5. DISKUSSION
5.3 Avslutande reflektioner och slutsatser
Att kommunicera med elever på tidig utvecklingsnivå kring deras lärande kräver tolkning och en god kontakt med eleven så att tolkning blir möjlig. Elevassistenter är ofta de som
tillbringar mest tid tillsammans med dessa elever, och därmed blir det de som har störst möjlighet till att följa elevens dagliga kunskapsutveckling. Det är problematiskt att ha ämneslärare som träffar eleven en gång i veckan, för att kunna dokumentera
kunskapsprogressionen hos elever på tidig utvecklingsnivå. Det pedagogiska ansvaret som ligger på läraren kan delas av elevassistenten om kunskap och tid för planering och
bedömning finns hos båda yrkesgrupperna. Vi har genom studien fått ny insikt om vikten av kompetensutveckling för all personal gällande AKK i relation till formativ bedömning. Dessutom har vi fått fördjupad förståelse för det komplexa arbete som bedrivs för elever på tidig utvecklingsnivå.
För vidare forskning hade det varit intressant att göra observationer av undervisning och använda Griffiths och Smiths (2016, 2017) teori om attuning. Då den är en observationsstudie skulle en liknande studie med fokus på formativa interaktioner kopplade till attuningteorins
olika nivåer av kommunikation (bilaga 1) kunnat ge ytterligare kunskap om formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå.
Referenslista
Ahlström, K. (2011). The Origin of Special Education. Education Inquiry. 2(2), 179-192. https://doi.org/10.3402/edui.v2i2.21972
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. (1403-8099; 2007:19). [Doktorsavhandling, Karlstad Universitet, Estetisk-Filosofiska fakulteten]. Diva.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6641/FULLTEXT01.pdf
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education,
5(1), 7-17. https://doi.org/10.1080/0969595980050102
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational
Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 5-31. https://doi.org/10.1007/s11092-008- 9068-5
Cannella-Malone, H.I., DeBar, R. M. & Sigafoos, J. (2009). An Examination of Preference for Augmentative and Alternative Communication Devices with Two Boys with Significant Intellectual Disabilities. Augmentative and Alternative Communication, 25(4), 262-273. https://doi.org/10.3109/07434610903384511
Cornelius, E. K. (2013). Formative assessment made easy. Templates for collecting daily data in inclusive classrooms. TEACHING Exceptional children, 47(2), 112-118.
https://doi.org/10.1177/0040059914553204
Eriksson Gustavsson, A-L. (2014). En särskola i förändring. En studie om specialpedagogiskt
reformarbete. Rapport till styrelsen för utbildningsvetenskap, Institutionen för
beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:793175/FULLTEXT01.pdf
Gillberg, C. (2018). Essence: om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser. Stockholm: Natur Kultur.
Granlund, M. (u.å). Vad är utvecklingsstörning? FUB:s forskningsstiftelse ALA och Forskningsprogrammet CHILD, ISB. Mälardalens Högskola.
Griffiths, C. & Smith, M. (2016). Attuning: A Communication Process between People with Severe and Profound Intellectual Disability and Their Interaction Partners. Journal of Applied
Research in Intellectual Disabilities, 29, 124–138.
Griffiths, C. & Smith, M. (2017). You and me: The structural basis for the interaction of people with severe and profound intellectual disability and others. Journal of Intellectual
Disabilities, 21(2), 103–117. https://doi.org/10.1177/1744629516644380
Heister Trygg, B. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) - i teori och
praktik. Hjälpmedelsinstitutet.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan - En pedagogisk utmaning. Södra regionens kommunikationscentrum.
Heritage, M. (2010). Formative Assessment and Next-Generation Assessment Systems: Are
We Losing an Opportunity?. Washington DC: Council of Chief State School Officers.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED543063.pdf
Ineland, J. & Silfver, E. (2018). Bedömning och betygsättning av elever med
utvecklingsstörning – attityder och erfarenheter från pedagogers perspektiv, Pedagogisk
forskning i Sverige, (1-2), 107-126.
Jakobsson, I-L & Nilsson, I. (2018). Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och
unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Natur och Kultur.
Kontu, E. & Pirttimaa, R. (2008). The assessment of severely
intellectually disabled students. European Journal of Special Needs Education, 23(1), 75-80. https://doi.org/10.1080.08856250701791427
Mitchell, D. (2019). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Natur och kultur.
Nilsson Nordfors, M. (2019). Lära för livet: motiverande undervisning i särskolan. Gothia Fortbildning.
Ogletree, B.T. & Pierce, H.K. (2010). AAC for Individuals with Severe Intellectual Disabilities: Ideas for Nonsymbolic Communicators.
Journal of Developmental and Physical Disabilities 22, 273–287.
https://doi.org/10.1007/s10882-009-9177-1
Pulkkinen, J., Räikkönen, E., Jahnukainen, M. & Pirttimaa, R. (2020). How do educational reforms change the share of students in special education? Trends in special education in Finland. European Educational Research Journal.
https://doi.org/10.1177/1474904119892734
Reichenberg, M., Andersson, F. & Berthén, D. (2015). Reciprok undervisning. Modul:
Strukturerad läs och skrivundervisning. Del 5. Reciprok undervisning. Skolverket,
Lärportalen. Hämtad 16 maj, 2021, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grundsärskola/008_strukturerad-las-o-
skrivundervisn/Del_05/material/flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M8_grs_05A_01_reciprok.d ocx
Skolverket. (2006). Kommunernas särskola - Elevökning och variation i andel elever
mottagna i särskolan. pdf1668.pdf (skolverket.se)
Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. GySär13. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3068
Skolverket. (2015). Bedömning för lärande – Kunskapsbedömning inom gymnasiesärskolans
individuella program.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ba70/1553966315084/pdf3524 .pdf
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet - Ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet---ett-arbetssatt-i- skolan-tillganglig-version.pdf/
Szönyi, K. (2012). Att lyssna till barn: I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I T. Barrow. & D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning: (s.45–52). Högskolan i Kristianstad.
Wallin, A. (2019). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med lindrig
utvecklingsstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med lindrig utvecklingsstörning - SPSM Webbutiken
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper- om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur
Wilder, J., Magnusson, L. & Hanson, E. (2015). Professionals’ and parents’ shared learning in blended learning networks related to communication and augmentative and alternative
communication for people with severe disabilities. European Journal of Special Needs
Education, 30(3), 367-383. https://doi.org/10.1080/08856257.2015.1023002
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor - Fem träningsskoleklassers
pedagogiska praktik. (Malmö Studies in Educational Sciences, 67) [Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle]. Diva. Deltagandets kontextuella villkor : fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik (diva-portal.org)
Östlund, D. (2018). Alla elevers inflytande över sitt eget lärande. Specialpedagogiska
rapporter och notiser från högskolan Kristianstad, 14(2), 40–54. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1185918/FULLTEXT01.pdf
Östlund, D. & Andersson, L. (2017). Assessment for learning in grades 1-9 in a special school for students with ID in Sweden. Problems of Education in the 21st Century, 75(6), 508-524. FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)
Attuningmodellen
Attuning-modellen
All kommunikation pågår i en fysisk miljö, det vill säga den yttre av nivåerna i modellen. Miljön påverkar det inre tillståndet, ”the state of mind” hos personerna i miljön, vilket är nästa nivå inåt i modellen. Tillståndet hos personerna påverkar i sin tur vilken stimuli de ger till varandra, och de kan svara på stimuli eller inte. Stimuli nivån är den tredje nivån i modellen. Att svara på stimuli påverkas alltså av miljön där interaktionen pågår och det inre tillståndet hos personen som uppmärksammar stimulit. Om den andre uppmärksammar stimulit kan hen agera eller engagera sig i kommunikationspartnern. Den avgörande faktorn är attuning- processen. Attuning påverkar och avspeglar hur en kommunikationspartner känner och därav ifall hen erbjuder stimuli till den andre, uppmärksammar den andre och engagerar sig i den andre och agerar (Griffiths & Smith, 2016,2017).
miljö tillstånd stimulus uppmärksamhet handling engagemang
Förmågecirkeln
Denna cirkel finns med i Nilsson Nordfors bok; Lära för livet. Cirkeln består av de förmågor som eleverna arbetar med i skolan.
Kravnivåer för SPR – Språk och Kommunikation
Exempel på förtydligande av kravnivåerna.
Samtalskarta SPR - Språk och Kommunikation
Exempel på en matris som används för att förtydliga vad som kommer att arbetas med under året.
Intervjuguide inför fokusgruppssamtalen
1. Vilken kompetens behöver du för att:
a: kommunicera med eleverna?
b: skapa förutsättningar för elevers kommunikation kring lärandet?
2. Vad är kunskap, hur definieras det av dig som bedömer elever i gymnasiesärskolans
individuella program?
3. Hur arbetar du med formativ bedömning?
Vilka möjligheter och hinder för formativ bedömning ser du?
(hantera kommunikation med eleven och skapa förutsättning för formativ bedömning)
4. Hur gör du för att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande?
Vilka hinder och möjligheter ser du?
Datum 2021-02-07
En förfrågan om deltagande i en studie
Den här inbjudan riktar sig till lärare inom gymnasiesärskolan.
Vi är två studenter som läser en påbyggnadsutbildning till lärare med inriktning
utvecklingsstörning. Under våren 2021 ska vi genomföra vårt examensarbete och behöver därför komma i kontakt med lärare som arbetar inom gymnasiesärskolans individuella program. Vi vänder oss därför till dig för att få ta del av dina kunskaper och erfarenheter beträffande formativ bedömning av elever på en tidig utvecklingsnivå samt vilka utmaningar och möjligheter som du ser utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med vår studie är att studera hur lärare inom gymnasiesärskolan kommunicerar med elever kring deras lärande och hur lärare arbetar med formativ bedömning för elever på tidig utvecklingsnivå. Vilka möjligheter och utmaningar möter lärarna i sitt arbete med formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå?
Följande frågor skulle kunna ge oss kunskaper om:
- Vilken kompetens behöver du för att kommunicera med eleverna samt skapa
förutsättningar för elevers kommunikation kring lärandet?
- Vad är kunskap, hur definieras det av dig som bedömer elever i gymnasiesärskolans individuella program?
- Hur arbetar du med formativ bedömning? Vilka möjligheter och hinder ser du i arbetet med att hantera kommunikation med eleven och skapa förutsättning för formativ bedömning?
- Hur gör du för att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande, och vilka hinder och möjligheter ser du i ditt arbete med elevers självbedömning och kamratrespons?
Studiens data samlas in via fokusgruppsintervjuer, dessa beräknas ta ca 90 minuter. För studien önskar vi genomföra ca 1–2 intervjuer per grupp/skola och med 4–6 lärare åt gången. Om ni på skolan ställer er positiva till att medverka i studien, kan vi tillsammans boka tid och plats som passar er. Intervjuerna ska genomföras under perioden februari – mars 2021. Vi kontaktar dig/er via mail, personligen eller telefon utifrån de kontaktuppgifter du lämnar. Helst av allt ser vi gärna att vi kan ha fokusgruppsintervjuerna ute på respektive skola men med hänsyn till rådande restriktioner. Om det mot förmodan inte skulle gå att genomföra, så kan samtalet istället att komma att genomföras på distans, då med stöd av digitala verktyg som exempelvis Zoom eller Teams. Om så blir fallet, så ger vi dig/er mer information om hur just detta går till och sänder då en inbjudan med länk till det digitala samtalsrummet när det är dags att träffas. Vi önskar att spela in samtalen för att underlätta
vårt arbete och för att i efterhand kunna lyssna av och transkribera till text. Under samtalet vill vi i stället kunna lägga fokus på själva samtalet med er.
De etiska reglerna vid uppsatsskrivning och forskning som Vetenskapsrådet rekommenderar följer vi givetvis. Vilket innebär att du ska ha fått information om syftet för studien. Att medverka i studien är frivilligt och du kan när som helst säga att du inte vill delta längre. Intervjuerna ska bara användas för denna studie och när studien är godkänd kommer
inspelningarna att förstöras. All information kommer att avkodas så att det inte framgår vilka personer som deltagit eller vilka skolor. Vi återkopplar gärna till dig/er.
Vi hoppas att det här är av intresse för dig. Din/er medverkan skulle hjälpa oss och bidra till värdefull kunskap i vår studie och inför vår kommande yrkesroll som lärare.
Har du frågor angående denna studie kontakta oss gärna eller vår handledare.
Våra kontaktuppgifter:
Rebecka Kaipainen Marie-Louise Thorildsson
xxxxxx xxxxxx
xxxxxx xxxxxx
Handledare, Gun-Marie Wetso, xxxxxx xxxxxx
UKK, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, Institution för Specialpedagogik
Mälardalens Högskola
Tack på förhand!
Deltagarens samtycke för medverkan Jag har tagit del av informationen vad gäller
konfidentialitet, studiens genomförande och frivillighet och lämnar mitt samtycke till att delta i studien.
Namn
………..
Datum och ort