"Jag ska gå tre år och då måste det va nåt jag trivs med!"

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Jag ska gå tre år och då måste

det va nåt jag trivs med!”

Elevers tankar om att välja gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram

och deras förväntningar på tiden efter gymnasieexamen.

“I have to attend high school for three years

and therefore it has to be something I like!”

Students’ thoughts about choosing the Child Care- and Recreation Program and their expectations about the time after high school graduation.

Gabi Oesterling & Karin Åhman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-17

Examinator: Niklas Gustafson

Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för

3

Sammanfattning

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Syftet med vårt arbete är att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de bär på när det gäller möjligheterna att få arbete. Våra forskningsfrågor handlar därför om hur eleverna resonerar inför valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfället, vilken betydelse de tillmäter möjligheten att få arbete efter utbildningen samt vilka förväntningar de har på tiden efter avslutat gymnasium. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med gymnasielever vid två olika skolor i västra Sverige. Tidigare forskning visar att ungdomar idag saknar tydlig koppling mellan skola och arbetsliv och att den ökande valfriheten medför att personligt intresse styr gymnasievalet. Individen tillskrivs eget ansvar i valprocessen men det till synes stora valutrymmet begränsas såväl av strukturella villkor som av individens självuppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för vår analys är: intresseutveckling, självbild, begränsning och kompromiss samt karriärhanteringsförmåga. Studiens resultat visar att valet av Barn- och fritidsprogrammet inte ytterst är ett val av intresse för barn utan främst ett val för att säkerställa en trivsam gymnasietid så att utbildningen ska kunna fullföljas. I detta resonemang ryms också uppfattningen om yrkesprogram som lättare att klara av då de innehåller praktik och ställer lägre krav på teoretiska studieprestationer.

Nyckelord:

4

Abstract

The child care and recreation program is a high school program which leads to vocational competence. The student’s employment prospects however are not encouraging after the high school graduation. The purpose with this study is to analyse student’s motives for their decision to choose the child care and recreation program as well as their reflections about their future employment possibilities. The research topics analysed are: student’s reasoning before choosing their high school program, labour market knowledge during the decision making process, chances of getting a job after high school, its importance to them and finally their expectations about their time after high school. The qualitative study contains the result of six interviews with students at two different high schools in western Sweden. The analysis is based on the following theoretical concepts: interest development, self-concept, circumscription, compromise and career decision making ability. The results of this study show that the decision to choose the child care and recreation program is not only motivated by student’s interests in children but also their goal getting a job directly after graduation. They hope that the graduation broadens their possibilities on the labour market. The expectation of a pleasant high school time and an achievable high school graduate can be seen as a motive as well. The reasoning encompasses the perception of a program that is more likely to achieve due to the included practical periods and lower expectations on student’s theoretical study results.

Key words:

Interest development, self-concept, circumscription, compromise, career decision making ability

5

Förord

Vi tackar eleverna som tog sig tid att besvara våra frågor och ansvariga lärare på respektive skola för deras hjälp med att tillfråga eleverna och ordna rum för intervjuerna. Tack också till våra kurskamrater för bra diskussioner under arbetets gång vilket bidrog till att se det egna arbetet med andra ögon. Vår handledare Roland Ahlstrand vill vi tacka för kloka synpunkter på vårt arbete vilket har bidragit till att göra det bättre. Sist, men absolut inte minst, tackar vi varandra för ett gott och konstruktivt samarbete.

Arbetets fördelning

Samtliga intervjuer har genomförts tillsammans. Vi har träffats en till två gånger i veckan för att gemensamt gå igenom och bearbeta skrivna texter. Därutöver har vi näst intill haft dagliga telefonkontakter för att diskutera arbetet och föra processen vidare.

Gabi har tagit särskilt ansvar för referenser och referenslista samt övrig uppsatsformalia. Karin har ansvarat för den språkliga bearbetningen av textmassan. Uppsatsens slutliga textinnehåll är ett resultat av bådas arbete. Mycket har skrivits och tagits bort och det som finns kvar är framställt i en växelverkan där en har lagt grunden och den andra kompletterat. Innehållet under respektive avsnitt kan dock sägas ha fått sin huvudsakliga prägel genom följande arbetsfördelning:

Gemensamt

Inledning, syfte, forskningsfrågor, teori: intresseutveckling, intervjuguide. Karin:

Metod, teori: karriärhanteringsförmåga, resultat, analys. Gabi:

Tidigare forskning, teori: självbild, begränsning och kompromiss, diskussion.

7

Innehållsförteckning

1 Inledning...9  

1.1 Syfte och frågeställningar...11  

1.2 Disposition...11  

2 Tidigare forskning ...12  

2.1 Forskning om utbildningsval ...12  

2.2 Forskning om gymnasial yrkesutbildning ...15  

2.3 Forskning om övergången från skola till arbetsliv ...17  

2.4 Sammanfattning...18  

3 Teori...20  

3.1 Intresseutveckling...20  

3.2 Självbild...21  

3.3 Begränsning och kompromiss ...22  

3.4 Karriärhanteringsförmåga...23   3.5 Sammanfattning...24   4 Metod...25   4.1 Urval ...26   4.2 Datainsamling...26   4.3 Analysmetod...28   4.4 Etiska ställningstaganden ...29   5 Resultat ...30  

5.1 Tankar inför val av gymnasieprogram...30  

5.2 Kunskap om arbetsmarknaden och betydelsen av att få ett arbete ...33  

5.3 Förväntningar på tiden efter avslutat gymnasium ...34  

5.4 Sammanfattning...36  

6 Analys...37  

6.1 Jag är bra med barn och nöjd med mitt val...37  

6.2 Min självbild och min förställning om barnskötaryrket stämmer bra överens...39  

8

6.4 Det där med jobb ordnar sig, jag tar vad som helst ...42  

6.5 Sammanfattning...43  

7 Diskussion ...44  

7.1 Metoddiskussion...44  

7.2 Teoridiskussion...45  

7.3 Resultatdiskussion ...46  

7.4 Förslag till vidare forskning ...48  

7.5 Avslutande reflektioner ...49  

Referenser...50  

Bilaga A...55  

9

1 Inledning

Det är idag en vedertagen uppfattning att ungdomar utan gymnasieskola har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten tycks därmed gymnasieskolan inte längre uppfattas som en frivillig skolform utan istället som något ofrånkomligt. Denna bild av gymnasieskolan som ett obligatorium betonar bland annat Sara Carlbaum i sin doktorsavhandling Blir

du anställningsbar lille/a vän? (2012, 2). Carlbaum lyfter också fram den allmänna

föreställningen om utbildning som ungdomsarbetslöshetens problemlösare. För enskilda individer kan detta innebära ett motvilligt deltagande i gymnasieskolan som enbart motiveras av möjligheten att höja sina chanser på arbetsmarknaden.

En gymnasieexamen tycks således vara en förutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att välja ett yrkesinriktat gymnasieprogram ska eleverna bli så väl förberedda för yrkeslivet att de kan börja arbeta direkt efter gymnasieskolan (Skolverket 2011, 12). Alla yrkesinriktade gymnasieprogram leder dock inte till arbete då vissa utbildningar inte tycks motsvara arbetsmarknadens efterfrågan. Frågan om varför ungdomar väljer sådana gymnasieprogram är föremål för debatt och har till exempel uppmärksammats i en debattartikel av Carsten Greiff och Gabriella Holm, marknadsutvecklare respektive vd för Young Role Models in School. Där framhålls vikten av att på allvar börja åtgärda obalansen mellan ungdomars val av studier och arbetsmarknadens behov av kompetens (Greiff & Holm 2010). I en artikel av PA Lenhov, Svenskt Näringsliv, berättar en tidigare gymnasieelev om tre bortkastade år på ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Eleven menar att valet av gymnasieprogram var ett felval, baserat på bristande kunskaper om arbetsmarknaden, eftersom det inte mynnade ut i något arbete (Lenhov 2013).

Carlbaum påpekar också det motsägelsefulla i att gymnasieutbildningen kan bidra till ungdomsarbetslösheten om den inte leder till det som den är avsedd för, det vill

10

säga att ungdomarna går vidare till arbete eller högre studier (Carlbaum 2012, 2). Samma paradox framgår också av rapporten Etablering på arbetsmarknaden tre år

efter gymnasieskolan (SCB 2012, 8). Rapporten visar att elever vid ett flertal

yrkesinriktade gymnasieprogram har en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden tre år efter slutfört gymnasium. Bland de yrkesprogram som har den lägsta etableringsgraden finns Barn- och fritidsprogrammet med en etableringsgrad av 28 procent. I rapporten Var finns jobben? (Arbetsförmedlingen 2013, 31), som är en sammanställning av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser, framgår att såväl på ett års sikt som på fem och tio års sikt har gymnasieutbildade barnskötare begränsade möjligheter att få jobb. Så långt prognosen sträcker sig visar den på en mycket stor konkurrens om arbetstillfällena för barnskötare. En möjlig orsak till dessa dåliga framtidsutsikter är enligt rapporten att barnskötare är verksamma inom organisationer som alltmer har ambitionen att öka antalet anställda med längre utbildning.

Att vara ung och misslyckas med etableringen på arbetsmarknaden efter avslutat gymnasium tenderar att få långsiktiga konsekvenser för individen. En studie gjord av Nordström Skans (2004, 11) visar att den som blev arbetslös direkt efter gymnasiet också i hög grad var arbetslös under den kommande femårsperioden. En rapport från Arbetsförmedlingen (2013, 25) visar att unga som vare sig arbetar eller studerar befinner sig i en särskild riskzon. Att inte ha sysselsättning innebär förlorade inkomster och mindre arbetslivserfarenhet och på sikt riskerar individen att därigenom tappa kompetenser och arbetsmarknadsetableringen försvåras än mer. Att vara ung och arbetslös kan också få långtgående konsekvenser för individens välmående enligt en rapport av Folkhälsoinstitutet (Statens Folkhälsoinstitut 2002, 10).

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesinriktat gymnasieprogram med huvudsakligt syfte att rusta eleverna för en direkt etablering på arbetsmarknaden. Statistik visar att elever från detta yrkesprogram har en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden och dessutom är arbetsmarknadsprognosen dålig såväl på kort som på lång sikt. Mot denna bakgrund finner vi det intressant att möta elever på Barn- och fritidsprogrammet för att ta del av deras tankar om utbildningsval och arbete efter genomförd utbildning.

11

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att beskriva och analysera elevers val till Barn- och fritidsprogrammet samt vilka tankar de bär på inför sin närmaste framtid, särskilt avseende etablering på arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är:

• Hur resonerade eleverna inför sitt val av gymnasieprogram?

• Vilken kunskap om arbetsmarknaden hade eleverna vid valtillfället?

• Vilken betydelse tillmätte eleverna möjligheten att få jobb efter utbildningen? • Vilka förväntningar har eleverna på tiden efter avslutat gymnasium?

1.2 Disposition

I kapitel två presenteras tidigare forskning om utbildningsval, gymnasial yrkesutbildning samt övergången mellan skola och arbetsliv. I kapitel tre presenterar vi våra teoretiska utgångspunkter: intresseutveckling, självbild, begränsning och kompromiss samt karriärhanteringsförmåga. Kapitel fyra utgörs av en metodbeskrivning samt en presentation av Barn- och fritidsprogrammet. I kapitel fem presenteras resultatet av våra intervjuer, vilket sedan analyseras i kapitel sex. Arbetet avslutas i kapitel sju med en metod- och resultatdiskussion, förslag till vidare forskning samt egna avslutande reflektioner. Diskussionen inkluderar egna tankar om det vi har kommit fram till under arbetets gång med hänsyn tagen till tidigare forskning och vår inledande problemformulering.

12

2 Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning om utbildningsval, gymnasial yrkesutbildning samt övergången från skola till arbetsliv. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2.1 Forskning om utbildningsval

2.1.1 Individens valhandlingar

Valet till gymnasiet ska fortfarande bana väg för ungdomars framtid precis som det gjort för tidigare generationer (Lund 2006, 9). Ungdomar idag saknar dock en tydlig koppling till arbetslivet och den ökande valfriheten medför också att personligt intresse styr gymnasievalet. Val utifrån intresse är ett individualiserat val och leder till segregation då ungdomars val påverkas av social bakgrund (Lund 2006, 14). Segregationen förstärks än mer genom gymnasieskolans organisation och kan innebära att studieförberedande och yrkesinriktade utbildningar erbjuds på olika gymnasieskolor. Gymnasievalet är utöver ett val av gymnasieprogram också ett val av skola, grundat på skolans profil eller individens uppfattning om att passa in på skolan. Valet är dock inte så fritt som det kan förefalla eftersom det begränsas av gymnasieskolornas marknadsanpassning och deras strävan att effektivisera utbildningen. Konkurrensen mellan gymnasieskolorna gör att skolorna inte tillgodoser elevernas efterfrågan på vissa kurser eller inriktningar (Lund 2006, 179). Dilemmat gäller enligt Lund framförallt yrkesförberedande gymnasieprogram och kurser i det individuella valet där individens betyg från grundskolan kan bli avgörande för om den önskade platsen erhålls. Vidare innebär marknadsanpassningen att program eller enstaka kurser inte erbjuds på grund av för få sökande.

13

Ungdomar har olika motiv för valet till gymnasiet. Lund (2006, 204) beskriver i sin analys sex olika valhandlingar och vad dessa utmärks av. Den yrkesinriktade valhandlingen präglas av att gymnasieutbildningen ska leda till ett arbete och ska stärka elevens relation till arbetsmarknaden. Kunskaper som relaterar till det framtida yrket är centrala. Den karriärinriktade valhandlingen är orienterad mot vidare studier och mot en eventuell framtida karriärplan. Den konsumtionsinriktade valhandlingen utmärks av trivselfaktorer. Eleverna utnyttjar då valfriheten till att hitta ett utbildningsalternativ som i första hand tycks vara roligt och lustfyllt och som innebär att individen utan stora ansträngningar kan klara av sin gymnasieutbildning. Den gruppinriktade valhandlingens syfte är att leda till ett socialt sammanhang där intresse, studieambitioner och livsstil delas med andra. En sådan handling medför inkludering av likatänkande samtidigt som oliktänkande exkluderas. Den intresseinriktade valhandlingen bygger på elevernas genuina intresse som kan vara ett intresse utanför skolan och kan ses som ett försök att kombinera intresse med såväl utbildning som ett kommande arbetsliv. Lund (2006, 207) anser att dagens gymnasiemarknad delvis erbjuder dessa möjligheter genom lokalt anpassade utbildningsutbud. Den traditionsinriktade valhandlingen sker utifrån elevens närmsta sociala kontext och leder till att eleven ”följer och reproducerar de grundläggande familjära utbildningstraditionerna” (Lund 2006, 206) vilket enligt Lund begränsar elevens sociala mobilitet.

2.1.2 Individens subjektiva val

Att välja utbildningsväg och yrkesinriktning sker i en samverkan mellan å ena sidan vad individen själv föredrar och uppfattningen om de egna förutsättningarna och å andra sidan omgivningens förväntningar på individen vilka vilar på traditionella och ekonomiska grunder (Ahlgren 1999, 89). Tillsammans utgör således individens kunskap om sin förmåga och upplevelsen av hur omgivningen värderar densamma en begränsande faktor av individens fria val och av de mål som formuleras för kommande yrkesliv.

14

Individens självbild skapas genom att relatera sig själv till andra och genom att tolka hur andra reagerar på det egna beteendet. Självbilden påverkas således av signifikanta andra, det vill säga personer i omgivningen som är känslomässigt eller åsiktsmässigt särskilt betydelsefulla för individen. Även egna värderingar spelar roll för självbilden och dessa påverkas också av omgivningens värderingar. Individens bedömning av sina förutsättningar inom olika områden, som görs utifrån tidigare erfarenheter av hur omgivningen har reagerat på individens prestationer, har också inflytande över självbilden. Självbilden påverkas dessutom av i vilken grad individen når upp till sin ambitionsnivå (Ahlgren 1999, 99). Individens tolkning av omgivningens reaktioner påverkar individens självvärdering och denna självvärdering ligger sedan till grund för individens självförtroende. Med detta menas den tilltro som individen tillmäter sig själv att klara av en viss uppgift i en viss situation (Ahlgren 1999, 92). Självförtroendet påverkar såväl motivationen som handlingsberedskapen i valet av utbildning och yrke. Grunden för självförtroende är självvärdering och i valet av yrke spelar självförtroende roll. Graden av självförtroende begränsar eller utökar individens subjektiva handlingsutrymme och ett starkt självförtroende utökar också utvecklingsutrymmet, det vill säga förmågan att se yrkesmöjligheter i ett bredare perspektiv och att utifrån egna värderingar göra mer otraditionella val (Ahlgren 1999, 107).

2.1.3 Individens rationella val

Människor ställs idag inför många och dessutom komplexa valsituationer och individen förväntas själv skapa sammanhang och struktur i livet (Gillberg 2010, 16). För unga vuxna har det därför blivit en central fråga att välja livsväg och då inte minst i samband med gymnasievalet som idag är ett val med en mängd möjligheter såväl vad gäller utbud av gymnasieprogram som utbildningsanordnare. Det finns en föreställning om att vi fritt kan välja liv, identitet och livsstil men verkligheten i form av ekonomiska och sociala villkor begränsar denna frihet. Frihet att välja kan därför uppfattas som såväl inifrån som utifrån kommande krav på att välja och när det fria

15

valet inte visar sig fungera i praktiken blir situationen komplex för de unga (Gillberg 201, 17).

I en sådan komplex situation är möjligheten att göra ett rationellt val begränsad. I

Blir du anställningsbar lille/a vän? har Carlbaum (2012, 247) analyserat dokument

som föregått de olika gymnasiereformerna i Sverige. I dessa framgår att i ett rationellt beslutsfattande är kunskap om sig själv och om arbetsmarknaden viktigare än personliga intressen och bidrar till att den anställningsbare väljer rätt från början. Vidare lyfter Carlbaum fram att i ett rationellt val anses det inte finnas plats för känslor och traditioner.

De val som görs är dock långt ifrån alltid rationella utan påverkas av många faktorer. Eleven får sällan möjlighet till fullständig information om sig själv och arbetsmarknaden vilket kan begränsa elevens valutrymme (Lovén 2000, 57). Lovén menar vidare att väljandet är en kombination av inre, individuella faktorer och yttre, strukturella faktorer och dessa samverkar i valsituationen på olika sätt för olika individer. Medvetet eller omedvetet reflekterar eleverna över sina möjligheter och kompromissar sedan mellan möjliga respektive önskvärda mål (Lovén 2000, 238). En annan studie visar att även kön påverkar valet till gymnasieskolan liksom den lokala miljön och dess förutsättningar (Sandell 2007, 174). Ytterligare en faktor som spelar roll är att den period i livet då eleverna gör sitt val till gymnasieskolan inte alltid sammanfaller med egna resurser och insikten om vilken betydelse dessa har för valet till gymnasieskolan (Dresch & Lovén 2010, 40). Dresch & Lovén menar då att detta ger en ökad risk för felval (2010, 58).

2.2 Forskning om gymnasial yrkesutbildning

Flera forskare, bland annat Abrahamsson (2007, 17), påpekar att den gymnasiala yrkesutbildningen ständigt är utsatt för diskussion vad gäller utbildningens utformning. En fråga handlar om huruvida eleverna ska få generella kunskaper eller specialiserade yrkeskunskaper som förbereder dem för arbetslivet. Dessutom

16

diskuteras också i vilken omfattning utbildningen ska vara knuten till arbetsplatsen. År 1991 förlängdes yrkeslinjerna inom gymnasieskolan från två till tre år och samtliga gav därmed grundläggande högskolebehörighet. Tanken bakom denna mer generella utbildning var enligt Abrahamsson (2007, 17) bland annat att alla skulle kunna få möjlighet till högre studier men också att lägga grunden för livslångt lärande.

Att debatten om denna gymnasiala yrkesutbildning var levande och möttes av kritik från olika håll menar även Håkansson & Nilsson (2013, 7). Enligt författarna är diskussionen berättigad eftersom yrkesutbildningen förväntades ge såväl grundläggande högskolebehörighet som specialiserade yrkeskunskaper. Gy11, den gymnasieskola som infördes 2011, medför att yrkesutbildningen blir mer arbetsplatsförlagd och att yrkesprogrammen inte längre ger grundläggande högskolebehörighet utan främst har som mål att leda till ett arbete. Detta kan ses som ett svar på kritiken mot den tidigare yrkesutbildningen som inte ansågs underlätta inträdet i arbetslivet. Detta framgår också av Skolverkets egen beskrivning av Gy11 (2011, 12) där fyra avsikter med reformen lyfts fram varav en är att eleven efter genomförd utbildning ska vara väl förberedd för att antingen gå direkt ut i yrkesverksamhet eller för vidare högskolestudier.

Redan 2007 beskrev Olofsson & Östh två motiv för yrkesutbildningar som låg i linje med reformtanken. Yrkesutbildningen ska dels tillfredsställa arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft och dels förhindra att ungdomar hamnar utanför arbetsmarknaden (2007, 175). Ungdomars etablering på arbetsmarknaden ska underlättas genom yrkesutbildningarna men i verkligheten framstår en annan bild. Sedan 1990-talet har ungdomar svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Barn- och fritidsprogrammet är ett exempel på ett yrkesinriktat program som hör till gruppen av yrkesutbildningar där chanserna att få ett arbete efter genomförd utbildning inte är självklara trots att det finns ”väletablerade yrkesverksamheter inom offentlig sektor” (Olofsson & Östh 2007,187).

17

2.3 Forskning om övergången från skola till arbetsliv

2.3.1 Hinder för individens inträde på arbetsmarknaden

Strukturella samhällsförändringar gör det svårt för unga som ska välja utbildning och därefter arbete att lita till att den plan man har kommer att hålla. De villkor som möjliggör för den enskilde att försörja sig och att därmed bli produktiv för samhället är i ständig förändring vilket kan uttryckas som att det sociala kontraktet mellan individ och samhälle är i gungning (Jonsson 1999, 58). Övergången mellan utbildning och arbete är heller ingen slutlig och enstaka händelse. Arbetsmarknaden har blivit alltmer uppdelad och komplex och svår att förhålla sig strategiskt till. Övergångarna mellan utbildning och arbete är flera, pågår under en längre period i livet och växlar mellan arbete, utbildning, arbetslöshet och annan sysselsättning (Jonsson 1999, 61). Håkansson (2013, 124) menar att formella och informella regler är utgångspunkten i hur ungdomars övergång från skola till arbetsliv fungerar och reglerna utgör därmed ett slags övergångsregim. Ungdomsarbetslösheten kan enligt Håkansson (2013, 123) ses som en indikator på att den aktuella övergångsregimen inte fungerar.

Även Arnell Gustafsson menar att ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv är en mycket viktig fas (1999, 13). I den fasen förekommer tre generella problem som ungdomar ska lösa: ”att kunna välja ett arbete, att tillägna sig rätt kunskaper för sitt framtida arbetsliv och att anpassa sig till de regler och normer som gäller i arbetslivet” (Arnell Gustafsson 1999, 13). Samma författare menar också att ungdomars inträde i arbetslivet har skjutits upp då ungdomar befinner sig allt längre i utbildning (2003b, 113). Utbildningssystemet och arbetslivet är dessutom åtskilda. Arnell Gustafsson (2003b, 117) uppmärksammar också att den fasta etableringen på arbetsmarknaden sker senare i livet. Ungdomar finns på vad som skulle kunna kallas en ungdomsarbetsmarknad präglad av deltidsarbete och okvalificerat arbete samt en stor grupp arbetslösa ungdomar. Den längre utbildningstiden skjuter också upp ungdomars vuxensocialisation.

18

2.3.2 Möjligheter för individens inträde på arbetsmarknaden

Mötet mellan arbetsliv och utbildningssystem samt deras syn på kompetens, kvalifikationer och lärande belyses av Arnell Gustafsson i en studie om den arbetsplatsförlagda utbildningen (2003a, 3). I denna studie omfattar begreppet kompetens flera olika färdigheter såsom manuella, kognitiva, affektiva och sociala samt personliga egenskaper (Arnell Gustafsson 2003a, 35). Samtliga intervjuade arbetslivsrepresentanter framhåller betydelsen av affektiva och sociala färdigheter samt personliga egenskaper när personal ska rekryteras. Arnell Gustafsson menar att då skolan i hög grad premierar den kognitiva inlärningen så finns här ett problem som förtjänar att uppmärksammas. Samma diskrepans finns också när det gäller synen på betyg. Arbetslivsrepresentanterna menar att betyg, om de överhuvudtaget används, i första hand ses som ett mått på individens affektiva, sociala och personlighetsrelaterade kompetens snarare än som mått på kognitiv kompetens. I utbildningssystemet är betygsättning något mycket centralt vilket dock inte tycks ha motsvarande status i arbetslivet.

Annat som påverkar möjligheten att få arbete är kontakter och brist på kontakter. Unga som ännu inte börjat arbeta saknar egna kontakter kopplade till arbetslivet och behöver därför hjälp av vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden. Unga som växer upp i områden med hög arbetslöshet får dock inte tillgång till dessa vuxenkontakter med arbetslivet vilket innebär ett permanentande av de ”orättvisa villkor som redan finns på arbetsmarknaden” (Tovatt 2006, 27). Huruvida en ung människa lyckas i arbetslivet är således inte enbart avhängigt individens kompetens och vilja utan också föräldrarnas etablering på arbetsmarknaden, föräldrarnas sociala nätverk samt hur villkoren i individens uppväxtområde ser ut (Tovatt 2006, 27).

2.4 Sammanfattning

Forskningen om utbildningsvalet visar att individens valprocess begränsas trots att det tycks finnas ett stort utbud av utbildningsmöjligheter. Valutrymmet reduceras såväl av

19

strukturella som av personliga förutsättningar. Individen tillskrivs ett stort ansvar i valprocessen när det gäller att fatta beslut och besluten ska dessutom ur ett samhällsperspektiv vara rationella på så sätt att de förväntas leda till ett arbete eller vidare studier. Gymnasiala yrkesutbildningar ska underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden, något som de dock inte alltid lyckas med. Dilemmat diskuteras i forskningen om den gymnasiala yrkesutbildningen och i denna nämns Barn- och fritidsprogrammet som ett exempel på en sådan yrkesutbildning. Bakomliggande orsaker till ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden presenteras i forskningen om övergången mellan skola och arbete. Strukturella förutsättningar samt olikheter i arbetslivets och utbildningssystemets syn på kompetens och kvalifikationer anses vara möjliga orsaker till ungdomars problematiska etablering på arbetsmarknaden. Slutligen presenteras också forskning som lyfter fram vikten av kontakter för möjligheten att få arbete.

Barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning leder i låg grad till etablering på arbetsmarknaden och dessutom ger programmet inte med självklarhet grundläggande behörighet till högskolan. Mot bakgrund av detta infinner sig frågan om vilken funktion programmet fyller. Vår förhoppning är att detta arbete genom sitt elevperspektiv bidrar till svaret på denna fråga.

20

3 Teori

I detta kapitel redogör vi för den teoretiska bakgrund som vi valt för att kunna analysera elevernas tankar om gymnasieval och övergång till arbete. Vi tar utgångspunkt i teori som sätter individens val- och beslutsprocess i fokus och vill med hjälp av denna få insikt om hur elever vid Barn- och fritidsprogrammet tänker om utbildningsval och arbete.

3.1 Intresseutveckling

Inom ramen för teorin Social Cognitive Career Theory beskriver Lent, Brown & Hackett (2002, 264) hur intresse utvecklas. Erfarenheter och kognitiv förmåga påverkar utvecklingen av det karriärrelaterade intresset och teorin analyserar därför samspelet mellan en persons färdigheter, möjliga färdigheter, personliga värderingar och kontext. Intresse kan också kopplas till individens motivation och påverkar därmed både lärande och val av karriärinriktning.

Utveckling av intresse börjar redan i barndomen. Genom deltagande i olika aktiviteter och sammanhang samt av erhållen feedback från betydelsefulla personer i den närmsta omgivningen påverkas intresse och därmed kommande karriärbeteende. Upprepande av aktiviteten och återkommande positiv feedback utvecklar hos individen en känsla av kompetens för en viss uppgift. Individens uppfattning om sin egen förmåga att utföra denna uppgift kallas för self-efficacy (Lent, Brown & Hackett 2002, 261), och är en av två viktiga aspekter i utvecklingen av individens intresse. Den andra aspekten, outcome expectations, är individens förväntan på utfallet av deltagandet i aktiviteten. Individen utvecklar preferenser för aktiviteter som de kan klara av och som de får ett positivt utfall av. Upplevelsen av att lyckas och att få

21

positiv återkoppling från omgivningen gör att intresset befästs med tiden och blir en del av individens självbild. Nya intressen uppstår i förhållande till individens tankar om den egna kompetensen och om de föreställningar, positiva eller negativa, som individen har om outcome expectations.

Lent, Brown & Hackett (2002, 268) påpekar också att social bakgrund, kön och etnicitet har betydelse för vilka aktiviteter individen deltar i, vilka egenskaper och vilket beteende som bekräftas, vilka värderingar som anses vara acceptabla samt vilka intressen som kommer utvecklas.

3.2 Självbild

Individens självbild är summan av alla individens tankar och känslor om sig själv menar Karlsson (2007, 575). Det sociala samspelet med andra är en viktig källa för utvecklingen av självbilden. Andra människor fungerar som en spegel för individen och utifrån hur andra uppfattar individen uppfattar individen sig själv. Self-efficacy spelar också en viktig roll i formandet av självbilden eftersom det ger en känsla av kontroll om individen upplever framgång med ett visst beteende och upplever sig vara bra på det.

Även Gottfredson menar att individens självbild utgörs av såväl den bild individen har av sig själv som individens bild av hur andra uppfattar individen (2002, 88). Det handlar å ena sidan om en personlig bild och å andra sidan om en offentlig bild av individens uppträdande, färdigheter, personlighet, kön, värderingar och plats i samhället där de enskilda delarna har olika betydelse för individen. Utvecklingen av en persons självbild är enligt Gottfredson (2002, 88) förknippat med en persons kognitiva utveckling. Den är därmed en individuell utvecklingsprocess som påverkar individens kompetens att fatta beslut. Under denna utvecklingsprocess uppstår även tankar om möjliga yrken och dessa tankar blir med tiden konkreta föreställningar om vilka yrken som ligger inom gränsen för acceptabla alternativ. Yrken som ligger

22

utanför denna gräns anses vara oacceptabla. Under utvecklingsprocessen strävar individen efter att matcha självbilden med önskade yrken bland de acceptabla alternativen. De yrken som bäst överensstämmer med självbilden kommer att föredras och leda till att individen upplever ökad trivsel med sitt karriärval (Gottfredson 2002, 91).

3.3 Begränsning och kompromiss

För att hitta de yrken som stämmer överens med självbilden minskar individen successivt sina valmöjligheter. Centrala begrepp i denna reduceringsprocess är

circumscription och compromise vilka beskrivs i Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and Self Creation (2002, 85). Vi använder oss

fortsättningsvis av de svenska översättningarna begränsning och kompromiss.

Begränsning kan enligt Gottfredson (2002, 100) ses som en process i vilken unga människor väljer bort oacceptabla alternativ och därmed reducerar sina möjligheter utan att ha fått en fullständig bild av dem. Begränsningsprocessen är förknippad med utvecklingen av självbilden och handlar om att matcha självbilden med ett tänkbart yrke. Den kognitiva utvecklingen medför att föreställningar om yrken blir mer abstrakta och yrkets betydelse för individens offentliga bild av sig själv blir mer tydlig. Möjliga alternativ begränsas utifrån kön, status och intresse. Även känslan av att inte klara av vissa yrken och utbildningar spelar roll i begränsningsprocessen. Föräldrar och skolpersonal påverkar ungdomar under denna process genom att tydligt markera vad de anser vara möjligt för individen liksom vad som anses vara acceptabelt utifrån deras perspektiv (Gottfredson 2002, 93). De för tillfället mest attraktiva alternativen inom gränsen för acceptabla alternativ kommer sannolikt med tiden att bytas ut till förmån för nya, attraktiva alternativ (Gottfredson 2002, 99).

Begränsning är en process som startar i barndomen och pågår genom hela ungdomstiden. I senare delen av denna period börjar individen också kompromissa bland de acceptabla alternativ som återstår. Kompromiss innebär att välja bort sådant

23

som känns mest attraktivt och istället välja ett alternativ som enligt Gottfredson (2002, 103) är good enough, något som duger. Gottfredson skiljer på två olika former av kompromisser. Den ena innebär att i tanken väga det önskade alternativet mot det som upplevs vara möjligt. Den andra innebär att genom praktisk erfarenhet få insikt om möjliga hinder som är så svåra att individen avstår från det önskade alternativet. Gottfredson (2002, 102) menar att det finns olika grader av kompromissberedskap och att individen upplever det svårt att välja ett yrke utanför gränsen för acceptabla alternativ.

3.4 Karriärhanteringsförmåga

Enligt Patton & McMahon (2006, 57) anser karriärteoretikern Donald E. Super att en individs karriärmognad avgörs av hur stor kunskap individen har om arbetsmarknaden och om de yrken som individen föredrar samt individens kompetens att fatta beslut. Med karriärmognad avses således individens beredskap att fatta karriärbeslut. Avgörande för karriärmognaden är också hur realistisk individen är i sitt beslutsfattande. Det kan avgöras av i vilken utsträckning individen har jämfört sin självbild med de olika yrkesområdenas villkor (Patton & McMahon, 2006, 57). Individens tillfredsställelse i sitt arbete beror sedan på i vilken omfattning individen har lyckats implementera sin självbild (Patton & McMahon 2006, 55).

Även Parsons (1909, 2) menar att realism är viktigt för beslutsfattandet då det är bättre att göra ett medvetet val av yrke än att bara ta vilket jobb som helst. En sådan medvetenhet gynnar såväl individen som samhället och Parsons har formulerat tre villkor som bör vara uppfyllda för att sådana beslut ska komma till stånd:

(1) a clear understanding of yourself, your aptitudes, abilities, ambitions, resources, limitations and their causes; (2) a knowledge of the requirements and conditions of success, advantages and disadvantages, compensation, opportunities, and prospects in different lines of work; (3) true reasoning on the relations of these two groups of facts (Parsons 1909, 5).

24

Individen måste således identifiera sina intressen, styrkor och begränsningar för att på så sätt förstå sin lämplighet och sina förmågor och jämföra dessa med de framgångsfaktorer som karaktäriserar de olika arbetsmarknaderna (Parsons 1909, 3). Parsons tankar har gett upphov till teorin Cognitive Information Processing Approach, förkortat CIP-theory (Peterson, Sampson Jr., Lenz & Reardon 2002, 313). Parsons tankar återfinns i denna teori under begreppen self-knowledge, occupational

knowledge och career decision making. Kunskap om sig själv och om yrken och

arbetsmarknad är viktiga kunskaper när individen ska lösa karriärproblem och fatta karriärbeslut. Nödvändigt är dock att individen omvandlar dessa kunskaper till en förmåga att finna och sedermera implementera en lösning på karriärproblemet (Peterson, Sampson Jr., Lenz & Reardon 2002, 319). Därigenom kan problemet minska eller försvinna helt.

3.5 Sammanfattning

I detta kapitel har vi redogjort för de teoretiska utgångspunkter som är centrala i vårt arbete. Den första handlar om utveckling av intresse, vilket är betydelsefullt då intresset påverkar val av karriär. Självbild är den andra teoretiska utgångspunkten som påverkar individens val och med det avses den bild en individ har av sig själv men också hur individen tror sig blir uppfattad av andra. Den tredje teoretiska utgångspunkten innefattar dels den begränsningsprocess som reducerar individens valmöjligheter och dels den kompromissprocess som innebär att välja bort ett mer attraktivt alternativ till förmån för något som duger. Det fjärde och sista teoretiska begreppet är karriärhanteringsförmågan som innefattar kunskap om sig själv, kunskap om arbetsmarknadens villkor samt förmågan att sammanväga dessa till ett klokt beslut. Med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter analyserar vi i kapitel sex det empiriska materialet.

25

4 Metod

Syftet med vårt arbete var att beskriva och analysera elevers val till Barn- och fritidsprogrammet samt vilka tankar de bar på inför sin närmaste framtid, särskilt avseende etablering på arbetsmarknaden.

Vi valde att intervjua elever vid Barn- och fritidsprogrammet. Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesinriktat gymnasieprogram där elever utbildas till arbete med barn, ungdomar och vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller inom fritids- och friskvårdssektorn. Programmets alla inriktningar ger behörighet till fortsatta studier på yrkeshögskola men programmet ger också eleverna möjlighet att läsa till kurser som leder till grundläggande högskolebehörighet. Ämnesmässigt ligger betoningen på pedagogik och yrkesfärdigheter men också på människors hälsa och levnadsvanor, etik, arbetsmiljö och arbetsorganisation samt samarbete och kommunikation. Arbetsplatsförlagt lärande ingår i syfte att utveckla elevens yrkeskunskaper, yrkesidentitet samt förståelsen för yrkeskulturen. Programmet har tre inriktningar: fritid och hälsa för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna,

pedagogiskt arbete för arbete som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan

och socialt arbete för arbete med funktionshindrade eller inom bevakningsområdet (Skolverket 2011, 17). Vi valde att intervjua elever som valt inriktningen pedagogiskt arbete eftersom den leder till barnskötaryrket som är ett yrke med låg etableringsgrad på arbetsmarknaden vilket framgår av inledningen.

Då elevernas upplevelser är centrala i det här arbetet valde vi en kvalitativ intervjumetod. I en sådan metod är själva förståelsen av informanternas uppfattningar målet (Dalen 2007, 11) vilket stämde väl överens med karaktären på arbetets frågeställningar. Larsen (2009, 27) menar att en kvalitativ metod ger bättre möjlighet att få en helhetsbild av ett fenomen. Till metodvalet bidrog också att vi genom tidigare arbeten kände oss bekanta med metoden.

26

4.1 Urval

Vi valde att intervjua sex elever på Barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt arbete. Tre elever gick andra året på ett kommunalt gymnasium i en medelstor stad i Västsverige och tre elever gick tredje året på ett kommunalt gymnasium i en annan, något mindre stad i samma del av landet. Samtliga var flickor. Vår avsikt var att intervjua elever som gick Barn- och fritidsprogrammet utan tillval av ämnen som ger grundläggande högskolebehörighet. Skälet till detta var att vi ville möta elever som såg sitt gymnasieprogram som ett yrkesförberedande program och som därmed var inställda på att gå ut i arbete efter genomförd utbildning. Vi ansåg det av tidsskäl vara nödvändigt att genomföra intervjuerna veckan före höstlovet och möjliga informanter visade sig då vara årskurs tre i ena staden och årskurs två i den andra. Då det inte var möjligt att hitta tillräckligt många elever som valt bort möjligheten till högskolebehörighet i en och samma klass blev det nödvändigt för oss att använda två olika skolor. Vi valde då Barn- och fritidsprogrammet vid de kommunala skolorna i våra hemkommuner och det fick till följd att urvalet kom att bestå av elever från två olika årskurser.

4.2 Datainsamling

Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, det vill säga en delvis strukturerad intervjuform där samtalet genomfördes inom ramen för de områden som vi på förhand hade bestämt (Dalen 2007, 31). Som stöd under intervjusituationen använde vi oss av en tematiskt indelad intervjuguide som knöt an till forskningsfrågorna (bilaga A). Under intervjun ställde vi också följdfrågor för att uppnå fördjupad förståelse samt möjliggjorde för informanterna att ställa frågor.

Vi genomförde intervjuerna tillsammans eftersom vi var av den uppfattningen att det personliga mötet ger värdefull information som inte går att läsa sig till i ett

27

transkriberat material. Vi turades om att vara intervjuledare och observatör och inledningsvis informerade vi om denna rollfördelning. Observatören gjorde anteckningar samt gavs möjlighet att ställa kompletterande frågor innan intervjun avslutades. Direkt efter varje intervju stämde vi av hur vi upplevde intervjusituationen och hur vi såg på det som kommit fram.

Intervjuerna genomfördes på respektive skola då detta var en känd miljö för eleverna och dessutom den mest praktiska lösningen. För att komma i kontakt med eleverna pratade vi med de programansvariga vid respektive skolor som i sin tur tillfrågade elever i enlighet med våra urvalskriterier. Enligt Larsen (2007, 77) innebär det att ett godtyckligt urval har gjorts. Intervjuerna, som var mellan 17 och 39 minuter långa, transkriberades till de delar som anknöt till arbetets syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes utifrån den intervjuguide som vi sammanställt och som hade fyra centrala teman: hur eleven resonerade inför sitt gymnasieval, vad eleven visste om arbetsmarknaden vid valtillfället, vilken betydelse eleven tillmätte möjligheten att få jobb efter avslutad gymnasieutbildning samt vilka förväntningar eleven hade på tiden efter avslutad gymnasieutbildning (bilaga A).

Vårt insamlade material var relevant för de frågeställningar vi formulerade och vi upplevde också att mängden frågor gjorde att en mättnad infann sig under varje tema. Vidare möjliggjorde våra semistrukturerade intervjuer dels att informanterna själva kunde lyfta fram viktiga infallsvinklar som vi annars hade missat, dels att vi själva löpande kunde göra erforderliga justeringar i vår intervjuguide under intervjuernas gång och mellan intervjuerna. Denna flexibilitet bidrog sammantaget till validitet i vår undersökning, vilket innebar att undersökningen ägde giltighet i förhållande till sitt syfte (Larsen 2009, 80). För att säkerställa att vårt arbete präglades av reliabilitet, det vill säga pålitlighet (Larsen 2009, 81), genomförde vi med noggrannhet de olika stadierna i processen. Det innebar bland annat att informanterna fick besvara samma grundläggande frågor och att intervjuerna transkriberades till relevanta delar. Vi eftersträvade också en noggrann redovisning av tillvägagångssätt och empiri.

28

4.3 Analysmetod

Dalen (2007, 50) beskriver hur man kan närma sig analysen utifrån det empiriska materialet, det vill säga låta analysen vila på empirin. Vi gjorde en innehållsanalys av det transkriberade materialet (Larsen 2009, 101) vilket innebar att vi letade samt fann mönster och likartade utsagor från eleverna som vi sedan tematiserade i enlighet med intervjuguidens fyra centrala områden. Analysen följde intervjuguidens områden varför det första temat för analysen handlade om elevernas tankar inför sitt val av gymnasieprogram. Därnäst analyserade vi resultatet från de frågor som rörde elevernas kunskaper om arbetsmarknaden och betydelsen av att få ett arbete efter avslutat gymnasium. Sista temat för vår analys belyste elevernas förväntningar på tiden efter avslutade studier. Analysen genomfördes med hjälp av vår valda teoribakgrund. Det intervjumaterial som inte var relevant för syfte och frågeställningar valde vi att inte ta hänsyn till vilket också Larsen menar är ett relevant sätt att hantera det empiriska materialet:

”Det viktigaste i denna fas är att komprimera, systematisera och ordna datamaterialet så att det blir analyserbart” (Larsen 2007, 101).

Analysarbetet präglades av ett abduktivt förhållningssätt (Dalen 2007, 121) vilket innebar en växelverkan mellan vår valda teori och vårt empiriska material. Vår problemformulering tog sin utgångspunkt i vår förförståelse av problemet och på grundval av denna tog vi del av tidigare forskning, formulerade forskningsfrågor och valde teoretiska ingångar. Utifrån resultatet av genomförda intervjuer förändrade vi sedan urvalet i vår tidigare forskning samt anpassade de teoretiska utgångspunkterna varefter det empiriska materialet analyserades på nytt. I denna rörelse fram och tillbaka mellan teori och empiri växte vår förståelse successivt fram.

29

4.4 Etiska ställningstaganden

Vi använde oss av de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning vilka är fastställda av Vetenskapsrådet (2002). Informationskravet uppfyllde vi genom att såväl i kontakten med programansvariga som vid intervjutillfällena ge information om syftet med intervjuerna och om att medverkan var frivillig. Informanterna fick också information om att de kunde avbryta intervjuerna när de ville. Då eleverna valde att delta frivilligt och inget beroendeförhållande fanns mellan intervjuare och informant tillgodosågs också samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet uppfyllde vi genom att garantera eleverna att vare sig deras namn, skola eller ort kommer att utlämnas och att enbart vi och en eventuell examinator kommer att lyssna på det inspelade materialet. Nyttjandekravet tillgodosågs då vi informerade eleverna om att allt inspelat intervjumaterial kommer att raderas efter examination och heller inte användas i något annat sammanhang än i detta arbete. Därmed ansåg vi att vi tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna.

30

5 Resultat

I detta kapitel presenterar vi resultatet av våra intervjuer. Istället för att namnge våra informanter benämner vi dem informant 1, 2, 3, 4, 5 och 6 vid direkta citat. Presentationen av resultatet sker i huvudsak enligt de kategorier som återfinns i intervjuguiden och kategorierna är kopplade till respektive forskningsfråga. Resultaten för forskningsfrågorna två och tre är sammanfattade under rubriken 5.2: Kunskap om arbetsmarknaden och betydelsen av att få ett arbete.

5.1 Tankar inför val av gymnasieprogram

5.1.1 Att välja Barn- och fritidsprogrammet

Informanterna säger sig välja Barn- och fritidsprogrammet för att de tycker om barn och vill arbeta med barn. Gymnasievalet uppfattas som alltifrån svårt till mer eller mindre naturligt. Vidare framkommer också en ambition av att vilja hjälpa till, att ta hand om, att vara en god förebild och att påverka någon i positiv riktning. Innehållet i utbildningen i form av intressanta ämnen och många praktikveckor är också bidragande orsaker. Egna upplevelser av små barn i närmsta omgivningen påverkar även valet av gymnasieprogram vilket bland annat uttrycktes av informant 6 på följande sätt: ”Barn ser ju upp till en så väldigt mycket. Och det är också väldigt roligt”.

5.1.2 Att välja bort alternativ eller att inte komma in

Informanterna överväger i varierande grad andra yrkesinriktade gymnasieprogram såsom stylist, frisör, vård och omsorg, hotell och restaurang samt bygg och

31

anläggning. Orsakerna till att dessa alternativ väljs bort är risken att inte få något arbete, att hellre vilja arbeta med hantverket på sin fritid men också för att intresset för barn väger tyngre. I detta sammanhang upplevs valet av Barn- och fritidsprogrammet som ett naturligt val. Vidare framförs vikten av att kunna gå ut i arbete efter genomfört gymnasium utan att behöva läsa vidare. Högskoleförberedande program med estetisk inriktning övervägs då inriktningen sammanfaller med fritidsintressen men alternativet väljs bort då betoningen av teoretiska, högskoleförberedande ämnen bedöms som för stark. Att inte ha formell behörighet till gymnasiet är en begränsningsfaktor som finns representerad i informantgruppen och den innebär att inte alla gymnasieprogram är valbara för alla informanter.

Inom ramen för det individuella valet görs ämnesval som vid godkända resultat resulterar i en yrkesexamen med grundläggande högskolebehörighet. Den vanligaste bedömningen som informanterna gör är att de inte klarar av att läsa in denna behörighet just nu och därför avser att göra en komplettering vid senare tillfälle. Vidare utbildning ses som en möjlighet, dock inte direkt efter avslutat gymnasium utan i ett senare skede av livet.

5.1.3 Att inte gå i något gymnasium alls

Mot bakgrund av att skolarbetet upplevs och alltid har upplevts negativt finns tankar om att avstå val till gymnasiet eller att hoppa av under första året representerade i informantgruppen. Som bidragande orsak framhålls kritiska lärare under högstadiet, något som dock uppvägs av enstaka lärares uppmuntrande hållning. Annat som bidrar är påverkan av föräldrar samt egna erfarenheter hämtade från familjen vilket uttrycks av informant 4 på följande sätt:

Jag har aldrig tyckt om skolan och det har aldrig gått bra för mig heller, jag har jättesvårt för att plugga. Så ett tag var det verkligen helt hopplöst jag var helt inställd på att inte gå något gymnasium utan hoppa av helt och försöka få något jobb istället. Men som tur var styrde dom tankarna upp sig litet när… ja, när jag fick se hur det gick för min bror. Det är inte så jättebra att hoppa av skolan.

32

Att få stöd av en elevassistent visar sig även ha en gynnsam inverkan på att motivationen återkommer. Det råder också en uppfattning om att det inte finns något alternativ till att gå gymnasiet, att det är en förutsättning för att överhuvudtaget få ett arbete och att det därför är mycket viktigt att gå ut med en gymnasieexamen. Uppfattningen om programinriktningens betydelse varierar alltifrån att inriktningen på barn och fritid är en bonus till att det är något centralt.

5.1.4 Att påverkas av andra

Informanterna framhåller att valet av Barn- och fritidsprogrammet görs av eget intresse. Valet har diskuterats med föräldrar, släktingar, kamrater, lärare samt i någon liten mån studie- och yrkesvägledare. I samtalen upplever informanterna stöd för sitt val men framhåller att beslutet är deras eget. I informantgruppen finns uppfattningen att påverkan från föräldrar har skett i syfte att styra valet mot ett yrkesinriktat program istället för ett högskoleförberedande. Motivet för detta menar informant 6 är att ”man blir något på barn och fritid” i kombination med att det anses vara ett lättare program. Annat som påverkar valet är också förekomsten av en yrkesförebild i form av en förälder anställd inom förskolan. Informanterna menar också att de påverkas av att de alltid fått höra från sin omgivning att de har god hand med barn och att de passar för ett yrke med sådan inriktning.

5.1.5 Elevernas föreställningar om barnskötaryrket

Informanterna menar att de egenskaper som de själva besitter väl stämmer överens med den bild av barnskötaryrket som de bär på. Egenskaper som de anser vara viktiga är att vara snäll och omtänksam, glad och positiv, att hjälpa till och ta ansvar, att vara lugn och bra på att lösa konflikter, att vara lyhörd och rättvis samt att vara påhittig och ha fantasi. Eleverna i årskurs tre ger uttryck för att utbildningen så här långt har ökat deras förståelse för yrket och att praktiken spelar stor roll för förståelsen av sin kommande yrkesroll. Elever i årskurs två menar att själva utbildningen så här långt

33

förvisso kan ha varit gynnsam för den personliga utvecklingen men att den inte i så hög grad påverkat bilden av barnskötaryrket då de ännu inte haft så mycket praktik.

5.1.6 Elevernas uppfattning om yrkets anseende

Informanterna menar själva att det är ett viktigt yrke eftersom det är barn man har ansvar för men informant 5 säger att omgivningen kan ge uttryck för att det bara handlar om ”skrikiga ungar som gnäller”. Uppfattningen råder också att lönen inte står i paritet till det ansvar barnskötarna har. Vidare ges uttryck för att en förskollärare får vara mer bestämd mot barnen och att barnskötarnas roll, enligt informant 4, ofta är att ”bara vara snälla” men att det i praktiken inte är någon större skillnad på en barnskötares och en förskollärares arbetsuppgifter. Inte heller föräldrars bemötande av de båda yrkesgrupperna tycks skilja sig åt. Informanterna tycker sig heller inte under praktiken märka av någon skillnad i anseende mellan de båda yrkesgrupperna även om det finns en medvetenhet om vem som är barnskötare och vem som är förskollärare. Graden av utbildning är enligt informanterna den enda konkreta skillnaden och skälet till att utbilda sig vidare är att det underlättar att få ett arbete.

5.2 Kunskap om arbetsmarknaden och betydelsen av att

få ett arbete

Ingen av informanterna säger sig ha haft någon som helst kunskap om arbetsmarknaden inför sitt gymnasieval, än mindre vidtog de egna åtgärder innan valet för att inhämta någon sådan. Studie- och yrkesvägledning, gymnasiemässa och broschyrer av olika slag bidrar inte med några insikter. Intresse för barn, snarare än möjligheten att få arbete efter slutfört gymnasium, framhålls som avgörande för valet. Informant 4 uttrycker att ”jag ska gå gymnasiet, jag ska klara av tre år och då måste det va nåt jag trivs med”, vilket är en inställning som övriga informanter också ger

34

uttryck för. Informanternas bedömning idag av möjligheten att få arbete efter genomförd utbildning varierar alltifrån ganska svårt till ganska enkelt. Svårt därför att arbetsgivare primärt anställer förskollärare, enkelt därför att det finns många barn och därmed ett ständigt behov av personal, uttryckt av informant 3 på följande sätt:

Jag visste ingenting, jag tänkte inte i början på att det skulle vara svårt eller lätt att få jobb eller så, men det fick vi reda på sen och kolla upp och så. Jag tror väl att det är ganska lätt eftersom det finns så mycket barn och så men jag tror dom är mest ute efter förskollärare, tror jag.

Barnskötarexamen tillmäts viss betydelse för att få jobb i till exempel vikariepooler då personer med barnskötarutbildning går före personer med ingen utbildning alls.

5.3 Förväntningar på tiden efter avslutat gymnasium

5.3.1 Livet efter studenten

Informanterna har för avsikt att gå ut i arbete efter avslutade gymnasiestudier. Ett arbete inom barnomsorgen är att föredra men viktigast av allt är att få ett arbete överhuvudtaget. Det är viktigt med ett arbete som innebär omsorg om andra människor och arbeten som uppfattas vara långt ifrån detta ses inte som möjliga vilket av informant 4 uttrycks på följande sätt: ”bara jag inte typ hamnar på ICA-kassan eller McDonalds så är det ingen fara”. Att tjäna pengar för att kunna resa, flytta hemifrån och spara för framtiden framhålls som väsentligt liksom vikten av att göra det man vill först, innan man skaffar sig ett livslångt arbete. Vidare studier finns med i bilden men ligger längre fram i tiden, till och med efter en eventuell familjebildning. Förskollärare framhålls som ett möjligt utbildningsmål eftersom högre utbildning underlättar möjligheten att få arbete inom barnomsorg samt medför ett högre ansvar. Att trivas på arbetet, såväl med personal som med arbetsuppgifter, framhålls som viktigt men betydelsefullt är också möjligheten till personlig utveckling och att tjäna pengar.

35

5.3.2 Möjligheten och vikten av att få ett arbete efter studenten

Informanterna tillmäter praktikperioderna stor betydelse för att få arbete efter studenten och erhåller också bekräftelse på att de gör bra ifrån sig då de är välkomna tillbaks till förskolorna de tidigare praktiserat på. Då det ofta är samma chef för alla förskolor på samma ort ökar också möjligheten att få arbete på ortens övriga förskolor. Arbetsförmedlingen ses även som en väg till arbete eller i brist på arbete åtminstone en väg till någon form av försörjning. Personliga egenskaper såsom positiv inställning, ambition och motivation framhålls som framgångsfaktorer i jobbsökandet tillsammans med det faktum att barnskötare går före personer utan relevant utbildning för arbete inom barnomsorgen. Barnskötarutbildningen visar att individen är förberedd på yrket, inte minst genom att praktiken har gett goda arbetserfarenheter.

Informanterna anser att det är viktigt att få ett arbete efter studenten. Att detta arbete är ett arbete som barnskötare framhålls som önskvärt, dock inte i sådan grad att informanterna är beredda att kompromissa vad gäller till exempel bostadsort. Informanterna föredrar vilket arbete som helst på hemorten eller i dess närhet istället för ett arbete som barnskötare på en ort bortom pendlingsavstånd. Denna uppfattning uttrycks av informant 4 i följande citat:

Nej, alltså det finns… jag skulle nog inte kompromissa allt för mycket. Det finns en gräns. Men visst, om jag hade fått ett jobb som barnskötare nere i Skåne så hade jag kanske flyttat. Men det är mycket man får ge upp så… nej, jag tror inte det. Jag tror inte jag hade varit villig att kompromissa så mycket.

5.3.3 Att inte få något arbete alls

Ingen av informanterna kan på allvar föreställa sig risken att bli helt utan arbete. Möjliga utvägar finns i form av arbete på pappas företag, anslutning till vikariepooler såväl inom barnomsorg som inom annan omsorg, extraarbete på ICA, barnvaktsuppdrag och andra tillfälliga arbeten eller som informant 4 uttrycker sig: ”Man får komma på nåt, man får vara kreativ”. I brist på arbete kan det också bli

36

Komvux och komplettering av högskolebehörighet för att därefter göra nya försök att hitta arbete.

5.4 Sammanfattning

Valet av Barn- och fritidsprogrammet är styrt av intresse för barn men också av uppfattningen att det är ett trivsamt program och ett program som är möjligt att klara av. Dessutom spelar det roll för valet att programmet leder till en yrkesexamen och att programmet innehåller praktiskt arbete. Att inte välja till gymnasiet överhuvudtaget är aldrig ett egentligt alternativ då en gymnasieexamen anses vara nästintill nödvändig för att få ett jobb. Informanterna anser sig lämpade för yrket och har också från sin närmsta omgivning ofta fått höra hur väl de passar för att ta hand om barn. Då arbetsgivare inom barnomsorgen föredrar personal med högre utbildning finns på sikt en ambition för vidare studier vilket för flera informanter kommer att kräva kompletterande studier. Ingen av informanterna anser sig ha någon kunskap om arbetsmarknaden vid valtillfället och därför påverkas valet inte av möjligheten att få ett jobb efter genomförda gymnasiestudier. Informanterna avser att söka arbete efter avslutad gymnasieutbildning och vidare studier är skjutna på framtiden. Viljan att flytta för att erhålla ett arbete som barnskötare är dock begränsad och andra arbeten på hemorten föredras därför. Risken att inte få något arbete alls ses som mindre trolig.

37

6 Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna: intresseutveckling, självbild, begränsning och kompromiss samt karriärhanteringsförmåga. Analysen besvarar även studiens grundläggande frågeställningar om hur eleverna resonerade inför sitt val av gymnasieprogram, vilken kunskap de hade om arbetsmarknaden vid valtillfället, vilken betydelse de tillmätte möjligheten att få jobb efter utbildningen samt vilka förväntningar de har på tiden efter avslutat gymnasium. Kapitlet avslutas med våra sammanfattande slutsatser.

6.1 Jag är bra med barn och nöjd med mitt val

Barns och ungdomars karriärbeteende påverkas av vilka aktiviteter de deltar i och vilken feedback de får från viktiga personer i sin omgivning. Genom att upprepa aktiviteten och genom att få återkommande positiv feedback utvecklas en känsla av kompetens hos individen för en viss uppgift. Lent, Brown & Hackett (2002, 261) kallar denna känsla för self-efficacy. Informanterna vittnar om att det alltid har funnits barn i den närmsta omgivningen och att de ofta har fått höra från sin omgivning att de har god hand med barn och att de skulle passa för ett yrke med sådan inriktning. I samtalen framkommer att denna feedback medverkat till individernas intresse för barn och också utvecklat en uppfattning om att ha kompetens för att ta hand om barn. Valet diskuteras med omgivningen som ger stöd för det gjorda valet. Att inte välja något gymnasieprogram och att hoppa av under första årskurs är alternativ som övervägs. Genom stöd från viktiga personer i omgivningen som föräldrar, lärare på högstadiet och elevassistent blir detta aldrig verklighet. Istället utvecklas den idag rådande uppfattningen att detta är rätt val och något som den berörde upplever sig komma att

38

kunna klara av. Eleverna i årskurs tre uttrycker att även praktiken innebär bekräftelse på att de har kompetens för sin uppgift då ansvariga vid berörda förskolor erbjuder dem att återkomma till samma förskola vid nästkommande praktikperiod. Informanterna menar således att viktiga personer i omgivningen ger uttryck för att valet av Barn- och fritidsprogram är ett riktigt val vilket stärker dem i upplevelsen av att ha kompetens för uppgiften att ta hand om barn.

Den andra grundpelaren i en individs utveckling av intresse är vilken förväntan individen har på utfallet av aktiviteten, enligt Lent, Brown & Hackett (2002, 262) kallat för outcome expectations. Individen föredrar de aktiviteter som den klarar av och som den får ett positivt utfall av. Utöver möjligheten att få ägna sig åt sitt intresse för barn så är informanterna samstämmiga i sin uppfattning att valet av utbildning också påverkas av möjligheten att gå direkt ut i arbete då utbildningen leder till en yrkesexamen, av en informant uttryckt som att ”man blir något på Barn- och fritidsprogrammet”. Det är viktigt att få ett jobb direkt efter studenten och uppfattningen råder att utbildade barnskötare inom barnomsorgen går före arbetssökanden som inte har någon utbildning. Att arbeta som barnskötare innebär också ett ansvarsfullt arbete vilket anses vara positivt. Även programmets möjlighet att inom ramen för det individuella valet läsa till den grundläggande högskolebehörigheten lyfts fram för att därigenom slippa framtida kompletteringar. Valet av utbildning medför också en kursplan med intressanta ämnen och framförallt många praktikveckor vilket uppfattas som viktigt för informanterna. Det positiva utfallet av såväl valet av utbildning som av det som förväntas hända efter studenten framhålls som stort vilket också bekräftar den nöjdhet som informanterna under intervjuerna ger uttryck för vad gäller sitt utbildningsval.

Vi konstaterar att informanternas intresse för barn förvisso är starkt men inte avgörande för valet av program. Att gå ett yrkesprogram är viktigt då det ökar möjligheterna att få ett arbete men också de praktiska inslagen och de lägre kraven på teoretiska studieprestationer bidrar till valet då det ökar möjligheterna för informanterna att klara av gymnasiestudierna. En fullföljd gymnasieutbildning tycks idag vara en förutsättning för att få ett arbete vilket gör det mycket viktigt att klara av

39

det valda programmet. Arbetsmarknadens krav på gymnasieexamen gör därför gymnasieskolan till något näst intill obligatoriskt.

6.2 Min självbild och min förställning om

barnskötaryrket stämmer bra överens

Med självbild menas den bild en individ har av sig själv. Den utvecklas successivt under barndomen i samspel med andra och hör ihop med den kognitiva utvecklingen. Samtidigt som självbilden utvecklas skapar individen föreställningar om olika yrken och matchar dessa mot den egna självbilden. Härigenom bildas uppfattningar om vilka yrken som är acceptabla och ju högre samstämmighet som råder mellan självbild och yrke ju högre tillfredsställelse upplever individen (Gottfredson 2002, 91). Lent, Brown & Hackett (2002, 262) menar att upplevelsen av att lyckas med vissa aktiviteter och att få återkommande positiv feedback på dessa med tiden blir en del av individens självbild. I våra intervjuer framgår det tydligt att informanternas självbild påverkas av dels tidiga erfarenheter av att ta hand om barn och dels det positiva utfall som denna aktivitet medför i form av feedback från omgivningen. Bilden av sig själv som en person som har god hand med barn tycks vara självklar och kan till och med vara så viktig att vissa uppoffringar kan göras för att erhålla just ett sådant arbete. Informanterna menar att den egna bilden av sig själv stämmer väl överens med föreställningen om barnskötaryrket. Praktiken framställs som betydelsefull för yrkesförståelsen och då samstämmighet upplevs mellan yrke och personlighet ger informanterna uttryck för tillfredsställelse med sitt yrkesval. Informanternas val av Barn- och fritidsprogrammet är således ett val som bekräftar den självbild som individen bär på vid valtillfället och som också förstärks under utbildningens gång bland annat genom praktikerfarenheter.