6. Slutsatser och avslutande diskussion
6.2 Avslutande reflektioner
Riksgymnasiets existens tyder på ett ställningstagande inom diskussionen om inkludering och exkludering inom utbildning, där vikten av gemenskap med andra döva och hörselskadade prioriterats framför idén om inkludering. Detta arbete har inte haft skolan som främsta fokus, men har ändå utgått från att skolan är den centrala samlingspunkt i Örebro som leder till att kommunen har en stor andel döva och hörselskadade ungdomar. Skolan som social institution har också återkommit som en viktig aspekt i ungdomarnas sociala liv, inte bara genom
utbildningsverksamheten, utan också genom att vara utgångspunkten för elevkollektiven, den teckenspråkiga fritidsgården och andra ideella aktiviteter. Vidare forskning på betydelsen av skolan som institution för döva och hörselskadade behövs för att få en ännu tydligare bild av detta.
Likaså behövs forskning där ungdomarnas perspektiv tar ytterligare plats än det gjort i denna studie. Enkäterna som döva och hörselskadade elever på Riksgymnasiet fått besvara utgör endast en liten del av studien, och även om flera informanter med hörselskada bidragit med ett viktigt inifrånperspektiv, kommer de fortfarande från ett vuxenperspektiv utan att direkt erfarenhet av att vara döv eller hörselskadad ungdom i dagens samhälle. Samtidigt har denna studie visat på vissa utmaningar som finns med att som hörande bedriva forskning i ett community jag själv inte har en självklar plats inom, och vars främsta språk jag har
begränsade kunskaper i. Jag hoppas därför denna studie kan bidra med insikter om vad som behövs för att kunna fortsätta bedriva samhällsvetenskaplig forskning i teckenspråkiga miljöer, och utveckla det fältet.
Resultatet av studien visar att det finns anledning att vara kritisk till kommunens uttalande om att Örebro är Europas teckenspråkiga huvudstad. Även om det finns vissa goda sociala möjligheter för döva och hörselskadade ungdomar i Örebro, finns också en hel del sociala hinder där bristen på teckenspråks-tillgänglighet är en framträdande faktor. För att
39
leva upp till titeln, och framför allt för att öka möjligheter för döva och hörselskadade behövs därför insatser för att öka tillgängligheten till teckenspråk inom flera olika områden. Andra kunskaper om att leva med hörselnedsättning behöver också spridas. Framför allt inom skolan och på lärarutbildningar kan sådan kunskap ha en betydande roll. Denna studie kan utgöra ett bidrag till ökade kunskaper om en elevgrupp som framför allt är stor i Örebro, men som givetvis även finns i hela Sverige. Vidare kan studien bidra med ämnesmässiga kunskaper om olika perspektiv på inneslutning och uteslutning till lärare i samhällskunskap.
Referenser
Andersson, Y., Burch, S. (2010). Deaf and Disability Studies: A Conversation with Yerker Andersson. I Burch, S. och Kafer, A. (Red.). Deaf and Disability Studies: Interdisciplinary
Perspectives (p.193-203). Washington DC: Gallaudet University
Barmark, M & Djurfeldt, G. (2015) Statistisk verktygslåda - att förstå och förändra världen
med siffror. Lund: Studentlitteratur
Brunnberg, E. (2003). Vi bytte ut våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av
hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig miljö.
(Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Örebro).
Brunnberg, E., Lindén Boström, M., och Persson, C. (2009). Att höra eller nästan inte höra:
Liv och hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8349
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Burch, S. & Kafer, A. Introduction. I Bursch S. & Kafer, A. (red). Deaf and Disability
Studies: Interdisciplinary Perspectives (p.xiii-xxvii). Washington DC: Gallaudet University
Davies, L (1999). Planning for Disability - Barrier-free Living. I Greed, C. (Red.). Social
Town Planning (s.74-89). London: Routledge
Emanuelsson, I. (2004) Integrering/inkludering i svensk skola. I Tøssebro, J. (Red.).
Integrering och inkludering (s.101-120). Lund: Studentlitteratur
Fredäng (2006) Dövas liv med teckenspråk. I SOU 2006:29. Teckenspråk och teckenspråkiga
Harris, R,. Holmes, H., Mertens, D. (2009). Research Ethics in Sign Language Communities. Sign Language Studies. 9(2). s.104-131 doi: 10.1353/sls.0.0011
Hörsellinjen. Hämtad 2020-01-06 från: https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/barn-och- skola/skolan-ett-val-for-livet/#undefined
Jacobsson, K. (1997). Social kontroll i dövvärlden. Lund: Lunds universitet.
Lundström, Kjell. (2005). Kampen för ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i
skolundervisningen i Sverige 1809-1990. (Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm,
Stockholm).
Maxwell, J. (2010). Using Numbers in Qualitative Research. Qualitative Inquiry 16(6) p.475- 482. Doi: 10.1177/1077800410364740
Norberg, M. och Brunnberg, E. (2008). Därför går jag inte till skolan: Tre elever på
Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Örebro: Örebro Universitet
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14401
Norberg, M., Yström, G., Brunnberg, E. (2008). Vi är en grupp fast ändå två - om döva och
hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet. Örebro: Örebro universitet. Hämtad
från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5180
Nydahl, K. (2013). Ännu ingen teckenspråkstolkning i kommunfullmäktige. SVT Nyheter, hämtad 2019-31-10 från https://www.svt.se/
Schirmer, W. och Michailakis. (2015). The help system and its reflection theory: a sociological observation of social work. Nordic Social Work Research 5(1) s.71-84. Doi: 10.1080/2156857X.2015.1012106
Specialpedagogiska Myndigheten (2018) Språkstörning. Hämtad 2020-01-09 från
https://www.spsm.se/for-laromedelsproducenter/producera-tillgangliga-laromedel/for-olika- elevgrupper/sprakstorning/
Språklag (SFS 2009:600). Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag- 2009600_sfs-2009-600
Ostrove, J., Oliva, G. (2010). Identifying Allies: Explorations of Deaf-Hearing Relationships. I Burch, S. och Kafer, A. (Red.). Deaf and Disability Studies: Interdisciplinary Perspectives (p.105-119). Washington DC: Gallaudet University
Unesco. (1994). The salamanca Statement and Framework for Action on Special Needs
Education. Salamanca: Unesco.
Örebro Kommun. (2017). Handlingsplan för Örebro som Europas teckenspråkshuvudstad. Hämtad 2019-11-01 från https://www.orebro.se
Örebro Kommun. (2017). Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Hämta 2019-31-10 från https://www.orebro.se
Österberg, I. (2017). Kritik mot Örebro som Europas teckenspråkshuvudstad. SVT Nyheter, hämtad 2019-21-10 från https://www.svt.se/