Olika aspekter av naturvetenskaplig undervisning

I vår studies resultat ringar förskollärarna in olika aspekter av undervisning i det empiriska materialet, följande aspekter diskuteras nedan.

Westman och Bergmark (2014) påvisar att naturvetenskaplig undervisning kan genomföras på ett flertal olika sätt, vilket stämmer överens med vårt resultat då respondenterna uttryckte att det går att lära naturvetenskap på fler olika sätt. En framträdande aspekt att är språk har en betydande roll i undervisningen specifikt verb. Detta innebär att sätta ord på de naturvetenskapliga upplevelser som sker i vardagen. Westman och Bergmark (2014) skriver vidare att barnens känslomässiga och kroppsliga relation till omgivningen är viktig, vilket även respondenterna i vår studie uttryckte. Broström (2015) beskriver hur förskollärare och barn kommunicerar vetenskapligt innehåll i förskolan i en gemenskap, och hävdar att vardagserfarenheter bidrar till naturvetenskapligt lärande hos barn. Likt Thulin (2011) menar Inan et al. (2010) att naturvetenskaplig utbildning är en del av barnets vardag i förskolan. Förskollärarna i vår studie uttrycker sig likt Broström (2012) och Inan et al. (2010). I vårt

resultat betonar förskollärarna att barn behöver uppleva och möta olika fenomen i undervisning med naturvetenskap, förskollärarna beskrev naturvetenskap som ett aktivt ämne i förskolan där naturvetenskapen blir en del av barnets vardag. Genom att sätta ord på de naturvetenskapliga upplevelserna i vardagen visar vårt resultat på att barn utvecklar sin kunskap i naturvetenskap. Vår tolkning är att kommunikation mellan förskollärare och barn i naturvetenskaplig undervisning har en betydande roll för att barn ska utveckla sina kunskaper i naturvetenskap.

Projekt planeras och väljs utifrån barns intressen, projekten i sin tur används som en undervisning i naturvetenskap. Förskollärarna uttrycker att delaktighet är viktigt i arbete med barn. Förskollärarna agerar aktivt eftersom de planerar vidare utifrån barns intressen, således skapas ett projekt som förskollärarna undervisar ifrån. Förskollärarna beskriver att de undersöker med barnen och blir därav aktiva under projektprocessen. Areljung, Ottander och Due (2017) lyfter att det finns en delad mening om förskollärarens delaktighet, i vårt resultat påvisas dock en positiv syn på förskollärares delaktighet. Genom lyhördhet, tilltro till barnets förmåga och reflektion blir barnet en del av projektet.

Förskollärarna beskriver Agency utan att använda ordet i resultatet, barn lyfts som kompetenta med rättigheter att göra egna val och agera självständigt. Projekt som speglar barns intressen visar att förskollärarna inkluderar barnen i planering och innehåll, barn får såldes ett agentskap över innehåll i naturvetenskaplig undervisning. Synen på barn som being karaktäriseras av att barnet lyssnad på, inkluderat och en syn på barnet som kompetent. Även detta speglas i förskollärarnas svar och beskrivning om hur barnets intressen leder vägen för projekterande i förskolan. Vi utläser i förskollärarnas svar att dom arbetar med vägledning i projekten, förskolläraren vägleder barnet, detta resonemang speglar synen på barn som becoming. Areljung, Ottander och Due (2017) påvisar i sin forskning att majoriteten av förskollärarna är positiva till förskollärarens delaktighet i undervisningen, mindre än hälften av förskollärarna förespråkade en mindre aktiv roll från förskolläraren. Vi tolkar detta som att det finns ett svagt motstånd till förskollärarens delaktighet, motståndarna tar såldes ett avstånd från begreppet

becoming då dessa förskollärare uttrycker att barnet ska utforska på egen hand och

förskolläraren ska undvika att påpeka rätt eller fel i deras sökande process.

I resultatet lyfts dokumentation som en viktig och betydelsefull aspekt i undervisning med naturvetenskap för att synliggöra lärande och vidare utveckling. Lowry (2018) beskriver

dokumentation som en väg till vidareutveckling av kunskap, vilket stämmer överens med vårt resultat. I flera av respondenternas svar framkommer dokumentation som en beskrivning av deras arbete med naturvetenskaplig undervisning, dokumentationen hjälper förskollärare att utveckla kvaliteten, säkerställa lärandet och uppmärksamma barns intressen. Detta kan tolkas som barns Agency, då barnen får möjlighet att påverka och blir inkluderade. För att dokumentationen ska bli betydelsefull är det av vikt att reflektera över den, Westman och Bergmark (2014) menar även att det går att kombinera naturvetenskapligt arbete på flera sätt, genom bland annat reflektion. Vi anser att det finns en likhet mellan vårt resultat att kombinera olika arbetssätt för att synliggöra barnens utveckling. Dokumentation används för att fördjupa kunskaper hos barnen, vårt resultat påvisade även att dokumentation används för reflektion tillsammans med barnen.

Westman och Bergmark (2014) konstaterar att förskollärare är mer uppmärksamma på barnen och vad barnen undersöker för att möta utbildningskravet i förskolan. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att förskollärare styr barns intressen mot läroplanens mål när de ska undervisa i naturvetenskap. Thörner (2017) menar å andra sidan att det inte endast går att arbeta utifrån barns intresse i undervisning, i vår studie var dock barnens intresse av naturvetenskaplig undervisning i förskolan den viktigaste aspekten enligt alla respondenterna.

I resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att det är deras ansvar enligt läroplanen för förskolan att uppmärksamma vad barnen är intresserade av och utveckla intressent till ett undervisningstillfälle som således ska berika barnen med ny kunskap. Förskollärarna är väldigt medvetna om vad som skrivs i läroplanen och detta kan vara en bidragande effekt av det ökade utbildningskravet i förskolan. Likt Thulin (2011) pekar vårt resultat på att förskolläraren besitter en betydelsefull roll i barns naturvetenskapliga undervisning. Vårt resonemang är att förskollärarna står inför ett dilemma då barnen i läroplanen för förskolan ska ses som being men också becoming, vilket även framgår i vårt resultat.

Den syn som respondenterna beskriver, att hela tiden styra mot målen utifrån barnens intresse, kan tolkas som att förskollärarna ser barnen som Beings, att se barnet här och nu som en egen individ. Det framträder även en syn på barnen som becoming, vilket innebär att barn ska utvecklas till vuxna. Barns intressen, här och nu, ska således utveckla deras kunskaper inför framtiden med hjälp av den mest kunniga, i detta fall förskolläraren.

Tidigare forskning lyfter olika sätt att kommunicera naturvetenskaplig undervisning till barn. Vårt resultat visar likt tidigare forskning av Gustavsson och Pramling (2014) att förskollärare använder olika sätt att undervisa, i tidigare forskning presenteras ett sätt där barnen uppmuntras att jämföra naturvetenskapliga fenomen som mer framgångsrikt än de andra två kommunikationsformerna. I vårt resultat värderas inte förskollärarnas metoder utifrån framgång i lärande då vi inte valt att undersöka detta, det är däremot en intressant aspekt. I vår studies resultat definierades naturvetenskap som ett stort område med fler ämnen av respondenterna, vår tolkning är att detta kan vara en bidragande faktor till att förskollärare arbetar med naturvetenskap på fler olika sätt samt att barn visar intresse för olika fenomen. Gustavsson och Thulin (2017) lyfter i tidigare forskning att förskollärare ändrar sin beskrivning om undervisning i naturvetenskap under undersökningens gång. I vår empiri ser vi likt Gustavsson och Thulin (2017) en framträdande ändring i beskrivningen av naturvetenskap. Respondenterna i vår studie beskriver naturvetenskaplig undervisning inledningsvis som ett svårdefinierat ämne, under intervjuns gång anges nyanserade och välbeskrivna svar på frågan.