Avslutande reflektioner

Resultatet visar att respondenternas partner avled efter en kortare eller längre tids sjukdom. Det hade varit intressant att undersöka hur de olika dimensionerna enligt van Deurzens teori och Parks teori om meningsskapande system påverkas vid ett plötsligt dödsfall. Vid olyckor, självmord och brott finns ingen förberedande tid, vilket kan möjligtvis påverka sorgebearbet-ningen. Resultatet av detta material, visar att fler respondenter har accepterat deras partners bortgång. Det kan vara intressant att undersöka acceptans som en del i ett meningsskapande system. Vidare hade det varit intressant att undersöka hur olika religioner påverkar menings-skapande system vid kriser.

38

Sammanfattning

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur sorg påverkar människor utifrån Van Deurzens teori och hur människor hanterar sin sorg utifrån Parks meningsskapande system. Frågeställningen har varit att undersöka hur människors fysiska, sociala, psykologiska och andliga dimensioner påverkas av sorg och hur människor använder sitt meningsskapande sy-stem vid sorg. I denna uppsats har en kvalitativ metod används. Uppsatsens material är häm-tad från åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter som har mist sin partner och del-tagit i församlingens leva vidare grupp. Materialet har undersökts med en teoretiskt styrd ana-lys. Resultatet har presenterats med hjälp av Van Deurzens och Parks teoretiska begrepp. Frå-geställningarna besvaras i slutsatsen. Materialet visar att sorgen påverkar respondenternas olika dimensioner på olika sätt. Alla respondenternas dimensioner påverkas inte av sorg. I vissa fall sker ingen förändring. Även om materialet visar att några respondenter upplever en negativ påverkan av några dimensioner kan vissa dimensioner utvecklas. Materialet visar framförallt att flera respondenter utvecklade sin sociala dimension efter partners bortgång trots att ensamheten de upplevde är betungande. Materialet visar att flera respondenter använ-der ett religiös meningsskapande system vid sorgebearbetningen. Materialet visar att känslan av att vara behövd utgör ett viktig meningskapande system som är av betydelse vid sorgebe-arbetningen. Deltagandet i församlingens leva vidare grupp var också av betydelse för sorge-bearbetningen hos flera av respondenterna.

39

Referenser

Andersson, D., & Sander, Å. (2005). Det mångreligiösa Sverige, ett landskap i

förändring. Lund: Studentlitteratur.

Benore, E. R., & Park, C. L. (2004). Death-specific religious beliefs and bereavement: Belief in an afterlife and continued attachment. International Journal for the Psychology of Religion,

14, 1-22.

Bryman, A. (2012). Social research methods. (IV edition). Oxford: Oxford University Press. Cox, B.E., Dean, J.G., & Kowalski, R. (2015). Hidden trauma, quiet drama: The prominence and consequence of complicated grief among college student. Journal of College student

De-velopment, Vol 56, 280-285.

Creswell, J. W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods

ap-proach. Los Angeles: Sage Publications.

Davie, G. (2013). The Sociology of Religion. A Critical Agenda. (Second edition). London: Sage Publications.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom

sam-hällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Frantz, T.T., Trolley, B.C., & Johll, M.P. (1996). Religious aspects of bereavement. Pastoral

Psychology. Vol 44, No3 151-163.

Golsworthy, R. (1999). Spiritual beliefs and the search for meaning among older adults fol-lowing partner loss. Mortality, Vol 4 21-40.

Grassman, J.E., & Whitaker, A. (2006). With or without faith. Spiritual care in the church of Sweden at a time of transition. Omega, Vol. 53 153-172.

Jacobsen, B. (2000). Existensens psykologi, en introduktion. Stockholm: Natur och Kultur. Lalive dÉpinay, C., Cavalli, S., & Guillet, L.A (2010). Bereavement in very old age: Impact on heath and relationships of the loss of a spouse, a child, a sibling, or a close friend. Omega.

Vol 60(4) 301-325.

Lichtenthal, W. G., Burke, L. A., & Neimeyer, R. A. (2011). Religious coping and meaning-making following the loss of a loved one. Counselling and Spirituality, Vol 30 113-135. Malterud, K. (2015). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

40

Norris-Bell, R. (2013). Bereavement among urban university student: The role of meaning making in adjustment to loss. The Sciences and Engineering, Vol 74 (5-B).

Park, C. L. (2005). Religion as a meaning-making framework in coping with life stress.

Jour-nal of Social Issues, Vol.61, No.4, 707-729.

Park, C. L. (2010). Making sense of the meaning literature: An integrative review of the meaning making and its effects on adjustment to stressful life events. Psychological Bulletin,

Vol 136, No. 2, 257-301.

Park, C. L. (2015). Religion and meaning. In: R.F. Paloutzian & C. L. Park. (red) Handbook

of the psychology of religion and spirituality. (Second edition). New York, London: The

Guildford press, sid 357-379.

Pargament, K. I. (1997). The Psychology of Religion and Coping, theory, research, practice. New York: The Guildford press.

Pettersson, P. (2000). Kvalitet i livslånga tjänsterelationer: Svenska kyrkan ur

tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv. Institutionen för ekonomi,

Centrum för tjänsteforskning, Univ., Diss, Uppsala: Univ., Karlstad.

Shih, S. N., Turale, S., Shih, F. J., & Tsai, J. C. (2010). Religiosity influences on bereavement adjustments of older widows in Taiwan. Journal of clinical Nursing, 19: 856-866.

Shimai, S. (2004). Bereavement experience in the general population: Incidence, consequenc-es, and coping in a national sample of Japan. Omega, Vol. 48 (2) 137-147.

Stroebe, W., Zech, E., Stroebe, M. S., & Abakoumkin, G. (2005). Does social support help in bereavement? Journal of Social & Clinical Psychology, 24, 1030-1050.

The Hedgehog Review (2006). Critical Reflections on Contemporary Culture. After

Seculari-zation. Volume Eight, Numbers 1-2, 2006 (essays by Casanova, Bruce, Heelas,

Hervieu-Léger, Asad, Göle). Available at http://www.iasc-culture.org/THR/hedgehog_review_2006-Spring-Summer.php

Thidevall, S. (2003). När kartan inte längre stämmer. Svenska kyrkans församlingar i ett

Samtidshistoriskt perspektiv. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet.

Turner, B. (2010). Sociology of Religion. Oxford: Blackwell Publishing.

Van Deurzen, E. (2010). Everyday mysteries, a handbook of existential psychotherapy. Sec-ond edition. LSec-ondon and New York: Routledge.

Van Deurzen, E. (2009). Psychotherapy and the quest for happiness. Los Angeles, London, New Delhi, Singapore and Washington D: Sage Publications.

Wortmann, J. H., & Park, C. L. (2009). Religion/spirituality and change in meaning after be-reavement: Qualitative evidence for the meaning making model. Journal of Loss and Trauma,

41

Förfrågan om att delta i en intervjustudie rörande sorgebearbetning

Hej!

Mitt namn är Lars Boman och är student vid Uppsala universitet, teologiska institutet. Jag kommer under 2015-2016 skriva en uppsats inom religionsbeteendevetenskap som kommer att handla om sorgebearbetning. 2012 utfördes 72413 begravningar enligt Svenska kyrkans begravningsgudstjänst(www.svenskakyrkan.se/statestik Döpta, konfirmerade, vigda och begravda i Svenska kyrkan 1970-2012). Det innebär att många sörjande kommer i kontakt med Svenska kyrkan. Flera församlingar erbjuder sörjande att delta i ”Sorgegrupper” eller ”leva vidare” grupper. Detta innebär att deltagarna träffas i små grupper under några sammankomster för att prata om sin sorg. Därför vänder jag mig till er som har deltagit i någon sådan grupp inom er församling för att ta del av er erfarenhet och reflektion kring sorgebearbetning. Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa kunskaperna kring sorgebearbetning.

Intervjun tar cirka 45 minuter, och ingen obehörig kommer att få ta del av svaren. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas av informanten. Svaren kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Uppgifter och detaljer som skulle kunna leda till identifiering tas bort eller byts ut när resultaten av uppsatsen ska presenteras. Du kommer att få en återkoppling efter intervjun så att jag har uppfattat dina svar rätt och rätta till fel vid behov. Handledaren för uppsatsen är Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Valerie.demarinis@teol.uu.se Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar

Lars Boman Kyrkogatan 21 269 33 Båstad 0431 78704

42

Intervju guide

Datum, plats, intervjuare, (boende, familj, sysselsättning)

Vill du berätta förloppet när du miste din make/maka. (sjukdom, bortgång, hur länge har ni varit tillsammans)

Hur upplevde du när du miste din make/maka?

Den fysiska dimensionen. Hur påverkade dig din make/makas sjukdom och bortgång din egen kropp, sömn, matlust?

Den sociala dimensionen. Hur påverkade dig din makes/makas sjukdom och bortgång relationen med andra, vänner, familj, grannar? Har du varit tvungen att flytta? Hur har din ekonomi påverkats?

Den psykologiska dimensionen. Hur påverkade dig din make/makas sjukdom och bortgång din relation till dig själv? Upplevde du depressioner, ångest, vrede?

Den andliga dimensionen. Hur påverkade dig din makes/makas sjukdom och bortgång dina värderingar, tro, livsåskådning, spiritualitet, ideologiskt existentiell?

Skulle du kalla dig för troende, kristen, religiös, spirituell?

Vilken relation har du till din församling, kyrka? Är du aktiv i din församling i så fall hur? Tror du på ett liv efter döden? Tror du att ni kommer att träffas igen? Har din tro förändrats? I så fall hur? Har den här erfarenheten förändrats dig? Isa fall hur?

Hur hanterade du situationen. Ser du någon mening med den här erfarenheten?

I den här tidslinjen som jag har ritat, där tiden före sjukdomen, sjukdomstiden, bortgång, sorgebearbetning och fram till idag finns ritad, skulle du vilja rita och beskriva vilka aktiviteter/rutiner som har varit av betydelse för dig?

Hur har du det idag?

Vad skulle du vilja säga till dem som har mist en make/maka nyligen. Tack

43

Aktiviteter/rutiner av betydelse

Före sjukdom sjukdomstiden bortgång sorgebearbetning idag