5.1.1 Att välja Barn- och fritidsprogrammet
Informanterna säger sig välja Barn- och fritidsprogrammet för att de tycker om barn och vill arbeta med barn. Gymnasievalet uppfattas som alltifrån svårt till mer eller mindre naturligt. Vidare framkommer också en ambition av att vilja hjälpa till, att ta hand om, att vara en god förebild och att påverka någon i positiv riktning. Innehållet i utbildningen i form av intressanta ämnen och många praktikveckor är också bidragande orsaker. Egna upplevelser av små barn i närmsta omgivningen påverkar även valet av gymnasieprogram vilket bland annat uttrycktes av informant 6 på följande sätt: ”Barn ser ju upp till en så väldigt mycket. Och det är också väldigt roligt”.
5.1.2 Att välja bort alternativ eller att inte komma in
Informanterna överväger i varierande grad andra yrkesinriktade gymnasieprogram såsom stylist, frisör, vård och omsorg, hotell och restaurang samt bygg och
31
anläggning. Orsakerna till att dessa alternativ väljs bort är risken att inte få något arbete, att hellre vilja arbeta med hantverket på sin fritid men också för att intresset för barn väger tyngre. I detta sammanhang upplevs valet av Barn- och fritidsprogrammet som ett naturligt val. Vidare framförs vikten av att kunna gå ut i arbete efter genomfört gymnasium utan att behöva läsa vidare. Högskoleförberedande program med estetisk inriktning övervägs då inriktningen sammanfaller med fritidsintressen men alternativet väljs bort då betoningen av teoretiska, högskoleförberedande ämnen bedöms som för stark. Att inte ha formell behörighet till gymnasiet är en begränsningsfaktor som finns representerad i informantgruppen och den innebär att inte alla gymnasieprogram är valbara för alla informanter.
Inom ramen för det individuella valet görs ämnesval som vid godkända resultat resulterar i en yrkesexamen med grundläggande högskolebehörighet. Den vanligaste bedömningen som informanterna gör är att de inte klarar av att läsa in denna behörighet just nu och därför avser att göra en komplettering vid senare tillfälle. Vidare utbildning ses som en möjlighet, dock inte direkt efter avslutat gymnasium utan i ett senare skede av livet.
5.1.3 Att inte gå i något gymnasium alls
Mot bakgrund av att skolarbetet upplevs och alltid har upplevts negativt finns tankar om att avstå val till gymnasiet eller att hoppa av under första året representerade i informantgruppen. Som bidragande orsak framhålls kritiska lärare under högstadiet, något som dock uppvägs av enstaka lärares uppmuntrande hållning. Annat som bidrar är påverkan av föräldrar samt egna erfarenheter hämtade från familjen vilket uttrycks av informant 4 på följande sätt:
Jag har aldrig tyckt om skolan och det har aldrig gått bra för mig heller, jag har jättesvårt för att plugga. Så ett tag var det verkligen helt hopplöst jag var helt inställd på att inte gå något gymnasium utan hoppa av helt och försöka få något jobb istället. Men som tur var styrde dom tankarna upp sig litet när… ja, när jag fick se hur det gick för min bror. Det är inte så jättebra att hoppa av skolan.
32
Att få stöd av en elevassistent visar sig även ha en gynnsam inverkan på att motivationen återkommer. Det råder också en uppfattning om att det inte finns något alternativ till att gå gymnasiet, att det är en förutsättning för att överhuvudtaget få ett arbete och att det därför är mycket viktigt att gå ut med en gymnasieexamen. Uppfattningen om programinriktningens betydelse varierar alltifrån att inriktningen på barn och fritid är en bonus till att det är något centralt.
5.1.4 Att påverkas av andra
Informanterna framhåller att valet av Barn- och fritidsprogrammet görs av eget intresse. Valet har diskuterats med föräldrar, släktingar, kamrater, lärare samt i någon liten mån studie- och yrkesvägledare. I samtalen upplever informanterna stöd för sitt val men framhåller att beslutet är deras eget. I informantgruppen finns uppfattningen att påverkan från föräldrar har skett i syfte att styra valet mot ett yrkesinriktat program istället för ett högskoleförberedande. Motivet för detta menar informant 6 är att ”man blir något på barn och fritid” i kombination med att det anses vara ett lättare program. Annat som påverkar valet är också förekomsten av en yrkesförebild i form av en förälder anställd inom förskolan. Informanterna menar också att de påverkas av att de alltid fått höra från sin omgivning att de har god hand med barn och att de passar för ett yrke med sådan inriktning.
5.1.5 Elevernas föreställningar om barnskötaryrket
Informanterna menar att de egenskaper som de själva besitter väl stämmer överens med den bild av barnskötaryrket som de bär på. Egenskaper som de anser vara viktiga är att vara snäll och omtänksam, glad och positiv, att hjälpa till och ta ansvar, att vara lugn och bra på att lösa konflikter, att vara lyhörd och rättvis samt att vara påhittig och ha fantasi. Eleverna i årskurs tre ger uttryck för att utbildningen så här långt har ökat deras förståelse för yrket och att praktiken spelar stor roll för förståelsen av sin kommande yrkesroll. Elever i årskurs två menar att själva utbildningen så här långt
33
förvisso kan ha varit gynnsam för den personliga utvecklingen men att den inte i så hög grad påverkat bilden av barnskötaryrket då de ännu inte haft så mycket praktik.
5.1.6 Elevernas uppfattning om yrkets anseende
Informanterna menar själva att det är ett viktigt yrke eftersom det är barn man har ansvar för men informant 5 säger att omgivningen kan ge uttryck för att det bara handlar om ”skrikiga ungar som gnäller”. Uppfattningen råder också att lönen inte står i paritet till det ansvar barnskötarna har. Vidare ges uttryck för att en förskollärare får vara mer bestämd mot barnen och att barnskötarnas roll, enligt informant 4, ofta är att ”bara vara snälla” men att det i praktiken inte är någon större skillnad på en barnskötares och en förskollärares arbetsuppgifter. Inte heller föräldrars bemötande av de båda yrkesgrupperna tycks skilja sig åt. Informanterna tycker sig heller inte under praktiken märka av någon skillnad i anseende mellan de båda yrkesgrupperna även om det finns en medvetenhet om vem som är barnskötare och vem som är förskollärare. Graden av utbildning är enligt informanterna den enda konkreta skillnaden och skälet till att utbilda sig vidare är att det underlättar att få ett arbete.