I det här kapitlet presenterar vi en sammanfattning av uppsatsen och den sociologiska slutsatsen som vi har kommit fram till, vi ger även förslag på vidare forskning inom området.
Problemet som vi såg var att ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder är i en speciell situation då de ofta förväntas förhålla sig till både föräldrarnas ursprungskultur och det svenska samhällets normer, två poler som många gånger kan vara relativt olika varandra.
Det övergripande syftet med uppsatsen var därför att förstå hur individer som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av andra grupper i samhället, där vår frågeställning fokuserar på hur ungdomarnas identitet påverkas av bemötandet av dessa olika grupper. För att ta reda på vår forskningsfråga utgick vi ifrån hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats, på grund av att vi anser att hermeneutiken på ett meningsfullt sätt kan bidra med en förståelse för ungdomarnas verklighet. Hermeneutiken har sedan följt med som en rödtråd i princip genom hela uppsatsens. Det var med utgångspunkt från hermeneutiken som vi valde att använda kvalitativ metod och livsvärld intervjuer, för att komma när ungdomarnas egna levda värld och tolka den på ett så genuint sätt som möjligt. Empirin som framkom genom intervjuerna tolkades sedan med inspiration av meningsskapande. Tolkningen av ungdomarnas utsagor gjordes med hjälp Richard Jenkins (2008) teori social identitet. Valet grundade sig i att belysa den individuella och kollektiva påverkan som olika samhällsgrupper har på ungdomarnas identitetsutveckling. Vidare tolkade vi familjerelationen med hjälp av Vanessa Mays (2013) teori tillhörighet, grundtanken var att Mays teori beskriver familjerelationer och traditioner på ett mer omfattande sätt en vad Jenkins teori gör. Till sist utgick vi ifrån Anthony Giddens (1997) teori då vi ville förstå ungdomarnas upplevelse av sin situation. Alla tre är överens om att en
identitet inte är något som människan föds med, utan identiteten formas under individens levnadsprocess (Jenkins 2008:17, May 2013:5 & Giddens 1997:45) Vi är även medvetna om att teorierna färgar resultatet, hade vi valt andra teorier hade vi antagligen fått ett annat utfall. Exempelvis om vi hade utgått ifrån Thomas Scheffs (1990) teori om skam och stolthet, hade skamkänslan varit framträdande i ungdomarnas identitetsutveckling, då skammen kan sägas bildas av hur självet uppfattas av andra människors synsätt (Scheff 1990:20). Under arbetes gång har vi även haft i åtanke de etiska riktlinjer som förespråkas av Kvale och Brinkman (2009) vilket är en central aspekt för oss då vi på ett så adekvat sätt som möjligt vill presentera ungdomarnas livssituation.
Vi anser att vi har uppfyllt syftet med undersökningen då vi har skapat en förståelse för hur ungdomar som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av olika grupper i samhället. Vi ser att ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder blir bemötta på olika sätt i olika kontexter av både olika samhällsgrupper vänner och familjemedlemmar.
Vi anser även att vi har fått svar på vår forskningsfråga; Hur upplever individen som
har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder att deras identitet påverkas av bemötandet av andra grupper i det svenska samhället?
Vår förståelse är att ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder påverkas när de befinner sig i miljöer där skillnader med andar grupper blir påtagliga. I jämförandet med andra tolkar vi att ungdomarna ifrågasätter sin identitet som i sin tur skapar en osäkerhet kring att tillhöra två olika kulturella bakgrunder. Vidare tolkar vi att deras identitet påverkas då de upplever exkludering, för att undvika risken med att bli utsatt för exkludering försöker de istället att anpassa sig till omgivningen. Vidare ser vi även att familjen har en omfattande påverkan på ungdomarnas identiteter, då de påverkar ungdomarna genom olika traditioner och resor till deras ursprungsländer. Under resorna upplever ungdomarna ofta en kulturkrock, vilket även får dem att ifrågasätta sin tillhörighet till de två olika kulturella balkrunderna.
Vår slutsats är således att då ungdomar är i en miljö där deras kulturella bakgrund ifrågasätts funderar de kring de risker som finns med att framhäva sin identitet vilket har gjort att de har format en anpassningsbar identitet. Denna stimuleras då de befinner sig i sådana miljöer där de upplever en skillnad mellan sig själva och omgivningen.
Vi menar att vår slutsats kan skapa en väg fram till en ökad sociologisk förståelse för ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder i det samtida samhället. Vidare ser vi att det i ett mångkulturellt samhälle som Sverige finns ett behov av att fortsätta utforska identitetsprocessen för ungdomar som har tillhörighet i två olika kulturella bakgrunder, inte minst på grund av att Sverige strävar efter att alla invånare skall bli en del av ”svenskheten” genom integration (Kivisto & Wahlbeck 2013:144).
I vår studie har vi valt att inte utgå ifrån ett genus perspektiv, på grund av att det skulle bli allt för omfattande för vår undersökning. Däremot upptäckte vi under arbetsgången att de skilde sig i svaren mellan kvinnor och män, framförallt när kvinnorna beskrev den frihet som de hade i Sverige i jämförelse med föräldrarnas ursprungsländer. Därför menar vi att det även skulle vara intressant att studera fenomenet ur ett genusperspektiv, men även andra faktorer som hudfärg och ålder är intressanta aspekter att utgå ifrån. Förslag på vidare forskning är således att studera skillnader mellan olika grupper som befinner sig i klyftan mellan två kulturer ur ett intersektionellt perspektiv.