7 Slutsats och diskussion
7.6 Avslutande reflektioner
I vår studie hade vi förväntat oss att få stöd i tidigare forskning, vilket vi till stor del också fått. Det som dock överraskade oss var att vår studie visar att det beror på ett samspel av faktorer på alla tre nivåerna grupp, individ och organisation. Tidigare forskning belyser oftast enbart en eller två framgångsfaktorer på djupet. Vi menar istället att det handlar om ett orsakssamband där de olika nivåerna är beroende av varandra och tillsammans bidrar till ett framgångsrikt lärande i matematik.
59
Referenser
Adler, Björn (2001). Vad är dyskalkyli?: [en bok om matematiksvårigheter] : [orsaker, diagnos och hjälp]. 1. uppl. Höllviken: NU-förl.
Ahlberg, Ann (2001) Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Ahrenfelt, Bo (2001) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Ampadu, Ernest. (2013). Aspiring Mathematicians: Students' Views regarding What It Takes to Be Successful in Mathematics. International Journal For Mathematics Teaching And Learning.
Andersson, Inga (1996). Samverkan för barn som behöver: en handbok för lärare. Stockholm: Folksam.
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i Skolan. Lund: Studentlitteratur
Battista, Michael (1998). Manipulatives don´t come with guarantees. The Arithemic Teacher, 37 (2), 4-5.
Bergius, Berit (red.) (2011). Matematik - ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld.
60
Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: a multimodal social semiotic study. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010.
Bjørndahl, Cato R.P. (2007). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Boalt, Gunnar och Johnson, Erland (1964). Att undersöka beteende. Stockholm: Natur och Kultur.
Bogdan, Robert och Sari Knopp (2003). Qualitative Research for Education. An Introduction to Theories and Methods. Boston: Pearson Education Group Inc.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (1993). Respekt för lärare: om lärares professionella verktyg - yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS.
Denzin, Norman& Lincoln, Yvonna (red). (2011) The Sage handbook of qualitative research (4 utg.). Los Angeles: Sage
Engvall, Margareta (2013). Handlingar i matematikklassrummet: en studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2013.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, Margareta (2011) Nya skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME Förlag AB (179 s.)
61
Fejes, Andreas, & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fjellström, Roger (2006). Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur.
Forsmark, Susy (2003). Att räkna eller räknas – elevernas perspektiv på lärande i matematik (magisteruppsats). Göteborgs universitet, institution för pedagogik och didaktik.
Gran, Bertil (red.) (1998). Matematik på elevens villkor: i förskola, grundskola och gymnasieskola. Lund: Studentlitteratur.
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk.
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.
62
Heckman, James (2011). The Economics of Inequality: The Value of Early Childhood Education. American Educator, 35(1), 31-35,
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan : [med samtalsguide]. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
House, Ernest R. (1993). Professional evaluation: social impact and political consequences. Newbury Park, Calif.: Sage
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Juter, Kristina (2009) Studenter lär sig gränsvärden. IG. Brandell, B. Grevholm, K Wallby & H. Wallin (red), Matematikdidaktiska frågor -. Resultat från en forskarskola (s74-90). Göteborg: NCM och SMDF.
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Kaur, Berinderjeet (2009). Characteristics of good mathematics teaching in Singapore grade 8 classrooms: a juxtaposition of teachers´practise and students´perception. ZDM, The International Journal on Mathematics Education, 41(3), 333-347.
Kinge, Emilie (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Sudentlitteratur.
63
Landerl, Karin, Anna Bevan, and Brian Butterworth (2004). Developmental Dyscalculia and Basic Numerical Capacities: A Study of 8--9-Year-Old Students. Cognition 93, no. 2: 99-125.
Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter: familjen och skolan i samspel. 2., [rev. och omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian & Öquist, Oscar (2002). Idén om en helhet: utvärdering på systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Ma, Liping (1999). Knowing and teaching elemantary mathematics: teachers´understanding of fundamental mathematics in China and the United States. Mahwah,N.J:Lawrence Erlbaum Associates.
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
64
Mange, Olof (1996). Bibliography of Literature on Dysmathematics. Malmö: Department of Educationel and Psychological Research.
Mange, Olof (1998) Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mathematics Learning Study Committee, Center for Education, Division of Behavioral and Social Sciences and Education (2001). Adding it up: helping children learn mathematics. Washington, D.C.: National Academy Press.
McIntosch, Alistair (2010). Förstå och använda tal – en handbook. Litorapid Media AB, Göteborg.
National Council of Teachers of Mathematics. (2000). Principles and standards for school mathematics. Reston, VA: Author.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Per (2006). Exploring probabilistic reasoning: a stydy of how students contextualise compound chance encounters in explorative settings. Växjö: Växjö universitet.
Niss, M. A. (2007). The Concept and Role of Theory in Mathematics Education: Plenary presentation (invited). In Relating Practice and Research in Mathematics Education: Proceedings of NORMA 05, Fourth Nordic Conference on Mathematics Education. Trondheim: Tapir Academic Press.
Obara, Samuel., & Sloan, Margaret. (2010). Classroom Experiences with New Curriculum Materials during the Implementation of Performance Standards in Mathematics: A Case Study of Teachers Coping with Change. International Journal Of Science And Mathematics Education, 8(2), 349-372.
65
OECD (2013a). PISA 2012 results: What Students Know and Can Do: Student Performance in Mathematics, Reading and Science (Volume I).Paris: OECD.
Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. 1. uppl. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.
Peng, Aihui & Nyroos, Mikaela (2012) Values in effective mathematic lessons in Sweden: What do they tell us?. TME, vol9, no.3, p.404.
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Pettersson, Astrid; Olofsson, Gunilla; Kjellström, Katarina; Ingemansson, Ingmar; Hallén, Stina; Björklund Boistrup Lisa; Alm, Lena (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i Matematik, Matematikdidaktiska texter, Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Stockholms universitet.
Potter, Jonathan (1996). Discourse Analysis and Construkctionist Approaches: Theoretical Background. In J.T.E. Richardson (Ed) Handbok of Qualitative Research Methods for Psychology and Social Sciences. Leicester: BPS books.
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera!. Studentlitteratur, Lund.
Runström Nilsson, Petra (2011). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
66
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning- vad vet vi? Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. Upplaga 1:1. Tryck: Litorapid AB, Göteborg.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998). Ledning och förståelse: ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Schwarz, Baruch., & Linchevski, Liora. (2007). The Role of Task Design and Argumentation in Cognitive Development during Peer Interaction: The Case of Proportional Reasoning. Learning And Instruction, 17(5), 510-531.
Selter, Christoph. (2001). Addition and Subtraction of Three-digit Numbers: German Elementary Children's Success, Methods and Strategies. Educational Studies In Mathematics, 47(2), 145-173.
Senge, Peter M. (2000[1995]). Den femte disciplinen: den lärande organisationens konst. 8. tr. Stockholm: Fakta info direct.
Silverman, David (2001). Interpreting Qualitative Data. Methods for Analysing Talk, Text and Interaction. London: SAGE Publications Ltd.
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå universitet.
Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik [Elektronisk resurs] : undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2010). Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
67
Skollagen (2010:800). (4. uppl.) (2014). Norstedts Juridik AB.
Solvang, Per (1999). Medikalisering av problem i skolan. LOCUS 1999:2
Stigler, James W., and Harold W. Stevenson. (1991). How Asian Teachers Polish Each Lesson to Perfection. American Educator: The Professional Journal Of The American Federation Of Teachers, 15(1), 12-20,43-47.
Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ: mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. 4., [bearb., uppdaterade och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Sverige. Skolverket (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik : nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. www.skolverket.se
Sverige. Skolverket (2010). Attityder till skolan 2009: elevernas och lärarnas attityder till skolan. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
68
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Grafisk produktion: AB Typoform Tryck Elanders Sverige.
Sverige. Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket
Sverige. Skolverket (2012). Tid för matematik erfarenheter från Matematiksatsningen 2009-2011 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2012). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket, (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm. Liber
Sverige. Skolverket (2013a). PISA 2012 – 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Tetler, Susan & Langager, Sören (Red). (2009). Specialpedagogik I skolen – en grundbog. Köpenhamn: Gyldendahls Laererbibliotek.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
69
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (2:a uppl.). Lund, Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Antagna av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars 1990, reviderad version april 1999. (Rev. vers.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Gotab.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovi (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Vygotsky, Lev (1986). Thought and Language. Cambridge: MIT Press.
William, Dylan (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa – kvantitativa argumentets missvisandes retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige 4.
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
70
Öquist, Oscar (2003). Systemteori i praktiken: systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. [Aktualiserad och uppdaterad uppl.] Stockholm: Gothia.
71
Bilaga 1
Missivbrev till rektorer och berörda pedagoger
Information till rektorer och pedagoger med anledning av vår undersökning om framgångsfaktorer för matematikundervisning
Här kommer en skriftlig information som komplement till vår muntliga
överenskommelse. Vi är två studerande på speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling vid Malmö Högskola. Under vårterminen önskar vi att genomföra en intervjuundersökning bland de pedagoger som undervisar/har undervisat elever födda - 00 som inte var godkända på nationella proven i matematik i åk 3 men som sedan hade lägst provbetyg E på nationella proven i matematik i åk 6. Vi önskar också att få ta del av dessa elevers åtgärdsprogram, IUP:er och annan dokumentation. Dessa dokument måste vara avidentifierade, men numrerade så att pedagogerna vet vilka elever vi kommer att hålla intervjun kring.
Resultatet av undersökningen kommer att ligga till grund för vårt examensarbete. Avsikten med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur olika skolor har arbetat för att stötta elever som inte når målen i matematik och hur de har lyckats vända en negativ trend för dessa elever.
Vi skulle uppskatta om vi fick komma till er skola och intervjua de berörda pedagogerna och få ta del av dokumentationen. Intervjuerna kommer att genomföras av oss någon gång under vecka 2-7och kommer att äga rum på er skola. Vi räknar med att varje intervju kommer att ta ca 30 minuter. Om det är möjligt gör vi gärna flera intervjuer vid samma tillfälle.
Pedagogernas svar kommer att behandlas konfidentiellt. Examensarbetet kommer att skrivas så att de som läser den inte kan identifiera vad pedagogen eller skolan heter eller i vilken ort skolan ligger. I vår studie utgår vi från de forskningsetiska principerna (www.vr.se).
Det godkända examensarbetet kommer att vara en offentlig handling som kan läsas av allmänheten. Vi hoppas och ser fram emot ert deltagande och samarbete under våren 2014.
Om ni har några frågor så skicka gärna mail eller ring för mer information. Johanna Thuvesson
72
Bilaga 2
Intervjuguide
(gäller åren 2010 – 2013)Bakgrundsfrågor - pedagoger: Kön
Utbildning, examensår
Behörighet i matematik
Vidareutbildning
Antal år som undervisande matematiklärare
Förslag på områden att undersöka från dokumentation och/eller intervjuer
ORGANISATIONSNIVÅ
Fortbildningsinsatser
Schemafrågor
Matematikverkstad
Sommarskola
Motivationshöjande faktorer som införande av mer idrott eller t ex drama
Läxhjälp Elevhälsa GRUPPNIVÅ nivågrupperat specialpedagogiska insatser arbetssätt o laborativt o diskussion o lärobok o vardagsmatematik o kamratrespons INDIVIDNIVÅ kompensatoriska hjälpmedel extra insatser Föräldrahjälp/läxhjälp av skola