåller även bestämmelser om undantag gällande upphovsmannens skydd och brukar benämnas som inskränkningar. Här följer de viktigaste undantagen från huvudregeln. Undantaget om privat bruk. Denna innebär att var och en har rätt att för privat bruk framställa enstaka offentliggjorda verk. Med andra ord, enstaka kopior för privat ändamål.

12 § I Upphovsrättslagen redogör följande:

“Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplar framställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk”(Regeringskanslietsrättsdatabaser).

Detta stycke efterföljes med ett undantag som lyder:

“Första stycket ger inte heller rätt att för privat bruk låta en utomstående 1. framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk,

2. framställa bruksföremål eller skulpturer, eller

3. genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk” (Regeringskanslietsrättsdatabaser).

hittar på nätet och i böcker som inspiration till sina verk. I vissa fall händer det att de kopierar av bilder eller delar av en bild för att skapa något eget. Man kan tycka att detta borde ju inte vara fel eftersom för det första är det i enlighet med inskränkningen om rätten till enstaka kopior vilket även kan innebära avritningar och för det andra är det inget som publiceras utan enbart har som syfte att användas inom skolan och inom den särskilda bildkursen, vilket kanske faller under vad som avses med privat bruk. Bilderna publiceras inte eller offentliggörs på något vis mer än inom skolan.

Härnedan följer ett exempel relevant för ämnet från frågor och svar från BLF:s hemsida. Exempel 2:

“Om jag tecknar av en bild från internet, t ex. på en naken dam, och använder den som del i en större teckning, hur fungerar det då? Jag använder aldrig en bild/pose rakt av, utan ändrar kanske armarnas placering, vilket även bidrar till att resten av överkroppen ändras något så slutresultatet blir ju inte identiskt likt. Även ansiktena på kropparna blir i slutändan helt annorlunda.?? Jag antar att frågan i slutändan blir om fotografen har upphovsrätt på en pose som en människa kan ha bara för att fotografen knäppt kort på någon i den exakta ställningen??? Jag har pratat med en del konstnärer, bl a lärare på en skola, som säger att man i princip kan "sno" fritt. Många tar t ex en bild från Google, projicerar den på målarduk, och fyller i och säger att det är helt ok. Men är det verkligen det?!

Svar: Är det en exakt kopia är det ett klart intrång. Svårigheten blir när man konstnärligt skapar ett nytt verk som inte helt är baserad på det gamla. BLF anger i sin prislista ett pris för användandet av förlaga.? Rättsligt finns nog hela skalan. Fall där domstolen bedömer att det är en kopiering och motsatta fall där domstolen anser att det är ett nytt verk. Det finns inte några vägledande domar inom området. Idén är ju fri och att måla av en kvinna i en viss pose som finns på ett fotografi behöver inte innebära något intrång.? Exemplet du anger där någon blåser upp en bild på en målarduk och sedan slaviskt enbart fyller i färgen skulle nog bedömas som intrång. Annars är det nog en fråga om bedömning från fall till fall (BLF:s hemsida).

3.2 Styrdokument

Härnedan presenteras relevanta utdrag, för undersökningen i fråga, från bild ämnesplanen för gymnasieskolan. De intervjuade lärarna refererade i sina resonemang om plagiat i ämnet bild till vissa särskilda föreskrifter i ämnesplanen. Lärarna förklarade dessa att handla om ämnets syfte att uppmuntra och ge eleverna möjligheter att arbeta kreativt. Ämnesplanen tar upp detta ämne

ordagrant både under ämnets syfte och under dess underrubrik förutsättningar att utveckla. Under ämnets syfte motiveras gällande mål samt undervisningens mening(Lärarnas Nyheter 2011). Under ämnets syfte står det följande:

”Undervisningen ska erbjuda metoder som leder till att eleverna utvecklar en öppen attityd och förmåga till nytänkande, idérikedom och personligt uttryck”(Skolverket 2011).

Underundervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla står det följande:

”Förmåga att arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck samt arbeta i kreativa processer. Förståelse för vad konstnärligt förhållningssätt innebär”(Skolverket).

Dessa två citat visar på betydelsen av kreativt arbete. Eleverna ska genom undervisningen få träna sin kreativitet, personliga uttryck och deras idérikedom.

Andra relevanta föreskrifter för undersökningen har med kunskapen om etiska förhållningssätt gentemot olika former av bilder. I den nya ämnesplanen 2011 för bild belyses etiska förhållningssätt mer omfattande än vad det gjordes i den föregående kursplanen. I den tidigare, BF 1201, togs det enbart upp under mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs samt under kriteriet för betyget godkänt (Skolverket). I den nya ämnesplanen finner man etiska överväganden och kunskaper under alla ämnesplanens delar.

Under syfte uttrycks det enligt följande:

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av förhållanden och villkor som gäller där bilder och visuella framställningar används professionellt”( Skolverket 2011).

Under delen undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla nämns:

”Kunskaper om etiska förhållningssätt, lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och arbetsmiljö som gäller för området”(Skolverket 2011).

Under alla betygsnivåer, E-A, underkunskapskraven redogörs för kunskaper om etiska förhållningssätt och upphovsrätt. Här graderas även elevens förmåga att redogöra för dessa kunskaper från översiktligt vid betyg E till utförligt vid betyg A. Det har skett en uppgradering när I belysandet av denna fråga. Betoningen i den nya ämnesplanen samt kursplaner kanske har att göra med att frågan om var gränser går har blivit mer relevant för bildlärare på senare tid när efterfrågan på digitala medier i ämnet växer (Skolverket, Kolla källan 2010).

3.3 Synen på originalitet inom konsten

Insyn på originalitetens betydelse genom tiden

Konstnärer har i alla tider arbetat efter förebilder och syftet bakom detta utförande har under olika tidsepoker varierat (Josephson 1991: 33). Under 1600 talet ansågs kopiering ett sätt för konstnären att utvecklas och därför som ett legitimt förförande. Det var ett sätt att lära sig de stora konstnärernas tekniker och arbetssätt (Cavalli-Björkman 2004: 37). Både under renässansen och barocken var det vanligt att stora mästare lede verkstäder där elever fick delta i skapandet av konstverk. Mästaren grundade idén och komponerade bilden medans eleverna fick stå för ifyllningen. Det finns även fall där mästaren endast signerade verket, som till övervägande del utförts av elever eller kopister i mästarens stil (Forskning & Framsteg 2004). Under dessa tider var begreppet original inte ännu en kvalitetsmarkör som den kom att bli senare och fortfarande är idag. Görel Cavalli-Björkman berättar i Falskt och Äkta att Leonardo Da Vinci var bland de första att lyfta fram skillnaden mellan originalet och kopian utifrån en värderande synvinkel. Han menade att en kopia under inga omständigheter kunde anses likvärdig ett original och han föraktade alla former av imitationer(Cavalli-Björkman 2004: 12).

Nutida definitionen av ordet original härstammar från romantikens tid. Det var under denna kultur epok som ordet kom att förknippas med en förmåga som enbart tillhörde genier och föreställningen om att en idé hade sitt ursprung i intet. Denna definition uppkom som en reaktion från litterära konstnärer som hade fått nog av den överdrivna kopieringen av tidigare epokers verk inom samtliga kulturella områden. Debatten kom att lyfta fram begreppet plagiarism, inom konst kritiken, som i sig härstammar från latinets plagiarius och betyder människo stöld.

Originalitet kom från denna tid framåt att utgöra en huvudkriterie för vad som ansågs vara stor kreativ förmåga inom konsten (Georg J Buelow 1990: 117-121).

Synen på originalitet idag

Nutida originalitets teori har sin grund i postmodernismens reaktionära förhållning mot modernismen (Krauss 1985: 5). Reaktionen var riktad mot denna epoks, framförallt den senare delens, mest karakteristiska villkor. Typiska karaktärsdrag för sen modernismen är dess positiva tro på framtiden och tron på att det finns universella och strukturella sanningar vilka man har och kan uppnå mer kunskap om. Dessa två typiska karaktärsdrag är självklart kopplade och formade av historiska, politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden vilka, framförallt västvärlden, genomgår efter andra världskrigets slut. De är relaterade till liberala värderingar med tanke på att det är under denna tid liberalismen som politisk ideologi framträder i västvärldens politiska arena (Sturken och Cartwright 2009: 311-312).

Jansson exemplifierar, i Mediekultur och samhälle, övergången från modernism till postmodernism genom att berätta om David Harveys bok The condition of postmodernity. Denna beskriver hur den fordistiska idén om massproduktion av standardiserade produkter till en odifferentierad marknad blir tvungen, i början av 1970-talet, att förändras och anpassa sig till den ökade individualiseringen samt den ekonomiska osäkerheten som råder i relation till oljekrisen. Den nya mer konsument orienterade och trendskiftande förändringen i den fordistiska produktions idén kom att kallas för postfordism (Jansson 2002: 178). Postfordismen pekar på den tekniska utvecklingen som en betydelsefull faktor för vad som kommer att bli ett av karaktärsdragen som formar postmodernismen. Exemplet leder även till frågan om samhällstillståndet konsumtionskultur. Denna handlar om hur konsumtion och kultur samt konsumtion och identitetsskapande alltmer smällts samman under denna epok(Ibid:180). Sturken och Cartwight berättar att under postmodernismen förändras synen på identitet som något beständigt. Pop-artister under denna tid uppträder med kontinuerligt förändrade stilar och identiteter. Till exempel lånar popstjärnan Madonna både från ikonen Jungfru Maria samt från ikonen Marilyn Monroe för att skapa sin egen image. Hon förvränger dessa ikoners olika

karaktärsdrag och använder denna sammansättning för att skapa en ny mening vilken, på grund av sitt innehåll av extremiteter, drar till sig uppmärksamhet och berömmelse (Ibid:43).

Förvrängning och parodi är några typiska nyckeltermer för postmodernismen vilka förklaras inneha syftet att ifrågasätta och motarbeta existerande traditionella konventioner och riktlinjer för hur saker och ting ska organiseras och se ut (Ibid:329). Synen på identiteten som något utbytbart leder till frågan om postmodernismens syn på kroppen som transformer bar. Denna syn är i kontrast till modernismens syn på kroppen som något stabilt. Under postmodernismen kopplas intresset och behovet av kropps transformering till teknologin och synen på kroppen som något originellt att återkomma till ersätts med synen på kroppen som ett material att använda för att skapa nya verkligheter (Ibid:326-327).

Postmodernismen, som nämnt här ovan, ifrågasätter modernismens grundantaganden om universella sanningar samt dess tro på framgång. Den motsätter sig tron om människans förmåga att kunna förklara mänsklighetens olika tillstånd och riktar sig istället på att ifrågasätta filosofiska teorier och värderingar som tidigare inte ifrågasatts. Här menar postmodernismen även att det inte enbart finns några sanningar utan många och att dessa är betingade av kulturella och historiska sammansättningar (Ibid: 313). Det autentiska och originalet, som vi redan varit inne på, har till motsats från modernismen ingen betydelse inom postmodernismen. Istället finns här ett intresse av att återanvända gammalt för att skapa ny mening och nya sammanhang. Ett typiskt exempel på återanvändning finner vi i popkonstens Andy Warhols verk. I till exempel Marilyn

Diptych trycks ett ikoniskt fotografi på Marilyn Monroe mångfaldigt på ett färgglatt rutnät. Detta

tryck kommenterar Marilyns funktion som en konsumtionsvara för media och nöjesbranschen (Jansson 2002:185). Genom fotografisk teknologi kan Marilyn massproduceras för masskonsumtionen och på detta vis leva vidare som ikon (Sturken och Cartwright 2009:42).

Vi lever i bild imitationens era. Bild reproduktioner sker idag inom konstvärlden i form av kopior, parodier, repliker, pastischer, appropieringar osv.… Sturken och Cartwright tar upp hur filmteoretikern Richard Dyer beskriver dagens imitations kultur genom begreppet och den tidsenliga stilen pastische. Ordet härstammar från det italienska ordet pasticcio som betyder framkomsten av något genom kombinationen av olika element (Sturken, Cartwright 2009: 328). I

en pastisch efterbildar konstnären medvetet och med en vis intention en eller flera andra konstnärers verk. Det kan även handla om efterbildandet av särskilda epokers stil (Nationalencyklopedin). Det är vanligt idag att pastischen som konststil används med intentionen att ifrågasätta originalets ställning. Dyer förklarar även att pastiche som stil inte är ny för vår tid. Historiskt har den en lång relation till konsten. Det som är annorlunda än tidigare är att den idag används för att illustrera originalets ringa betydelse och ifrågasätta traditionella syner på originalet som det idag fortfarande finns spår av(Sturken, Cartwright 2009: 328).

Sturken och Cartwright nämner den franske språkteoretikerns Ronald Barthes essä Författarens

död från 1967 som betydelsefull för hur synen på originalet förändrats från modernismen till

postmodernismen. Barthes behandlar i denna essä maktförhållandena mellan författaren och läsaren och lägger fram idén om att läsarens födelse börjar med författarens död. Med detta menar Barthes att för att låta alla tolkningsmöjligheter komma fram måste man släppa författarens intentioner. Bakom en text finns ingen absolut mening utan meningen är beroende av läsarens tolkning. Han främjade läsarens kritiska öga och menade att den kritiske läsarens tolkning alltid utgår från vissa bestämda ståndpunkter och från en historisk kontext vilka är avgörande för hur texten tolkas. Därför, menade han, produceras texten vid själva läsakten och författarens intentioner med texten kommer aldrig fullt fram. Denna idé adopterades av konstvärlden och konstkritiken. När det gäller frågan om tolknings företräde innebär detta resonemang att ingen tolkning är mer ursprungligt än något annat eller mer riktig. Utifrån detta perspektiv finns inga äkta konstverk och inga riktiga tolkningar (Ibid: 52-53).

Håkan Nilsson tar upp i Falskt och Äkta konstnärinan Sherrie Levine för att beskriva nutida originalitets teori. Han berättar att konstnärinnan Levine var starkt influerad av Barthes, som många andra tidigare postmoderna konstnärer, och att hon under 1980-talet skrev att ”betraktarens födelse måste ske på målarens bekostnad”. Eftersom konstnären själv enbart är en tolkare av vår gemensamma historia har han inget företräde att bestämma hur ett verk ska tolkas. Levines resonemang har även kopplingar till argumenten om att världen redan är fylld till toppen av bilder. Nya idéer finns inte längre, allt har redan gjorts. I sitt konstnärskap behandlade hon detta resonemang genom att fotografera av andra konstnärers bilder och döpa om dem till ” After Edvard Weston” eller ”After Degas” osv. (Cavalli-Björkman 2004: 211-212). Hennes verk

handlade i detta fallet om direkta kopior och därför kunde de inte kallas för parafras men inte heller för plagiat och ett nytt begrepp myntades, appropiering. Levines appropieringar visar på att ingen bild kan göra anspråk på originalitet, allting bygger på något tidigare. Genom dessa verk

ifrågasätter hon äkthetens betydelse i reproduktionens era (Sturken, Cartwright 2009:329). Konstkritikern Rosalind Krauss menar i sin essä The originality of avant garde att Levine

tydliggör detta resonemang särskilt mycket i en av hennes serier som bygger på landskapsfoton av fotografen Eliot Porter. Hennes foton på Porters verk är inte original eftersom de är kopior men Porters fotografier är i sig inte heller original eftersom de bygger på ett redan existerande landskap. Krauss menar att denna resa tillbaka till ett annat ursprung finns i allting idag och därför tappar originalitet sin betydelse. Hon tar upp ett annat exempel för att föra fram hur nutida originalitets teori lyder och vänder sig till konst måleriet av rutnät. Hon menar att många konstnärer dras till att måla rutnät konst eftersom den främjar tystnaden och motsätter sig ett narrativ. Denna tystnad menar Krauss har tolkats av många konstnärer, som använt sig av denna målarkonst, som befriande eftersom den inger en känsla av det ursprungliga. Dess meningslöshet, genom sin tystnad, kan tolkas som att falla i det okategoriserades och därför inge känslan av självständighet. Men Krauss menar att denna känsla enbart är fiktion eftersom rutnätet uppger visst ett materiellt ursprung och denna är dukens yta. Rutnätet är visst en representation av något än bara tystnad och denna är av dukens vävnings mönster. Utifrån detta resonemang kan rutnätet inte anses vara ursprungligt. Med detta resonemang vill Krauss lyfta fram den komplicerade frågan originalitet och originalets betydelse men även poängtera sin åsikt om att bilder alltid står i skuld till någon annan bild och därför tappar originalitet sin mening. Originalitet finns inte

(Krauss 1985: 158- 161).

Även om nutida originalitets teori härstammar från postmodernismens grundvalar så är argumentet om att allt har ett ursprung och bygger på något tidigare känt sens tidigare. Detta berättar Josephson om I Konstverkets födelse (Josephson 1991: ). Som jag förstår finns skillnaden i att detta argument tas fram och belyses särskilt mycket under postmodernismen.

3.4 Begrepps definitioner

Plagiat

Detta begrepp innebär, inom konstområdet, ett verk som innehåller oredovisat lån från en annan konstnär eller upphovsmans verk. I fall av plagiat utger sig den som plagierat att vara upphovsmannen bakom ett verk som egentligen inte är hans. Plagiat kan uppfattas som osjälvständighet men i grövre fall av plagiat som ett brott mot upphovsrättslagen (Cavalli-Björkman 2004: 17).

Parafras

En parafras är ett verk som bygger på ett äldre konstverk genom en fri imitation av detta konstverk (Ibid).

Replik

En replik är en ny version av ett tidigare verk utförd av upphovsmannen själv eller av hans medhjälpare under upphovsmannens överinseende. En replik är alltid ett original men inte nödvändigtvis egenhändig (Ibid).

Appropriering

En appropriering är en reproduktion av ett verk som har till syfte att ifrågasätta dominerande ideologier och givna uppfattningar. Framförallt används approprieringar till att ifrågasätta originalets värde och innebörd (Sturken och Cartwright 2009: 83).

4

Resultat

Här nedan presenteras intervjuerna i en sammanfattande form. Tanken bakom valet att presentera varje intervju i sammanfattad form är att bringa insyn och följsamhet i undersökningen.

4.1 Respondent 1

”Jag bryr mig inte om att ni inte kan rita men jag vill se era egna idéer. Det kan vara så att du ritar som en kratta men att du har kuliga idéer.”

-Var går gränsen för att elevarbete ska anses var kopiering eller plagiat?

Det första respondent 1 säger efter att ha sett källorna är att eleverna ändå har gjort bilderna till sina egna och lägger sedan till att det är avgörande om de har kalkerats. Hon förklarar flera gånger att kalkering är lika med ingen sport. Hon förklarar att om en elev kalkerar av en bild utan att lägga till något eget element och inte nämner källan då anses det som fusk och då får eleven göra om arbetet. Men hon kan inte precisera vad som menas med element. Hon förklarar att hon tycker att det är svårt att sätta en tydlig gräns. Hon lyfter samtidigt upp att det är viktigt att lärare låter eleverna utgå i sitt arbete från sådant som de känner sig trygga med att arbeta. Hon nämner att ett vanligt problem bland eleverna är att de har svårt att komma igång. De fastnar. Vid sådana tillfällen är ett bra knep att elever finner inspiration i andras verk men att detta stadium enbart ska vara en del av processen på väg till ett eget uttryck. Hon anser att det är okej med att de snor andras bilder så länge läraren känner till detta och är närvarande och följer upp processen. Hon nämner flera gånger att ett bra sätt att få eleverna att förstå skillnaden mellan att kopiera och att skapa ett eget uttrycksätt är att ge dem uppgiften att göra båda dessa två olika saker. På detta vis blir de medvetna på skillnaden. Och sedan trycka på att det är de egna idéer som är det mest betydelsefulla och relaterar till kursplanen i bild.

Respondenten förklarar att en grundstomme i bildämnets syfte är att eleven utvecklas och utifrån denna synvinkel menar hon på att kopiering och plagiat enbart är en alternativ del av elevens utvecklingsresa till eget personligt uttryck.

4.2 Respondent 2

”Här däremot finns ju ändå en tanke bakom hennes plagiat. Hon har ju inte tagit den bara för att den är vacker… Så lite kvalité finns det”.

-Var går gränsen för att elevarbete ska anses var kopiering eller plagiat?

Respondent 2 fann denna fråga svår att besvara men kom ändå fram till att ett kopierat verk är plagiat om eleven inte anger källan och inte gör bilden till sin egen. Att göra den till sin egen innebär för honom att man bearbetar originalet på ett kreativt sätt. Det räcker inte med att i den omarbetade upplagan göra förändringar i färgläggningen eller lägga till och ta bort delar av originalet. Utan att med hjälp av originalet istället skapa en egen idé där uttrycket är på ett tydligt sätt annorlunda än i originalet. Han betonar betydelsen av eget idéskapande arbete. Desto mer ett arbete grundar sig i en egen uppfunnen idé desto bättre men att detta inte behöver innebära att en idé inte bör eller inte kan vara inspirerad av eller förknippad till andra bilder. Han förklarar även att ett plagiat kan inneha en viss kvalité om eleven har en god och genomtänkt tanke bakom valet av plagiat i relation till vad hon eller han vill uttrycka med bilden. Men detta kommer endast fram om och när eleven pratar och berättar om vilken tolkning hon eller han har tillgett det plagierade elementet. Han berättar med en beklagande ton att han, vid fall av plagiat, inte kan göra mer än att ge eleven enbart ett godkänt i betyg eftersom han inte finner stöd för något annat tillvägagångssätt i betygskriterierna.

-Hur förhåller du dig som bildlärare som tillhör skolans institution till plagiat i relation till att du samtidigt har en fot i konstvärlden?

Respondenten svarar att synen på kopiering inom konstvärlden inte påverkar sitt sätt att se på elevarbeten. Och understryker att egna idéer är något som han värdesätter och försöker uppmuntra eleverna till.

4.3 Respondent 3

”Direkta kopior och så, då har man ju inte varit kreativ själv.”

-Var går gränsen för att elevarbete ska anses vara kopiering eller plagiat?

För respondent 3 är ett elev arbete plagiat när eleven näst intill har kopierat av bilden exakt. Han menar att man kan ta och låna delar av en annan bild så länge helhetsuttrycket blir annorlunda. Han drar en parallell till konstnären Picassos arbetssätt och berättar att Picasso brukade låna äldre målningars kompositioner men gjorde om dem till kubistiska verk. Detta exempel avrundar han med att förklara att detta tillvägagångssätt är accepterad inom konsten. Men lägger snabbt till att ett tydligt överensstämmande mellan kopians innehåll och originalet tolkar han som plagiat. Även om det är vanligt ute i bildvärlden, som till exempel inom reklam branschen, att hämta idéer och ta från andra bilder.

Respondenten nämner flera gånger under intervjun att det är okej att låna lite från andra bilder som till exempel detaljer och uppbyggnad. Men när eleven kopierar av stora delar av en bild betyder det att hon eller han inte tillför särskilt mycket till bilden och att detta i sig betyder att eleven inte använder sin kreativitet särskilt mycket. Bedömningsmässigt, förklarar han, har eget och självständigt arbete ett högt värde. I bedömningen är det relevant att eleven tillför något eget, något som han eller hon själv tänkt ut.

-Hur förhåller du dig som bildlärare som tillhör skolans institution till plagiat i relation till att du samtidigt har en fot i konstvärlden?

Han menar att han själv till skillnad från olika sätt att se på frågan innehar ett lärarperspektiv där han ser eleven som en skapande och kreativ individ med en genomförande förmåga att uttrycka sig på ett personligt sätt. Eleven får gärna använda sig av bildelement från andra håll men dessa borde sättas samman på ett personligt sätt menar han. Det är viktigt att eleven skapar själv.

4.4 Respondent 4

”Det lär jag mina elever att man kan inte bara ta andras bilder. Andras bilder får man inte använda hur som helst. De ska de veta.”

-Var går gränsen för att elevarbete ska anses var kopiering eller plagiat?

Respondent 4 innehar en bestämd ställning om hur hon förhåller sig till plagiat. Denna utgår ifrån upphovsrättslagen vilken hon alltid är noggrann med att belysa och påminna om för sina elever. Hon menar att man inte får ta andras bilder och använda dem hur som helst, inte ens i skolan. Detta bestyrker hon genom att hänsyfta till upphovsrätten och förklarar att det inte är lagligt att kopiera rakt av andras bilder. Men detta är inte den enda orsaken till varför de inte ska ta andras bilder, menar hon, och refererar till kursplanernas betoning på personligt och kreativt arbete. Hon förklarar att det är okej att inspireras av andras bilder och hänvisar till hur konstnärer arbetar och menar samtidigt på att det är omöjligt att skapa någonting utan någon koppling till något redan existerande. Men att göra det till något eget är av stor vikt. Hon anser att göra något liknande kan vara okej men inget som bedöms särskilt högt. Hon förklarar detta tillvägagångssätt som tråkigt och inte speciellt utmanande för elevens kreativitet.

Hon poängterar tydligt och flera gånger att det är viktigt att eleven vid arbete utifrån en källa gör om bilden till något eget men har samtidigt svårt att definiera mer exakt var gränsen till något eget går och hur mycket eleven borde bearbeta original bilden. Hon förklarar att det är viktigt att arbeta med att förändra bilden så mycket som möjligt från sin ursprunglighet men att det ibland är svårt att veta hur mycket som bör förändras för att det inte ska räknas som stöld. För även om man gör reformeringar så kan originalet skyddas av upphovsrättslagen och detta gäller särskilt för kända bilder eller ikoner vilka elever gärna jobbar med, menar hon. Samtidigt medger hon ha förståelse för att elever plagierar och förklarar att elever lätt glömmer att man inte får ta andras bilder särskilt i situationer då de har kört fast. Men även i samband med fenomenet om bilders lättillgänglighet idag. Lättillgängligheten kan många gånger misstolkas att innebära att bilder är till offentligt bruk, menar hon.

-Hur förhåller du dig som bildlärare som tillhör skolans institution till plagiat i relation till att du ändå har en fot i konstvärlden?

Den intervjuade bildläraren förklarar sig själv som representant för lagens ordning i och med att hon jobbar i skolan. Hennes förhållningssätt gentemot plagiat utgår från upphovsrätten och kursplanen och hon menar att det är dessa regelverk och styrdokument som hon går utefter i gällande fråga. Hon menar även att det inte ligger i hennes makt att själv bestämma hur hon ska i sitt arbete med eleverna förhålla sig till andras bilder utan att hon måste följa de styrdokument och regelverk som finns i samhället. Det är hennes uppgift som en god representant för samhället och lagens långa arm att införliva dessa skyldigheter och rättigheter hos eleverna. Även om kopiering inom skolan kan uppfattas som användning inom privat bruk så menar hon att det är viktigt att redan nu implementera grundläggande regler och förhållningssätt hos eleverna.

4.5 Respondent 5

”Här skulle jag mer förstå om man hade tatt delar, säg om man gillade de här figurerna och använde sig av dem. Man kanske gjorde en lite annan komposition av dem”

-Var går gränsen för att elevarbete ska anses var kopiering eller plagiat?

Respondent 5 menar att plagiat för henne innebär när eleven tar en annans bild rakt av. Det är viktigt att eleven vid inspiration av någon annan källa gör om bilden till sin egen och på detta vis använder sin kreativitet. Det är okej att kopiera av delar från någon annans bild så länge man gör om dem. Att göra om dem innebär för respondenten att göra mindre förändringar som att till exempel ändra på kompositionen eller sätta det kopierade elementet i en annorlunda omgivning. Sammanfattningsvis innebär ett arbete plagiat när eleven undgått att tänka själv. Utan enbart följt linjerna av en annan bild. Kalkering förklarar hon som absolut oaccepterat.

Respondenten graderar utsträckning av plagiat. Enligt hennes mättning är det värst att plagiera av en idé. En idébild förklarar hon, och exemplifierar genom bilden i bilaga 2, som en bild som har ett tydligt budskap i form av att skildra en fråga eller ett ord. Tanke arbetet bakom en sådan bild är större och mer genomarbetat än en bild som är en direkt avskildring av någonting. När en uppgift har som syfte att eleven själv ska komma på en idé- baserad bild då fungerar det inte att eleven utgår från en idé bild som redan återger det budskap som eleven vill framföra. I detta fall

spelar det ingen roll hur mycket eleven förändrar originalbildens olika beståndsdelar av den orsaken att idén består. En idé som eleven inte själv hittat på och det är ju idén som värderas. Vid denna typ av uppgifter menar respondenten är det särkilt viktigt att läraren följer upp arbetsprocessen på nära håll.

Respondenten förklarar att hon upplever att många elever vill gå genvägar i sitt arbete och att de gärna vill ta saker. Anledningen bakom detta elev förfarande förklarar hon kan bero på att elever antingen har svårt att teckna, svårt att få en idé eller få ner en idé på papper. Vid dessa fall menar hon att hennes uppgift är att vägleda eleverna ifrån att kopiera eller ta rakt av från andras bilder. Snabbt tillägger hon att trots denna omständighet är hon inte emot att elever söker inspiration till idéer genom nätet. Det gör hon minsann själv i sitt skapande arbete.

-Hur förhåller du dig som bildlärare som tillhör skolans institution till plagiat i relation till att du samtidigt har en fot i konstvärlden?

5 Analys och tolkning

Här nedan presenteras sammanfattande jämförelser utefter uppsatsens frågeställningar. Första delen utgår från huvudfrågeställningen och respektive underfrågor:

1. När är ett elevarbete inom ämnet bild plagiat enligt bildlärare? - Var går gränsen mellan inspiration och plagiat inom bildämnet? - Hur mycket får man kopiera förrän det går över gränsen till plagiat?

Andra delen av denna analys och tolknings del utgår från och behandlar andra huvudfrågeställningen:

2. Vilken relation har nutida originalitets teori till bildlärares resonemang kring hur gränserna till plagiat ser ut?

5.1 Första delen

De intervjuade förhåller sig olika till vad som krävs för att ett elevarbete ska räknas som plagiat. Förhållningssätten till vad som är och inte är plagiat är vid första anblicken relativt lik bland bildlärare. Men när man studerar deras resonemang närmre börjar olikheter komma fram. Under intervjuerna försöker lärarna med hjälp av de praktiska bild exemplen förstå vad som är och vad som inte är plagiat genom att finna mätbara kriterier. En av dessa handlar om hur mycket eleven har gjort arbetet till sin egen. Desto mer eleven har bearbetat en inspirationskälla desto längre bort är den från att räknas som plagiat. Det andra mätbara kriteriet som de tar upp i sitt resonerande handlar om omfång, hur mycket eller hur stora delar eleven har kopierat av ett annat

verk. Har eleven kopierat flera delar är det mindre bra och kommer närmre att räknas som plagiat. I dessa frågor varierar åsikterna mellan lärarna.

Samtliga intervjuade lärare menar att det är viktigt att eleven uttrycker sig på ett eget sätt vid användning av förlagor och gör bilden till sin egen och att det är denna förmåga som avgör för att ett elevarbete inte ska räknas som plagiat. Men som ovan nämnt så varierar innebörden av uttrycket göra det till sin egen bland lärarna. För vissa betyder det att eleven bearbetar förlagan genom att genomföra mindre förändringar medans andra menar att det krävs större omarbetningar för att ett elev arbete ska räknas som ett eget uttryck.

En annan olikhet mellan lärarnas ståndpunkter, som är betydelsefull för att besvara frågeställningen, handlar om hur mycket man får kopiera av en annans bild. I detta fall förhåller sig lärarna olika i frågan om hur mycket, i form av hur stora delar, man får kopiera av en annan bild utan att det räknas som plagiat. Vissa tycker att det är ingen fara med att ta, eller som de själv uttrycker låna, mindre delar och detaljer medans en av lärarna accepterar ingen kopiering överhuvudtaget. Jag ska här nedan presentera mer utförligt och på ett analyserande samt jämförande sätt hur de intervjuade lärarna förhåller sig i dessa två frågor. Dessa två frågor men även kriterier går in i varandra och att behandla dem var för sig kan därför möjligtvis upplevas en aning orimligt. Trots denna risk behandlas de var för sig härunder och detta val grundar sig i målsättningen att tydliggöra variationen av förhållningssätt för att kunna så utförligt som möjligt besvara uppsatsens frågeställningar.

Vad innebär uttrycket göra det till sin egen?

Samtliga intervjuade bildlärare nämner att det är viktigt att eleven, vid användning av en inspirations källa, gör om bilden till sin egen och att denna förmåga är avgörande i frågan om var gränsen till plagiat går. Alla intervjuade bildlärare refererar även till kursplanens riktlinje om personligt uttryck. I denna punkt är alla intervjuade bildlärare överens om. Men däremot finns det skillnader emellan dem i fråga om vad uttrycket att göra den till sin egen innebär. Skillnaderna på vad uttrycket göra det till sin egen innebär handlar främst om hur mycket man måste förändra eller bearbeta de element som man har valt att kopiera, låna eller ta av ett original. Härunder ska

uttrycket göra det till sin egen bearbetas genom att presentera lärarnas ståndpunkter om hur mycket man bör ändra en bild för att det ska räknas som elevens egen och härigenom inte räknas som plagiat.

Hur mycket bör man ändra på en kopia av ett original för att ett verk ska räknas som en egen version?

För en av lärarna räcker det med att eleven gör mindre förändringar som ändrar på färgsättningen av det man ritat av eller förändrar lite på proportionerna. Hon menar att om eleven lägger till och använder sig av egna valda och genomtänkta färgsättningar på en avritad bild eller förändrar lite proportionerna så ger dessa bilden ett annorlunda uttryck än förlagan. Även om det är genom små medel så kan elevarbetet uttrycka något annorlunda och på detta vis bli elevens egen.

Två lärare uttrycker sig väldigt lika och menar att eleven bör genomföra större förändringar än enbart färgsättning och smärre proportion ändringar. De menar att eleven kan använda sig av mindre delar och detaljer av andra bilder men att dessa borde ändras i komposition, sättas samman på ett genomtänkt sätt och dessutom sättas i en tydligt annorlunda omgivning. Båda menar att det är viktigt att eleven arbetar på ett kreativt sätt och att bilden bygger på eget tänkande. De ska synas i elevarbetet att eleven har tänkt själv.

En fjärde lärare håller med om det mesta med de sistnämndas ståndpunkter förutom med delen om att man måste ändra på allt man kopierar. Han menar att det är acceptabelt att kopiera rakt av delar av andra bilder men att man måste sätta ihop delarna så att de skapar en annan sorts bild. En annan lärare menar att eleven gärna får inspireras av andras bilder men för att göra en bild till sin egen krävs större förändringar än de som nämnts här ovan. Hon menar att inte ens mindre delar av en förlaga får kopieras rakt av även om de sätts i en annorlunda miljö eller ändras i komposition. Det är viktigt att eleven bearbetar varje mindre del eller detalj han eller hon inspireras av. Hon menar att det är viktigt att implementera hos eleverna att andras bilder inte får tas rakt och att i detta arbete gäller det att vara så tydlig som möjligt. Denna sist nämnda lärare refererar ständigt till upphovsrättslagen och menar att även om elevernas arbete ska endast användas inom skolan och inte publiceras är det viktigt att få dem att tänka i rätt banor redan nu.

Hur stort omfång, i form av delar av en annan bild, är det acceptabelt att ta rakt av utan att helheten upplevs som plagiat?

Två av lärarna ser inget problem med att eleven kopierar rakt av större delar av en annan bild så länge han eller hon lägger till något eget i sin upplaga som tillsammans med den stora kopierade delen ger ett nytt uttryck eller ett annorlunda budskap. En annan lärare menar att det är ett tråkigt tillvägagångssätt men så länge eleven har ett genomtänkt syfte eller tanke bakom valet att kopiera en dominerande del av en annan bild så kan han tycka att det är acceptabelt. Med genomtänkt syfte menar han att elevens val inte enbart grundar sig på en utseendemässig fråga utan även har en tolknings relevans. Har eleven kopierat av en dominerande del av en annan bild enbart för att han eller hon tycker att den är snygg så menar denna lärare att denna förklaring inte faller under det han menar med genomtänkt syfte och därför hade han inte ansett kopieringen som acceptabel. Eleven måste redogöra en djupare innebörd till sitt val för att denne lärare ska samtycka med en dominerande kopieringen.

Läraren som starkt utgår från upphovsrätten menar att omfånget inte påverkar hennes ställning om nolltolerans mot kopiering. Det spelar ingen roll om det handlar om en stor del eller detaljer, enligt henne får man inte kopiera rakt av överhuvudtaget. En annan menar att dominerande delar av någon annan bild bör man inte kopiera rakt av. I de fall då en elev har skapat en bild som innehåller rakt av kopierade mindre delar men ändå har ett eget uttryck kan hon tycka att det är tråkigt men acceptabelt för då har ju eleven trots allt tänkt till själv.

5.2 Andra delen

Vilken relation har nutida originalitets teori till bildlärares resonemang kring hur gränserna till plagiat ser ut?

De flesta intervjuade lärare relaterar till konsthistoria och till hur olika konstnärer förhållit sig till originalet genom tiderna medans de resonerar kring vad som kan räknas som plagiat. Alla nämner under respektive intervju att det i dagens samhälle är vanligt att konstnärer lånar och kopierar fritt

av varandra och av tidigare verk. Denna beskrivning sker i alla intervjuer, utom en, under samma tidpunkt i intervjuprocessen. Tidpunkten är strax efter att lärarna har fått se källorna till de praktiska bild exemplen och märker att eleverna har kopierat av ganska stora delar. Genom att uttrycka sig om detta i precis denna tidpunkt visar att lärarna har en förståelse för elevernas kopiering som är kopplad till samhällets förhållningssätt till användandet av andras bilder. Men när jag ställer dem den direkta frågan om hur de själva förhåller sig i sitt arbete till denna attityd i samhället om kopiering av bilder så svarar alla att det är inget som påverkar deras syn att se på plagiat inom skolan. Härnedan presenteras en tolkning om de intervjuade lärarnas resonemang kring deras förhållningssätt till samtidskonstens syn på kopiering i deras arbete med elever.

Lärarnas egen syn på hur de själva förhåller sig till originalitets teorin i sitt arbete.

Tre av de fem intervjuade lärarna svarade på denna frågeställning med ett konkret svar, genom att förklara att de inte känner att nutida syn på originalitet påverkar deras sätt att se på plagiat inom bildämnet. En av dessa drog ut på resonemanget genom att förklara att han i motsatts till denna syn tyckte att egna idéer var viktigt.

En annan lärare la till argumentet om att kopiering av bilder är inget nytt för den tid vi lever i och att det har skett under hela konsthistorien. Den enda egentliga skillnaden är att idag är mycket mer accepterat att kopiera inom konsten än vad det var förr men att hon själv uppmuntrar eleverna att komma på egna idéer. De resterande två lärarna svarade på denna fråga på ett mer odirekt sätt. Här tillhör en av lärarna den som förhåller sig väldigt starkt till upphovsrätten. Hon svarade aldrig tydligt på hur hon själv tror att hon blir påverkad i sin syn på plagiat. Däremot svarade hon frågan med att förklara att hon i sitt arbete förhåller sig mycket starkt till skolans styrdokument och upphovsrättslagen. Den andre vinklade sitt svar till att handla om hur elever förhåller sig till denna syn och menade att de inte har någon relation till teorin eftersom de inte är medvetna om den.

Lärarna förklarar sin svaga relation till nutida originalitets teori genom att berätta att de, till motsatt riktning till nutida originalitets teori, faktiskt uppmuntrar eleverna att vara kreativa och att komma med egna idéer. Denna tankegång kan ge en antydan om att de förstår originalitets teorin som att enbart innebära kopierings frihet och att kopieringen I sig inte bär på något syfte.

Kopplingar till synen på originalitet under intervjuerna

Som ovannämnt var det vanligt att lärarna under intervjuerna refererade till hur olika konstnärer bakåt i konsthistorien förhållit sig till kopiering och original. Här nämndes till exempel Picasso, som anses vara originell, men som målade av hela kompositioner från äldre verk fast gjorde det i en kubistisk stil. Dessa kopplingar som lärarna använde sig av fyllde syftet som ett verktyg för att lättare kunna resonera kring vad de ansåg om de praktiska exemplen och för att behandla frågan om vad som var och inte var plagiat. Konstnärer från samtiden nämns också fast enbart av två lärare och med samma ändamål om att förstå hur gränserna för plagiat ser ut i elevernas bilder. Skillnaden är att dessa referat till samtidskonst handlar om upphovsrättsfall och tas upp för att exemplifiera vad man inte får lov att göra och framförallt för att tydliggöra sitt resonemang om hur svår frågan om gränser för plagiat är i konstvärlden.

6 Diskussion

I denna del av uppsatsen ska resultatet och tolkningen diskuteras i relation till litteratur- och teoridelen som är i form av kursplanen för ämnet bild samt upphovsrättslagen och nutida originalitets teori. Först behandlas första frågeställning och dess underfrågor och sedan för sig den andra frågeställningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där frågeställningarnas svar kortfattat presenteras.

Resultatet visar att frågan om hur gränserna till plagiat inom bildämnet ser ut är en svårgripbar fråga för de intervjuade lärarna. I sina försök att finna övergripande kriterier som de kan utgå ifrån refererar fyra av fem lärare främst till ämnets respektive kursplan där eget och personligt uttryck beskrivs som syften. Ämnesplanen i bild framför denna tanke under dess syfte:

“Undervisningen ska erbjuda metoder som leder till att eleverna utvecklar en öppen attityd och

förmåga till nytänkande, idérikedom och personligt uttryck” (Skolverket).

Anspråk på denna förmåga uttrycks även under förutsättningar att utveckla, enligt följande: ”Förmåga att arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck samt att arbeta i kreativa

processer” (Skolverket).

Dessa referat som lärarna refererar till i deras resonemang om vad som räknas som plagiat inom ämnet leder till en gemensam ståndpunkt eller kriterie vilken handlar om att eleven, vid arbete med andra källor, bör göra bilden till sin egen. Denna gemensamma kriterie, för vad som krävs för att ett elevarbete inte ska räknas som plagiat, visar sig inneha emellertid olika innebörder bland lärarna. Nyanserna syns framförallt i form av hur mycket man bör förändra på en kopierad del för att den ska bli till ens egen. Denna problematik som har med lärarnas egen tolkning av begreppen idérikedom och personligt uttryck att göra är inget som kursplanens innehåll kan vara

till stöd för att lösa. Lärarna får helt enkelt förlita sig på sin egen erfarenhet. Däremot nämner ämnesplanen under syfte även att:

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av förhållanden och villkor som gäller där bilder och visuella framställningar används professionellt”( Skolverket).

Detta citat är inte den enda som poängterar betydelsen av etiska kunskaper om hur man behandlar andras bilder. Under ämnesplanens förutsättningar att utveckla nämns även här följande:

”Kunskaper om etiska förhållningssätt, lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och arbetsmiljö som gäller för området”( Skolverket). De intervjuade lärarna hade kunnat använda sig i sitt resonemang, om vad som är och inte är plagiat, av dessa bestämmelser men det gör enbart en av alla fem lärarna. Dessa bestämmelser som är relaterade till kunskaper om upphovsrättslagen svarar inte heller på ett konkret sätt för hur man ska förhålla sig till plagiat men de kan tolkas som att inge en vink om vilken riktning lärarna borde ta. En anledning till varför de intervjuade lärarna inte nämner dessa bestämmelser skulle kunna ha att göra med de nyliga bytet av kursplaner. I den föregående kursplanen för bild betonades inte dessa bestämmelser om etiska förhållningssätt lika starkt som i den nya. Det är något nytt för den nya ämnesplanen.

Som tidigare nämnt är det bara en lärare av de fem intervjuade som använder sig av upphovsrättslagen som en stomme att utgå ifrån i frågan om vad plagiat i bilden är. Anledningen bakom varför de andra lärarna inte gör det beror, enligt min tolkning, på att de flesta lärare tolkar skolans territorium att falla under inskränkningen i lagen om privat bruk. Detta innebär att upphovsrättslagen inte gäller för bilder som görs inom skolan. Var skolan faller inom dessa gränser finns det ingen konkret information om. Läraren som utgår från upphovsrätten verkar ha tydligare riktlinjer för var gränserna går än de andra lärarna vilket även ger intrycket av att hon upplever denna fråga om gränser mer smidig att hantera än de andra. Samtidigt är hon den lärare som accepterar minst former av direkt eller mindre omarbetad kopiering. Detta tillvägagångssätt kan tolkas från en synvinkel som främjande för elevernas kreativa förmåga eftersom det ställs högre krav på att eleverna ska göra bilden till sin. Genom att eleven omarbetar sina bilder mer utförligt tränas bland annat deras hantverksskicklighet samt deras problemlösningsförmåga. Vilka är två kriterier som nämns i ämnesplanen. Från en annan synvinkel kan detta förfarande med att

omarbeta bilder anses en aning överdriven eftersom eleverna tvingas lägga tid och kraft på hantverksarbete istället för att träna på att skapa nya sammanhang och träna på sin bildtolkningsförmåga. Vilka också är kriterier som nämns i ämnesplanen.

Resultatet och analysen visar att lärarna i sitt resonemang och tolkning om vad som är plagiat i ämnet även använder sig av konstvärldens syn på kopior. Under sin tankegång om vad som räknas som plagiat refererar de till äldre konstnärer som använt sig av kopiering i olika former I sitt skapande. Härigenom berättar de för sig själva vad som kan anses vara acceptabelt inom konsten. Däremot refererar de till samtidskonst när de talar om vad som inte är accepterat inom konsten. Detta kan lika väl vara en slump eller betyda något om deras syn på samtidskonst. Reproduktions eran är ett använt begrepp inom postmodernismen som har som syfte, vilket nämnts härovan, att beskriva komplexiteten med innebörden av äkta och originellt i vår tid (Sturken och Cartwright 2009: 329). Denna komplexitet som väcker frågor med koppling till etiska förhållanden om hur man använder andras bilder är något, som enligt min mening, lärarna kanske relaterar till när jag frågar om deras förhållning till originalitets teorin i sitt arbete. Eftersom detta ämne är fyllt med dekonstruktioner och frågesättningar på tidigare invanda uppfattningar väcker de mer frågeställningar än bringar ordning och slutsatser i frågan. Vilket i sig väcker känslor av osäkerhet för ställningstagande i ämnet. Detta skulle kunna vara en orsak till att lärarna refererar till samtidskonst på det här viset.

Tre lärare avvisar dessutom någon inverkan av samtida originalitets teori på deras sätt att se på plagiat inom bildämnet. Denna avvisning är intressant med tanke på att, enligt min tolkning, de visst använder sig av den i sitt värderande. Samtliga lärare, förutom den som förhåller sig till upphovslagen, kommenterar någon gång under intervjuerna för ett värdesättande i att elever skapar nya sammanhang och meningar genom att använda sig av existerande meningsbärande bilder som till exempel ikoner. En av dessa lärare menade även på att så länge en elev kunde förklara med ett genomtänkt syfte sitt val att kopiera av någon annans bild så accepterade han kopian. Detta arbetssätt om att ge en annan innebörd till en existerande bild påminner om ett originalitets teori resonemang. Detta har en koppling till originalitets teorins föregångare Ronald Barthes resonemang om att originalets betydelse hamnar i skymundan för tolkningens betydelseskull(Ibid: 52). Detta kan översättas, i fallet med elevernas arbete, med att det inte är