6. RESULTAT
7.4 Avslutande reflektioner
Utifrån studiens resultat och diskussioner ovan kan vi synliggöra att förskolläraren besitter en betydande roll för barns undervisning i naturvetenskap i förskolan. Förskolläraren uppmärksammar barnens intresse för olika fenomen och ting på olika sätt, för att sedan utgå ifrån barnets intresse när de vidare planerar undervisningen. Studiens resultat visar att förskollärare uppmärksammar barnen genom att följa dem och deras intressen för olika fenomen. Resultatet påvisar även en tilltro till barn och att barnen ses som kompetenta och villiga att lära sig, förskollärarna ser barnen som intressanta och roliga att följa. Det som framträder i resultatet är att förskollärarna anser att barnen har något att bidra med och således ger de barnen den delaktighet i undervisningen de har rätt till enligt styrdokumenten för förskolan. På vilket sätt barnen uppmärksammas i naturvetenskaplig undervisning i förskolan är varierande beroende på förskolläraren lägger fokus på vid tillfället, en gemensam punkt i förskollärarnas förhållningssätt och svar är att barnens intresse är något de uppmärksammar genom att vara lyhörda och lyssna på barnen.
Förskollärarna beskriver naturvetenskaplig undervisning i förskolan som ett omfattande ämne att undervisa i, förskollärarna beskriver att det innefattar flera ämnen såsom till exempel kemi, hållbar utveckling och fysik. Naturvetenskaplig undervisning i förskolan beskrivs i vårt resultat främst genom fyra aspekter som förskollärarna lyfter Arbeta med ämnet via verb , projekterande, ett sätt att undervisa, dokumentation som fördjupning av undervisning och styr barnen mot läroplanens mål. Vidare lyfts det fram av respondenterna och den tidigare forskningen att naturvetenskap finns i barnens vardag i förskolan och genom att synliggöra naturvetenskapen för barnen i deras vardag kan således förskollärare skapa undervisningstillfällen.
Vår tolkning är att förskollärare bör anamma fler olika arbetssätt när de ska undervisa i naturvetenskap i förskolan. Förskollärare bör ta mer hänsyn till barns Agency och synen på barn som being och becoming när de ska utgå från barnens intressen i naturvetenskaplig undervisning. Studiens kunskapsbidrag att förskollärare bör uppmärksamma barns lärande genom olika aspekter är betydelsefullt för vår framtida yrkesutövning samt verksamma förskollärare. Vår tolkning är att flera aspekter av undervisningen kan bidra till en gynnsam lärmiljö för barn i förskolan. Avslutningsvis anser vi att förskolan är en viktig samhällsarena där bland annat FN:S tredje nyckelkompetens naturvetenskap grundas, därför vill vi betona vikten av förskollärares betydelsefulla uppdrag att uppmärksamma och undervisa barn i naturvetenskap.
8. Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras studiens tillvägagångssätt och dess fördelar och nackdelar. Vidare kommer studien styrkor och svagheter diskuteras.
Syftet med att göra halvstrukturerade intervjuer var att skapa oss en bredare bild av hur förskollärare uppmärksammar barnen i en naturvetenskaplig undervisning och hur förskollärare beskriver naturvetenskaplig undervisning, samt att under intervjuns gång vara flexibla och lyhörda med möjligheten att ställa följdfrågor till respondenten. Vi anser att valet av metod möjliggjorde för oss att kunna tolka det empiriska materialet på en djupare plan vilket var fördelaktigt för oss som forskare. En nackdel med valet av metod var att det pågår en
pandemi i världen, Covid-19. Detta medförde att det var svårt att få intervjuer med aktiva förskollärare. Detta utgör en svaghet i arbetet då interaktionen inte blir densamma via digitalt intervjuande och det finns en risk att missa djuplodande svar, kroppsspråk och att känna av stämningen i rummet. Flera av respondenterna bokade om intervjun ett antal gånger på grund av deras arbetssituation för dagen, vilket medförde att vår planering föll. Det negativa blev tillslut positivt då vi fick möjlighet att kontakta fler förskolor och detta resulterade i totalt 6 intervjuade personer från 5 olika förskolor. Detta ser vi som en styrka för att det gav oss bättre kvalitet på vår studie för att vi kunde påvisa olika arbetssätt i naturvetenskaplig utbildning från fler förskolor samt på vilket sätt förskollärare uppmärksammar barnen i den naturvetenskapliga undervisningen.
En följdeffekt av pandemin var att människor inte skulle träffas utanför sitt umgänge på grund av smittorisk. Detta medförde att vi fick använda oss av det digitala kommunikationsverktyget Zoom för att genomföra intervjun. Det resulterade i att starten av de första intervjuerna var obekväma för både oss och respondenten, då vi endast hade mycket liten erfarenhet av intervjuer. Efter några intervjuer byggdes och stärktes vår erfarenhet och det blev mer bekvämt för oss samt att vi kände oss säkrare i vår roll som forskare. Vi anser att vår ökade självsäkerhet under intervjuerna medförde att respondenterna kände sig mer bekväma och gav oss mer empiriskt material. Vi valde att båda vara aktiva i våra halvstrukturerade intervjuer då vi hade godkännande att spela in dem. Detta medförde dock att det blev mycket material att bearbeta men gav oss bredare tolkningsutrymme när analysen gjordes. Vi övervägde till en början att dela upp ansvaret, att en antecknade medan den andra personen förde intervjun, vi valde dock att inte utgå från denna metod då vi ansåg att det fanns en svaghet i att båda inte kunde besvara respondenterna samt tolka och bemöta deras svar. Vi önskade även att skapa en djup intervju och av den anledningen ansåg vi att två personer som ställer frågor och följdfrågor skapade en styrka.
I efterhand när vi blickar tillbaka på metodval känner vi oss nöjda med valet. Vi anser att metodvalet berikade oss med givande och rikt empiriskt material, goda möjligheter att integrera med verksamma förskollärare och ett stort antal erfarenheter. Valet av metod gav vår forskning ett lyft och möjlighet att besvara syftet med de valda forskningsfrågorna.
9. Vidare forskning
För vidare forskning skulle andra kvalitativa metoder användas för att bredda forskningsfältet, tillägg av andra metoder såsom enkäter. Ytterligare en fördjupning inom vidare forskning kan vara att använda sig av fler respondenter och ett bredare geografiskt område för att ge en mer nyanserad bild av forskningsområdet. En möjlighet för vidare forskning kan vara att synliggöra likheter och skillnader i undervisning med naturvetenskap mellan olika profiler, till exempel Montessori, Waldorf Pedagogik och ur och skur. En annan möjlighet är att studera hur olika profiler uppmärksammar barns intresse till naturvetenskaplig undervisning.
Vidare anser vi att det finns stor potential bland förskollärare att undervisa i naturvetenskap i förskolan och denna aspekt bör forskas vidare på för att synliggöra fler arbetssätt med naturvetenskaplig undervisning i förskolan. För att lyfta fram fördelar och nackdelar med de olika undervisningsaspekterna i förskolan bör vidare forskning tillämpas inom detta fält, detta bidrar till förhöjd kvalitet i förskolans undervisning då framgångsrika undervisningsmetoder framlyfts och följaktligen bidra med ny kunskap till förskollärare.
Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att inkludera internationell forskning, vår studie kan fördelaktigt genomföras i fler länder och således synliggöra aspekter på undervisning i naturvetenskap. De framlyfta aspekterna på förskollärares undervisning i naturvetenskap kan undersökas i olika länder och såldes synliggöra likheter och skillnader mellan undervisning i Svenska förskolor i förhållande till internationella förskolor.
Referenser
Areljung, Sofie., Ottander, Christina., Due, Karin. (2017) ” Drawing the leaves anyway”: teachers embracing children´s different ways of knowing in preschool science practice Research in science education,47(6): 1173-1192 doi: https://doi.org/10.1007/s11165-016- 9557-3
Areskoug, Mats., Ekborg, Margareta., Rosberg, Maria., & Thulin, Susanne. (2016)
Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup.
Arnér, Elisabeth och Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Arnqvist, Anders (2014). Kvantitativa data – exemplet barns läsande. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 104–120). Stockholm: Liber.
Broström, Stig. (2015). Science in early childhood education. Journal of Education and Human
Development, 4(2), 107-124. doi: 10.15640/jehd.v4n2_1a12
David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Due Karin, Tellgren Britt, Areljung Sofie, Ottander Christina & Sundberg Bodil. (2018). Inte som i skolan – Pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan. Nordic Studies in Science
Education, 14(4), 411-426. doi: 10.5617/nordina.4106
Eidevald, Christian. & Engdahl, Ingrid. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan:
omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Elfström, Ingela,. Nilsson, Bodil., Sterner, Lillemor., & Wehner-Godee, Christina. (2014).
Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2. [rev.] uppl.)
Elstgeest, Jos (1996). Möte, samspel, dialog. I Elstgeest, Jos., Harlen, Wynne., Jelly, Sheila., Osborne Roger,. & Symington, David. (red.) Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 20-34) Stockholm: Almqvist & Wiksell
Elm Fristorp, Annika. (2012). Design för lärande : barns meningsskapande i naturvetenskap. Diss. , 2012. Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. 312 s. (Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik 11) Hämtad från https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-2806322
Fejes, Andreas & Thornerg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss.16-43
Grahn, Patrik (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, Lars Owe., Sjölander, Sverre., Strid, Jean Paul., & Szczepanski, Anders. (red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. (55–80) Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, Laila. & Pramling, Niklas. (2014) “The Educational Nature of Different Ways Teachers Communicate with Children about Natural Phenomena”. International Journal of
Early Years Education, 22(1), 59-72. doi: https://doi.org/10.1080/09669760.2013.809656
Gustavsson, Laila., & Thulin, Susanne. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. NorDiNa: Nordic Studies in Science
Education, 13(1), 81-96. doi: 10.5617/nordina.2549
Halldén, Gunilla. (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Harlen, Wynne (1996). Varför naturvetenskap? Vilken sorts naturvetenskap?. I Elstgeest, Jos., Harlen, Wynne., Jelly, Sheila., Osborne Roger,. & Symington, David. (red.) Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 9-20) Stockholm: Almqvist & Wiksell
Harlen, Wynne & Symington, David (1996). Att lära barnen göra iakttagelser . I Elstgeest, Jos., Harlen, Wynne., Jelly, Sheila., Osborne Roger,. & Symington, David. (red.) Våga
språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 34-50) Stockholm: Almqvist & Wiksell
Inan, Zeynep Hatice., Trundle, Kathy., & Kantor, Rebecca. (2010) Understanding natural sciences education in a Reggio Emilia-inspired preschool. Journal of reachers in science
teaching, 47 (10), 1186-1208 doi: https://doi.org/10.1002/tea.20375
Jelly, Sheila (1996). Att lära barnen att ställa frågor - och att svara på dem. I Elstgeest, Jos., Harlen, Wynne., Jelly, Sheila., Osborne Roger,. & Symington, David. (red.) Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 64-76) Stockholm: Almqvist & Wiksell
Jonsson, Agneta., Williams, Pia., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om
undervisning och lärande, 1(5), 90-109
Lagerlöf, Pernilla., Wallerstedt, Cecilia., & Kultti, Anne., (2019). Barns agency i lek responsiv undervisning. Forskning om undervisning och lärande, Forskning om undervisning och lärande, vol 7, nr 1, ss. 44-63.
Lindgren, Simon. (2014) Kvalitativ analys. I Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon., & Nilsson, Marco. (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 29-41). Malmö: Gleerups
Lindgren, Simon. (2014) Kodning. I Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon., & Nilsson, Marco. (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 45-60). Malmö: Gleerups
Lindgren, Simon. (2014) Tematisering. I Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon., & Nilsson, Marco. (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 63-71). Malmö: Gleerups
Nilsson, Marco. (2014) Att samla in kvalitativ data - halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon., & Nilsson, Marco. (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 149-161). Malmö: Gleerups
Osborne, Roger (1996). Barns förståelse. Harlen, Wynne., Jelly, Sheila., Osborne Roger,. & Symington, David. (red.) Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 98- 118) Stockholm: Almqvist & Wiksell
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2018). I Sonja Sheridan & Pia Williams (red.), Undervisning
i förskolan – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf393 2.pdf
Skolverket. (2020) Barnkonventionen i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-05-03 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen
Skolverket. (2014) Identifiering av generella kompetenser med hjälp av EU:s
nyckelkompetenser. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3371
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Hämtad 2021-05-20 från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001 .pdf
Skolverket. (2021) Undervisning i förskolan. Stockholm: Skolverket. hämtad 2021-04-20 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-
arbetet/undervisning-i-forskolan
Thulin, Susanne. (2017) Naturvetenskap i förskolan. I Riddersporre, Bim., & Persson, Sven. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. (s. 231-247) Natur & kultur
Thulin, Susanne. (2011). “Teacher talk and children’s queries: Communication about natural science in early childhood education”. Göteborg: Göteborgs universitet. Thulin, S. & Pramling, N. (2009). “Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education”. International Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150.
Thörner, Agneta. (2017). Vi kan inte bara utgå från barnens intresse -Pedagogers guidning av
barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning. (Licentiatavhandling. Borås/Göteborg)
Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Hämtad från https://www.nb- ecec.org/sv/artiklar/article-1551787367.58
Trew, Valerie., & Squires, Kimberly. (2019). Encounters with Reggio Emilia: Relationships, Equality, and Citizenship in Our Early Learning Setting. Journal of Childhood Studies, vol. 44 no.5, 13-23. doi:doi.org/10.18357/jcs00019329
Trondman, Mats. (2013). Att förstå barndom: Till frågan om barndom som tillblivelse (Becoming) eller vara (Being). i Utbildning & Demokrati 2013, vol 22, nr 2. (s. 7-35). doi: https://doi.org/10.48059/uod.v22i2.990
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westman, Susanne. & Bergmark, Ulrika. (2014). “A strengthened teaching mission in preschool: teachers’ experiences, beliefs and strategies”. International Journal of Early Years
Education, 22(1), 73-88. doi:10.1080/09669760.2013.809653
Ärlemalm Hagser, Eva. (2014) Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I Anette Sandberg. (red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. (s. 107-132) Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1: Redovisning av missivbrev
Till dig som är verksam förskollärare i förskolans verksamhet
Vi är två förskollärarstudenter från Örebro universitet, vi befinner oss i slutskedet av vår utbildning och är i full gång med skrivandet av examensarbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare undervisar i naturvetenskap. Genom tidigare forskning har vi skapat oss en förförståelse inom ämnet, vi vill nu med hjälp av verksamma förskollärare skapa en bredare förståelse inom ämnet och det är anledningen till att vi kontaktar er.
Vill du delta i en intervju bestående av ca 9 frågor med tidsåtgång på cirka 20 minuter? Intervjun kommer att ske via zoom eller andra önskemål.
Intervjun sker i fullständig riktlinje med Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Deltagande i intervjun garanteras möjlighet att avbryta dess deltagande när som helst under intervjun, deltagande behandlas konfidentiellt och framkommande resultat används enbart i forskningsändamål i det beskrivna examensarbetet, sedan destrueras materialet. Den examinerade studien kommer att publiceras på Diva.
Vid ytterligare funderingar är du välkommen att kontakta oss
Zana Crnkic Maria Eriksson xxxxxxx@gmail.com xxxxxxxx@gmail.com 070-xxxxxxx 070- xxxxxxx
Stort tack på förhand, med vänlig hälsning Maria och Zana
Hej!
Tack för att du ställer upp på att bli intervjuad till vårt examensarbete.
Denna intervju handlar om hur förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan och kommer att ta ca 20 min. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare arbetar med naturvetenskaplig undervisning. Denna intervju kommer att spelas in om ni tillåter och intervjun kommer att vara anonym. Det innebär bland annat att inga namn på personal eller förskola kommer att nämnas. Intervjumaterialet kommer att förvaras säkert tills
examensarbetet är slutfört och sedan kommer materialet kasseras. Du kan under hela intervjun avböja till ditt medverkande eller avböja frågor utan några påföljder.
Har du några frågor kan du kontakta oss via telefon eller mejl Med vänliga hälsningar
Zana Crnkic och Maria Eriksson
Intervju guide
1. Vad är naturvetenskap för dig? Och vad tänker du på när du hör naturvetenskap?
2. Finns det något du tycker är svårt med naturvetenskap?
3. Hur ser du på spontan undervisning i förhållande till planerad undervisning?
4. Tycker ni barn är intresserade av naturvetenskap idag? Hur ser ni det?
5. Hur många barn har ni per aktivitet? - Hur gör du när du har ca 3-4 barn?
6. Hur undervisar ni i naturvetenskap på er förskola?
7. Hur går ni tillväga för att inkludera barns intressen i naturvetenskaplig undervisning?
8. Hur skulle du beskriva att ni kopplar barns intresse i naturvetenskap till läroplansmålen?
- Vilka svårigheter upplever du med detta?
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 nb-ecec.org 2021-04-06 Naturvetenskap i förskolan 17 5 3 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr)
Författare/årtal Artikelns namn
Research in science education, 2017-12, vol.47 (6), P.1173-1192 ISSN 0280-381X, Skrifter från Högskolan i Borås, nr. 79. Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik ; 11
Areljung, Sofie., Ottander, Christina., & Due, Karin. (2016).
Thörner, Agneta. (2017).
Fristorp Elm, Annika. (2012).
” drawing the leaves anyway”: Techers embracing childrens different ways of knowing in preschool science practice. “ Vi kan inte bara utgå från barns intresse”: Pedagogers guidning av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning.
Design för lärande: Barns meningsskapande i
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 nb-ecec.org 2021-04-20 Naturvetenskap, förskollärare 10 4 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
International Journal of Early Years Education, 22(1), 73- 88.
Susanne Westman och Ulrika Bergmark (2014).
A strengthened mission in preschool: Teachers experiences, beliefs and strategies.
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord
Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 PRIMO 2021-04-15 Reggio Emilia, Relationships, equality Peer Reviewed 347 10 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
Journal of childhood studies (Prospect Bay), 2019-12-22, p.13-23
Trew, Valerie & Squires, Kimberly (2019)
Encounters with Reggio Emilia: Relationships, Equality, and Citizenship in Our Early Learning Setting
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 ERIC EBESCO 2021-04-12
Education, Science, Reggio Emilia Peer Reviewed 17 5 2 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
Science and Children, v56 n3 p45-51
Journal of Research
in Science Teaching, v47 n10 p1186-1208
Lowry, Anne (2018).
Inan, Hatice Zeynep; Trundle, Kathy Cabe; Kantor, Rebecca (2010)
Following the current Understanding
Natural Sciences Education in a Reggio Emilia-Inspired Preschool
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract
#1 SwePub 2021-04-08
Naturvetenskap i förskolan inte som i skolan
7 1 1
#2 #3 #4
Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
NorDiNa. - :
Naturfagsenteret. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 14:4, s. 411- 426
Due, Karin., Tellgren, Britt., Areljung, Sofie., Ottander, Christina och Sundberg, Bodil (2018).
Inte som i skolan - pedagoger
positionerar naturvetenskap i förskolan : Preschool
teachers talk about science – Positioning themselves and positioning science Sökning Sökmotor Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 nb-ecec.org 2021-05-20 Naturvetenskap 31 1 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
Journal of Education and Human Development 4(2), 107-124.
Broström, Stig (2015). Science in early childhood education.
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 nb-ecec.org 2021-04-19 Inlärningsprocess, interaktion 63 4 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
Göteborg: Göteborgs universitet. & International Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150.
Thulin, Susanne & Pramling, Niklas (2011).
Teacher talk and children’s queries: Communication about natural science in early
childhood education
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract
#1 nb-ecec.org 2021-05-20 Kommunikation, natur 12 3 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
Tidskriftens namn, vol. (nr) Författare/årtal Artikelns namn
International Journal of Early Years Education, 22(1), 59- 72.
Gustavsson, Laila & Pramling, Niklas (2014). ,
“The Educational Nature of Different Ways Teachers Communicate with Children about Natural Phenomena”.
Sökning Sökmotor
Sökord
Fritext/ämnesord Begränsning Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 nb-ecec.org 2021-05-20 Naturvetenskap, Undervisning 9 2 1 #2 #3 #4 Valda artiklar
NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 13(1), 81- 96.
Gustavsson, Laila, & Thulin, Susanne (2017).
Lärares uppfattningar av undervisning och
naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet.