Avslutande reflektioner

Det är allmänt känt att moderna språk i Sverige är i kris (se t.ex. Skolverket 2011b, Skolinspektionen 2010). Enkvist (2005) beskriver en ganska skrämmande bild av detta, i vilken hon också diskuterar läroplanernas utformning (visserligen skriver hon om den förra ämnesplanen från 200019, men jag anser att man kan använda samma beskrivning på dagens ämnesplan): ”Det är erkänt mycket svårt att skriva kursplaner, men tendensen att undvika konkreta, mätbara mål kan diskuteras. Nuvarande formuleringar är samtidigt triviala, enormt avancerade och mycket abstrakta och kan lika gärna syfta på universitetsstuderande och blivande lärare som skolelever” (2005, s. 45). Jag håller med om detta. När jag läser ämnesplanen får jag inte någon klar bild av vad jag förväntas lära ut. Och med dessa svepande formuleringar om bland annat strategier som måste tolkas av varje lärare lär det finnas en ganska stor risk att innehållet i moderna språk hamnar på väldigt olika nivåer i olika klasser, som en funktion av vilken lärare och vilka elever som finns i klassen. Det finns i kunskapskraven egentligen inget konkret som garanterar att eleverna har uppnått vissa kunskaper vid en viss nivå av studier. Om eleverna är intresserade, motiverade och villiga att lägga ner arbete på sina språkstudier innebär detta sannolikt inget problem. Men om eleverna inte är det ... så kan de i alla fall kommunicera genom att peka. Jag förstår ju att närvaron av strategier i ämnet moderna språk främst ska ses som ett sätt att synliggöra lärande och mål för lärande, samt att få eleverna att våga kommunicera. Men en förutsättning för att strategierna ska gå att använda borde ändå vara att eleverna har vissa kunskaper. Personligen skulle jag vilja ha mycket tydligare kursplaner i moderna språk, som anger mycket mer konkret vilket innehåll som eleverna ska studera och vad de ska kunna på olika nivåer. Men istället säger kunskapskraven för moderna språk 3 bland annat att ”För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven i

19 _{Även läroplanen från år 2000 innehåller skrivningar om strategier, och strategierna utgör också här en}

del av kunskapskraven (se Skolverket 2000, s. 110ss). Tillägas kan att dess föregångare, läroplanen Lgy 70, innehåller s.k. planeringssupplement som ger förslag på vad undervisningen ska innehålla, se Skolöverstyrelsen 1973.

35

viss utsträckning20 strategier för lyssnande och läsning” (Skolverket 2011a, s 39). Strategierna har alltså blivit ett självändamål. Här vill jag återigen citera Enkvist (2005, s. 115), som skriver om strategianvändning att en användbar strategi för moderna språk- eleven borde vara ”att använda ’strategin’ att lägga ner ordentligt med tid på studierna”. Helt sant, även om flera av informanterna vittnar om att detta inte nödvändigtvis är en självklarhet.

Jag vill också understryka, med en av informanterna, att om strategiundervisningen är så viktig så borde man som lärare få mer hjälp att få grepp om hur strategier ska läras ut. Denna uppsats är slutprodukten på den s.k. KPU-utbildningen. ”Strategier” har inte med ett ord berörts under utbildningen. (Det kan eventuellt vara ett viktigt ämne inom de längre lärarprogrammen, vilket jag inte har undersökt.) Strategier förekommer inte heller vad jag kan minnas i de läromedel som jag har kommit i kontakt med under mina VFU-perioder. Nu har jag ändå fått en god bild av strategiundervisningen tack vare detta arbete, och tack vare mina informanter. Men om ”strategisk kompetens” nu är så viktigt så borde man väl som blivande lärare få bättre utbildning om detta?

Slutligen vill jag påpeka att det hade varit intressant med forskning som visar om undervisning om strategier verkligen resulterar i bättre språkinlärning hos eleverna. Blir man en good language learner om man undervisas om strategier eller är personliga egenskaper och motivation viktigare i sammanhanget? Gällande min egen studie och hur den skulle kunna utvecklas och kompletteras så påminner jag om den homogena grupp informanter som undersökningen är baserad på (kvinnor med lång erfarenhet av undervisning och som var villiga att bli intervjuade) och att det hade varit intressant att göra en liknande undersökning hos andra informanter (män, nyutexaminerade lärare, informanter som mer motvilligt ställde upp). Dessutom skulle det självklart vara intressant att fråga eleverna själva om hur de upplever strategiundervisningen och vilken vikt de anser att de språkliga strategierna har.

20

36

Referenser

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Dörnyei, Z. (2006). “Individual differences in second language acquisition”. AILA

Review 19, pp. 42-68.

Dörnyei, Z. & Skehan, P. (2003). Individual differences in second language learning. In Doughty C. J. & Long M. H. (Eds.) The handbook of second language acquisition Oxford: Blackwell, pp. 589-630.

Enkvist, I. (2005). Trängd mellan politik och pedagogik: svensk språkutbildning efter

1990. Hedemora: Gidlund.

Gibbons, P. (2010). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, B. (2012). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Malmberg, P. (red.). (2000). I huvudet på en elev. Projektet STRIMS. Strategier vid

inlärning av moderna språk. Stockholm: Bonnier utbildning.

O'Malley, J. & Chamot, A. (1990). Learning strategies in second language acquisition. Cambridge: Cambridge University Press.

O’Malley, J., Chamot, A., Stewner-Manzanares, G., Küpper, I. & Russo, R. (1985). ”Learning Strategies Used by Beginning and Intermediate ESL Students”. Language

learning Vol 35 Issue 1, pp. 21-46.

Oxford, R. L. (1990). Language learning strategies: what every teacher should know. New York: Newbury House Publishers.

Skolinspektionen. (2010). Moderna språk. Stockholm: Skolinspektionen.

Tillgänglig: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Moderna-sprak/

[2015-12-11]

Skolverket. (u.å.). Moderna språk. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

37

v [2015-11-16]

— (2000). Gy2000. 2000:18, Språk : grundskola och gymnasieskola : kursplaner,

betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Statens skolverk.

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=682 [2015-11-19]

— (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och

bedömning. Stockholm: Skolverket. (=GERS)

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 [2015-12-08]

— (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. (=Lgy 11)

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 [2015-11-25]

— (2011b). Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av språkvalen

moderna språk och svenska/engelska. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2500 [2015-12-11] — (2012). Om strategier i engelska och moderna språk. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3120 [2015-11-16]

— (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i

praktiken. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3095 [2015-11-02]

Skolöverstyrelsen. (1973). Läroplan för gymnasieskolan. 3, Planeringssupplement, [5],

Språkämnen: romanska språk: 3- och 4- åriga linjer. Stockholm: Liber

Utbildningsförl.

Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/31035 [2015-10-29]

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Tornberg, U. (2015). Språkdidaktik. Malmö: Gleerup.

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-11-23]

Westerström, P. & Rasul, A. (2010). Lärares syn på inlärningsstrategier och

självständigt lärande i undervisning i engelska. Examensarbete inom lärarutbildningen. Göteborg: Göteborgs universitet

38

Bilaga: intervjufrågor Allmänt:

1. Hur länge har du arbetat i skolan?

2. Undervisar du i något annat ämne än franska? Läsa och lyssna

3. I läroplanen står det t.ex. för moderna språk 3, när det gäller reception, att man ska lära ut ”Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang”. Hur lär du ut detta när det gäller läsförståelse?

4. Hur undervisar du om hörförståelse?

5. Med strategianvändningen kan även avses sådant som har med källkritik att göra, eftersom det i läroplanen talas om ”Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk”. Är det något som du undervisar om?

Tala och skriva

6. Vilka strategier lär du eleverna när det gäller interaktion, hur man håller igång ett samtal?

7. Arbetar ni med strategier för att skriva olika typer av texter? Hur, vilka?

8. Lär du dem att använda olika slags hjälpmedel? Vilka? Hur ser du på Google

Translate?

Inlärning och självförtroende

9. Hur ska eleverna lära sig nya ord?

10. Hur skapar man det som läroplanen kallar ”tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften”, alltså hur får man eleverna att känna självförtroende när det gäller språkanvändningen?

11. Läroplanen betonar att eleverna ska utveckla ”språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen”, vilket verkar ha att göra med att man ska stimulera deras nyfikenhet på språk. Hur tänker du om det?

Kunskapskraven och synen på strategier

12. Även i kunskapskraven finns formuleringar om strategier med. För moderna språk 3 står det det t.ex. eleven ”väljer och använder fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen”. Hur viktigt anser du att strategianvändandet är ibland de kunskaper en elev har?

13. Tror du att det finns en risk att man betonar strategianvändningen på bekostnad av ”ren kunskap”?

14. I Skolverkets skrift Forskning för klassrummet (2013) skriver man om en förskjutning av ansvaret för inlärningen från läraren till eleverna och man hänvisar till en studie av Håkansson och Sundberg (2012), som visar att ”svenska lärare tillbringar allt mer tid med att tala om för eleverna hur de ska arbeta men talar allt mindre om vad de ska lära sig”. Hur ser du på detta?