7. A NALYS OCH TOLKNING AV RESULTAT
7.4. Avslutande reflektioner – finns det aktiva gentrifieringsprocesser i de
Inom Vallgraven
De ekonomiska förutsättningarna i området har ändrats och medelinkomsten stigit till 22 % över genomsnittet för Göteborg, en ökning med 18 procentenheter på 20 år. Antalet familjer med försörjningsstöd har minskat under den utvalda studie-perioden. Båda dessa faktorer tyder på en gentrifieringsprocess, särskilt samman-kopplat med minskningen av allmännyttiga bostäder. Varken befolkningssam-mansättning eller övriga bostadsindikatorer tyder på en gentrifiering.
Uppenbarligen har situationen förändrats i primärområdet Inom Vallgraven. Min tanke är att någon form av gentrifieringsprocess ägt eller äger rum Inom Vallgra-ven.
Detta område har aldrig direkt varit ett bostadsområde för arbetarklass eller låg-inkomsttagare, snarare är det historiskt här som eliten har bott (se exempelvis Andersson 1996). Därför kan det inte vara fråga om en klassisk gentrifiering i området, men någon typ av gentrifiering kan ändå vara aktuell. Klassificering enligt Hedin et al (2012) skulle förmodligen indikera på en gentrifiering i form av ordinär gentrifiering eller supergentrifiering.
Brämaregården
Brämaregården har genomgått stora förändringar under åren 1990-2010. Invånar-antalet har vuxit stort. Antalet äldre har minskat kraftigt, vilket ses som en möjlig indikator på gentrifiering. Medelinkomsten i Brämaregården har ungefärligen motsvarat 85 % av Göteborgs vid alla tre tidpunkterna. Med den stora variation av
108
medelinkomster som finns inom Brämaregården sett till de nya primärområden Lindholmen och Rambergsstaden, ses ett tecken på en ökad social polarisering: medelinkomsten i området förblir densamma, trots att invånarna på Lindholmen har en högre inkomst än de i Rambergsstaden (se Göteborgsbladet 2012). Antalet arbetssökande och familjer med försörjningsstöd har minskat. Detta kan bero på en ’utspädning’ av individer med sämre ekonomi med nytillkomna individer med större ekonomiska tillgångar. Att antalet bostäder ökat kan också ses som en indi-kator för gentrifiering, liksom det faktum att antalet individer per bostad minskat de senaste tio åren.
Ovannämnda indikatorer tyder alla på en gentrifieringsprocess. De två resterande indikatorerna är de enda som inte tyder på en gentrifieringsprocess: andelen barn (oförändrad) och andelen allmännytta (ökad).
Det som jag tror kan ses i Brämaregården är en socioekonomisk statushöjning i ett tidigare obebyggt område. Detta kan trigga igång en nybyggnadsgentrifiering, antingen redan pågående i området eller kommande, särskilt med tanke på de förändringar som skall göras i närliggande Kvillebäcken. En gentrifieringsprocess i Brämaregården kan ses som en kombination av klassisk gentrifiering, då områ-det delvis bebos av individer med sämre ekonomiska förutsättningar än i övriga Göteborg, och av nybyggnadsgentrifiering. För att förhindra en gentrifieringspro-cess i de centrala delarna av Hisingen krävs en större andel allmännyttiga bostäder vilka alla göteborgare kan söka, inte bara de med stabila ekonomiska tillgångar. Jag finner det troligt att gentrifiering pågår i Brämaregården.
Masthugget
Alla ekonomiska indikatorer tyder på en gentrifieringsprocess, likaså det faktum att andelen äldre och större barn minskat. Att andelen småbarn är oförändrad be-höver inte innebära ett argument emot gentrifiering, eftersom även potentiella gentrifierare skaffar barn. Det faktum att barnen är yngre kan indikera att det finns en pågående gentrifieringsprocess, även om det naturligtvis inte behöver vara fallet. Andelen allmännyttiga bostäder har varit låg i området under hela perioden och blivit än lägre. Andelen individer per bostad har minskat, vilket också kan tyda på gentrifiering. Att bostadsantalet i primärområdet ökat behöver tyder på att området är populärt.
Masthugget visar i mitt tycke alla tecken på en gentrifieringsprocess, förmodligen i ett relativt tidigt stadie. Här kan det vara frågan om en klassisk gentrifiering alternativt ordinär gentrifiering, då området mig veterligt aldrig varit särskilt väl-beställt. Som fallstudien med Långgatorna visar är området omtyckt och populärt, där exempelvis många studenter träffas på pubar och umgås. Området är helt en-kelt ’creddigt’ och i mitt tycke ett skolexempel på ett ställe där
pionjärgentrifie-109
rare med större kulturellt än ekonomiskt kapital flyttar in, för att i senare tidsske-den efterföljas av gentrifierare enligt Clays andra eller tredje steg (se kapitel 3.2.1 ovan).
Kungsladugård
De tolkningar jag gjort är att ingen indikator direkt tyder på en gentrifieringspro-cess, utom möjligen att andelen äldre minskat och att arbetslösheten minskat rela-tivt Göteborg sett, samt att antalet individer per lägenhet minskat. Jag tycker inte att någon av dessa faktorer är tillräckliga för att i sig själva styrka en gentrifie-ringsprocess, utan snarare en demografisk process där äldre invånare bytts ut mot barnfamiljer.
Andelen barn har varit ungefär den samma vid alla tre tidpunkter, medelinkoms-tens utveckling har följt stadensutveckling, och andelen familjer med försörj-ningsstöd har minskat. Allmännyttan utgör en stor andel av den totala bostads-marknaden, även om den minskat något under tidsperioden. Dessa indikatorer talar inte på något övertygande sätt för en gentrifieringsprocess, även om indikato-rerna kan tyda mot sådana tendenser. Jag vill däremot tillägga att jag absolut tror att Kungsladugård kan komma att få se gentrifieringsprocesser i framtiden, då läget är centralt och stadskärnan succesivt växer. Att området enligt min subjek-tiva värdering uppfattas som trevligt, gemytligt och med fina miljöer, spelar för-stås in i denna bedömning.
Kålltorp
Antalet och andelen äldre har minskat i området, meden andelen barn förblivit ungefär densamma under hela tidsperioden, vilket innebär att invånarna i åldrarna 15-64 ökat på de äldres bekostnad. Detta skulle kunna indikera en gentrifierings-process. Medelinkomst för individer i åldrarna 25-64 ökade under tidsperioden, medan andelen arbetssökande minskade. Andelen familjer med försörjningsstöd har varit låg hela tiden. Ingen av boendeindikatorerna talar för en gentrifierings-process, då exempelvis antalet allmännyttiga bostäder ökat totalt sett om än knappt. Att antalet individer per lägenhet ökat kan förklaras av att det tidigare funnits ett större antal äldre i stadsdelen, vilka kan tänkas bo i singelhushåll i större utsträckning än något yngre invånare.
Min tanke är att Kålltorp hela tiden varit ett relativt välmående primärområde, nästan i likhet med en förort, där de ekonomiska förutsättningarna varit ganska goda. Om det finns någon typ av gentrifieringsprocess i området så är den absolut ordinär till karaktären. Jag skulle säga att inom ramen för den här studien är det lika troligt att det försiggår en gentrifieringsprocess i Kålltorp, som att det inte gör det. Jag kan inte dra några entydiga slutsatser om saken.
110
Guldheden
På Guldheden har en minskning av antalet äldre skett under tidsperioden, samti-digt som det skett en ökning av antalet barn, främst i de yngre åldrarna. Detta skulle kunna indikera en gentrifieringsprocess. Andelen arbetssökande har mins-kat relativt Göteborg sett.
Utvecklingen för medelinkomsten har varit ungefär densamma som för staden i övrigt, medan andelen familjer med försörjningsstöd konstant varit låg. Detta talar emot en gentrifieringsprocess på Guldheden. Ingen av boendeindikatorerna talar heller för en gentrifieringsprocess, exempelvis har det allmännyttiga bostadsbe-ståndet ökat sin andel av det totala bebostadsbe-ståndet bostäder.
Jag är lika ambivalent inför att dra en slutsats om en gentrifieringsprocess på Guldheden som jag är rörande samma process i Kålltorp. Kålltorp och Guldheden tycker jag har genomgått en liknande utveckling, och jag ser även Guldheden som en välmående förort, bara det att den är placerad i centrala delarna av stan.
Kommentar: Jag är benägen att hålla med Hedin et al (2012) när de benämner gentrifiering som en generisk, allmän utvecklingstyp av urban förändring (se avsnitt 4.3 ovan). Detta gäller särskilt för de primärområden som jag uppfattar som ekonomiskt välmående, det vill säga alla utvalda primärområden i studien med undantag av Brämaregården. I så fall inkluderas även Kålltorp och Guld-heden i de gentrifierade områdenas skara.
Uppenbarligen blir det allt dyrare att exempelvis köpa sig en bostad i staden, och gentrifiering skulle mycket väl kunna vara orsaken till denna utveckling. Jag tror också att begreppet ordinär gentrifiering kommer få en stor vikt i framtiden.