• No results found

I det här kapitlet skall vi presentera den sociologiska analysen. Vi har använt oss av den hermeneutiska meningstolkningen för att få en djupare förståelse av mening, av respondenternas utsagor. Tolkning av empirin görs med hjälp av Richard Jenkins teori för att skapa en förståelse kring hur olika grupper i samhället påverkar respondenternas identitet. Vi använder även Vanessa Mays teori om tillhörighet för att tolka den påverkan som familjen har på ungdomarnas identitetsutveckling. Sist utgår vi ifrån och Anthony Giddens teori för att tolka respondenternas egen uppfattning av sin identitet.

6.1 Samhällets påverkan på identitetsskapandet

Enligt Jenkins är alla mänskliga identiteter sociala som formas i interaktionen mellan människor, utan interaktionen skulle inte identiteter kunna existera. Jenkins menar även att det är i mötet med andra människor och grupper som individen skapar en uppfattning över vem hon är (Jenkins 2008:17). Genom att utgå ifrån Jenkins resonemang och genom att tolka empirin ser vi att respondenterna skapar en syn på sig själva på grund av hur de tror att andra uppfattar dem. Vilket blir explicit när andra grupper i samhället ifrågasätter deras kulturella bakgrund. En respondent beskrev ett tillfälle när hon provade smink i en butik och butiksbiträdet konstant iakttog henne, vilket hon tolkade berodde på att hon inte såg svensk ut. Jenkins menar att grunden för identifieringsprocessen är människans eftertänksamhet över hur hon representerar sig själv i jämförandet med andra (ibid:42). Jämförandet med andra tydliggörs i respondenternas utsagor, när de beskriver olika tillfällen som de inte har känt sig som svenskar, vilket har skapat en eftertänksamhet kring deras identitet. Vidare menar Jenkins att den presentationen som individen sedan gör, blir avgörande för hur hon uppfattar sig själv (ibid). Med hjälp av Jenkins teori tolkar vi att det är i interaktionen med andra samhällsgrupper, som det skapas en eftertänksamma hos ungdomarna över hur de presenterar sig själva. Eftertänksamheten grundar sig i en osäkerhet kring deras tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder, vilket vi tolkar påverkar ungdomarnas identitet.

Vidare menar Jenkins att det är genom likheter och skillnader som man kan identifiera sig med andra människor och det är även under denna process som grupper skapas (Jenkins 2008:105). Likheter och skillnader var meningsaspekter som vi såg i respondenternas utsagor. Likheter blev explicita när respondenterna beskrev förorten som en plats där de kunde vara sig själva på grund av att deras identitet inte ifrågasattes där. Likheterna fanns även inom olika grupper i förorten, här inkluderades vänner och familj, något som vi tolkar var en av grundstenarna till varför tillhörighetskänslan till förorten var central. Skillnaderna såg vi i respondenternas utsagor då de beskrev att de vid olika tillfällen upplevde att andra människor i samhället inte såg dem som svenskar, vilket fick dem att ifrågasätta sin identitet i den specifika kontexten. Jenkins menar vidare att samtidigt som grupper skapas genom likheter och skillnader är det även genom likheter och skillnader som man vet vilken grupp man tillhör och inte tillhör. Genom att säga vem man är talar man samtidigt om vem man inte är (Jenkins 2008: 103). Här utläste vi en ambivalens hos respondenterna som inte helt kunde identifiera sig med varken den svenska kulturen eller föräldrarnas ursprungskultur. Med hjälp av Jenkins teori tolkar vi att ungdomarnas identitet påverkas när de upplever att skillnaderna mellan föräldrarnas ursprungskultur och den svenska kulturen blir påtaglig. Vi förstår det som att ungdomarna således reflekterar om de ”verkligen” tillhör den svenska kulturen eller inte. Samtidigt påverkas deras identitet när likheterna blir framträdande, det är genom likheter som de kan relatera till förorten och vännerna där. Vi ser likheter med den tidigare forskning av Bauer, Loomis och Akkaris där deras studie visar att ungdomarna som har en invandrarbakgrund inte kan identifiera sig med hemlandet (Schweiz) samtidigt som de kan identifiera sig med hemlandets (Schweiz) ungdomskultur (Bauer, Loomis & Akkaris 2013).

Jenkins menar vidare att i identifieringen med andra kan individen även kategorisera sig själv och andra (Jenkins 2008:106). Kategoriseringen blev tydlig i empirin när respondenterna beskrev valet mellan kategorin invandare och svensk, då respondenterna själva väljer att kategorisera sig som invandrare trotts att de är födda i Sverige. Jenkins beskriver vidare att kategorisering innebär att man har något gemensamt med gruppmedlemmarna oavsett om det är påhittat svagt eller starkt, utgångspunkten är att om det inte finns några likheter överhuvudtaget finns det heller inte ett kollektiv (ibid:132). När Jenkins utgår ifrån fenomenet kategorisering

återkommer begreppet likheter, vilket även kan ses återkommande i vår empiri om så i olika styrka. Det var just till gruppen invandrare som ungdomarna såg likheter, dock i jämförandet med den svenska kulturen. Jenkins beskriver att det är i den kollektiva gruppidentiteten som en grupp skapas. Han tydliggör det perspektivet genom att använda begreppen intern och extern kategorisering. Det innebär att en individ kan kategorisera en grupp (extern) och gruppmedlemmarna kan identifiera sig med gruppen (intern) (ibid:106). I respondenternas svar kunde vi utläsa både de interna och externa identifikationerna. Detta såg vi genom att ungdomarna själva identifierade sig med gruppen invandrare (intern) samtidigt som andra grupper kategoriserade dem som invandrare (extern). Med hjälp av Jenkins teori är vår tolkning att då respondenterna kategoriseras in i en grupp av andra påverkas deras identitet, samtidigt som deras identitet påverkas av att de själva placerar sig i gruppen invandare. Således formas deras identitet på ett speciellt sätt genom att ungdomarna å ena sidan är födda i Sverige samtidigt som de å andra sidan placeras in i kategorin invandare av både sig själva och av andra.

6.2 Familjens påverkan på identitetsskapandet

May menar att jaget inte är något som människan föds med utan det utvecklas i relation till andra människor. Utifrån Mays teori och genom att tolka respondenterna formas således deras själv under besöken till föräldrarnas ursprungsländer genom att de generar olika erfarenheter under besöken. Vidare menar May att tillhörighet kan ske i relation till olikheter, därför spelar positiva och negativa upplevelser en lika central roll för identitetsskapandet (May 2013:93). Positiva och negativa upplevelser var framstående i respondenternas svar. Några upplevde besöken som positiva och harmoniska, medan vissa upplevde kulturella skillnader som fick dem att ifrågasätta sin identitet. May beskriver att det är i relation till människor som man känner en tillhörighet till som självet utvecklas, samtidigt som självet utvecklas i relationer till de människor som man känner att man inte tillhör. Tillhörigheten är ofta osynlig och framträder först när den blir störd eller hotad (May 2013: 94). Ur det empiriska materialet kunde vi utläsa att ungdomarna upplevde att tillhörigheten blev hotad då skillnaden mellan den svenska kulturen och föräldrarnas ursprungskultur blev påtaglig. Vilket resulterade i en upplevelse av en kulturkrock som fick respondenterna att känna en mer central tillhörighetskänsla till den svenska kulturen. Samtidigt som när de upplevde en likhet med föräldrarnas ursprungskultur blev den svenska kulturen

hota då de kände en mer betydande tillhörighetskänsla till föräldrarnas ursprungskultur. Genom att utgå ifrån Mays teori tolkar vi att de upplevelser som ungdomarna har fått tagit del av under besöken i föräldrarnas ursprungsländer har påverkat deras identitet, genom både negativa och positiva upplevelser som de har genererat under besöken till föräldrarnas ursprungsländer.

När olika kulturer möts kan man antingen välja att hålla fast vid den egna kulturen och jämföra skillnader mellan kulturerna, eller så kan de olika kulturerna mötas och skapa en transnationell identitet (May 2013: 110). Vi såg att några respondenter höll fast vid föräldrarnas ursprungskulturer då de enbart deltog i högtider från föräldrarnas ursprungstraditioner. Samtidigt såg vi en tendens av skapandet av en transnationell identitet då några även var delaktiga i både de svenska traditionerna och föräldrarnas ursprungstraditioner. May förklarar att en individs identitet även formas genom traditioner. Hon menar, att ta del av traditioner från barndomen påverkar identiteten även i vuxenlivet (May 2013:107). Traditioner introducerades hos respondenterna under deras uppväxt och oavsett om det var svenskatraditioner, föräldrarnas ursprungstraditioner, eller båda delarna, så tolkar vi resultatet utifrån Mays teori att föräldrarna har en central påverkan på ungdomarnas identiteter. Något som stämmer överens med den tidigare forskningen av Phinney, et al. (2001) där det framkommer att föräldrarna har en central påverkan över ungdomarnas identitetsutveckling. Även Sabatiers tidigare forskning visar på samma resultat där familjerelationer var den variabeln som hade det största inflytandet på ungdomarnas etniska identitet, där anknytningen till föräldrarnas kultur var av en betydande faktor.

6.3 Individens egen uppfattning av sin identitet

Självidentiteten är något som Giddens menar grundar sig i hur individen reflexivt uppfattar sin tillvaro utifrån sin egen levnadshistoria. Han menar att människan i den moderna världen är tvångsmässigt upptagen av att fundera över de risker som finns runt om henne och som kan drabba hennes existens (Giddens 1997:69). Risker var en aspekt som vi kunde tolka ur empirin när det handlade om respondenternas funderingar kring att befinna sig på plaster där de upplevde exkludering. Exkludering var något som de flest respondenterna hade varit med om och som de upplevde grundade sig i deras tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder. Vidare menar

Giddens att om man inte kan skydda självet från dessa risker kan man istället undvika att bli målet för riskerna genom att smälta samman med omgivningen (ibid). Flera av ungdomarnas utsagor indikerade på att de försökte smälta samman med omgivningen genom att anpassa sig i olika situationer, vilket kan tolkas vara ett sätt att undvika risker. En respondent beskrev att hon beter sig på ett visst sätt när hon är med ”svenskar” och på ett annat sätt när hon är med kurder, vilket har gjort att hon kan reglera sin identitet i olika situationer.

Utifrån Giddens teori tolkar vi att ungdomarna i viss mån försöker att undvika olika risker som de anser finns med att ha en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder, vilket de gör genom att försöka smälta in i omgivningen och anpassa sig i olika situationer. Vi ser här en viss likhet med den tidigare forskning av Bauer, Loomis och Akkaris (2013) som menar att ungdomar med invandrarbakgrund har identiteter som är öppna och flexibla, därför intar de olika identiteter beroende på vilken kontext de befinner sig i.

Vidare menar Giddens att i den moderna världen är självet reflexivt på grund av att det finns olika mönster som sammansmälter med självet, ett sådant mönster kan vara alla de val som individen står inför i vardagen (Giddens 1997:102). Hur man skall vara och hur man skall tänka är alla frågor som individen ställer sig i det senmoderna samhället (ibid:89). Frågor som även vi ser i vår undersökning när ungdomarna står inför olika valmöjligheter relaterat till föräldrarnas ursprungstraditioner och till det svenska samhällets förväntningar. Vidare menar Giddens att konsekvenserna av alla de val som finns även bidrar till konsekvenser för livsstilen. Det innebär således, genom att göra ett val, väljer man även en livsstil. En livsstil kan handla om olika val som människan står inför (Giddens 1997:102). Vi menar att ett sådant val kan vara att välja en identitet i olika situationer och i valet skapas automatiskt en livsstil. Enligt Giddens är en livsstil ofta bunden till en specifik miljö. Om individen anser att hon befinner sig i en miljö där hennes livsstil ifrågasätts, kan det medföra att hon känner sig illa till mods (Giddens ibid:104). I respondenternas utsagor ser vi att en sådan miljö kan vara en typisk svenskmiljö som midsommarafton. I en sådan omgivning beskriver respondenterna att de känner sig missplacerade på grund av sin kulturella bakgrund, vilket kan förklaras med att deras livsstil ifrågasätts i den specifika miljön. Den osäkerheten som ungdomarna upplever under midsommarfiranden tolkar vi grundar sig i en osäkerhet kring deras tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder.

Med hjälp av Giddens teori förstår vi det som att ungdomarna i flera olika situationer ifrågasätter sin identitet då de i olika kontexter upplever att de inte passar in. När ungdomarnas val av livsstil ifrågasätts i olika miljöer påverkar det ungdomars självkänsla, genom att de ifrågasätter om de verkligen har en tillhörighet till den specifika platsen.

Related documents