Metodvalsdiskussion

I detta avsnitt beskrivs vad litteraturen anser som lämplig för att studera gentrifie-ring. Dessutom presenteras problem som uppkommit under studiens gång, det resoneras kring validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt avslutas med några summerande reflektioner kring ämnet.

62

5.11.1 Lämplighet vid gentrifieringsforskning?

Något som bland annat Borggren (2011), Hedin et al (2012) samt Manley et al [red. Bridge et al 2012] nämnt är svårigheten med att använda administrativa di-strikt vid gentrifieringsstudier. Anledningen till detta är bland annat en dålig rumslig upplösning, eventuella förändringar av de administrativa områdena, samt ett antagande om att en positiv ekonomisk förändring härrör från gentrifiering och inte en inkomstökning hos den ingående populationen (Hedin et al 2012 s.9). Att använda longitudinella databaser är oftast en bättre metod då dessa har en högre geografisk upplösning, oavhängigt om de administrativa gränserna förändras eller ej (Manley [red. Bridge et al] s.162). Dessutom är det möjligt att särskilja socio-geografiska förändringar orsakade av mobilitet hos invånarna i ett område (gentri-fiering eller filtrering) från en inkomstförändring hos permanent boende i området (Hedin et al 2012 s.9).

Hade omständigheterna sett annorlunda ut (det vill säga att om jag inte varit själv och skrivit uppsatsen, om jag hade skrivit den under en annan tidsperiod än under sommaren, eller om mina förkunskaper varit större) så hade jag nog valt att göra en longitudinell studie, därför att jag tror att en sådan ger ett mer rättvisande re-sultat. Att använda sig av statistik på primärområdesnivå var den näst bästa lös-ningen, då statistik i Göteborg inte går att få med en högre upplösning än så ef-tersom statistik inte publiceras på basområdesnivå.

5.11.2 Uppkomna svårigheter under studiens gång

Under arbetets gång har självklart svårigheter uppstått. Till att börja med är tid-punkten som studien utförts under, sommarmånaderna, inte optimal då i stort sett de flesta jag behövt komma i kontakt med haft semester och inte gått att nå under ett eller annat tillfälle. När jag var i kontakt med Stadsledningskontoret i mitten av juni var jag fortfarande osäker på vilken data jag behövde, och när jag väl tog tag i resultatdelen av studien upptäckte jag att jag saknade all information kring 1990 utom siffror över medelinkomst i Göteborg, då denna förr publicerades släpande, det vill säga ett par tre år efter att den var aktuell. Jag hade tillgång till Göteborgs-bladet 1993 vilket var tillräckligt för medelinkomstsiffror, men inte några andra uppgifter.

Svårigheter och problem har också varit att det helt enkelt inte finns uppgifter om den typ av statistik jag varit intresserad av i de äldre upplagorna av Göteborgsbla-det, exempelvis antal boende per hushåll. Eftersom Göteborgsbladet är tryckt på papper har man velat göra statistiken så kort och koncis som möjligt. Sedan 2011 finns statistiken enbart publicerad på webben, vilket har gjort att man kan kosta på sig att publicera två uppslag med statistik per primärområde istället för som tidigare en (Göteborg 2012e).

63

En annan typ av problem som uppkommit är det faktum att ett av de primärområ-den jag var intresserad av, Lindholmen, helt enkelt inte fanns innan första januari år 2012. Anledningen till att uppdelningen av Brämaregården i två nya primärom-råden, Lindholmen och Rambergsstaden, samt Sannegården i Kyrkbyn och Eriks-berg, är att det ska vara lättare att ’kunna följa befolkningsutvecklingen i expans-ionsområdet på Norra Älvstranden’ (Göteborg 2012c) Åtgärden är ovanlig (ibid). Staden och jag är alltså relativt eniga om att en högre rumslig upplösning är viktig för att kunna följa de förändringar som kan ses på Norra Älvstranden. Detta visade sig bland annat vid genomgången av exempelvis andelen familjer med försörjningsstöd. Då statistiken för 2010 är publicerad 2012, finns statistik till-gänglig för både Lindholmen och Rambergsstaden år 2010. Andelen är betydligt högre i Rambergsstaden än för Lindholmen (se 7.1.6 nedan). Att göra primär-områden mindre är ett sätt att bättre kunna rikta resurser till de primär-områden som behöver det bäst.

När det gäller inkomststatistiken har en annan svårighet varit att den gällt för olika årsgrupper. År 1990 inkluderade det presenterade medelvärdet per primärområde alla åldrar från 16 och uppåt medan år 2000 och 2010 inkluderade de i befolk-ningen från 20 år och uppåt. En rättvis jämförelse mellan dessa år kunde därför inte ske, då jag finner det för troligt att en hel del 16-åringar 1990 gick på gymna-siet och därför inte hade några direkta inkomster. År 1990 var den yngsta klassin-delningen 16-24 och de två nästföljande tidpunkterna 20-24, så för att ge en rättvis bild har inkomsterna i klasserna i åldrarna 25-64 jämförts.

Statistik vad gäller boende och bostäder finns ej sammanställt för år 2010, bara för 2009 och 2011. På grund av detta har jag fått ta fram medelvärden eller genom-snittsvärden för de indikatorer som baseras på denna statistik. Linjäriseringen mellan dessa två tidpunkter är tänkt att ge en mer sann bild av situationen jämfört med att jag bara valt statistik för ett av åren. Om linjäriseringen är korrekt är dock omöjlig att veta.

Eftersom det inte finns några Göteborgsblad äldre än 1992 så saknas statistik för antalet arbetslösa år 1990. För att kunna ha med indikatorn valde jag att återge statistiken för år 1991. Denna behöver inte alls vara densamma som året innan, och kan därför ge en missvisande bild.

Förtydligas ska också att tidpunkten då data gäller, exempelvis när antalet arbetslösa som statistiken behandlas, inte är densamma var år. Risken finns alltså att eventuella säsongsmässiga variationer kan påverka data och göra dem mer eller mindre jämförbara över tid.

I början av litteraturstudien hade jag svårigheter att få tag i böcker som enbart behandlade gentrifieringsforskning och gentrifieringsproblematik, och jag fick i

64

huvudsak förlita mig på en specifik bok. Jag har uppfattat boken som bra och pålitlig, men självklart hade användandet av en mer omfattande gentrifieringslitte-ratur bidragit positivt till att ge ett rättvisande läge av gentrifieringsforskningen idag. Då tyngdpunkten av litteraturstudien låg i början av juni fanns det tyvärr inte utrymme i senare delen av arbetet med studien att komplettera med annan gentri-fieringslitteratur i någon större omfattning.

5.11.3 Validitet och reliabilitet

Med begreppet validitet menas den problematik som det innebär att forskning arbetar både på en teoretisk och en operationell nivå, det vill säga att man på ett praktiskt sätt studerar olika teoretiska problem eller forskningsfrågor (Esaiasson et al 2011 s.57). En god resultatvaliditet bygger på god begreppsvaliditet samt en hög reliabilitet.

Med begreppsvaliditet menar Esaiasson et al. (2011 s.57) frånvaro av

systema-tiska fel. Begreppsvaliditet innebär att man genom sina val av operationaliseringar

mäter det som man utger sig för att mäta (Esaiasson et al 2011 s.58). En operat-ionalisering innebär en översättning av teoretiska termer till operationella indika-torer, vilka är mätbara. Om indikatorerna är tänkta att mäta en sak men faktiskt mäter en annan, innebär detta ett inneboende systemfel i studien. Detta kommer leda till en låg begreppsvaliditet. Karaktäristiskt är att validitetsproblemen ofta ökar ju större avstånden är mellan den teoretiska definition som önskas studeras och den operationella indikator som utvalts för studien.

Med reliabilitet menas en frånvaro av slumpmässiga alternativt osystematiska fel. Problem med reliabilitet orsakas av slump- eller slarvfel under fältundersökning eller efterföljande bearbetning av data. Exempel på sådan fel kan tänkas vara slar-viga anteckningar, missförstånd, hörfel, felaktiga statistiska beräkningar eller felaktig inskrivning av forskningsdata på datorn, et cetera (Esaiasson et al 2011 s.63).

En god resultatvaliditet bygger alltså på ovanstående koncept och innebär att det som mäts är det som utges för att mätas. Detta görs alltså genom att använda ett fullgott mätinstrument (begreppsvaliditet) på ett så noggrant sätt som möjligt (re-liabilitet) (ibid).

Vad gäller begreppsvaliditet för den här studien, har jag valt ut de indikatorer som jag funnit lämpliga och som funnits tillförlitlig statistik för. Det är möjligt att andra indikatorer varit mer lämpliga. Exempel på en sådan hade kunnat vara me-delåldern för befolkningen i respektive primärområde, för att kunna spåra eventu-ella förändringar i befolkningssammansättningen. Tyvärr fanns befolkningens ålder bara tillgänglig i kategorier i varierande åldersintervall, vilket omöjliggjorde sådana beräkningar. För att mäta förändringar i åldersfördelning fick jag istället

65

använda två andra indikatorer: andelen barn och andelen äldre (65 år och uppåt). Gentrifiering är ett relativt teoretiskt begrepp, och med de medel jag hade att tillgå anser jag att det hade varit svårare att uppnå en bättre begreppsvaliditet.

Reliabilitet innebär alltså slumpmässiga fel eller slarvfel. De främsta momenten där sådana fel kan ha uppstått är i behandlingen av statistik, antingen vid överfö-ringen av data från Göteborgsbladen till dator eller vid beräkningarna av index, andelar och så vidare. Jag har gjort en hel del beräkningar med hjälp av miniräk-nare, vilket inte rekommenderas. Excel är ett mycket bättre sätt att behandla data med, vilket jag har upptäckt under studiens gång och mer eller mindre succesivt övergått till. Eftersom jag har dåliga erfarenheter av att överföra tabeller från Ex-cel till Word sedan tidigare har jag valt att skriva resultat från beräkningar i ExEx-cel direkt i tabeller i Word, vilket också innebär en risk för felskrivningar av data. Det är alltså främst under ovan nämnda moment som risk för felaktigheter föreligger. Det är dock min uppfattning att sådana fel endast får marginella konsekvenser. Detta eftersom jag har kontrollerat siffrorna i efterhand.

Då urvalet av primärområden varit strategiskt och inte slumpmässigt, har studien inte anspråk på att ha extern validitet eller vara generaliserbar för fler av stadens primärområden eftersom primärområdena inte kan anses vara representativa för alla stadens områden. Målet har istället varit att skapa en god intern validitet (Esaiasson et al 155 & 158).

5.11.4 Metodavgränsning och summerande reflektioner

De avgränsningar som gjorts har varit till tre tidpunkter; 1990, 2000 och 2010, samt till sex primärområden; Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsladugård, Kålltorp och Guldheden, och till nio indikatorer; antal boende per primärområde, andelen barn per primärområde, andelen invånare 65 år eller äldre, medelinkomst, antal arbetssökande, andel familjer med försörjningsstöd, antalet bostäder, andel allmännyttiga bostäder, samt antalet invånare per lägenhet.

Att avgränsning gjorts till tre tidpunkter var för att underlätta hanteringen av material, vilket annars hade blivit helt ohanterligt. Tidpunkterna valdes också efter den tryckta data som fanns tillgänglig på primärområdesnivå, där det tidigaste året var 1990. Avgränsningen till sex primärområden gjordes efter ett urval där samt-liga primärområden i staden fungerade som urvalsram, se avsnittet om urval ovan. För att få ett mer tillförlitligt resultat tror jag också att det bästa hade varit att stu-dera alla indikatorer kontinuerligt under åren 1990-2010, och inte bara göra ned-slag på tre tidpunkter. Att använda sig av longitudinella data hade förmodligen också varit bättre, för att kunna ge ett mer rättvisande resultat. Ett mer entydigt resultat hade säkerligen också uppnåtts om antalet primärområden varit färre. Jag är dock osäker på om det statistiska material som jag haft tillgång till hade räckt