UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap D2, 15 hp VT 2016
Handledare Valerie DeMarinis Examinator Andreas Önver Cetrez
”Det jag inte kan dela med någon annan kan jag dela med Gud”
– en religionspsykologisk analys över sorgens påverkan på människan enligt Van Deurzens teori och hur sorgen hanteras enligt Parks meningsskapande teori.
Lars Boman Lars Boman.5689@student.uu.se
Förord
Jag vill rikta ett varmt tack till Valerie DeMarinis som har varit min handledare under 2016 och varit mig behjälplig vid skrivandet av denna uppsats. Tack även till Roy Wiklander som har kommit med givande synpunkter. Jag vill också rikta ett varmt och innerligt tack till alla respondenter som på ett öppet och generöst sätt ställde upp för intervjuer och medverkan i denna studie.
Abstract
The aim of this paper was to examine how grief affects the physical, social, psychological and spiritual dimensions according to Van Deurzen’s existential psychology theory, and how grief is handled according to Parks’ meaning-system theory. The human being is controlled, ac- cording to Van Deurzen, by physical, psychological, social and spiritual forces, also called dimensions. These forces are challenged when we experience a crisis. The search for meaning is important to humanbeings according to Park. Religion can offer a meaning-system that helps people manage crisis. The empirical study involved a qualitative approach with a pri- marily theory-driven analysis. Eight semistructured interviews were conducted with mourners that had lost their spouses and had attended a grief group organized by the local parish. The results showed that grief affected the respondents’ different aforementioned dimensions in different ways. Not all respondents’ dimensions were affected by grief. In some cases there was no change. The results showed above all that many respondents’ developed the social dimension despite the loneliness they felt after their spouse’s death. The results indicated that several respondents’ used religion as a meaning-system, and for others ‘the feeling of being needed’ was also of importance as a meaning-system. Several respondents expressed the sig- nificance of attending the local parish grief group as providing a positive impact on how they were able to cope with their grief. Suggestions for future research are provided.
Keywords: religion, bereavement, meaning making, grief, Van Deurzen dimensions
Innehållsförteckning
Kapitel 1 Inledning ... 1
1.1. Syfte och mål ... 1
1.2. Frågeställning ... 1
1.3. Avgränsning ... 2
1.4. Forskningsgenomgång ... 2
1.5. Kulturell kontext ... 5
Kapitel 2 Teori... 6
2.1. Presentation av teori... 6
2.1.1. Van Deurzens fyra dimensioner ... 6
2.1.2. Parks meningsskapande system ... 9
2.2. Arbetsmodell ... 11
Kapitel 3 Metod och Material... 14
3.1. Forskningsdesign ... 14
3.2. Forskningsmetod ... 14
3.2.1. Urvalet ... 14
3.2.2. Intervjuer ... 14
3.2.3. Genomförandet av intervjuer ... 15
3.3. Forskarposition ... 16
3.4. Validitet ... 17
3.5. Reliabilitet ... 17
3.6. Material ... 17
3.7. Etiska förhållningssätt... 17
3.8. Analysmetod ... 18
Kapitel 4 Resultat och Analys ... 22
4.1. Resultat ... 22
4.1.1. Händelsen ... 22
4.1.2. Miljö ... 23
4.1.3. Upplevelsen, reaktion och påverkan av sorgen ... 23
4.1.4. Betydelsefullhet... 25
4.1.5. Hantering av sorgen ... 27
4.1.6. Lärdom av sorgen ... 28
4.2. Analys ... 28
4.2.1. Situationen ... 28
4.2.2. Van Deurzen... 28
4.2.3. Park ... 30
4.3. Slutsatser ... 31
Kapitel 5 Diskussion ... 33
5.1. Teoretisk reflektion ... 33
5.2. Metodisk reflektion ... 34
5.3. Empirisk reflektion ... 35
5.4. Bidrag ... 36
5.5. Avslutande reflektioner... 37
Sammanfattning... 38
Referenser ... 39
1
Kapitel 1 Inledning
Trots att kyrkomedlemmarna minskar inom Svenska kyrkan, så utfördes 2012, 72413 begrav- ningar enligt Svenska kyrkans begravningsgudstjänst. Det innebär att många sörjande kom- mer i kontakt med Svenska kyrkan. Flera församlingar erbjuder sörjande att delta i ”Sorge- grupper” eller ”leva vidare” grupper. Detta innebär att deltagarna träffas i små grupper under några sammankomster för att prata om sin sorg. (www.svenskakyrkan.se/statestik Döpta, konfirmerade, vigda och begravda i Svenska kyrkan 1970-2012).
Men hur påverkar och hanterar människor sin sorg?
Enligt Van Deurzen (2010) rör sig människan i ett fyrdimensionellt livsvärld, den fysiska, den sociala, den psykologiska och den andliga dimensionen, och vid kriser påverkas dessa di- mensioner. Park (2015) menar att människan behöver ett funktionellt meningssystem för att kunna förstå världen. Människans meningsskapande system påverkar individens integration, värdegrunder, medvetande av individens egen dödlighet och hantering av trauma. Religion erbjuder ett sätt att hantera individens existentiella meningsskapande system.
1.1. Syfte och mål
Författaren av den här uppsatsen vill göra en religionspsykologisk studie av hur människor påverkas, bearbetar och hanterar sin sorg.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sorg påverkar människan utifrån Van Deurzens teori om människans olika dimensioner. Syftet är även att undersöka hur människor hanterar sin sorg utifrån Parks meningsskapande system. De individer som ämnas undersökas är sådana som har mist en make/maka/sambo och som deltar i församlingens leva vidare grupp.
1.2. Frågeställning
Huvudfrågan:
Hur påverkas människors fysiska, sociala, psykologiska och andliga dimension, enligt Van Deurzens teori vid sorg? Hur hanterar människor sorg utifrån Parks meningskapande system?
Underfrågor:
Hur förändras, den fysiska, den sociala, den psykologiska och den andliga dimensionen, på grund av sorg efter att människor mister sin make/maka/sambo?
Har tiden efter förlusten en inverkan på den sörjandes fyra dimensioner?
Hur använder människor sitt meningsskapande systemet vid sorg?
2
1.3. Avgränsning
Forskningen om sorgebearbetning är omfattande. Sorgebearbetningen i relation till genusper- spektiv, kultur och personlighetsdrag är intressant och relevant och kommer att nämnas vid forskningsgenomgången. Flera församlingar arbetar med ”sorgegrupper, leva vidare grupper”, därför kommer materialet att hämtas ur sådana grupper. Dessa grupper fokuserar på männi- skor som har förlorat sin partner, det vill säga make, maka, sambo. Därför kommer uppsatsen att fokusera på sorgebearbetning vid närstående. Sorgebearbetning i relation till missbruk, katastrofer, barnafödande eller andra traumatiska händelser kommer inte att bearbetas. För- samlingarna arbetar olika i frågan om tidsaspekt för inbjudan, antal träffar, innehåll och hur länge deltagarna går på mötena. Materialet kommer att hämtas från en församling som är geo- grafisk lämplig för att utföra undersökningen. Beroende på hur länge församlingens olika grupper har deltagit kommer tidsaspekten av förlusten att beskrivas.
1.4. Forskningsgenomgång
För att undersöka vilken konsekvens eller påverkan sorg har på människan utfördes sökningen genom Uppsalas universitetbibliotek i PsyINFO där grief and consequence skrevs vilket resul- terade i 155 träffar med full text. En del artiklar var skrivna på andra språk som inte behärs- kas av författaren till denna uppsats, därför användes inte dessa i forskningsgenomgången.
Flera studier handlade om sorg i relation till missbruk, katastrofer, barnafödande eller andra traumatiska händelser. Dessa studier var inte relevanta eftersom syftet var att undersöka vux- nas sorgebearbetning vid en make/makas sambos bortgång och där de deltar i församlingens sorgegrupper. Av dessa 155 artiklar var tre aktuella. I första hand undersöktes sorgebearbet- ningen vid en nära anhörigs förlust hos vuxna. Men en artikel som var relevant trots att den undersökte ungdomar var en artikel av Cox, Dean och Kowalski (2015) som gick igenom två studier (en kvalitativ och en kvantitativ) som undersökt vilken effekt sorg hade på studenter.
Resultaten visade att trots att över 20 % av studenterna påverkades akademisk, socialt, fysisk, och psykiskt av sorg sökte inga studenter den hjälp som erbjuds av universiteten. Detta be- rodde dels på att studenterna inte var medvetna om den hjälp som fanns tillgänglig eller på att de kände att de hade ont om tid eller tvivlade på att den hjälp som universiteten erbjöd skulle hjälpa dem.
En annan artikel som var relevant var en kvantitativ studie av Shimai (2004) där 1082 perso- ner hade mist en nära anhörig under de senaste månaderna, de svarade på en enkät. Resultatet visade att det fanns en ökad risk för depressioner bland medelålders kvinnor, (deltagarna ut- tryckte 8 av 10 symtom av depressiv inaktivitet och 6 av 10 symtom av depressiva känslor) En liknande kvantitativ studie gjordes av Lalive d´Epinay, Cavalli och Guillet (2010), i vilken relationen mellan sorg och dess konsekvenser bland den äldre populationen i Schweiz under- söktes. Den visade en ökad risk för depressiva symtom bland dem som hade mist en närstå- ende. (p=0.091)
I flera artiklar använde forskare termen bereavement som betyder förlust genom närståendes dödsfall. Religion and bereavement skrevs i PsyINFO vilket resulterade i 294 träffar av dessa var 67 med fulltext. Av dessa 67 artiklar var två aktuella. I en relevant artikel av Grassman och Whitaker (2006), som relaterar till det arbete församlingar gör i relation till sorgebearbet- ning, fann författarna att Svenska Kyrkan arbetade mer aktiv med församlingsmedlemar som hade mist en nära anhörig i samband med begravning och sorgebearbetning än vid sjukdomen före dödsfallet. Resultatet visade att det fanns ett utarbetat stöd vid sorgearbete i Svenska
3
Kyrkans församlingar. Kontakten inför begravningen utfördes av präst men sorgebearbet- ningsgrupper ansvarade diakonen för, oftast tillsammans med en präst.
En annan relevant studie var Shih, Turale, Shi och Tsai (2010) som utförde semistrukturerade intervjuer med 20 kvinnor i Taiwan. De hade varit änkor i minst tre år, för att undersöka ef- fekten av intrinsikal och extrinsikal religiös orientering i sorgebearbetningen. Shih mfl., upp- täckte att människor med en intrinsikal religiös tro har färre copingproblem med sin sorg än människor med en extrinsikal religiös tro. Människor med extrinsikal religiös tro drog sig undan och hade låg självkänsla. De som har en intrinsikal religiös tro hanterar sin sorg på ett bättre sätt än de med extrinsikal religiös tro. Änkorna med en intrinsikal religiös tro, försökte att inta en positiv attityd med flera positiva åtgärder. Änkorna fokuserade på en social co- pingstrategi både på ett intellektuellt, socialt och andligt sätt. En anledning till detta, menar forskarna, kan vara utbildningsnivån på änkorna. Änkorna med en intrinsikal religiös tro hade högre utbildningsnivå än änkorna med extrinsikal religiös tro. De hade därför lättare att lära sig en bra copingstrategi. Tidigare forskning som Shih mfl. hänvisar till visar att religiöst stöd hjälper människor att konfrontera sina kriser i livet.
Eftersom uppsatsens syfte var att undersöka sorgebearbetning i relation till religion och me- ningsskapande system skrevs i PsyINFO Religion and bereavement and meaning making vil- ket resulterade i 16 träffar var av 3 med fulltext. Av dessa tre var en aktuell. En relevant arti- kel var Wortmann och Parks (2009) där de går igenom de kvalitativa studier som utförts i Storbritannien, i samband med religion/spiritualitet och sorgebearbetning för att studera de meningsskapande system som används. Resultatet bestod av 39 relevanta studier. Resultaten organiserades enligt Parks meningsskapande modell. Författarna beskrev först de studier som belyste positiva religiösa/spirituella värderingar. Sedan beskrev de studier som belyste svårig- heter med religiösa/spirituella värderingar. Avslutningsvis beskrev författarna de studier som visade en förändring i religiösa/spirituella värderingar och mål som anpassades efter förlusten.
Över 40 % av de kvalitativa studier som Wortmann och Parks gick igenom visade att indivi- der värdesätter religion/spiritualitet vid stressituationer. Studier visade att religion/spiritualitet var en viktigt positiv copingstrategie för äldre brittiska änkor, och för föräldrar som har fått missfall. Flera studier beskrev hur religion/spiritualitet ger styrka och mening. Några studier visade att tron hjälper de föräldrar som fått missfall, individerna uttryckte till exempel att Gud har en mening med allt trots att vi inte ser det. Vid studier med änkor beskrev individer att religionen hade stor mening i deras liv och uttryckte att deras partner var säkert i himlen.
Andra studier använde trons system för att minska smärtan av förlusten genom att beskriva att den sjuke inte längre lider och befinner sig på en bättre plats (till exempel himlen). Ett reli- giöst/spirituellt meningsskapande system är relevant enligt Wortmann och Park för änkorna på grund av deras tro på ett liv efter döden där deras relation med den avlidne kan sedan fort- sätta, vilket ger tröst för den sörjande.
I en av studierna som Wortmann och Park (2009) går igenom har Benore och Park (2004) undersökt relationen mellan religiös tro och sorgebearbetningen. I den forskningsgenomgång som Benore och Park gör, fokuserar de sin forskning kring individens tro på ett liv efter döden och en fortlöpande anknytning med den avlidne. Dessa två aspekter påverkar enligt Benore och Park individens sorgebearbetning. De menar att för de individer som är troende innebär döden inte ett abrupt slut i relationen med den avlidne utan det finns en fortsättning och för- längning på relationen vilket bidrar positivt i sorgebearbetningen.
I flera av studierna som Wortmann och Park (2009) undersökte hade individer svårigheter att assimilera sin förlust med hjälp av religiösa/spirituella värderingar och deras globala me-
4
ningsskapande system kom i konflikt med deras erfarenheter. Några individer i studier ut- tryckte att deras tro hade skadat och skakat dem. De uttryckte tvivel, ilska och en upplevelse att Gud straffade dem. Andra studier visade att individens religiösa/spirituella meningsskap- ande system förändrades med tiden. Individerna uttryckte hur deras mål i livet förändrades efter förlusten, hur de uppskattade livet annorlunda, hur deras syn på de gudomliga förändra- des och hur de har växt och mognat i deras tro.
I en annan studie som Wortmann och Park (2009) går igenom undersöker Stroebe, Zech, Stroebe och Abakoumkin (2005) relationen mellan socialt stöd och sorgebearbetning. I första delen av studien går de igenom tidigare studier kring dessa ämnen. I den andra delen undersö- ker de relationen mellan depression och socialt stöd vid sorgebearbetning, genom att använda sig av data hämtat från Changing Lives of Older Couples (CLOC) studien. I den här studien intervjuas änkor från Detroit, 6, 18 och 48 månader efter att de har förlorat sin partner. Resul- tatet visade att socialt stöd har en positiv inverkan för att förebygga depressiva symtom.
Vidare skrevs religion and grief vilket resulterade i 498 träffar var av 106 med fulltext. Däref- ter skrevs till (and) meaning making med 20 träffar. Av dessa 20 artiklar var 4 aktuella. Här fanns en kvantitativ studie av Norris Bell (2013) där 229 studenter från Boston, som hade förlorat en vän eller anhörig, visade positiva sekulära och religiösa meningsskapande system i sin sorgebearbetning. Resultatet visade även att relationen med den avlidne, dödsorsaken och åldern på den avlidne, påverkade det meningsskapande systemet i sorgebearbetningen.
I en annan kvantitativ studie av Lichtenthal, Burke och Neimeyer (2011) studerades 60 kristna människor i USA, som hade förlorat sin partner de senaste 5 åren. Resultatet visade att indivi- der, som hade förlorat en partner kunde dra nytta av sin församling, för stöd. Resultatet av en kvalitativ undersökning från Skottland av 9 djupintervjuer från kristna deltagare som förlorat sin partner, gjord av Golsworthy (1999), visade att deltagarnas tro påverkade meningsskap- ande system. Resultatet visade att deltagarna använde sin religion för att få en mening med sin förlust. I en kvantitativ undersökning av Park (2005) studerades 169 studenter från ett univer- sitet i mellanvästern i USA, som hade förlorad en nära anhörig. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan tiden av förlusten, religion och individens sorgebearbetning. Deltagare som använde ett religiös meningsskapande system hade en ökad risk för depressiva symtom initialt men under en längre tidsperiod efter den närståendes bortgång fick en positiv effekt av sitt religiösa meningsskapande system vid sin sorgebearbetning.
Vidare skrevs i PsyINFO religion and bereavement and grief vilket resulterade i 38 träffar med fulltext. Av dessa 38 artiklar var en aktuell. Här fanns en artikel av Frantz, Trolley och Johll (1996) som gjorde en kvalitativ undersökning av 312 vuxna som hade förlorat en nära anhörig. Resultatet visade att möjligheten att ta farväl av den avlidne var positiv för sorgebe- arbetningen, och att de som sörjer söker sig oftast till kvinnor för tröst och att 77 % av de till- frågade menade att en religiös tro var av stor hjälp i deras sorgebearbetning.
I forskningsgenomgången presenteras studier där sorgebearbetningen i relation till religion och meningsskapande system har varit huvudtemat. Ur forskningsgenomgången belyses sär- skilt studierna av Cox mfl. (2015), Shimai (2004) och Lalive d ´Epinay mfl. (2010) vilka visar på en ökad risk för depressioner vid sorgebearbetning. Vidare relevanta studier kring religion och sorgebearbetning och meningsskapande system är Wortmann och Parks (2009) undersök- ning som visar hur religiösa meningsskapande system påverkar positivt och negativt vid sor- gebearbetning. Inga studier har hittats som kombinerar flera teorier och tar upp sorgebearbet- ningen i relation till människans helhet sådan den uttrycks i Van Deurzen teori om fyra di-
5
mensioner i kombination med meningsskapande system. Därför är det relevant att undersöka hur sorg påverkar individers olika dimensioner enligt Van Deurzens teori och hur sorg hante- ras enligt Parks meningsskapande teori.
1.5. Kulturell kontext
För att belysa i vilken kulturell kontext undersökningen genomförs kommer sekulariseringens begrepp att beskrivas.
Turner (2010) menar att sekularisering är ett omdiskuterat begrepp med flera betydelser som har använts för att beskriva den minskande betydelse som religiositet har för människor i samband med den nutida moderniseringsprocessen i de västeuropeiska länderna. Vidare me- nar Turner att människan i det preindustriella Europa kunde och följde de trosläror som kyr- kan utformade. Detta förändrades under industrialismen och en sekulär kultur växte, så pass att under mitten av 1900- talet förlorade kyrkan sin sociala och politiska makt, något som Turner menade skedde genom hela Europa.
Thidevall (2003) beskriver hur detta tog sig i uttryck i Sverige genom att från mitten av 1800- talet började kyrkan att skiljas från det offentliga samhället (stat och kommun). Thidevall be- skriver att under 1800- och 1900- talet överfördes vård- och utbildningsuppgifterna från kyrka till kommun och stat. Deltagandet i den gemensamma gudstjänsten sjönk dramatiskt.
För att förklara sekulariseringen använder sig Davie (2013) av Dobbelaere och Casanovas tankar. Enligt Davie använder Dobbelaere tre dimensioner av sekulariseringen som opererar på olika nivåer, på samhälls- och social nivå, på organisatorisk nivå och på individuell nivå.
Den sociala nivån koncentrerar sig enligt Davie på de olika funktioner av samhället som kyr- kan hade ansvar för historiskt sett och som sedan utkristalliserades till individuella områden.
Kyrkan ansvarar inte längre för vård, omsorg och skola i samhället. Ansvaret låg numera på staten. Den här överföringen av makt ser olika ut i Europa menar Davie.
Frågan är om sekulariseringen innebär att människorna slutar att vara religiösa och tro? Seku- lariseringen som process bör betraktas enligt Andersson och Sander (2005) som ett frigörande eller skiljandet av religion från religiositet. Minskande deltagande i traditionella religiösa or- ganisationer innebär inte nödvändigtvis att religiositeten påverkas negativt enligt Andersson och Sander. Casanova (2006) menar att det är ett faktum att det religiösa engagemanget i Europa har minskat. Sedan 1960- talet går människorna i Europa mindre till kyrkan. Trots detta har populationen behållit en hög individuell religiositet vilket Davie kallar för ”believing without belonging”. Davie (2013) konstaterar att oavsett syn på sekularisering så är det ett faktum att Europa har förändrats och kyrkans roll med den. Kyrkan är inte längre normgi- vande.
Men vilken roll upplever människor att Svenska Kyrkan har idag? Pettersson (2000) menar att Svenska Kyrkans förtroende baseras på att den förvaltar traditioner och för dess sociala verk- samhet för barn och äldre. Vidare menar Pettersson att människorna har en livslång relation med kyrkan vilket innebär att människor har olika möten med kyrkan under hela sitt liv som till exempel vid dop, konfirmation, bröllop, och begravning. Men även efter begravning, vid till exempel, leva vidare grupper som församlingen ansvarar för, där människor får hjälp och stöd i sin sorgebearbetning.
6
Kapitel 2 Teori
I den här delen presenteras de teorier och definitioner som är aktuella för undersökningen. Vid en kurs om existensenspsykologi kom jag i kontakt med Van Deurzens teorier som jag fann intressanta och relevanta för undersökning av människors sorgebearbetning.
2.1. Presentation av teori
2.1.1. Van Deurzens fyra dimensioner
För att få en förståelse av människan behöver vi enligt Van Deurzen (2010) undersöka det mänskliga livet som uttrycks i relationen till världen i alla dimensioner. Den psykoterapeu- tiska kulturen har enligt Van Deurzen koncentrerat sig på psykets inre värld och dess kogni- tiva och emotionella processer. Den yttre värld personen lever i har inte tagits i beaktan. En- ligt Van Deurzen existerar människan i förhållande till ett sammanhang och en miljö. För att uppnå en verklig förståelse av människan bör sammanhang och miljö beaktas. Enligt Van Deurzen befinner sig människan i ett fyrdimensionell kraftfällt. Den fysiska, den sociala, den psykologiska och den andliga dimensionen. I den fysiska dimensionen ingår biologiska och naturliga krafter. Vidare menar Van Deurzen att människan ingår i ett socialt och kulturellt nätverk som benämns som en social dimension. Men människan styrs även av sin egen per- sonlighet, karaktär och mentala processer som ingår i en psykologisk dimension. Slutligen menar Van Deurzen att människan även påverkas av relationen till den övergripande betydel- seram som världen tolkas och förstås med för att göra den meningsfull på en ideologisk eller andlig nivå och därmed ingår den i en andlig dimension.
Den fysiska dimensionen
I den här dimensionen interagerar människan med världen med hjälp av sina fem sinnen enligt Van Deurzen (2010). Vidare menar Van Deurzen att motiveringen i den här dimensionen handlar om att överleva och fortplanta sig. Van Deurzen menar att vi existerar i första hand i världen genom interaktion mellan vår fysiska kropp och vår materiella omgivning. Gränserna på vår tillvaro är födelse och död och vår primära uppgift är att överleva de olika hot som vi konfronteras med enligt Van Deurzen. De resurser som människan använder för att utnyttja denna tidsrymd så mycket som möjligt handlar om välstånd och hälsa, enligt Van Deurzen.
Vår kropp är enligt Van Deurzen det instrument som vi använder i relation till vår omgivning med de tillgångar och begränsningar det innebär. Människan behöver ibland hjälp menar Van Deurzen med att försona sig med dess positiva och negativa sidor.
”Livet får sin menig genom döden. Bara när vi kan acceptera döden kan vi ta vår tid här på jorden på allvar och göra mesta möjliga av den. Bara i den mån vi är medvetna om vår bräcklighet och dödlighet kan vi njuta av det liv vi har” (2010, sid 157)
Enligt Van Deurzen (2010) är utmaningen från vår fysiska existens att leva så intensivt och så mycket under den begränsade tid vi får till vårt förfogande. För att kunna göra detta menar Van Deurzen att det är nödvändigt att inse de begränsningar som vår fysiska existens har. Vi bör vara beredda enligt Van Deurzen att uppleva smärta.
7
Den sociala dimensionen
Enligt Van Deurzen (2010) utgör känslor en barometer som visar oss hur vi relaterar till andra. På den här nivån skapas mening när värderingar upprättas tillsammans med andra me- nar Van Deurzen. Interageringen med världen i den sociala dimensionen sker enligt Van Deurzen genom samarbete eller kontroll. Van Deurzen menar att människan lär sig att ut- veckla strategier för att handskas med den sociala dimensionen. En sådan strategi kallas enligt Van Deurzen för att ha ”social förmåga” eller vara ”diplomatiskt”. En annan strategi menar Van Deurzen är att anpassa sina handlingar utefter vilken generation människan interagerar med. Människan förhåller sig och interagerar sig på olika sätt beroende på om de interagerar med yngre, äldre eller jämlika eller människor av olika kön, kultur och nationalitet och klass.
Van Deurzen menar att det är viktigt för människor att förstå och inse att vi fungerar i förhål- lande till varandra på olika nivåer och med olika mål. Förväntningar och mönster behöver klargöras så att missuppfattningar begränsas.
Den psykologiska dimensionen
Van Deurzen (2010) menar att i den här dimensionen knyter vi an till vårt ”jag” eller ”själv”
med upplevelserna i den fysiska och sociala dimensionen. Målet är att få en känsla av stabili- tet, integration och individualitet. Van Deurzen menar vidare att människan börjar varsebli sidor av sin existens där individen är centrum för den egna erfarenheten och refererar detta till sitt ”själv”.
Den andliga dimensionen
Förbindelsen med ett större nätverk och en känsla av att höra samman med tingens ordning anses viktigt enligt Van Deurzen (2010). I den här andliga dimensionen ordnar människan sina övergripande uppfattningar om den fysiska, sociala och personliga världen och för in en övergripande livsfilosofi i den. Denna filosofi är oftast underförstådd i det vi säger, gör, tän- ker och känner. Den här dimensionen påverkas av den ideologi och religion individen växer upp i. Trots detta menar Van Deurzen att för många individer handlar inte den andliga di- mensionen om religion. Nya värderingar och föreställningar läggs på eller ersätter ursprung- liga övertygelser. Det kan kännas främmande för vissa människor att kalla den här dimens- ionen för andlig när den kopplas samman med religion. Även om människor betraktar sig som ateister så finns en bas för individens existens där någon betydelse, mening eller värdesystem finns. Även en ideologi som inte är andlig eller religiös kan fungera som måttstock för värde och sanning där varseblivning av verkligheten regleras. Enligt Van Deurzen handlar den här dimensionen om att finna mening och koncentrera sig på livsfrågor. Det handlar om ett sätt att kombinera intellekt och längtan efter någonting bortom det ordinära och triviala. Människor längtar efter en ny meningsfullhet bortom njutningen av konsumtionen eller sökandet efter hälsa och välstånd.
Van Deurzen (2009) går igenom några exempel på svårigheter som individen kan gå igenom i livet och kategoriserar dessa svårigheter i de olika dimensionerna som tidigare presenteras, den fysiska, sociala, psykologiska och den andliga dimensionen.
Svårigheterna vid de olika dimensionerna
I den fysiska dimensionen hittar vi relationen till den materiella världen enligt Van Deurzen (2009). Det är här vi interagerar med objekt och fysiska saker. Det är huvudsakligen vår kropp och våra sinnen som hjälper oss att interagera i den här dimensionen. Det är i den här dimens- ionen som vi kan uppleva flera utmaningar som påverkar vårt välbefinnande. Några männi- skor, upplever förluster eller brister redan i sin barndom. Men alla människor konfronteras,
8
för eller senare med förluster. Sjukdomar påverkar vår existens och slutligen är döden ett hot som avslutar livet och den fysiska dimensionen. Förluster och brister är något vi alla upplever, det påverkar oss mest när vi upplever att vi inte passar in i vår omgivning. För Van Deurzen är begäret centralt, den upplyser oss vad som vi mest längtar till och ger oss riktningen till det som är utom räckhåll, vilket skapar frustration men även sporrar oss till en konstruktiv hand- ling. Det handlar inte enbart om att kontrollera begäret men att använda den konstruktivt. Att eliminera begäret är att sänka kraften i ens ande men att bemästra styrkan i begäret är att vara i harmoni med livet. Vi är beroende av våra begär och behov, barnet är beroende av sina för- äldrar och lär sig så småningom att vara oberoende, vi lär oss att ge och att ta. Det finns en risk att vi människor skapar ett destruktivt beroende av saker eller personer och därmed är det viktigt att hantera detta för att få en balans i livet. Döden markerar gränsen till vår existens och ramar in tiden i vilken vi har att manövrera. Rädslan för döden kan skapa emotionella problem. Döden är ett faktum som drabbar oss alla och som vi människor spenderar mycket tid till för att förneka. Så länge vi förnekar vår mortalitet är det svårt att leva ett uppriktigt liv.
För den sociala dimensionen är enligt Van Deurzen (2009) en god samvaro med andra en viktig ingrediens för att våra liv skall fungerar. Men våra skillnader skapar problem. Männi- skor som utmärker sig för att vara överlägsna eller bättre än andra kan uppleva det positivt men många människor upplever skillnader som något negativt eftersom de känner sig sämre än andra. Människor kan bli exkluderade på grund av sina skillnader, de kan bli mobbade, förlöjligade och ge individen en känsla av värdelöshet. Samtidigt kan våra skillnader och olikheter göra, att vi blir unika som individer. Vi människor behöver känna en tillhörighet och samvaro med andra människor samtidigt som vi måste hitta en balans för att hitta oss själva och inte vara för beroende av varandra. Van Deurzen tar även upp begreppet dominans och menar att det handlar om att förhålla sig till sitt territorium. Dominans handlar om förhållan- det till territorium, antingen försvarar vi vårt territorium eller så tar vi ifrån andras territorium.
Det är viktigt att lära sig att hantera balansen om vårt territorium, och inte glömma att det inte bara finns konkurrensinriktade relationer utan även kooperativa relationer som ger generöst till varandra och tack vare dessa åstadkommer individer mer, än om det var själva. Vi måste lära oss att förhålla oss till ärlighet på ett balanserat sätt för att kunna interagera med andra människor. Att alltid vara ärlig och säga vad man tycker och tänker kan skapa problem.
Van Deurzen (2009) menar att i den psykologiska dimensionen är det genom den fysiska och sociala dimensionen som vi formar en bild av oss själva. De flesta klienter som kommer för att söka behandling med existentiell terapi konfronteras med någon sorts dilemma. Det kan innebära att de befinner sig i en situation där ett beslut måste tas men man är oförmögen att göra det. Dessa dilemman kan påverka människor djupt och starkt, de kan förlama oss, och leda till en personlig kris. Människans självbedrägeri är det svåraste hindret för framgång, självbedrägeri hindrar människan att se klart och lurar henne att ta fel väg till framgång. Att söka sanningen i oss själva och runt omkring oss kan orsaka besvikelser men det är viktigt att hitta mod att hitta oss själva igen. Människor kan känna sig bedrövade efter trauma eller en kris. Det kan finnas tecken på fysiska och psykiska symtom. Människor i den här situationen behöver hjälp att finna trygghet igen, så att de kan hitta kraften att komma tillbaka efter en kris. Bävan, fruktan, rädsla och ångest är känslor som hjälper oss att överleva. Existentiell ångest påminner oss om att livet inte alltid är en säker plats, men en viss existentiell bävan eller fruktan kan ge kraft åt människan. Att reflektera över existensen kan ge oss nya perspek- tiv om livet. Oro och ångest kan vara både positiv och negativt. Existentiell ångest ökar adre- nalinet i kroppen ger individen en känsla att den lever och måste ta tag i situationen vilket kan vara positivt men om den inte gör det, upplevs oro och ångest enbart. Att ta kontroll och förstå vår ångest är viktigt för att den inte skall ta över i våra liv.
9
I den andliga dimensionen skapar människor idéer, tro och värde som ger livet en mening enligt Van Deurzen (2009). Den andliga dimensionen handlar därför om relationen mellan idéer, tro, värderingar och livets verklighet. Även om våra idéer, tro och värderingar hjälper oss att hitta en riktning i livet kan vi människor ibland tappa den här riktningen och känna oss vilsna och desorienterade. Den sociala utvecklingen som innehåller korruption, konsumtion och skepticism påverkar individens värdering negativt. En känsla av tomhet kan infinna sig och individen kan uppleva tvivel. Även om tvivel kan upplevas negativt och arbetsamt är det genom tvivel som vi människor utvecklas. Människor kan uppleva skuld. Skuld till sig själv, till omgivningen och livet. Människor kan uppleva en existentiell skuld som kan bero på, upp- levelsen av att inte levt eller lever till sin fulla potential. Det kan även bero enligt på att indi- viden har sårat någon i sin omgivning. En annan anledning till att människor kan känna sig förtvivlade är alla de krav hon ställs inför. Om människor tappar sikte på sin egen kapacitet och förmåga och de möjligheter som livet skänker, kan vi föras mot en spirituell tomhet som lämnar oss sårbara och osäkra. Det finns många orsaker för människor att hamnar i en sådan spirituell tomhet. Särskilt när människor drabbas av kriser är det svårt att hitta mening med livet. Att hitta mening med livet är essentiell för människors välbefinnande. Vid kriser kan meningen med livet påverkas och ifrågasättas vilket leder till att människor blir förtvivlade.
Men detta behöver inte vara enbart något negativ utan kan vara en möjlighet för människor att stanna till i livet och tänka efter och ur denna förtvivlan kan en utveckling ske.
2.1.2. Parks meningsskapande system
Enligt Park (2015) är meningsfullhet central för den mänskliga erfarenheten men den måste skapas aktivt av individen. Att söka mening är ett behov som människa. Människan behöver ett funktionellt meningsskapande system för att kunna förstå världen och alla de kognitiva stimuli som människor konfronteras dagligen med. För människan är det viktigt att hitta en känsla av mening och riktning och att individens handlingar är en del av ett större samman- hang. Enligt Park påverkar människans meningsskapande system, individens integration, vär- degrunder, hantering av trauma och medvetande om individens egen dödlighet. Religion er- bjuder ett sätt att hantera individens existentiella meningsskapande system. Park utformar en modell för att förklara individens meningsskapande system och indelar dessa i ett globalt me- ningsskapande system och ett situations meningskapande system.
Park (2010) meningsskapande modell utgår från tidigare forskning kring anpassning vid stress situationer. Konsensus av tidigare forskning utgår från att människor har ett orienteringssy- stem vilket här definieras som en global mening som förser individen med kognitiva verktyg för att tolka erfarenheter. Vid situationer som utmanar eller stressar den globala meningen bedömer individen situationen och ger den en mening. Individen upplever smärta och obehag i relation till hur situationen utmanar den globala meningen. Genom meningsskapande system minskar individens smärta och obehag och när den här processen lyckas leder den till anpass- ning.
I ett globalt meningsskapande system ingår enligt Park (2015) ett system där individen får en generell överblick av världen för att förstå sin omgivning. Den innehåller trosegenskaper, mål inriktning och känslor. Trosegenskaper ger individen information om omgivningens syn på henne själv och världen. Målinriktningen refererar till människans mening med livet och självkänsla. Känslor refererar till erfarenheter och upplevelser av tillhörighet med något större.
10
Meningskapande system i konkreta situationer börjar vid förekomsten av potentiella stress- fulla situationer. Vid en sådan situation pågår flera processer, tilldelningen av meningen med händelsen, påverkan av händelsen i relation till den globala meningen, meningsskapande och anpassning till händelsen.
Det globala meningsskapande systemet påverkar individens i ordinära och stressfulla situat- ioner. Religion erbjuder individen ett globalt meningsskapande system tack vare att den är övergripande, tillgänglig, transcendental. Med övergripande menar Park(2015) att religion presenterar relevanta tankar och idéer om världen, individens förväntningar av livet, målin- riktning, handlingar och känslor. Med tillgänglig menar Park att religion presenteras och marknadsförs i olika former för att tillmötesgå individens behov. Med transcendental menar Park att religion sammanfogar individens erfarenheter med något större. Religion erbjuder individen en känsla av signifikans.
Park (2015) menar att när religionen inkorporeras i människans globala meningsskapande system så påverkas människans förståelse av Gud eller det gudomliga, hur människan ser på sina medmänniskor, världen och livet efter detta liv. Religionen påverkar även individens identitet genom hur hon ser sig själv som religiös eller spirituell individ. Den religiösa identi- teten kan även påverka individens självkänsla och även utvecklas till en känsla av moralisk överlägsenhet.
Park (2015) menar att människan har svårt att förstå hur Gud är omnipotent och god samtidigt som det onda existerar. Människor som upplever personliga tragedier kan ha svårt att förstå att det finns en god Gud. Ett sätt för människor att hitta ett globalt meningsskapande system för att förklara lidande, är att se lidandet som en möjlighet att växa och utvecklas. Ett annat sätt är att se lidande som något nödvändigt för att nå det slutgiltiga målet om frälsning.
Religion påverkar människors livsvilja och mål enligt Park (2015). De primära målen i den här kontexten kan handla om en känsla av tillhörighet med det sakrala och gudomliga, genom att leva ett liv fullt av välvilja och godhet, förlåtelse, åstadkomma upplysning, hitta frälsning, känna Gud eller uppleva det transcendentala. De sekundära målen handlar om att hitta sinnes- frid, arbeta för fred och rättvisa i världen, ägna tid till familjen eller skapa en stark känsla av tillhörighet med andra troende. Park menar att mål är sammankopplade med värderingar.
Värderingar hjälper individen att se vad som är rätt och fel och påverkar individens val i livet.
Religion utgör en stark grund till värderingar på individnivå och kulturellt nivå.
Park (2015) menar att det finns ett samband mellan religiositet och en känsla av mening med livet. Den här känslan finns framför allt hos äldre, den har även ett samband med intrinsikal religiositet.
Religion kan ge ett meningsskapande system genom att förklara vardagliga frågor, erfarenhet- er och stressfulla situationer. Enligt Park (2015) triggar kriser meningsskapande system ge- nom att tendera att minska diskrepansen mellan meningen av en stressfull situation med den globala tron och de mål individen har. Religion är ofta en integrerad del av den här menings- skapande processen. Religion är en del av individens globala tro och mål som kan vara hotad av en stressfull situation och flertal religioner erbjuder förklaringsmodeller för att minska dis- krepansen mellan stress och global tro och mening.
Park (2015) menar att religiös tro kan erbjuda flera tolkningsmöjligheter av en händelse. Re- ligion kan förklara en händelse genom att förklara den som att den ingår i en större plan och
11
inte är slumpmässig eller att människan växer och utvecklas från en kris och därmed ger hän- delsen en specifik mening. Vissa människor tror att Gud inte frestar individen mer än vad den kan klara eller att Gud vill kommunicera något genom den aktuella krisen eller händelsen.
Religiös tro påverkar människans syn på livet efter döden och på sorgebearbetningen. Männi- skor med en religiös tro, tror att de kommer att träffa den avlidne igen, att den avlidne fortsät- ter att existera och att denne kan ta kontakt med dem.
Individen anpassar sin förståelse av krisen och händelsen till sin religiösa tro enligt Park (2015). Religionen påverkar det meningsskapande systemet genom förändring i sitt globala meningssystem. Vid en kris vill individen ge en religiös förklaring till krisen för att underlätta förståelsen och meningen med krisen. Ibland påverkar krisen individens globala mening. In- dividen tacklar krisen genom att förändra sin globala mening där fundamentala trosegenskap- er ingår. Den religiösa tron förändras. Krisen påverkar individen genom en re-orientering av livet och förändringar av mål och mening. Flera religioner som buddhismen, judendomen och kristendomen menar att spirituell mognad sker framför allt genom tider av lidande.
Park (2010) menar att om individens påverkas av en situation, aktiveras meningskapande pro- cesser genom att minska diskrepansen mellan bedömningen av händelsen och individens glo- bala meningskapande system som innehåller mål och tro egenskaper. Det finns huvudsakligen fyra kategorier i hur meningskapandesystem utformas. Dessa kallar Park för automa- tisk/avsiktlig (automatic/deliberate), likhet/anpassning (assimilation/accommodation) proces- ser, att söka begriplighet/signifikans (comprehensibility/signifikans) och kognitiv/känslo (cognitive/ emotional) processer, se figur 1.
Enligt Park (2010) försöker individer automatiskt att inte tänka på stressfulla situationer. Av- siktliga processer handlar om att förändra bedömningen av händelsen eller förändra det glo- bala meningskapande systemet. Denna meningskapande copingstrategi innebär att omvärdera händelsen positivt, revidera mål och aktivera andliga trosegenskaper och erfarenheter. För att diskrepansen mellan det globala meningskapande systemet och bedömning av händelsen skall minska måste någon (eller båda) av dessa förändras. För att individen skall förlika sig med situationen och sitt globala meningsskapande system använder individer assimilations proces- ser, det vill säga, anpassningsprocesser. Park menar att individer försöker förstå händelsen genom att söka en mening med den. Individer kan använda kognitiva funktioner för att han- tera en stressituation genom att använda sina erfarenheter för att bedöma händelsen. Vid känsloprocessen använder individen sina känslor för att hantera händelsen.
2.2. Arbetsmodell
Den teoretiska delen av den här uppsatsen utgörs av Van Deurzens (2010) teori om fyra olika dimensioner och Parks (2015) teori om meningsskapande system. De centrala begreppen i Van Deurzens och Parks teori presenteras. Dessa begrepp kommer att användas i analysen.
Uppsatsen utgår från Parks (2010) meningskapande modell för att beskriva hur sorg påverkar individens meningskapande process och individens olika dimensioner enligt Van Deurzens (2010) teori. I figur 1 nedan beskriver Park relationen mellan den globala och det situationell meningssystemet, genom att illustrera hur det globala meningsskapande systemet står över det situations menigskapande systemet för att påverka och kunna påverkas av den. Vid en stress- full situation som till exempel vid bortgången av en individs livspartner, bedömer den i första steget händelsens mening. Om händelsen inte upplevs som avvikande så har individen anpass- sat sig till situationen. Om den upplevs som avvikande börjar individen att aktivera sitt me-
12
ningsskapande system för att utveckla en mening som påverkar det globala meningskapande systemet och bedömningen av händelsen.
Figur 1. är hämtad från Park (2010).
För att inkorporera Van Deurzens (2010) teori om olika dimensioner, utgår jag från Parks (2010) meningskapande modell., figur 1 för att beskriva hur en situations meningssystem som i den här undersökningen består av individens livspartners sjukdom och bortgång, påverkar individens olika dimensioner och globala meningssystem, figur 2.
13
Tid
Figur 2. Arbetsmodell som kombinerar Parks och Van Deurzens teori
Upplevelsen av situationen för
individen
Diskrepans?
Ja Sorg och smärta
Nej
Meningskapande system aktiveras
Resultat av processen
14
Kapitel 3 Metod och Material
I den här delen presenteras forskarposition, forskningsdesign, forskningsmetod, validitet, reli- abilitet och analysmetod som har används i undersökningen.
3.1. Forskningsdesign
Malterud (2015) menar att de kvantitativa metoderna är begränsade om syftet med undersök- ningen är att undersöka människans erfarenheter, upplevelser, värderingar och samspel. För att veta mer om dessa och även om människans tankar, förväntningar, motiv och attityder bör kvalitativa metoder användas enligt Malterud. Kvalitativa metoder är lämpliga för att under- söka dynamiska processer som interaktion och utveckling. Målet med kvalitativa metoder är snarare att förstå än att förklara. Kvalitativa metoder bygger på teorier om mänsklig erfaren- het och tolkning. Det finns många strategier för att samla in, organisera och tolka textmateri- alet. Målet för kvalitativa metoder är enligt Malterud att …”utforska meningsinnehållet i soci- ala och kulturella fenomen så som det upplevs av de involverade själva i deras naturliga sam- manhang” (Malterud, s.31). Kvalitativa metoder kan användas för att öka kunskapen kring
…”mänskliga erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder” (Malterud, s.32). Enligt Denscombe (2000) bedrivs kvalitativ forskning när det finns ett intresse för bete- endemönster. En fördel med kvalitativa metoder är att de beskrivningar och teorier som gene- reras från denna forskningsmetod är förankrade i verkligheten, den har sina rötter i den sociala samvaron. Sörjandes hantering av sorg handlar om att få en ökad kunskap om mänskliga erfa- renheter och är i högsta grad ett beteendemönster som är förankrad i verkligheten. Det är där- för relevant för mig att utföra denna undersökning med en kvalitativ metod.
3.2. Forskningsmetod
3.2.1. Urvalet
Enligt Malterud (2015) skall urvalet sättas samman på ett sådant sätt att den ger rik och varie- rat material om de som forskaren undersöker. Vidare menar Malterud att ett slumpmässigt urval kan hota kunskapens giltighet vid kvalitativa studier. Ett strategiskt urval är därmed enligt Malterud sammansatt så att materialet på bästa sätt belyser problemformuleringen och syftet med studien.
En församling som hade leva vidare grupper, kontaktades. Studien presenterades för diakonen i församlingen som var ansvarig för leva vidare grupperna. En förfågran om att få komma och intervjua deltagare i leva vidare grupperna, utfördes. Ett informationsbrev (se bilaga), skicka- des i vilket, syftet med undersökningen och att deltagandet är frivilligt, framkom. Åtta delta- gare anmälde sitt intresse. Dessa deltagare kontaktades per telefon och tid och plats för inter- vjutillfället, bestämdes.
3.2.2. Intervjuer
15
Enligt Bryman (2012) är intervjuer den mest använda metoden inom kvalitativa studier. Flex- ibiliteten i intervjuns utförande och genomförande är en uppskattad egenskap bland forskare.
Men själva intervjuerna, transkriberingen och analysen av resultaten är väldigt tidskrävande.
Enligt Bryman liknar den strukturerade intervjun en konversation eller samtal där intervjuaren utgår ifrån en fråga och låter respondenten svara fritt. När det gäller semistrukturerade inter- vjuer har intervjuaren en lista av frågor med ganska specifika ämne som den tar upp. Frågorna behöver inte ställas i tur och ordning men följdfrågor ställs och i huvudsak så ställs samma frågor till alla respondenter. I båda fallen är intervjun flexibel. Fokus ligger på hur responden- ten svarar på frågorna. Frågeformuleringen bör inte vara av sådan karaktär att den enbart kan besvaras på ett specifikt sätt. Bryman föreslår att frågorna bör utformas så att de finns ett na- turligt flöde men där det kan finnas möjligheter att ställa följdfrågor och forskaren bör vara beredd att alternera ordningen på frågorna. Frågorna bör vara formulerade så att de kan be- svara ämnet som undersöks men bör inte vara för specifika. Språket bör vara sådant att delta- garna förstår och känner sig bekväma med det. Inga ledande frågor bör förekomma. Det är viktigt att forskaren införskaffar sig en bandspelare av god kvalité som den är bekant med innan intervjutillfällena. Intervjutillfällena bör genomföras i en lugn, tyst och privat lokal.
Bryman menar att forskaren bör vara en god lyssnare som är aktiv, engagerad, flexibel och inte fördomsfull. Bryman tar upp andra kriterier för en lyckad intervju. Dessa består av att intervjuaren bör vara kunnig, strukturerad, tydlig, vänlig, känslosam, öppen, kunna styra sam- talet, kritisk och bör komma ihåg och återkoppla vad respondenten har svarat.
Bryman (2012) menar att det är bra att föra anteckningar efter intervjun. Forskaren antecknar hur intervjun gick, var intervjun utfördes och om andra tankar, idéer eller känslor kom upp under intervjun. Bryman beskriver olika typer av frågor som forskare brukar använda. Det finns introduktionsfrågor, följdfrågor, undersökningsfrågor, specifika frågor, direkta frågor, indirekta frågor, strukturerade frågor, tolkningsfrågor och dessutom finns de tystnad som är viktigt att tillåta, för att respondenten skall kunna reflektera över sina svar och eventuellt komplettera svaren. Dessa olika typer av frågor kan skapas enligt Bryman om forskaren är lyhörd för respondenten. Även om intervjun spelas in bör forskaren vara uppmärksam på andra kommunikationsformer som till exempel tonfall och kroppspråk. Det finns även inled- ningsfrågor, mellanliggande frågor och avslutningsfrågor. De flesta är mellanliggande frågor men frågorna överlappar varandra. Frågorna forskaren ställer handlar ofta om värderingar, trosuppfattningar, beteende, roller, relationer, platser, känslor, möten och berättelser. Forska- ren bör variera typerna av frågor efter vilka fenomen forskaren frågar om. Även om Bryman menar att det är viktigt att spela in intervjuerna så kan respondenten ibland beröras och påver- kas negativ av inspelningen. Bryman menar att forskaren bör låta bandspelaren gå ett tag efter avslutat intervjun eftersom deltagarna kan ibland öppna sig mot slutet av intervjun och de är inte lämpligt att sätta på bandpelaren igen om forskaren har stängt den. Enligt Bryman är det mycket tidskrävande att transkribera materialet. Dessutom blir materialet från transkribering- en omfattande.
Creswell (2014) menar att ett intervjuprotokoll bör innehålla ett antal punkter. Ett överstycke där datum, plats, intervjuare, respondent ingår. Frågorna bör börja med några lättsamma frå- gor följd av cirka fyra, fem frågor som är kärnan till undersökningen och några följd frågor till dessa. Ett avslut där forskaren utrycker sin tacksamhet till respondenten för sitt deltagande.
3.2.3. Genomförandet av intervjuer
Som metod användes semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide som i nyckelordsform påminde mig om de teman som skulle studeras, utarbetades. Temana var de fyra dimensioner-
16
na enligt Van Deurzens (2010) teori och Parks (2015) meningsskapande system. Malterud (2015) menar att intervjuguiden bör användas mer som en minneslista. Vidare menar Mal- terud att den rikaste kunskapen är den där deltagarna uppmuntras att delge av sina egna erfa- renheter i form av konkreta händelser, som i sin tur leder till en självupplevd berättelse med särskild betydelse för en bestämd sak. Därför användes frågor som försökte fånga dessa erfa- renheter i form av frågor som till exempel ”Hur upplevde du när du miste din make/maka?
Alla intervjuerna inleddes med kaffe där en presentation av studien utfördes och information om att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst. Därefter togs den demo- grafisk informationen. När respondenten kände sig redo startade bandinspelningen. Inledning- en skedde med en fråga där respondenten fick berätta om förloppet när respondenten mist sin partner. Eftersom uppsatsens syfte var att undersöka hur sorg påverkar de olika dimensionerna (fysisk, social, psykologisk, andligt) enligt Van Deurzens (2010) teori, delades frågorna upp enligt de olika dimensionerna. Sedan ställdes frågor i relation till de olika dimensionerna. För att undersöka om det finns en koppling mellan den andliga dimensionen enligt Van Deurzen och Parks meningsskapande system, ställdes frågor kring religion och relationen till försam- lingen. För att försöka få fram hur respondenten arbetat med sin sorgebearbetning ställdes frågor kring hantering av sorg och aktiviteter som har hjälpt sorgebearbetningen. Responden- ten fick rita på ett diagram (se bilaga) vilka aktiviteter som hade varit av betydelse för sorge- bearbetningen. Vid intervjutillfällena skedde flera återkopplingar till respondenten för att kon- trollera att svaren uppfattades korrekt. Detta är enligt Malterud (2015) ett sätt att stärka validi- titen och reliabiliteten vid intervjuerna. Vidare menar Malterud att det är bra om responden- terna efter transkriberingen får tillfälle att korrigera om det har skett något fel. Malterud menar att forskaren är ansvarig för den analys av resultat som görs. Därför menar Malterud att forskaren kan komma fram till slutsatser som inte nödvändigtvis stämmer överens med vad respondenterna har gett uttryck för. Det är viktigt enligt Malterud att vi återför våra fynd till det sammanhang som de hämtades ifrån för att utvärdera giltigheten. Det är viktigt med kommunikation och samarbete med respondenterna men att det är forskaren själv som måste stå för validiteten. Enligt Malterud kan en anledning till att respondenterna tar avstånd från forskarens slutsatser vara att kunskapen är obehaglig för respondenterna. Men om responden- terna känner igen de slutsatser och accepterar dem samtidigt som kunskapen möjliggör nya insikter så menar Malterud att kunskapen har utvecklas med fotfäste i den verklighet där den hör hemma. Efter transkribering fick respondenterna tillfälle till korrigering. Undersökningens resultat kommer att presenteras till respondenterna efter att arbetet blivit godkänt.
3.3. Forskarposition
Forskarposition handlar om relationen mellan forskaren och forskningen och hur de påverkar varandra. Enligt Malterud (2015) har forskaren redan en relation till det som skall utforskas och behöver vara medveten om det, för att vara så objektivt som möjligt. Det handlar om forskarens förförståelse i form av värderingar, normer, teoretisk bakgrund, erfarenheter med mera. Detta kommer att påverka på vilket sätt forskaren kommer att närma sig sin forskning i fråga om teori, metod och slutsatser. Författaren till den här uppsatsen ansvarar för försam- lingens arbete med sörjande och har därför en förförståelse kring ämnet, men är inte bekant med hur sorgen påverkar människornas olika dimensioner enligt Van Deurzen (2010) teori och hur sorgen påverkar individens meningsskapande system enligt Parks (2015) teori.
17
3.4. Validitet
Den interna validiteten berör enligt Malterud (2015) en fråga om huruvida undersökningen ger en täckande bild av det som ska undersökas. Malterud använder ordet relevans i samband med intern validitet. Det är viktigt menar Malterud att använda relevanta begrepp och kart- läggningsmetoder för att studera de fenomen som ska undersökas. Relevanta begrepp i teorin och vid kontakt med respondenterna, har användts. När det gäller den externa validiteten så handlar den enligt Malterud om överförbarhet. Det innebär enligt Malterud om resultatet från undersökningen är giltig utöver den kontext den har kartlagts från. Creswell (2014) föreslår forskare att använda sig av validitetsstrategier för att öka validiteten i studien. En sådan stra- tegi är enligt Creswell att utforma teman utifrån de material som användts. Dessa teman pre- senteras till deltagarna i undersökningen för att undersöka om de kan relatera till dem. Efter uppsatsens godkännande kommer resultat och analys att presenteras för respondenterna.
Creswell uppmanar forskare att omfattande beskriva de resultat undersökningen ger. När be- skrivningen som forskaren ger av till exempel intervjuns tillvägagångsätt och omgivning eller de teman den använder blir resultaten mer realistiska och bidrar till en ökad validitet. Forska- ren bör tydliggöra de bias som den bidrar med i undersökningen. Denna självreflektion skapar en öppen och ärlig relation till läsaren. De är även av vikt för validiteten att presentera de re- sultat som inte stämmer överens med hypotesen eller tema som särskiljer sig från de som forskaren använder. Forskaren skall använda mycket tid till att studera forskningsområdet för att öka kunskapen och därmed validiteten. Creswell föreslår forskaren att använda en utom- stående person som kan ställa frågor om den kvalitativa studien så att den relaterar till andra människor än forskare. Creswell föreslår en extern auditör som går igenom studien och som kan bidra med ett objektivt synsätt på undersökningens design, genomförande, resultat och analys.
3.5. Reliabilitet
Enligt Creswell (2014) beror reliabilitet på om forskarens tillvägagångsätt är konstant.
Creswell föreslår några tillvägagångsätt för att reliabiliteten, det vill säga tillförlitligheten i det som mäts skall uppnås. Creswell föreslår forskaren att dokumentera så många steg så möjligt i forskningsprocessen för att utomstående skall kunna följa den. Transkriberingen bör undersö- kas för självklara fel. I detta kapitel beskrivs den forskningsprocessen som har används. Tran- skriberingen av intervjuerna skedde i anslutning till varje intervju. Transkriberingarna kon- trollerades flera gånger innan den fördes in i Open Code programmet.
3.6. Material
Intervjuerna utfördes under våren 2016. Sju intervjuer genomfördes i församlingens lokaler. I ett tyst rum där intervjuerna genomfördes ostörda. En intervju genomfördes i deltagarens bo- stad. Intervjuerna tog mellan 30 till 60 minuter. Strax efter intervjutillfället som spelades in, transkriberades materialet. Sedan visades det transkriberade materialet för respondenten för eventuellt korrigering. Ingen korrigering behövde göras. Efter att transkriberingarna kontrolle- rades fördes de in i Open Code programmet för att kodas och sedan analyseras.
3.7. Etiska förhållningssätt
Creswell (2014) menar att forskare måste förutse de etiska övervägande som kan uppstå i de- ras forskningsstudier. Forskare behöver enligt Creswell skydda deltagare i forskningen, skapa
18
ett förtroende och säkerställa integriteten i projektet. De är många etiska övervägande som forskare behöver tänka på vare sig det handlar om kvantitativa, kvalitativa eller blandade me- toder. De är viktigt att dessa förutses under hela forskningsprocessen, både före, under och efter själva undersökningen, observation eller intervju. Forskaren bör informera deltagarna kring forskningsprojekten och få ett godkännande från deras sida att ingå i projektet. I den här informationen bör det framgå forskarens presentation, och institution den är kopplad till, syfte med projektet, konfidentialitet, graden av anonymitet, deltagarnas fria deltagande och möjlig- het att dra sig ur projektet när som helst och kontakt uppgifter dit deltagarna kan vända sig till om de har frågor. Forskaren skall inte forcera ett medgivande till deltagande och skall respek- tera deltagarnas olika värderingar och kulturella aspekter. Vid kvalitativa studier kan känslig information förmedlas och därför är det viktigt att forskare och deltagare har en respektfull och förtroendegivande kontakt. Informationen som deltagaren ger får inte missbrukas.
Malterud (2015) menar att forskaren måste vara medveten om att samtal och information som deltagaren ger, kan öppna upp undertryckta eller omedvetna tankar hos deltagaren. Därför bör det finnas uppföljningssamtal för att kunna hantera dessa reaktioner som kan uppkomma hos deltagarna.
I det informationsbrev (se bilaga) som varje deltagare fick, framkommer det vilket syfte upp- satsen har och att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Det framkommer även att uppgifter och detaljer som skulle kunna leda till identifiering tas bort eller byts ut och svaren kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. En återkoppling efter transkribering genomfördes för att kontrollera att resultaten hade uppfattats rätt och för att kontrollera respondentens reaktion efter intervjutillfället.
3.8. Analysmetod
Uppsatsen intar ett deduktivt tillvägagångssätt. Ett deduktivt tillvägagångssätt innebär enligt Malterud (2015) att använda kunskap …”från en allmän nivå till att säga något om det en- skilda fallet”. Van Deurzen (2010) teori om fyra dimensioner och Parks (2015) meningsskap- ande system kommer att användas som allmän nivå i den här uppsatsen. Vidare menar Mal- terud att ett deduktivt tillvägagångssätt är teoristyrd. Det innebär att forskaren använder mo- deller, begrepp och kategorier som är redan kända begrepp inom teorins ramar. Malterud be- skriver olika strategier för analys av kvalitativa data och nämner Template analysis style, även kallad teoristyrd analys och innebär att texten sorteras …” i enlighet med på förhand be- stämda kategorier som hämtats från befintliga teorier”. Förutom att tidsperspektivet läggs in i den här uppsatsen kommer den att använda i huvudsak en teoristyrd analys där texten kommer att kategoriseras enligt Van Deurzen och Parks olika begrepp.
Creswell (2014) föreslår hur forskaren kan analysera materialet. Första steget är att organi- sera och förbereda data för analys. Detta innebär, i detta fall, att transkribera intervjuerna. Det andra steget är att läsa igenom data för att få en generell bild av materialet. Här får forskaren tid att reflektera över materialet. Här bör forskaren fråga sig hur och på vad respondenterna har svarat, vilka tankar och idéer har kommit upp och vad är tillförlitligheten och användbar- heten av materialet? Sedan börjar kodningen av materialet. Enligt Creswell kan koder uppstå från själva materialet eller så kan forskaren bestämma i förväg vilka koder som bör användas och fördelar materialet över dessa förutbestämda koder. Forskare använder oftast enligt Creswell en kombination av dessa två typer av koder. Under kodnings process formas be- skrivningar och teman.
19
I första fasen lästes materialet igenom för att få en helhetsbild och försöka hitta teman som kunde beskriva hur respondenterna påverkades av sin sorg och hur respondenternas menings- skapande system användes vid sorgebearbetningen. Enligt Malterud (2015) sorteras texten i en teoristyrd analys enligt förhandsbestämda kategorier från befintlig teori. De teman som urskiljer sig i materialet handlar om dimensioner och meningsskapande system. I den andra fasen lästes resultatet av intervjuerna för att skilja relevant text från irrelevant text utifrån dessa teman. Malterud menar att i den här fasen skall forskare systematiskt gå igenom materi- alet för att hitta meningsbärande enheter. Dessa meningsbärande enheter menar Malterud bör innehålla kunskap om något av de teman som forskaren väljer. De meningsbärande enheter som är aktuella för den här uppsatsen ger kunskap om situationen, de olika dimensionerna och meningsskapande system. I den mån de meningsbärande enheter ger kunskap och information om dessa teman börjar jag urskilja kodningen. Malterud menar att kodningen innebär en sys- tematisering av de meningsbärande enheterna. Med hjälp av Van Deurzen (2010) teori om olika dimensioner och Parks (2015) meningsskapande system kodar jag de meningsbärande enheterna till respektive tema. De meningsbärande enheter som ger information om hur sor- gen har påverkat individen fysiskt, psykologiskt, biologiskt eller andligt, kodas. De menings- bärande enheter som beskriver individens olika sätt att skapa mening och om de innehåller religiösa aspekter eller inte, kodas. Kategorier utvecklas enligt Malterud genom att samman- fatta essensen i varje kodgrupp. Materialet i den här uppsatsen beskriver erfarenheterna och upplevelserna kring sorgen efter en närstående, vad sorgen gjorde och hur den påverkade in- dividen och sedan vad individen gjorde med sorgen och hur individen hanterade den. De ka- tegorier som utkristalliseras är händelsen, miljö, upplevelsen reaktion och påverkan av sorgen, betydelsefullhet, hantering av sorgen och lärdom av sorgen.
20
Tema
Situation
Koder
Van Deurzen
Park
Händelsen
Miljö
Hantering av sorgen
Lärdom av sorgen Upplevelsen
reaktion och påverkan av
sorgen
Betydelsefullhet
Kategorier
se separat lista
Figur 3. Diagram av Analysmetoden
21
Koder för de olika kategorier
Händelsen: cancer, förlopp innan dödsfall.
Miljö: arbete, boendeförhållanden, egen personlighet, familj, förhållandets karaktär, förhål- landets längd, församlings anknytning, genus, global meningsfullhet, situation idag, status pensionär, vänner.
Upplevelse reaktion och påverkan av sorgen: andliga dimensionen, bekymrad, darrig, de- pression, ekonomisk påverkan, försämrad matlust, fysiska dimensionen, hjärtklappning, ingen påverkan, ledsen, matlusten, oro(ekonomi), oro(huset), oro(skada sig), påverkan, påverkan av erfarenhet, psykologiska dimensionen, rädsla, sociala dimensionen, viktnedgång, viktupp- gång, vrede, yrsel.
Betydelsefullhet: asylboende betydelse, barnbarnets betydelse, egen personlighet, engage- mang, engagemang asylboende, familj, förbered, föreläsning, förhållandets karaktär, grannar, gravsättnings betydelse, hundar, insikt/förberedelse inför bortgång, leva vidare betydelse, me- ningsfullhet, religiös meningsfullhet, självständighet, släkt, social situation, sociala dimens- ionen, socialt stöd, spirituell anknytning, spirituell karaktär, tidens betydelse, vänner.
Hantering av sorgen: aktiviteter, arbete, asylboende betydelse, att vara behövd, barnbarnets betydelse, engagemang, engagemang asylboende, föreläsning, gravsättnings betydelse, hante- ring, katt, leva vidare betydelse, meningsfullhet, promenader, religiös meningsfullhet, socialt stöd, trädgård, tröstäter, yoga.
Lärdom av sorgen: acceptans, funderingar, insikt/förberedelse inför bortgång, insikt att för- medla, praktiska tips, reflektioner, utveckling efter bortgången, utveckling pga. erfarenhet.
