Kandidatuppsats
Samhällsförändring och Social hållbarhet 180 hp
I jakten pa en Accepterad identitet
En sociologisk studie om ungdomar med tillhörighet till
två olika kulturella bakgrunder och deras
identitetsprocess
Sociologi 15 hp
Halmstad 2020-05-28
Level of examination: Degree project 15 Credits Sociology 61-90 Title: The hunt for an accepted identity
Department: Section for Health and Society Author: Helena Kuusk och Assia Hajla Supervisor: Christopher Kindblad Examiner: Marta Cuesta
Abstract
The purpose of this essay is to understand how individuals who are carriers of two cultures feel they are being perceived by other groups in society. We also seek answers to our research question about how individuals who have a belonging to two different cultural backgrounds experienced their identity through the meeting of different groups in society. The respondents are young people born in Sweden and have parents from another country. All the respondents live in Angered, a suburb in Gothenburg. The essay contains material collected from eight semi-structured life-world interviews where we interpret the empiricism through hermeneutic approach. The theory we are using is based on theories from Richard Jenkins, Anthony Giddens and Vanessa May, who with their work declare to explain in what way the adolescents identity is effected by various groups. Our analysis shows that young people who have a belonging to two different cultural backgrounds find themselves in a special situation, as their identity is affected by the differences of society and parents implementing the traditions of origin. Our results show that adolescents who have a belonging to two different cultural backgrounds are adapting to surroundings where differences between them and others becomes evident.
Keywords: Belonging, Identity, Society, Culture, youth, suburb
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3 1.1 Syfte ... 4 1.2 Frågeställning ... 4 1.3 Avgränsning ... 42. Bakgrund och tidigare forskning ... 5
2.1 Mångkulturalism i det svenska samhället ... 5
2.2 Ungdomskulturen i förorten ... 6
2.3 Tidigare forskning ... 7
2.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 10
3. Teori ... 11 3.1 Social identitet ... 11 3.2 Tillhörighet ... 12 3.3 Reflexiv identitet ... 13 3.4 Teoretisk sammanfattning ... 14 4. Metod ... 15
4.1 Val av vetenskapsteoretisk ansats ... 15
4.2 Förförståelse ... 16 4.3 Förstudie ... 16 4.4 Val av forskningsansats ... 17 4.5 Intervjuer ... 18 4.6 Intervjuernas genomförande ... 19 4.7 Urval ... 19
4.8 Databearbetning och analys ... 20
4.9 Validitet ... 21
4.10 Etiska reflektioner ... 22
4.11 Metoddiskussion ... 22
5. Resultat ... 23
5.1 Bakgrund ... 24
5.2 Samhällets påverkan på identitetsskapandet ... 24
5.3 Familjens påverkan på identitetsskapandet ... 26
5.4 Individens egen uppfattning av sin identitet ... 28
5.5 Sammanfattning av resultat ... 29
6. Sociologisk analys ... 30
6.1 Samhällets påverkan på identitetsskapandet ... 30
6.2 Familjens påverkan på identitetsskapandet ... 32
6.3 Individens egen uppfattning av sin identitet ... 33
7. Avslutande reflektioner och Diskussion ... 35
8. Referenslista ... 38
9. Bilaga 1 ... 40
9.1 Bilaga 2 ... 41
1. Inledning
Sverige framställs ofta som det mest framträdande landet inom mångkulturalism genom sin öppna politik. Sverige har dock ändrat inriktning angående mångkulturalism genom åren. I början av 1970 talet publicerade socialdemokraterna den första politiska rapporten baserat på integrering av minoritetsgrupper i samhället. Rapporten belyste immigranters och minoritetsgruppers rätt att själva bestämma i vilken utsträckning de ville inkluderas i den svenska kulturella identiteten och i vilken omfattning de vill bevara den ursprungliga identiteten. Målet skulle också vara att skapa ett samarbete mellan svenskar och migranter för att öka solidariteten dem emellan, samtidigt som det skulle skapas möjligheter för minoritetsgrupper och migranter att delta i de beslut som hade en direkt effekt på dem (Kivisto & Wahlbeck 2013:132). Från 1970 talet kan man uttryckligen säga att inställningen till migranter och minoritetsgrupper innebar en “positiv rätt” för dem att bevara sina gamla traditioner. Sveriges inställning till mångkulturalism har sedan dess ändrat attityd från att fokusera på etniska gruppers rätt att välja kulturell identitet till att istället handla om pluralism och integration i det svenska samhället (ibid:143). Genom integrationen var tanken att alla i populationen skulle få chansen att identifiera sig med det svenska samhället och få känna känslan av den nationella solidariteten (ibid:144).
Även om Sverige framställs som ett mångkulturellt land finns det samtidigt en medvetenhet om att Sverige är ett delat samhälle där människor har olika villkor att forma sina liv (Lidskog & Deniz 2013:57).
En speciellt utsatt grupp är de människor som är födda i Sverige med en eller två föräldrar från ett annat land. En allmän beteckning för att beskriva denna grupp är genom att använda begreppet andra generationens invandrare. I en artikel från Aftonbladet presenterades statistik från statistiska centralbyrån (SCB) som visar att år 2015 beräknades 12,4 procent av Sveriges befolkning som andra generationens invandrare (Peruzzi 2015).
Kamali (1999) beskriver att ungdomar med utländsk bakgrund är en grupp som befinner sig i klyftan mellan familjen och samhället. Han menar att ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder å ena sidan får kämpa med att leva
upp till föräldrarnas gamla övertygelser från hemlandet samtidigt som de får kämpa mot ett samhälle som i många fall exkluderar dem från dess sammanhållning (Kamali 1999: 39). Vi menar att ungdomar generellt är i en period i livet där de förväntas forma en accepterad identitet på egenhand. Ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder har andra livsvillkor då deras identitet påverkas genom att de å ena sidan förväntas rätta sig efter det svenska samhällets normer samtidigt som de å andra sidan förväntas bevara familjens ursprungstraditioner. Vi är medvetna om att varje individs identitet formas genom olika upplevelser och påverkas av olika grupper, men menar att livsvillkoren skiljer hos de ungdomsgrupper som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder då de många gånger förväntas förhålla sig relativt intensivt till två ofta motsatta poler. Den sociologiska relevansen synliggörs utifrån både en individuell nivå och en kollektivistisk sådan. Vi menar att globaliseringen har bidragit till att den enskilda individen reser och flyttar mellan olika platser på ett mer omfattande sätt en tidigare. Det skapar i sin tur att majoritetssamhället kanske inte längre består av den traditionella svensken, utan utgör istället individer som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att förstå hur individer som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av andra grupper i samhället.
1.2 Frågeställning
Hur upplever individen som har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder att deras identitet påverkas av bemötandet av andra grupper i det svenska samhället?
1.3 Avgränsning
Vi har gjort åtta intervjuer med ungdomar mellan 18 och 20 år som är födda i Sverige och har föräldrar från en annan kultur. Intervjupersonerna är bosatta i Angered, en förort i Göteborg vilket är en plats som präglas av etnisk mångfald. Avgränsningen gjordes på grund av att ungdomar är den grupp som brottas med identitetsfrågor på ett komplext plan och som befinner sig i en intervall mellan barndom och vuxenliv (Kamali 1999:19). Samtidigt kämpar ungdomar med etnisk bakgrund med andra faktorer gällande identitet som till exempel känslan av att vara utanför (ibid:37).
2. Bakgrund och tidigare forskning
I det här kapitlet presenterar vi begreppen mångkulturalism och ungdomskultur i förorten, två infallsvinklar som vi anser har en relevans för vårt undersökningsområde. Mångkulturalism menar vi bidrar till en förståelse för hur individer med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder inkluderas i det svenska samhället. Ungdomskulturen å andra sidan skapar en förståelse kring undersökningspersonernas värld. Vidare presenteras tidigare forskning och en sammanfattning av den tidigare forskningen.
2.1 Mångkulturalism i det svenska samhället
Mångkulturalism handlar om att respektera skillnader och i Sverige kan samerna ses som den minoriteters grupp som har format synen på begreppet.
Sverige har ofta skildrats som det land som är ledande inom mångkulturalism. I världen har Sverige haft denna ledande ställning tillsammans med Kanada och Australien och i Europa tillsammans med Storbritannien och Nederländerna. Efter terrorattacken 2001 förlorade Storbritannien och Nederländerna dock den positionen. (Kivisto & Wahlbeck 2013:140).
Sedan 1970 talet har Sverige varit en av de starkaste representanterna när det handlar om mångkulturalism inom politiken (ibid:142). Inställningen har sedan dess varit relativt oförändrad om inte annat i jämförelse med andra europeiska länder, som ofta tar avstånd från mångkulturalism i politiska sammanhang (ibid:140). Under 1970 talet hade Sverige en positiv inställning till mångkulturalism, då grundtanken var allas lika rätt att själva välja i vilken omfattning de ville inkluderas i den svenska kulturen och i vilken omfattning man ville bevara den ursprungliga kulturen. Grundtanken i relation till begreppets innebörd kan ses som ett positivt sätt att närma sig mångkulturalism, då begreppet har en gynnsam inställning till skillnader. Vad det i grunden handlar om är således i vilken omfattning Sverige faktiskt tillämpade mångkulturalism i praktiken. De dyker ofta upp två specifika frågor när man talar om mångkulturalism. Den första är, i vilken omfattning etniska minoritetsgrupper skall få statligt stöd för att bedriva separata skolor, ålderdomshem eller förskolor. Den andra frågan fokuserar på vilket sätt lagen skall regleras så att etniska minoritetsgrupper kan utföra religiösa och kulturella handlingar. Om man utgår ifrån begreppet mångkulturalism och dess faktiska mening, skulle tillexempel halalslakt vara fullt möjligt i det svenska samhället, men på grund av att det betraktas som djurplågeri är det en olaglig
handling. Dessa två frågor fick i alla fall inte från början något direkt stöd av den svenska nationen (ibid:143). Vidare finns det de som är kritiska till begreppet mångkulturalism då de menar, om fokuserar på skillnader så skapas i sin tur segregerade områden och getton uppstår (ibid).
Den positiva inställningen som Sverige hade till mångkulturalism under 1970 talet kom sedan att ändras. År 1997 lanserades ett nytt politiskt mål som hade fokus på invandares rätt till integrering i samhället. Målet var att hela den svenska populationen skulle ha samma chans att kunna identifiera sig med det svenska samhället och på så sätt få en bredare förståelse för ”svenskheten”. Idén var att etniska minoritetsgrupper skulle vara mer inkluderade i de svenska institutionella arenorna så att populationen även representerade etnisk mångfald. Grundtanken var allas lika rätt att få känna en känsla av den svenska solidariteten (ibid:144)
2.2 Ungdomskulturen i förorten
Flera storstäder i Sverige har stora segregerande bostadsområden som präglas av invandare och andra generationens invandare. Ofta är dessa grupper unga och fattiga och bor i hyreslägenheter (Lidskog & Deniz 2009:140). Ove Sernhede är en forskare som har utfört en studie om ungdomar som bor i ett av Göteborgs segregerade områden, där han fokusera på ungdomskulturen och dess påverkan på ungdomars identitet. En central aspekt i debatten om invandrarungdomars situation i det svenska samhället handlar ofta om att de befinner sig mellan två kulturer, Ove Sernhede kallar det för “kulturell identitetsdiffusion”. Vilket innebär att man utvecklar en identitet mellan två kulturer, den “egna” kulturen och den “svenska” kulturen och att man här måste göra ett val att antingen ansluta sig till sina föräldrars kultur eller integreras i det svenska samhället. Det betyder att man som individ måste ha tillhörighet i den ena eller den andra kulturen (Sernhede 2012: 22). Denna syn på identitetsdiffusion är något som Sernhede ser som problematiskt, han menar att identitetsskapandet inte alltid behöver handla om att man står i klyftan mellan kulturerna för att sedan välja. Även om familjen och skolan påverkar identitetsskapandet så menar han att ungdomar även utvecklar identiteter genom kamrater från alla världens hörn, således ser Sernhede ungdomskulturen som ett centralt element i sökandet efter sin identitet (Sernhede 2012:23). Vad Sernhede vill ta fasta på är att i de multikulturella förorterna ses en ny typ av kultur växa fram. Här handlar det inte om en kultur som utvecklas
genom en gränsdragning av den etniska tillhörigheten, utan det handlar om en kultur som växer fram i ett komplext mönster av en sammansmältning (ibid:241).
2.3 Tidigare forskning
Den tidigare forskning som vi kommer att presentera här nedan belyser framförallt ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder i ett mångkulturellt samhälle och hur deras identitet påverkas av olika grupper.
Identitetsprocessen hos ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder
Bauer, Loomis och Akkaris (2013) har publicerat artikeln ”Intercultural immigrant
youth identities in contexts of family, friends, and school” som handlar om ungdomar
med invandrarbakgrund. Artikeln belyser ungdomarnas perspektiv över sin etniska identitet. För att skapa en förståelse för ungdomars identiteter utgår författarna från att en identitet i en storstad som Geneve är dynamisk, flytande och multidimensionell. Det som framkommer i studien är att ungdomar med en invandrarbakgrund som är bosatta i Geneve har identiteter som komplexa, dynamiska och situationsanpassade. Det innebär att ungdomarna intar olika identiteter beroende på i vilken kontext de befinner sig i. Vad som framkom var även att ungdomarna inte hade ett direkt intresse för ämnen som handlade om kulturella identiteter, där emot hade de ett intresse för ungdomskulturen. Att inte diskutera den kulturella identiteten innebär inte ett ointresse från ungdomarnas sida, utan det är enbart något som inte prioriteras i samtalen dem emellan. Även om etnisk och kulturell mångfald kan sägas vara accepterad mellan ungdomar i Geneve, så gäller inte samma sak inom lingvistiken. Även om Geneve är ett land som präglas av etnisk och kulturell mångfald och inkluderar fyra officiella språk, så är franska det språket som är framstående. Här spelar det ingen roll vart man kommer i från, i Geneve talar man franska. Författarna menar att på grund av på den variation av språk som finns inom familjen antar ungdomarna olika grad av en monokulturell identitet. I en familj där de enbart talar franska hemma visar på att familjen har internaliserat det officiella franska språket lokalt. Vidare framkommer det i resultatet att många ungdomar inte kan identifiera sig med hemlandet (Schweiz) samtidigt som de kan identifiera sig med hemlandets ungdomskultur. Några ungdomar i undersökningen menar att om man skall kunna skapa en tillhörighetskänsla till en nation, behöver man integreras i den kulturen.
Vidare beskriver Bauer, Loomis och Akkaris (2013) att ungdomarna identifierar sig som utlänningar i Schweiz samtidigt som de identifierar sig som schweizare när de befinner sig i föräldrarnas ursprungsland. Något som de beskriver till stor del grundar sig i andras åsikter om ungdomarnas kulturella identiteter. Vidare framkom det att ungdomarna talade om föräldrarnas ursprungsland i termer som ”mitt land”.
Betydelsen för identitetsskapandet hos barn som har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder
Bak och Von Brömssen (2010) har utfört en kvalitativ studie om tillhörighet i mångkulturellt område i Sverige. Artikeln ”Interrogating Childhood and Diaspora
Through the Voices of Children in Sweden” syftar till att belysa barn som har
tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder och dess betydelse för identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på respondenternas försök att omfamna flera tillhörigheter utan att känna sig splittrade. Resultatet visar att släkt och språk är centrala element för respondenternas känsla av tillhörighet. Platsen som släkten befinner sig på är även den platsen som barnen känner en starkare tillhörighet till. Respondenterna kände tillhörighet till både Sverige och föräldrarnas ursprungsländer, det som utmärkte sig var deras sätt att tala om de båda länderna. Sverige beskrev det som sitt hem och föräldrarnas ursprungsland som sitt hemland. Samtidigt var Sverige de land som barnen såg som sitt framtida hem.
Dubbel kulturell tillhörighet och den självupplevda interaktionen
Zheng Wu, Christoph M. Schimmele och Feng Hou (2011) har skrivit en artikel
”Self-perceived integration of immigrants and their children” som handlar om ungdomar
med invandrarbakgrund och deras känsla av tillhörighet till Kanada. Artikeln utgår ifrån att ta reda på om det finns någon skillnad i hur olika generationers invandrare upplever tillhörighet i Kanada, men även hur olika generationer upplever att de inte hör hemma i Kanada. De beskriver att tidigare studier som har handlat om integration av migranter och deras barn för det mesta har fokuserat på den socioekonomiska aspekten. Wu, Schimmele och Hou (2011) studie däremot riktar in sig på deras självupplevda integration. Resultatet visar att upplevelsen av integration inte har någon påverkan över generationer. Däremot visar studien att trots att Kanada är ett multikulturellt land har första generationens invandrare svårare att känna sig som hemma på grund av hudfärg, etnisk status och religion. Wu, Schimmele och Hou
tolkar att det kan bero på att första generationens invandrare möter utmaningar i interaktionen med andra kanadensare på grund av att de har svårare anpassa sig till det sociala livet. Vidare visar resultatet att tillhörighetskänslan som olika grupper har till Kanada, beror i stor utsträckning på om man upplever Kanada som sitt hem eller inte. Samtidigt som det beror på i vilken omfattning man upplever inkludering och exkludering i samhället. Andra generationens invandrare är den grupp som känner sig mer bekväma i samhället samtidigt som upplevelsen av diskriminering är vanligare bland andra generationens invandrare än första generationens invandrare. Avslutningsvis menar författarna att de flesta invandrare har förmågan att adoptera Kanada som sitt hem och att de över tid lyckas att anpassa sig till det sociala livet.
Påverkande faktorer kring ungdomars etniska identitet
Phinney, et al. (2001) artikel ”The Role of Language, Parents, and Peers in Ethnic
Identity Among Adolescents in Immigrant Families” genomfördes genom en
kvantitativ metod som fokuserar på invandrarungdomar och deras föräldrar i Amerika. Studien utgår ifrån tre påverkande faktorer kring ungdomar med etnisk identitet, det etniska språkets betydelse, familjens bevarande av kultur och social integration med vänner från samma etniska grupp. Studien visar att språket är en central del som för samman ungdomarna med familjens ursprungskultur. Även den sociala integrationen med vänner från samma etniska kultur sågs ha en signifikant betydelse för ungdomarnas etniska identitet. När det handlar om föräldrarnas påverkan, stämde det överens med de förväntningar som författarna hade. I studien blev det tydligt att föräldrarna bidrog genom deras språkliga kunskaper i utvecklingen av ungdomarnas etniska identiteter.
Påverkande faktorer kring ungdomars kulturella identitet
Cloette Sabatiers (2007) artikel ”Ethnic and national identity among
second-generation immigrant adolescents in France: The role of social context and family”
handlar om hur ungdomars kulturella identitet påverkas av olika grupper i samhället. Hennes studie utspelar sig i Frankrike som är ett multikulturellt land med måttliga nivåer av etnisk mångfald och migration. Studien är kvantitativ undersökning och är baserad på 365 stycken andra generationens invandrar ungdomar och deras föräldrar. Studien syftar till att skapa en förståelse för ungdomars kulturella identiteter och hur
de påverkas av olika grupper. Sabatier förklarar att kulturella identiteter formas i olika sammanhang, genom socialisering med vänner samt attityder från olika samhällsgrupper men också i relation till ungdomarnas föräldrar. En central aspekt i hennes forskning är ungdomarnas förmåga att växla mellan två olika kulturer och förhandla om sin egen identitet på ett sådant sätt så att de fortfarande upprätthåller sitt band med familjen, samtidigt som de uppnår fullt medborgarskap. Resultatet i hennes studie visar att den etniska identiteten är den som framkommer tydligast hos ungdomarna, vilket hon menar kan bero på att kollektivistiska världen oftare överförs än individuella världen inom invandrarfamiljer. Sabatier såg även att familjerelationer var den variabeln som hade det största inflytandet på den etniska identiteten, där anknytningen till föräldrarnas kultur var av en betydande faktor. Däremot hade föräldrarna inget inflytande över ungdomarnas nationella identitet.
2.4 Sammanfattning tidigare forskning
Problemet som vi ser är att ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder är i en speciell situation då deras identitet både påverkas genom samhällets förväntningar och deras familjers ursprungstraditioner, två poler som ofta är relativt olika. Den tidigare forskning som presenteras här ovan belyser en liknande problematik. I Bauer, Loomis och Akkaris (2013) artikel framkommer det att ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder intar olika identiteter beroende på olika situationer och kontexter. Även i Bak och Von Brömssens studie framkommer det att barn som har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder försöker att ta till sig flera tillhörigheter utan att känna sig tudelade och att det i sin tur har en betydelse för deras identitetsprocess. Wu, Schimmele och Hou studerar olika generationers invandares självupplevda integration. De belyser att ungdomar med en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder är den grupp som oftast upplever exkludering i samhället.
Phinney, et al. (2001) artikel fokuserar på ungdomar som har föräldrar från ett annat land och den påverkan som vänner, språk och familj har kring ungdomarnas identitetsutveckling. Sabatiers (2007) artikel kan sägas vara den som ligger närmast vår forsknings fråga, då hon studerar hur ungdomar som har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder påverkas av samhället, familjen och vänner. Det som framkommer är att familjen har en central betydelse för ungdomarnas identitets utveckling.
3. Teori
Under det här kapitlet kommer vi att presentera de teorier som vi har valt att använda för tolkning av empirin som presenteras i analysen. Teorierna är valda med eftertänksamhet för att på ett tydligt sätt kunna studera studiens problem och vidare relatera teorierna till uppsatsens syfte och frågeställning. Teori kapitlet avslutas med en sammanfattning av teorierna.
3.1 Social identitet
Enligt Jenkins är alla mänskliga identiteter sociala identiteter som formas i interaktionen mellan människor, utan interaktionen skulle inte identiteter kunna existera. Det är i mötet med andra människor och grupper som vi skapar en uppfattning av vilka vi är. En individs identitet eller en individs identiteter är alltid mångdimensionell eller mångdimensionella och under en ständig förändring vilket innebär att de hela tiden utvecklas (Jenkins 2008:17).
Jenkins lutar sig mot Goffmans begrepp intrycksstyrning som beskriver hur vi som människor till viss del kan kontrollera vilket intryck som vi sänder till andra, vi kan däremot inte helt kontrollera hur mottagaren uppfattar intrycket. Här handlar intrycksstyrningen om att söka en typ av acceptans inom kollektivet. Vilket kan förklaras genom att individen skapar en självbild samtidigt som hon skapar en profil för allmänheten. I Interaktionen mellan vår självbild och den profil som skapas beskriver Jenkins som en process av identifiering. Det är i identifieringsprocessen som individen funderar över hur hon introducerar sig själv i jämförandet med andra. Presentationen som individen sedan gör blir avgörande för individens självuppfattning (ibid:42). Vidare beskriver Jenkins att människan i identifieringsprocessen inte enbart identifierar sig själva utifrån sin egen självbild eller den bild som hon tror andra har av henne, utan individen identifierar även andra samtidigt som hon blir identifierade av andra. Jenkins teori om social identitet fokuserar således både på en individuell nivå och en kollektivistisk sådan. (ibid).
Genom människans förmåga att kunna identifiera sig själv med andra, kan hon även kategorisera sig själv och andra. Den kollektiva gruppidentiteten som skapas i en grupp är intern och den externa utgörs av kategorisering. Det innebär att människor kan kategorisera en grupp och att gruppen själv kan identifiera sig med
gruppmedlemmarna (ibid:106). Kategorisering i sig innebär att man har något gemensamt med gruppmedlemmarna oavsett om det är påhittat svagt eller starkt. Utgångspunkten är, att om det inte finns några likheter överhuvudtaget finns det heller inte ett kollektiv (ibid:132).
Likheter och skillnader är genomgående begrepp i Jenkins teori. Han menar att det är i relationen med andra människor som man kan identifiera sig genom likheter och skillnader och det är under denna process som grupper skapas (ibid:105). Det är i jämförandet med andra grupper som individen upptäcker vilken grupp hon tillhör. Genom att säga vem man är talar man samtidigt om vem man inte är, således talar det också om vilka människor som man har ett gemensamt intresse med (Jenkins 2008:105)
3.2 Tillhörighet
Vanessa Mays teori om tillhörighet beskriver hon som en process som sker i relation till andra människor. Hon menar att jaget inte är något som människan föds med, utan jaget utvecklas i relation med andra. Här ser hon att relationen till vår omgivning är mångfacetterad och menar att även vår erfarenhet av tillhörighet är det (May 2013:5). Vidare använder May begreppet tillhörighet framför identitet, hon menar att tillhörighet på ett tydligare sätt fokuserar på vad som kopplar ihop människor med varandra. Tillhörighet går bortom sfären över vad teorier om identitet vanligtvis handlar om, då tillhörighet här handlar om kontakter till andra människor, men även platser och materiella ting (ibid:9). May menar att det som utgör vår tillhörighet, är i relation till andra människor som man känner att man har en tillhörighet till, men även till dem som man känner att man inte tillhör. Därför kan tillhörighet även vara i relation till olikheter. Tillhörigheten är ofta osynlig och framkommer först när den blir störd eller hotad (ibid:93).
Vidare menar May att en plats inte är naturligt meningsfull, utan den uppfattas som meningsfulla av människor som lever där. Det är kopplingen till platsen som gör att vi utvecklar olika känslor av tillhörighet, men även till människor som man delar relationen av platsen med. Den personliga känslan för en plats blandat med delade fantasier ger individen ett känslomässigt svar huruvida hon känner sig hemma eller inte. (ibid:142).
Människan kan inte välja om hon vill tillhöra en social grupp, relation eller kultur samtidigt menar May att det är omöjligt att välja att identifiera sig med alla. Kultur menar hon handlar om ett delat sätt att se på värden, om tankar och handlingar som i sin tur bildar kollektiva identiteter. Det är utifrån dessa kollektiva identiteter som det skapas en syn på vi och dem (ibid:96). Gruppers sätt att handla och tänka har en relation till traditioner. Traditioner ser May som en del i identifieringsprocessen, det är genom traditioner som människan skapar en förståelse över vem hon är. Även om traditioner ofta införlivas i barndomen så är det något som följer människor genom hela livet därför skapas även identiteter ur traditioner (ibid:101).
3.3 Reflexiv identitet
Att människan i den moderna världen är reflexiv och kan ha kontakter globalt genom handel, kommunikation och resor är en ordinär uppfattning. Giddens däremot menar att den reflexiva moderniteten sträcker sig så långt, som ända in i självets kärna, något som han kallar för ett reflexivt projekt (Giddens 1997:45). Hans teori innebär att moderniteten är reflexiv i den bemärkelsen att samhället och självet är ömsesidigt förbundna med varandra på en global nivå (ibid:44). I det moderna samhället är det global och det lokala i en ständig växelverkan med varandra. Det betyder att de sociala kontakter en människa har på avstånd påverkar människan i vardagslivet vilket i sin tur kan bidra med olika konsekvenser för individens identitet. Det reflexiva projektet innebär att självet formas genom alla de intryck som sträcker sig över en enorm räckvidd, något som inte var möjligt i det traditionella samhället. De sociala kontakter en människa har på avstånd påverkar således människan i vardagslivet, vilket i sin tur kan bidra med olika konsekvenser för individens identitet. (ibid:45). Det reflexiva projektet innebär även ett ställningstagande för individen när det handlar om alla de valmöjligheter som hon står inför. Giddens menar att i det moderna samhället har individen en komplex mångfald av val samtidigt som individen får föga vägledning över hur hon skall välja. Vem man skall vara, eller hur man skall välja är alla frågor som individen ställer sig under moderniteten (ibid:89) Konsekvensen av alla modernitetens komplexa val påverkar även livsstilen. Under högmoderniteten följer individen livsstilar under ett slags tvång, vilket innebär att individen tvingas till att göra ett val, det finns alltså inget annat val än att välja. Livsstil i det moderna samhället är inget som går i arv som i de traditionella samhällena, utan kan snarare ses som något som läggs till. En individs livsstil går att
relatera till klädvanor, matvanor, handlingssätt och umgängesmiljöer men handlar även om djupare val i individens liv (Giddens 1997:102). En livsstil är kopplat till en specifik handlingsmiljö, därför kan livsstilen handla om att bli en del av dessa miljöer. Då individen är i miljöer som ifrågasätter hennes livsstil, kan hon därför känna sig obekväm (Giddens 1997:104). Det reflexiva självet är allomfattande och inkluderar alla de frågor som individen ställer sig utan att egentligen reflektera över varför frågan överhuvudtaget ställs, vad gör jag? Hur andas jag? Vad känner jag? Är exempel på sådana frågor (ibid:96). Vidare är självidentiteten något som Giddens menar grundar sig i hur individen reflexivt uppfattar sin tillvaro utifrån sin egen levnadshistoria. Han menar att människan i den moderna världen är tvångsmässigt upptagen över att fundera på de risker som finns runt om henne och som kan drabba hennes tillvaro (ibid:69). Genom att skydda självet från dessa risker kan man istället undvika att bli målet för riskerna genom att smälta samman med omgivningen (ibid). 3.4 Teoretisk sammanfattning
För att skapa oss en förståelse för hur individer som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av olika grupper i samhället har vi utgått ifrån tre teorier som kompletterar varandra. Vi börjar med Richard Jenkins teori om social identitet som fokuserar på den sociala identiteten på både individuell och kollektivistisk nivå. Hans teori utgår ifrån hur grupper i samhället skaps genom likheter och skillnader, men även genom kategorisering. Något som vi menar är en relevant teori för oss att använda i analysen när vi skall tolka den påverkan som olika grupper i samhället har på ungdomarnas identiteter. Vi valde även att utgå ifrån Vanessa Mays teori om tillhörighet för att i analysen tolka i vilken grad ungdomarnas familjerelationer formar deras identitet. May fokuserar en relativt stor del på kulturell tillhörighet vilket vi menar är relevant för tolkning av empirin. Till sist utgår vi ifrån Anthony Giddens teori för att tolka ungdomarnas eget perspektiv kring att tillhöra två olika kulturella bakgrunder. Giddens fokuserar på hur det moderna samhället transformerar vardagslivet och där självet försöker att anpassa sig efter dessa förändringar. Genom att använda Giddens teori i förhållande till individens perspektiv innebär en möjlighet för oss att förstå hur respondenternas själv reflexivt utvecklas i relation till olika samhällsfenomen och familjerelationer. Vi anser att dessa tre teorier kompletterar varandra genom att alla fokuserar på identitetsprocessen, men ur något olika perspektiv. Giddens använder begreppet reflexiv identitet för att tydliggöra individens
förmåga att reflexivt kunna välja bland alla de valmöjligheter som globaliseringen för med sig. Jenkins däremot fokuserar inte på globaliseringen som ett en del av självutvecklingen, utan han belyser den sociala interaktionen mellan människor och grupper. Tillskillnad från Giddens och Jenkins använder May begreppet tillhörighet istället för identitet för att uppmärksamma de faktorer som förenar människor med varandra. Teoriernas olika infallsvinklar ger oss varierande verktyg att tolka ungdomar som är bärare av två kulturer i deras identitetsprocess.
4. Metod
I det här kapitlet kommer val av metod att presenteras. Vi kommer att ge en översikt över de olika överväganden och tillvägagångssätt som har präglat studiens utförande. Vi presenterar vald forskningsmetod och urval samt tillvägagångssättet för insamling och analysering av empirin. Vi kommer även att beröra vår egen förförståelse och den förstudie som har gjorts samt undersökningens etiska överväganden och validitet.
4.1 Val av vetenskapsteoretisk ansats
I grunden handlar hermeneutiken om att förstå och tolka texter. Det centrala inom hermeneutiken är att forskaren som analyserar en text även skall försöka få fram det perspektiv som dess grundare av texten har haft (Bryman 2009: 370). Vilket innebär att tolkningen av en text medför en gemensam förståelse av mening (Kvale & Brinkmann 2012:66). För att tydliggöra och symbolisera tolkningsprocessen används ofta den hermeneutiska cirkeln. Här visar cirkelrörelsen hur en text bryts ner i olika delar, för att sedan tolka varje del enskilt och för att därefter relatera dem till helheten. Det innebär att man i cirkelrörelsen hela tiden pendlar mellan delen och helheten (Kvale & Brinkmann 2012: 226). Inom forskningssammanhang används ofta en spiral istället för en cirkel för att visa hur man tränger ner i fenomenets kärna för att skapa sig en djupare förståelse (Sjöberg & Wästerfors 2008: 103).
Det finns de forskare som har en negativ syn angående tolkning i forskningssammanhang då de hävdar att en forskning skall vara värderingsfri (Bryman 2009: 24). Positivister kan ses utgöra en sådan grupp, då kunskap enligt positivismen är vetenskaplig baserad på fakta (ibid). På ett enklare sätt kan man skilja de båda vetenskapsteoretiska ansatserna åt genom att belysa hur positivismen
fokuserar på att förklara medan hermeneutiken koncentrerar sig på att förstå (ibid: 26).
Vi ser hermeneutiken som relevant för undersökningen då studien inte syftar till att förklara eller generera hypoteser som sedan skall prövas (ibid: 24). Vi har som avsikt att skapa en djupare förståelse över hur individer som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av andra grupper i samhället. Således är det genom deras berättelser som vi genom tolkning, skall försöka skapa en gemensam syn av mening.
4.2 Förförståelse
Inom hermeneutiken är förförståelse en central aspekt, då forskaren oftast själv är en människa som har vuxit upp i samma livsvärld som den hon studerar. Det innebär att förförståelsen är en grundsten i forskarens vardagsförståelse och är oundviklig när man skall förstå ett fenomen. (Aspers 2013: 38). Då vår studie inspirerats av hermeneutiken såg vi det som en viktig aspekt att lyfta fram vår egen förförståelse i den här processen. Vi som utför den här undersökningen kan båda på något sätt relatera till undersökningspersonerna, då vi själva har föräldrar från ett annat land. En av oss har en pappa från Estland och har aldrig känt sig annorlunda behandlad på grund av sin tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder, medan en av oss är uppvuxen i en förort i Göteborg, med två föräldrar som kommer från Kurdistan. Den av oss som har föräldrar från Kurdistan har flera gånger upplevt exkludering på grund av att tillhörigheten till två olika kulturella bakgrunder men även att föräldrarnas ursprungskultur genomsyrar identitetsutvecklingen. Tillskillnad från den av oss som har en pappa från Estland som aldrig har känt sig annorlunda behandlad på grund av tillhörigheten till två olika kulturella bakgrunder, utan får istället ofta påminna sig själv om att pappan inte är född i Sverige. Vi anser att våra skilda upplevelser kan vara en fördel då de skapar ett bredare perspektiv av förståelse över respondenternas identitetsprocess.
4.3 Förstudie
För att en forskare skall kunna bedriva en framgångsrik forskning, behövs en grundläggande vardaglig kännedom om fältet. Om forskaren inte har haft tidigare kontakt med fältet kan hon ställa sig frågande över vad respondenterna pratar om. För
att lära känna fältet behöver man därför integreras med det, vilket kan ske genom en förstudie (Aspers 2013:74).
Vi gjorde en förstudie med en informant som är en integrerad person inom det fältet som vi har som avsikt att undersöka. Personen är inte okänd för oss, utan är en person som en av oss tidigare har arbetat med. Aspers menar att det kan vara svårt att hitta informanter till förstudien och att det inte är ovanligt att informanten kan vara någon som forskaren känner. Vidare kan informanten introducera forskaren in i det fältet som hon skall studera (Aspers 2013: 15). Det var genom förstudien som vi fick kontakt med många av de ungdomar som ingår i vår undersökning.
Själva förstudien genomfördes genom en enklare intervju med informanten, som själv har erfarenhet av att leva i klyftan mellan två kulturer. Intervjupersonen är 18 år och bosatt i en förort utanför Göteborg.
Syftet med förstudien var att vi ville lära känna fältet och känna efter om vår forskningsfråga var formulerad på ett sådant sätt att den gick att studera i verkligheten. Aspers menar att man efter en förstudie kan upptäcka brister i materialet och därför kanske behöver reflektera över val av teori, metod och empiriskt material (Aspers 2013: 16). Då vi gjorde en testintervju med informanten upptäckte vi att vissa frågor behövdes omformuleras samtidigt som vi lade till frågor i intervjuguiden som vi tyckte saknades.
4.4 Val av forskningsansats
Det finns olika metoder för att angripa ett forskningsproblem och då man använder hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats kan den kvalitativa metoden ses som lämplig. Det som utmärker den kvalitativa forskningsstrategin är att den fokuserar på att studera människor och den sociala verkligheten som de lever i, för att sedan kunna återspegla aktörernas verklighet på ett meningsfullt sätt. Det innebär att om man skall kunna förstå en annan människas livssituation och ta del av det som sker i en annan människas medvetande, behövs det göras i ett direkt samspel mellan människor (Bryman 2009:264). Tillskillnad från den kvalitativa metoden kan forskare även använda en kvantitativmetod. Man kan skilja dem båda åt genom att förklara hur den kvantitativa undersökningen grundar sig på det naturvetenskapliga synsättet medan kvalitativa undersökningen grundar sig på tolkningssynsättet (ibid: 263). Vilken metod som skall användas beror på forskningsproblemet och den specifika
frågeställningen som man utgår ifrån (Holme & Solvang 1997:14). Då vi har som avsikt att använda hermeneutiken för att tolka och skapa en förståelse för ungdomars identiteter formas då de har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder menar vi att den kvalitativa ansatsen är lämplig för undersöknings syfte. Vidare är avsikten med undersökningen att studera och tolka människors identiteter i deras sociala verklighet. Vilket gör att vi anser den kvalitativa metoden som mer användbar än den kvantitativa, då den kvalitativa forskaren utgår mer från tolkningssynsättet än den kvantitativa forskaren (Bryman 2009: 263).
4.5 Intervjuer
Den kvalitativa forskningen rymmer flera olika metoder där den kvalitativa intervjun är en av dem (Bryman 2009: 251). Kvalitativa intervjuer kan förklaras som en process som producerar kunskap genom samtal. Samtalen har en struktur och ett syfte, där forskaren är den som kontrollerar situationen (Kvale & Brinkmann 2012: 19). Genom att använda hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats kan den kvalitativa forskaren analysera intervjuer som texter (ibid: 67). För att närma sig intervjupersonens vardagsvärld används ofta en halvstrukturerad livsvärldsintervju (ibid: 39). Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun har sitt blickfång i respondenternas levda värld där målet är att utvinna respondenternas beskrivningar av livsvärlden för att sedan tolka fenomenets betydelse (ibid: 19).
I kontrast till den halvstrukturerade intervjun finns den strukturerade intervjun. Målet med den strukturerade intervjun är att kontexten för samtliga intervjuer skall vara det samma och att de svar som framkommer skall kunna sammanställas på ett jämförbart sätt (ibid: 358). Fördelen med att använda en halvstrukturerad intervju är att man skapar sig en förståelse av aktörens utsagor i förhållande till mening. Nackdelen däremot är att det blir svårare att analysera empirin då man har ett mer omfattat textmaterial (Aspers 2013: 14). Då vi utgår ifrån hermeneutiken i undersökningen, är vi ute efter att tolka och förstå intervjupersonernas egen livsvärld således anser vi att den halvstrukturerade livsvärld intervjun är den som är lämpligast att använda i vår undersökning. Den strukturerade processen skulle göra det omöjligt för oss att komma åt det meningsskapande som vi är ute efter.
4.6 Intervjuernas genomförande
I arbetet med en halvstrukturerad intervju skapas en intervjuguide som är mindre specifik än vid en strukturerad intervjumetod. Intervjuguiden kan ses som en minneslista över de områden och frågeställningar som skall täckas i den halvstrukturerade intervjun. (Bryman 2009, 304). Aspers menar att det finns vissa nackdelar med att arbeta utifrån en intervjuguide då det finns en risk att intervjuaren utgår ifrån sitt eget perspektiv och sina egna frågor i en sådan bred skala, att det inte ges utrymme för informanten att lyfta fram sitt perspektiv. (Aspers.2011:143)
Vi skapade tillsammans en intervjuguide (se bilaga 2) där de frågor som vi formulerade fram behandlades under tre olika teman: samhällets påverkan på
identitetsskapandet, familjens påverkan på identitetsskapandet och individens egen uppfattning av sin identitet. Under intervjuerna ställde vi även rad olika följdfrågor
för att få mer utvecklade svar, där av varierar intervjuerna tidsmässigt. Generellt tog varje intervju cirka tjugo minuter. Under intervjuerna var vi medvetna om att vår förförståelse kunde styra intervjuerna, därför lät vi alltigenom intervjuernas gång försöka låta respondenternas perspektiv vara i fokus.
Vi började att kort informera om syftet med intervjun och att intervjun skulle spelas in, vi frågade även respondenterna om de hade några frågor före det att intervjuerna startade. Genomgående under intervjuerna koncentrerar vi oss även på respondenternas kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall. Något som Kvale och Brinkmann menar kan berika tolkningen av intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2012:194).
4.7 Urval
Vårt syfte med undersökningen var att intervjua ungdomar som bor i ett mångetniskt samhälle och valde av bekvämlighetsskäl förorten Angered för att bedriva vår undersökning. En av oss som deltar i studien har vuxit upp i närheten av Angered och har därför kunskap om området. Målgruppen som vi har intervjuat är åtta ungdomar i åldrarna 15 till 18 år, alla är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Vilket innebär att alla informanterna har tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder. För att välja ut informanterna till undersökningen använde vi oss av en blandning av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Ett bekvämlighetsurval består av sådana personer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Således är ett snöbollsurval i viss bemärkelse också ett bekvämlighetsurval, men handlar om att forskaren initialt
får kontakt med människor som är relevanta för undersökningen och använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter (Bryman 2009:313). Vi fick dels kontakt med informanterna via vårt sociala nätverk som har tillhandahållit oss telefonnummer till olika undersökningspersoner. Vi fick även kontakt med informanter via individen som deltog i vår förstudie, där av kan en kombination av ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval återspeglas i vår undersökning.
4.8 Databearbetning och analys
En vanlig företeelse inom kvalitativa undersökningar är att man får tal del av ett omfattande textmaterial som ofta bygger på intervjuer, materialet kan vidare skapa vissa svårigheter när det sedan skall analyseras (Bryman 2009: 372). Det finns däremot vissa verktyg som gör det enklare att hantera intervjuanalysen. Ett sådant verktyg kan vara att koda materialet. Kodning bidrar till en struktur i intervjutexter, där man letar efter vissa nyckelord för att underlätta identifieringen av ett uttalande (Kvale & Brinkmann 2012: 217). Kodning används ofta inom grundad teori, innehållsanalys och datorstödd analys (ibid:218).
Då vi använder hermeneutiken som vetenskapsteoretisk anastas fokuserar vi på meningstolkning av en text. Det är centralt att komma ihåg att hermeneutiken inte är en metod som tillämpas stegvis utan inom hermeneutiken finns det multipla tolkningar, humanister har tillexempel använt metoden för att komma åt giltiga tolkningar av religiösa och juridiska texter. Således är grundtanken i hermeneutiken att man som forskare skall få en djupare förståelse av mening av intervjupersonernas egna levda värld. Samtidigt finns det de som är kritiska till att analysera en text genom tolkning av mening, på grund av att olika uttolkare får olika innebörd av texten. De finns även kritiker som menar att hermeneutiken i tolkningen av en text enbart ifrågasätter någon annans mening. (ibid:227). I vår analys försöker vi att tillämpa den hermeneutiska cirkeln, vilket innebär att texten som helhet tolkas genom de enskilda delarna, för att sedan relateras till helheten (ibid:226). Det innebär att vi läste igenom texten och plockade ut vissa delar som var framträdande i varje text och analyserade sedan dem tillsammans. Vi har i analysen varit inspirerade av Kvale och Brinkmanns (2012) meningstolkning för att skapa förståelse för ungdomar som har tillhörighet i två olika kulturella bakgrunder.
4.9 Validitet
För att en forskning skall utföras på ett så giltigt sätt som möjligt utgår Bryman från fyra kriterier: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och äkthet (Bryman 2009).
Trovärdighet innebär att man involverar respondenterna när underökningen är
avslutad vilket kan göras genom att man delar med sig av det resultat som framkommer i studien. Det är respondenternas sociala verklighet som forskaren studera och därför måste de också få en chans att godkänna om forskaren har tolkat dem rätt (Bryman 2009:258). Överförbarhet implicerar att forskaren ska redogöra sin studie på ett sådant sätt att andra forskare skall kunna avgöra om resultatet går att applicera på en annan miljö. Pålitlighet handlar om att forskaren på ett tydligt sätt kan redogöra för hela forskningsprocessen, man kan säga att det motsvarar reliabiliteten i en kvalitativ undersökning. Forskaren skall således inta ett granskande synsätt. Äkthet i en kvalitativ forskning innebär att man skall ge en så rättvis bild av de olika åsikter som finns i den grupp man studerar. Man bör även reflektera om undersökningen på något sätt hjälper de personer som har studerats att komma fram till en bättre situation (Bryman 2009:260).
I vår studie har vi försökt att tillämpa dessa kriterier för att få en så bra validitet i vår uppsats som möjligt. Vi har utifrån de erfarenheter som vi har, försökt att redogöra för hela undersökningsprocessen, så att andra som läser uppsatsen skall förstå hur vi har gått tillväga genom varje del under studiens gång. Men även så att andra som är intresserade av att göra en likande studie skall kunna avgöra om resultatet går att tillämpa på en annan plats. Vi har även under studiens gång funderat på hur undersökningen kan bidra till en förståelse kring ungdomar som har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder i det svenska samhället och deras identitetsprocess. Vidare kommer vi att dela med oss av studien till respondenterna när undersökningen är klar. Samtidigt utgår vi i ifrån hermeneutiken, därför behöver vi också fundera på att vår mening inte berövar meningarna från intervjupersonernas levda värld. Kvale och Brinkmann menar att det finns en fara med att uttolkaren beslagtar meningen från intervjupersonerna och att det är något som man bör ta hänsyn till för att få en så bra validitet som möjligt (Kvale & Brinkmann2012: 235).
4.10 Etiska reflektioner
Etik är en viktig aspekt att förhålla sig till under forskningsprocessen. Att forska om privatliv kan medföra olika problem, därför är det centralt att vara medveten om att etiska problem är något som kan uppstå under hela intervjuundersökningen (Kvale & Brinkmann 2012: 78). I vår undersökning har vi utgått ifrån Kvale och Brinkmanns etiska riktlinjer; Informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens
roll (Kvale & Brinkmann 2012: 84). Informerat samtycke (se bilaga 1) innebär att
man lämnar ut information till respondenterna om undersökningens syfte, vilka fördelar och risker som finns med att delta i ett forskningsprojekt. Vidare informerar man även undersökningspersonen att deltagandet är frivilligt och att man när som helst kan avsluta intervjun. Konfidentialitet innebär att intervjuerna är anonyma, vilket betyder att respondenternas identitet inte kommer att röjas om de inte önskar något annat(ibid:88). Konsekvenser innebär att man tar hänsyn till undersökningspersonerna men även den grupp som de representerar. Forskarens roll handlar om att forskaren skall utgå ifrån att göra ett moraliskt ansvarsfullt forskningsarbete (ibid90).
Vi har försökt att tillämpa dessa kriterier för att skapa en så etisk undersökning som möjligt. Vi anser att då vi studerar ungdomar med tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder är det centralt att ta hänsyn till de etiska riktlinjer som finns. Vi har försökt att uppnå dessa riktlinjer genom att vi skickade ut ett samtyckes brev till respondenterna där vi beskrev studiens syfte. Vi talade även om för undersökningspersonerna att intervjuerna var frivilliga och att de när som helst kund välja att avsluta sitt deltagande samt att deras identitet skulle hållas anonym genom hela studieprocessen. Vidare anser vi att hänsyn har tagits till respondenterna och att vi har utfört undersökningen på ett så genuint sätt som möjligt så att deras berättelser får ett rättvist perspektiv. Något som vi ser som centralt då vi studerar ungdomarnas egen livsvärld.
4.11 Metoddiskussion
Vi valde att använda den hermeneutiska vetenskapsteoretiska ansatsen för att kunna tolka respondenternas utsagor på ett meningsfullt sätt, det innebär att vi genom deras berättelse vill försöka förstå deras livssituation. Det hermeneutiska perspektivet har sedan följt med som en röd tråd genom hela metodkapitlet. Med utgångspunkt i
hermeneutiken valde vi även att använda kvalitativ metod, som gav oss möjligheten att bedriva undersökningen genom att använda intervjuer.
Då syfte med undersökningen var att förstå hur individer som är bärare av två kulturer upplever att de blir bemötta av andra grupper i samhälle, valde vi att använda halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Valet grundade sig på att vi ville komma närmare intervjupersonernas upplevelse och då vi utgår ifrån hermeneutiken är vårt syfte att tolka respondenternas egen livsvärld. Vi menar att ett öppet förhållningssätt, som vi anser att den halvstrukturerade livsvärldsintervjuer bidrar med, är nödvändigt om vi skall kunna förstå betydelsen av ungdomarnas utsagor. I arbetet med den halvstrukturerade intervjun skapade vi en intervjuguide som delades in i tre olika teman familjens påverkan, samhällets påverkan och individens egen uppfattning. Tematiseringen grundade sig i att vi i analysen skulle få en bättre översikt av resultatet. När empirin var insamlad tolkade vi den genom den hermeneutiska meningstolkningen, för att komma åt meningen i respondenternas livsvärld.
Vi har även valt att lägga fokus på vår egen förförståelse, på grund av att vi anser vår förförståelse kan bidra till att resultatet färgas. Urvalet gjordes med hjälp av en blandning av ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval. Vidare avslutar vi metodkapitlet med att förklara begreppet validitet, något som vi strävat efter att uppnå, vi belyser även de etiska reflektioner som en forskare bör ha med sig under arbetets gång.
5. Resultat
I detta kapitel kommer vi att presentera vårt empiriska material i form av åtta halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Materialet har bearbetats genom kodning med inspiration av meningsskapande så att vi på ett så adekvat sätt som möjligt kan tolka empirin. Vårt syfte är att resultatet presenteras på ett sådant sätt att det stämmer överens med ungdomarnas egna levda värld, för att senare göra en så rättvis analys av den som möjligt. Vår utgångspunkt är att skapa en förståelse för hur ungdomar som har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder upplever att deras identitet påverkas av bemötandet från olika grupper i samhället.
För att underlätta arbetet med textmaterialet valde vi att dela upp stoftet i tre olika teman; samhällets påverkan av identitetsskapandet, familjens påverkan av
bakgrund kommer vi även att göra en kort presentation om respondenternas ålder, etnicitet, språk och kön. Med utgångspunkt från de etiska aspekter som vi förespråkar i studien är namnen som används fingerade på begäran av respondenterna.
5.1 Bakgrund
Respondenterna är åtta ungdomar mellan 18 och 20 år, alla är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Föräldrarnas ursprungsland är Libanon, Iran, Irak och Kurdistan. Här nedan sker en kort presentation om varje respondent.
Sara är en 19 årig tjej född i Sverige med två föräldrar från Libanon. Hon pratar tre språk, engelska, svenska och Libanesiska. Ibrahim är en 20 årig kille född Sverige med två föräldrar från Iran, han talar tre språk svenska, engelsk och persiska. Amir är en 19 årig kille född i Sverige med två föräldrar från Libanon. Han talar tre språk svenska, engelska och arabiska. Zainab är en 19 årig tjej född i Sverige med två föräldrar från Irak. Hon talat tre språk, svenska, engelska och arabiska. Hakar är en 19 årig kille född i Sverige med två föräldrar från Kurdistan. Han talar fyra språk, Svenska, engelska, franska och persiska. Ayla är en 18 årig tjej född i Sverige med två föräldrar från Iran. Hon talar tre språk, svenska, engelska och persiska. Jasmin är en 18 årig tjej född i Sverige med två föräldrar från Iran. Hon talar tre språk, svenska, engelska och persiska. Narin är en 20 årig tjej född i Sverige med föräldrar från Kurdistan. Hon talar fyra språk, svenska, engelsk, franska och persiska.
5.2 Samhällets påverkan på identitetsskapandet
Under det här temat syftar vi på att belysa på vilket sätt samhället är en del i ungdomarnas identitetsprocess.
Genom intervjuerna framkom det att alla ungdomarna någon gång under deras uppväxt har känt sig annorlunda behandlade på grund av att de har tillhörighet i en annan kultur. Många respondenter beskrev skolan som en plats där de upplevde diskriminering, men även andra platser var förekommande. Även om alla upplevde att det har känt särbehandling vid ett flertal tillfällen fick respondenterna tänka innan de kom på ett konkret tillfälle. Ayla beskriver ett tillfälle när hon provade smink och där hon som arbetade i butiken konstant iakttog henne. Hon upplevde att iakttagelsen
grundade sig i att hon inte såg typiskt svensk ut. Även Amir beskriver att han ofta blir ifrågasatt på grund av sin etniska tillhörighet.
Det har hänt många gånger, t.ex. på fest en gång där alla var svenskar blev jag ifrågasatt väldigt mycket om hur min pappa hade gift sig med min mamma utan att vara pojkvän/flickvän innan dess(Amir).
Vi bad ungdomarna att funder över tillfällen när känslan till det svenska samhället har varit särskilt stark. Här beskrev ungdomarna situationer då de besöker sina föräldrars ursprungsländer, under den resan insåg respondenterna att de kände sig vilsna. Känslan grundade sig i normer och värderingar från föräldrarnas ursprungsländer och som de inte helt fullt ut delar. En del beskrev att friheten som kvinnor har i Sverige skilde sig från föräldrarnas ursprungsländer. Många belyste även språkets innebörd och att de talar bättre svenska än deras modersmål vilket är en anledning till att de känner en starkare anknytning till Sverige. Sedan framkom det även att respondenterna faktiskt är födda i Sverige och att de således har en starkare anknytning till det svenska samhället.
Jag är ju född och uppvuxen i Sverige, så klart så känner jag att jag har en större anknytning till samhället i Sverige (Ibrahim).
I frågor som grundade sig i känslan av tillhörighet och utanförskap i det svenska samhället, framkom det i samtalen med respondenterna en kombination av både tillhörighet och utanförskap. Några kände utanförskap i det svenska samhället men att de med tiden har lärt sig att acceptera den känslan. Narin beskriver hur hon kände sig utanför som liten men att det har vuxit bort genom att hon har hittat en slags acceptans att hon är “annorlunda”. Hakar beskrev en ambivalens:
Jag kan varken säga att jag känner utanförskap eller tillhörighet. Jag känner att jag är kurd men jag lever i Sverige. För mig är det enkelt att anpassa mig samt ha bekanta i min närhet av alla olika nationaliteter. Jag uppskattar traditioner samt kultur (Hakar).
Även om respondenterna är födda och uppvuxna i Sverige så menar några respondenter att människor runt om dem alltid kommer att se dem som invandrare. Det som nämndes under samtalen var den geografiska platsen. Amir kände sig mindre
svensk när han besökte sin flickvän som bor i ett område där etnisk mångfald är sällsynt. Han beskrev att han upplevde att människorna som bor i flickvännens område övervakade honom och att han inte kände sig välkommen där. Ayla och Hakar beskrev även att de kände sig som minde svenskar när de firade svenska traditioner som midsommar, då de upplevde att människor runt omkring tittade på dem. Ayla berättade därför att om hon går på midsommarfirande så gör hon det i slottsskogen som ligger i centrala Göteborg, på grund av att där finns en blandning av olika nationaliteter och inte bara svenska.
Den plats som ungdomarna kunde relatera till och som de inte kände sig exkluderade i var förorten. Här beskrev alla ungdomar att de kände tillhörighet på grund av att deras familjer och vänner bor där samtidigt som det är en plats som de har vuxit upp på. De beskrev även förorten som en plats där flera olika etniska kulturer var samlade och att de aldrig känt sig närgånget beskådade på grund av att deras kulturella tillhörighet. Zainab beskrev att hon aldrig upplevde att folk tittade på henen på grund av hennes utseenden en känsla som ofta hon kunde känna när hon åkte från förorten.
5.3 Familjens påverkan på identitetsskapandet
Under det här temat syftar vi till att belysa i vilken utsträckning ungdomarnas familj påverkar deras identitet.
Vi frågade ungdomarna om de hade några speciella traditioner inom sina familjer. Här berättade alla ungdomarna som vi intervjuade att de firar olika traditioner i hemmet. Tre av respondenterna nämnde att de firar både de svenska och föräldrarnas ursprungs traditioner. Samma respondenter beskrev att det troligtvis berodde på att föräldrarna dels ville bevara deras traditioner i familjen, men även att ungdomarna inte skulle känna sig utanför i relation till deras svenska vänner.
Vi har aldrig firat jul så som “riktiga” svenskar med julbord och sånt, men vi har alltid fått julklappar. Jag tror att det mycket beror på att mina föräldrar inte ville att vi skulle känna oss utanför (Sara). De andra fem respondenterna firade inga svenska
traditioner utan de nämnde olika muslimska högtider. Det som inte skiljde några respondenter åt var att alla pratade om de svenska kulturerna och traditionerna i termer relaterade till “vår” kultur och “deras” kultur
Alla respondenterna utom en, har varit på besök i föräldrarnas ursprungsländer. Några ungdomar är på besök relativt ofta, medan det är flera år sedan som vissa av ungdomar var på besök. Likheten i alla berättelser är att alla kommer ihåg minnen därifrån. Lukter, smaker är återkommande hos de flesta, men även barndomsminnen med mor och farföräldrar. Narin beskrev vistelsen på följande sätt:
Fast att jag inte har varit där på flera år så minns jag det väl...känslan av att få besöka sina rötter, sitt ursprung sitt DNA är obeskrivligt, samtidigt som jag längtade hem efter ett tag (Narin).
Påtagligt i berättelserna var också att även om alla upplevde en positiv känsla med besöken i föräldrarnas ursprungsländer beskrev några hur de upplevde att den svenska kulturen krockade med föräldrarnas ursprungskultur. De beskrev även en hemlängtan till Sverige under besöket. Jasmin beskrev att hon var medveten om att hon var på semester och att hon därför kunde acceptera att hon inte hade samma frihet som i Sverige.
Vi ställde frågan om respondenterna kände en starkare tillhörighet till Sverige eller föräldrarnas ursprungsländer. Här svarade majoriteten att de känner en starkare tillhörighet till Sverige. Det var enbart två respondenter som beskrev en starkare tillhörighetskänsla till föräldrarnas hemländer. Orsaken var att det de kunde relatera sitt utseende till befolkningen där men även att de inte hade några släktingar förutom sin nära familj i Sverige. Hakar 19 år är en av dem som känner starkare tillhörighet till Sverige, han beskriver hur han känner sig som en turist när han är på besök i Kurdistan, men samtidigt att han ändå på något sätt känner en tillhörighet till både den svenska och den kurdiska kulturen: Fast jag älskar mitt land känner jag mig som en
turist…men jag gillar att tro att jag tar det goda ur både länderna och slår ihop dom, svenska kulturen samt den Kurdiska (Hakar). Likt Hakar beskriver Narin 19 år en
ambivalens när det handlar om tillhörigheten till de olika länderna, vad som blir synligt i hennes berättelse är att andras åsikter spelar in, då hennes kusiner i föräldrarnas ursprungsland anser att hon beter sig som en svensk. Vidare beskriver hon att hon därför känner sig för svensk för att vara kurd och för mycket kurd för att vara svensk.
Vi pratade med respondenterna om de ansåg att deras föräldrar på något sätt har påverkat dem att ta till sig deras kultur. Alla respondenterna upplevde att föräldrarna mer eller mindre har direkt eller indirekt påverkat hur de har tagit till sig ursprungskulturer i hemmet. De flesta av respondenterna beskrev att de dock aldrig har känt sig tvingade att anamma kulturen.
Mina föräldrar har för det mesta låtit mig ta mina egna beslut samt forma mig till den personen jag är idag. Dock så har vi alltid varit traditionella av oss hemma (Hakar).
5.4 Individens egen uppfattning av sin identitet
Här syftar vi att tolka hur individerna uppfattar sin egen identitet då de har en tillhörighet till två olika kulturella bakgrunder.
Ungdomarna upplever att tillhörigheten till två olika kulturella bakgrunder har påverkat dem positivt i den bemärkelsen att det har gjort så att de kan anpassa sig i olika situationer. De menar att de har bredare förståelse för människor i allmänhet, tillexempel när de träffar ”svenskar” kan de vara på ett specifikt sätt och när de möter människor med en annan etnicitet menar flera av ungdomarna att de kan förhålla sig till dem på ett annat sätt. Det har även medfört att de får ta del av flera kulturer vilket Ayla beskriver som en fördel när hon är ute och reser. Hon berättar att när hon åker utomlands försöker hon att uppleva den kulturen som finns i det landet på grund av att hon har ett intresse för olika kulturer. Samtidigt beskriver Sara hur hon tror att även vännerna i hennes omgivning har påverkat henne till den hon är idag, att vännerna har lika stor påverkan som föräldrarna. Narin är en av respondenterna som beskriver hur tillhörighet till olika kulturella bakgrunder har medfört att hon kan anpassa sig efter sin omgivning:
Jag tror att det har gjort så att jag kan anpassa mig efter situationen. När jag är med en svensk person kan jag anpassa mig efter den kulturen och när jag är med kurder anpassar jag mig efter deras kultur (Narin).
Vi ställde en relativt direkt fråga för att ta reda på om ungdomarna upplever sig själva som invandrare eller svenskar. I valet mellan dessa två så berättade alla ungdomar att de i så fall kände sig som invandrare. Några av respondenterna beskrev även att de kände sig som en blandning av både invandrare och svensk, att de stod med en fot i varje nationalitet. Här beskrev några respondenter att de känner sig som invandrare i
