Vilken funktion fyller då Barn- och fritidsprogrammet? Med tanke på den låga etableringsgraden de senaste åren och med tanke på de dåliga arbetsmarknadsutsikterna de kommande åren så är måhända svaret att programmets nytta är begränsad ur ett samhällsperspektiv då det i så låg grad leder till arbete. Ur ett individperspektiv, baserat på de informanter vi mött, så är svaret dock mer positivt. Informanterna uttrycker stor nöjdhet med sitt val och så vitt vi kan bedöma spelar programmets inriktning och upplägg roll för informanternas möjlighet att klara av det samhället idag förväntar sig av dem, nämligen en gymnasieexamen. Mot bakgrund av tidigare forskning om individens ansvar att genom utbildning göra sig anställningsbar fyller programmet sin funktion då det leder till en gymnasieexamen. Det som talar emot programmets inriktning är att barnskötare idag inte efterfrågas i så hög omfattning men informanterna menar trots allt att de generellt har större möjlighet till arbete än de som ingen gymnasieutbildning har. Dessutom ökar chanserna till arbete inom barnomsorgens vikariepooler jämfört med de som inte har en sådan yrkesutbildning. Programmet ger också möjlighet att inom ramen för ordinarie kursplan få med sig grundläggande högskolebehörighet för att till exempel kunna läsa vidare till förskollärare som är ett yrke med goda chanser på arbetsmarknaden. Vi menar därför att programmet fyller sin funktion för de enskilda individerna ur flera perspektiv. Mot bakgrund av gymnasieskolans avhoppsproblematik fyller programmet också en funktion genom det lyckas med att få ut sina elever med ett examenbevis i handen.
50
Referenser
Abrahamsson, Kenneth. 2007. Yrkesutbildning eller allmänbildning? Om gymnasieskolan, generella kunskaper och jämlikhet. I Utbildningsvägen-vart leder
den? Om ungdomar yrkesutbildning och försörjning, Jonas Olofsson (red.), 16 – 31.
Stockholm: SNS Förlag.
Ahlgren, Rose-Marie. 1999. Det subjektiva yrkesvalet. I Ungdomar i övergångsåldern
- handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet, Thomas Hagström (red.),
89-108. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen. 2013. Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret
2013 och en långsiktig utblick.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc4478/Var_finn s_jobben.pdf (Hämtad 2013-10-12)
Arbetsförmedlingen. 2013. Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på
unga som varken arbetar eller studerar.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.306228a513d6386d3d85b1e/Unga_p %C3%A5_och_utanf%C3%B6r_arbm_Rapport_2013--05--07.pdf (Hämtad 2013-10- 15)
Arnell Gustafsson, Ulla. 1999. Från utbildning till arbetet. Problem och institutionella lösningar. I Ungdomar i övergångsåldern-handlingsutrymme och rationalitet på väg
51
Arnell Gustafsson, Ulla. 2003a. När arbetsplats och skola möts. Om den
arbetsplatsförlagda utbildningen på gymnasieskolans Handelsprogram. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet & författare.
Arnell Gustafsson, Ulla. 2003b. Ungdomars inträde i arbetslivet-följder för individen och arbetsmarknaden. I Ute och inne i svenskt arbetsliv, Carsten von Otter (red.), 113- 133, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Carlbaum Sara. 2012. Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner
av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011. Umeå: Umeå universitet
Statsvetenskapliga institutionen.
Dalen, Monica. 2007. Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dresch, James och Lovén Anders. 2009. Vägen efter grundskolan. I Att bana vägen
mot framtiden Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv,
Lisbeth Lundahl (red.), 37-61. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, Gunnar. 2010. Individualiseringens villkor. Unga vuxnas föreställningar om
arbete och självförverkligande. Göteborg: Göteborgs universitet.
Gottfredson, Linda S. 2002. Gottfredson’s Theory of Circumscription, Compomise, and Self-Creation. I Career choice and development, Duane Brown, 85-148. San Francisco: Jossey-Bass. E-bok.
Greiff, Carsten och Holm, Gabriella. 2010. Behöver verkligen Örebro 60 gymnasieutbildade stylister varje år? Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/behover- verkligen-orebro-60-gymnasieutbildade-stylister-varje-ar_5270361.svd (Hämtad 2013-09- 24).
52
Håkansson, Peter och Nilsson, Anders. (red.). 2013. Yrkesutbildningens formering i
Sverige 1940-1975. Lund: Nordic Academic Press.
Håkansson, Peter. 2013. Övergångsregim och förändring. Om ungdomars övergång från skolan till arbetsmarknad. I Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940 -1975, Peter Håkansson och Anders Nilsson (red.), 121 -153. Lund: Nordic Academic Press.
Jonsson, Britta. 1999. Unga vuxna, deras livsprojekt och tankar om framtida yrke. I
Ungdomar i övergångsåldern-handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet, Thomas Hagström (red.), 58-88. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Lars. 2007. Psykologins Grunder. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann-K. 2009. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Lenhov, P A. 2013. Det svåra valet – att välja rätt. Svenskt Näringsliv. http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/uppsala/det-svara-valet-att-valja- ratt_184930.html (Hämtad 2013-09-24).
Lent, Robert W., Brown, Steven D. och Hackett, Gail. 2002. Social Cognitive Career Theory. I Career choice and development, Duane Brown, 255-311. San Francisco: Jossey-Bass. E-bok.
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Lärarhögskolan i Malmö.
Lund, Stefan. 2006. Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i
gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Diss. Växjö:
53
Nordström Skans, Oscar. 2004. Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga konsekvenser? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Olofsson, Jonas och Östh, John. 2007. Yrkesutbildning - ett effektivt socialpolitiskt instrument? I Utbildningsvägen-vart leder den? Om ungdomar yrkesutbildning och
försörjning, Olofsson, Jonas (red.), 175-193. Stockholm: SNS Förlag.
Olofsson, Jonas. 2010. Krisen i skolan: Utbildning i politiken och i praktiken. Umeå: Borea Bokförlag.
Patton, Wendy och McMahon, Mary. 2006. Career Development and Systems Theory
Connecting Theory and Practice. Rotterdam: Sense Publishers.
Peterson, Gary W., Sampson, James P. Jr., Lenz, Janet G. och Reardon, Robert C. 2002. A Cognitive Information Processing Approach to Career Problem Solving and Decision Making. I Career choice and development, Duane Brown, 312-369. San Francisco: Jossey-Bass. E-bok.
Parsons, Frank. 1989[1909]. Choosing a vocation. Garrett Park, MD: Garrett Park Press.
Sandell, Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsotering. Om gymnasieval,
genus och lokala praktiker. Diss. Malmö Högskola.
SCB 2012. Tema utbildning: Etablering på arbetsmarknaden 3 år efter gymnasieskolan. Temarapport 2012:5. Statistiska Centralbyrån.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AA9998_2010A01_BR_A40BR1205.pdf (Hämtad 2013-10-11)
54
Skolverket 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
Statens folkhälsoinstitut 2002. Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser för folkhälsa och
social anpassning. Erfarenheter och kunskaper från 1990-talets forskning. Rapport
2002:18.
http://www.fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf (Hämtad 2013-10-16)
Tovatt, Caroline. 2006. Vägen in i arbetslivet är som ett strategispel. I Ungdomar i
arbetslivet - så funkar de(t). Danilda, Inger (red.), 21-28. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet och författarna.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm.
55
Bilaga A
Intervjuguide
1. Inledning
• Presentera oss
• Syfte med att vi är här o Examensarbete o Om BF
o Frågor till elever om hur ni har resonerat inför ert val • Spelar in – ingen annan än vi kommer att lyssna, raderas • Ingen kommer att kunna identifiera dig
• Avbryta när du vill • 30-40 minuter
2. Elevens intressen
bakgrund; familj
3. Inför utbildning
• Vad lockade dig till Barn- och fritidsprogrammet? • Var detta ditt förstahandsval?
• Om du inte hade kommit in här – vad hade du valt då? • Vilka andra alternativ övervägde du?
• Varför valde du bort dem?
• Att inte gå i gymnasiet – i vilken mån var det ett alternativ?
• Handlar dessa tre år om att få en yrkesexamen, egentligen nästan vilken som helst, eller är inriktningen mot barnskötare det centrala?
56
• Fanns det något/några som påverkade ditt val? • Vilka förebilder har du inom detta yrkesområde? • Vad gör att du tycker att du passar till barnskötare?
o Egenskaper
• Har utbildningen gett dig förståelse för vad yrket innebär? • Kan du se dig själv i rollen som barnskötare?
• Har du valt till/bort högskolebehörigheten? o Hur tänkte du då?
• Att redan från början välja ett högskoleförberedande program – hur tänkte du om det?
• Hur tänker du om framtida studier?
• Vad visste du om arbetsmarknaden när du valde? o Hur fick du del av det?
• När du valde – hur viktigt var det för dig att utbildningen skulle leda till inte bara en examen utan också ett jobb?
o Hur påverkade det ditt val?
4. Framtiden
• Vad gör du efter studenten? • Vilka möjliga jobb ser du?
• Vad är viktigt för dig i ett kommande arbete?
• Vilken betydelse har praktiken haft för att skapa kontakter med arbetslivet? • Vad är det som gör, tror du, att du kommer att få ett jobb?
• Hur viktigt är det att få ett jobb efter utbildningen?
• Hur mycket kan du tänka dig att kompromissa för att få ett jobb som barnskötare?
• Hur mycket kan du tänka dig att kompromissa för att få ett jobb över huvudtaget?
• Vad tänker du göra om du inte får ett jobb?