Avslutande reflektioner

Avslutningsvis så vill vi säga att arbetet med denna studie har gjort att vi tror att behovet av mer riktad matchning kommer att öka i takt med att arbetsmarknaden blir allt mer komplex och svår att överblicka. Vi delar denna bild med merparten av våra respondenter samt författarna av den andra maskinåldern (2015:250). Att inte arbeta aktivt för att få till stånd en bättre matchning tror vi leder till att missmatchningen kommer att öka, vilket i sin tur leder till negativa effekter för både samhället och enskilda individer.

Vi vill också påtala att det på många sätt varit ett krävande arbete att skriva det här examensarbetet. De frågor som diskuterats här i texten, tillsammans med våra respondenter och i den litteratur vi läst i samband med studien har lett till att en viss oro inför framtiden infinner sig. Vad ska vi göra i en situation där arbetslösheten accelererar till en hög nivå och biter sig fast? Finns den politiska kompetensen och viljan att möta upp ett sådant scenario om det skulle inträffa?

Ämnesvalet gör att vi ställer oss en rad existentiella och filosofiska frågor. Vad är arbetets roll i framtiden? Vart är mänskligheten på väg om arbetet plötsligt försvinner, hur ska vi hantera det? Hur ska vi på ett rättvist sätt fördela resurserna mellan människor utan att det leder till social oro? Dessa frågor har inte besvarats i det här arbetet, men det är de frågor vi tar med oss in i framtiden.

Litteraturlista

Amundson, N., Harris-Bowlsbey, J. & Niles, S. (2009). Essential elements of career

counseling – processes and techniques. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson.

Amundson, N., Mills, L. & Smith, B. (2014). Incorporating chaos and paradox into career development. Australian journal of career development, 23, 13-21.

Andersson, M., Andersson, U. & Bolund, P. (2015) 6 500 nya utbildningsplatser redan i år

ska stärka Sverige. Hämtat från Dagens Nyheter, http://www.dn.se/debatt/6-500-nya- utbildningsplatser-redan-i-ar-ska-starka-sverige/. Publicerat 15 april 2015. Hämtat 17 april 2015.

Arbetsförmedlingen (2015). Lediga jobb. http://www.arbetsformedlingen.se/For- arbetssokande/Lediga-jobb.html.

Arbetsmiljöverket (2011). Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och

arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång – Kunskapsöversikt. Rapport

2011:11. Karolinska Institutet: Institutionen för folkhälsovetenskap.

Becker, G.S. (1964) Human capital - a theoretical and empirical analysis with special

reference to education. New York: NBER.

Berglund, M. & Rafors, G. (2014). Det låter som en politisk fråga – om valkompetens och

studie- och yrkesvägledningens roll på den flexibilitetskrävande arbetsmarknaden.

Opublicerad.

Björklund, M. (2012). Fler fixar jobb på egen hand. Hämtat från Dagens Nyheter,

http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/fler-fixar-jobb-pa-egen-hand/. Publicerat 26 mars 2012. Hämtat 3 juni 2015.

Brynjolfsson, E. & McAfee, A. (2015). Den andra maskinåldern – arbete, utveckling och

välstånd i en tid av lysande teknologi. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Creasey, R. (2013). Improving students employability. Engineering Education, vol. 8, no. 1, 16-30.

Fransson, K. (2009). Matchningsfunktionen – en indikator för matchningsprocessen. Working Paper 2009:1. Stockholm: Arbetsförmedlingen.

Frey, C.B. & Osborne, M.A. (2013). The future of employment - how susceptible are jobs

to computerisation?, September 17, 2013. Oxford: University of Oxford.

Fölster, S (2015). Automatiseringen har tagit bort 450 000 jobb på fem år. Hämtat från Dagens Nyheter, http://www.dn.se/debatt/automatiseringen-har-tagit-bort-450-000-jobb- pa-fem-ar/. Publicerat 17 april 2015. Hämtat 17 april 2015.

Gelatt, H.B. (1989). Positive uncertainty: a new decision-making framework for counseling. Journal of Counseling Psychology, vol. 36, no. 2, 252-256.

Handel, M.J. (2003). Skills mismatch in the labor market. Annual Review of Sociology, vol. 29, no. 1, 135-165.

Holland, J.L. (1985). Making vocational choices: a theory of vocational personalities and

work environments. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.

Houston, D. (2005). Employability, skills mismatch and spatial mismatch in metropolitan labour markets. Urban Studies, vol. 42, no. 2, 221-243.

Karlson, N. & Skånberg, O. (2012). Matchning på den svenska arbetsmarknaden –

underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. Stockholm: Regeringskansliet.

Kawohl, W., Nordt, C., Seifritz, E. & Warnke, I. (2015). Modelling suicide and

unemployment: a longitudinal analysis covering 63 countries, 2000–11. Hämtat från

The Lancet, http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(14)00118- 7/abstract. Publicerat 10 februari 2015. Hämtat 13 februari.

Krumboltz, J.D. & Levin, A.S. (2010). Luck is no accident – making the most of

happenstance in your life and career. Atascadero, California: Impact Publishers.

Lalander, P. & Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper – I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Levin, H. (1998). Schools - Scapegoats or Saviours?, New Political Economy, vol. 3, no. 1, 139-143.

Lindh, G. (1997). Samtalet I studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med vägledare i

grundskolan. Lund: Institutionen för pedagogik, Malmö Högskola.

Långtidsutredningen (2011). SOU 2011:11. Stockholm: Finansdepartementet.

Mavromaras, K., Sloane, P. & Wei, Z. (2015). The scarring effects of unemployment, low pay and skills under-utilization in Australia compared. Applied Economics, vol. 47, no. 23, 2413-2429.

Parsons, F. (1909). Choosing a vocation. Boston: Houghton Mifflin.

Paulsen, R. (2010). Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin. Malmö: Gleerups. Premji, S. & Smith, P.M. (2013). Education-to-job mismatch and the risk of work injury.

Injury prevention: journal of the International Society for Child and Adolescent Injury Prevention, vol. 19, no. 2, 106-111.

Putnam, R.D. (2015). Our kids – the American dream in crisis. New York: Simon & Schuster.

Rumberger, R.W. (1994) Labour Market Outcomes as Indicators of Educational Performance. OECD: Centre for educational research and innovation. Making education

count, developing and using international indicators, 265–286.

Savickas, M. (2011). Career counseling. Washington, DC: American Psychological Association.

Schwartz, B. (2004). Valfrihetens tyranni – en bok om konsten att välja. Stockholm: Prisma.

Statistiska Centralbyrån (2015). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Hämtat från Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarna-AKU/.

Publicerat 12 maj 2015. Hämtat 14 maj 2015.

Stiftelsen för strategisk forskning (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år –

utmaningar för Sverige. SSF-rapport nr 18. Stockholm: Stiftelsen för strategisk

forskning.

Svenska Akademien (2006). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket - 13:e

utgåvan. Stockholm: Nordstedts.

Svenskt Näringsliv (2012). Missade möjligheter - rekryteringsenkäten 2012. Hämtad från Svenskt_Näringsliv,

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rekryteringsenkaten/mismatch-haller-unga utanfor-arbetsmarknaden_562173.html. Publicerat 12 april 2012. Hämtat 9 april 2015. Super, D.E. (1980). A life-span, life-space approach to career development. Journal of

vocational behavior, vol. 16, no 3, 282-298.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från Codex, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat 14 maj 2015.

Weert, E.D. & Allen, J. (2007). What do educational mismatches tell ss about skill mismatches? A cross-country analysis. European Journal of Education, vol. 42, no. 1, 59-73.

Wolbers, M.H.J. (2007). Patterns of labour market entry - a comparative perspective on school-to-work transitions in 11 European countries. Acta Sociologica, vol. 50, no. 3, 189-210.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Respondenten

 Ålder?

 Vilken utbildningsbakgrund har du?

 Hur länge har du jobbat här?

Matchningsbegreppet

 Vad innebär matchning för dig? – Utveckla gärna.

Förklara vår föreslagna definition av matchning för personal som arbetar med vägledande arbetsuppgifter och visa matchningsskalan.

 Vad tänker du om den definitionen?

 Vad tänker du om matchningsskalan?

 Vem är matchningen till för, individen eller samhället? – Utveckla ditt svar.

 Vilka effekter kan du se med en lyckad matchning?

 Vilka effekter kan du se om matchningen inte fungerar?

 Tror du att matchning som koncept kan få fler människor i arbete? – Utveckla ditt svar.

 Kan samhällets matchningsinsatser bidra till att minska den totala arbetslösheten? – utveckla ditt svar.

 Tror du att vi kommer att se ett ökat behov av matchning framöver? – Utveckla ditt svar.

Missmatchning

 Vad tror du är den största anledningen till att många rekryteringsförsök misslyckas?

 Vad tror du, utifrån din erfarenhet, är det största individuella hindret för de individer som inte lyckas få någon anställning?

 Tror du att det geografiska läget (landsbygd, stad, vissa bostadsområden) inverkar till att så många är arbetslösa? – Utveckla ditt svar.

 Tror du att dåliga arbetsvillkor och höga krav på flexibilitet gör att vissa branscher får svårare att rekrytera? – Utveckla ditt svar.

Anställningsbarhet

 Vad innebär det att vara anställningsbar?

 Vem är inte anställningsbar?

 Är arbetslöshet i främsta hand ett individuellt eller strukturellt problem tror du? – Utveckla ditt svar.

Teknologisk arbetslöshet

Vi har studerat den ökade automatiseringen och digitaliseringen av ett stort antal yrken. Det finns de som tror att nära hälften av de befintliga jobben riskerar att bortrationaliseras de närmsta 20 åren.

 Är detta något du stött på i din organisation?

 Hur kan vi som arbetar med vägledande arbetsuppgifter möta upp den här omställningen tänker du?

 Hur kan vi få människor att välja utbildningar och yrken där vi antar att det finns en framtid?

 Är det önskvärt att göra så? – utveckla ditt svar.

 I takt med att produktiviteten går upp och vinsterna ökar ser vi att behovet av mänsklig arbetskraft minskar i många branscher – är det dags att dela på jobben? - Utveckla ditt svar.

 Att jobb försvinner är inget nytt – nya jobb kommer så klart att tillkomma, men trenden pekar ändå mot en större arbetslöshet framöver. Vad ska vi göra med alla arbetslösa människor?

Avslutningsvis