De elever som går på gymnasiesärskolans individuella program är individer vars kognitiva förutsättningar gör att de aldrig kommer att kunna tala för sina rättigheter och hur de vill bli bemötta. Det ligger därför på personalen i särskolan att utifrån mötet med varje elev och den respons personalen får i mötena, utforma en så utvecklande och inspirerande arbetsmiljö som möjligt för alla elever. Det är vi som personal som måste utläsa vad som är bäst för varje enskild elev. Min uppfattning är där att en av de grundläggande förmågor vi kan ge eleverna under sin skoltid är ett agerande där de kan ta egna initiativ och där de via initiativet kan ge uttryck för sin egen vilja och visa sina egna behov i sin omgivning. Utvecklandet av initiativförmåga skall genomsyra allt. Enligt min åsikt har normaliseringsprocessen, som löpt inom särskolans styrdokument, inneburit att kunskapskraven prioriterats. Eleverna på gymnasiesärskolans individuella program har dock så många fler vitala kunskaper och förmågor som behöver utvecklas, där värdegrundsfrågorna så som solidaritet, delaktighet och inflytande är centrala. Dessa förmågor bottnar i sin tur i att individen har en egen drivkraft och vilja som kommer inifrån individen själv. Denna vilja eller önskan påstår jag är ett resultat av det inre samtal
67
(Säljö, 2014), vilket kan liknas vid ett resonemang i huvudet där nuet, ens önskan, ens behov och samlade kompetens samtalar med varandra. Det inre samtalet resulterar i en vilja/önskan att åstadkomma något. Min uppfattning är att initiativet är länken mellan tänkandet, det ”inre rum” och utförandet, vilket innebär en eller flera konkreta handlingar utförs. Detta tas för givet i alla styrdokument, men är inte givet för eleverna på gymnasiesärskolans individuella program. Detta är något som skolan måste hjälpa dem att utveckla, där det främsta medlet är vårt sätt att bemöta eleven och skapa förutsättningar där eleverna får träna på denna förmåga, att kunna agera utifrån sina egna tankar och sätta handling bakom tanken, vilket görs via initiativet. Just därför är utvecklandet av initiativförmåga så viktig. En persons handlingar skapar respons från omgivningen, varvid samspel uppstår. Intervjusvaret från en av pedagogerna om vad initiativ innebär var, ”att ta
initiativ är ju det som gör en till människa på nått sätt. Att utveckla en självkänsla och skapa en insikt hos personen om vem man är”. Detta stämmer väl överens med Meads
(1934/1967) tankar om att människans personlighet/identitet utvecklas i samspelet med andra aktörer. Jaget, ens identitet utvecklas och förhandlas i samspel med andra. Min åsikt är även att våra egna jag påverkar bemötandet av eleven, vilket i sin tur påverkar elevens syn på sig själv. Ett av grundproblemen i att få eleven till att ta mer initiativ är att vi som personal hela tiden utgår från våra egna jag, med våra egna förutsättningar och erfarenheter som en grundmall och förbild. Vi har svårt för att träda in i elevernas värld, med deras förutsättningar och behov. De lever i en värld som är uppbyggd och anpassad efter ett normalt utvecklat intellekt, där det krävs kompetenser som de inte till fullo besitter. Den mediering som finns inbyggd i dagens samhälle, i form av tekniskt kunnande och sociala strukturer, gör det svårt för de individer som har ett kognitivt funktionshinder. Vi måste i högre grad försöka tänka utifrån elevernas förutsättningar då vi utmanar/utvecklar deras eget tänkande och vilja till att agera självständigt. I bemötandet av eleven måste vi tona ner vårt egna jag och lyfta fram elevens kunskapsutveckling, där eleven är den styrande. Fokusen på vårt egna jag som personal kan ske både medvetet och omedvetet. Vad menar jag då med att tona ner vårt eget jag? Låt oss ta två exempel från intervjuerna. Ett exempel på ett omedvetet jag kan vara att jag är stressad inombords vilket jag överför i situationen med eleven, vilket kan innebära att jag hjälper eleven så att uppgiften snabbt blir löst. Det kan vara att jag tror att det förväntas av mig att jag skall hjälpa ”min” elev att prestera ett fullgott resultat, vilket gör att jag hjälper eleven så att resultatet blir fullgott. Ett exempel på ett medvetet jag kan vara att det är mina tankar och behov som personal som är i fokus i situationen istället för elevens. Istället för att fundera kring, hur jag kan få eleven till att
68
själv lösa denna situation, så pratar jag med en kollega om gårdagens TV program (vilket också framkom i intervjuerna). Exemplen kan bli många, men vad de har gemensamt är att jag utgår från mitt eget jag i tankeprocessen och inte vad som är bäst för elevens kunskapsutveckling. Jag menar att våra förutsättningar finns inbyggda i systemet och organisationen. Utgår vi från elevernas behov av tid och uppgifter för att kunna agera självständigt skulle skolans vardag se annorlunda ut.
69
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s.)
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm och E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik –
sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-84).
Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Algozzine, B., Browder, D., Karvonen, M., Test, D. W., & Wood, W. M. (2001). Effects of interventions to promote self-determination for individuals with disabilities. Review of
Educational Research, 71(2), 219-277.
Almqvist, L. & Granlund, M. (2005). Participation in school activities for children and youth with disabilities. Scandinavian Journal of Psychology, 46. (pp. 305-314).
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, L. & Tvingstedt, A. (2009). Med fokus på samspel: Att använda video i specialpedagogisk forskning. I Sundmark, Björn (red.), Educare 2009:4Att
infånga praxis - kvalitativa metoder i (special)pedagogisk forskning i Norden.
(ss. 81-104). Malmö: Holmbergs AB
Bauhn, P. (2003). The value of courage. Lund: Nordic Academic Press.
Berthén, Diana (2007), Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad: Karlstads universitet. (213 s). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-899
70
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s).
Chou, Y. (2013). Autism and self-determination: Measurement and contrast with other disability groups.
Brown, F., Gothelf, C. R., Guess, D., & Lehr, D. H. (1998). Self-determination for individuals with the most severe disabilities: moving beyond chimera. Journal of the
Association for Persons with Severe Handicaps, 23(1), 17-26.
Carter, E. W., Lane, K. L., Pierson, M. R., & Stang, K. K. (2008). Promoting self- determination for transition-age youth: Views of high school general and special educators. Exceptional Children, 75, 55-70.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, L. (2006). Participation and Disability – A study of Participation in School for Children and Youths with disabilities. Stockholm: Karolinska institutet.
Eriksson, L. & Granlund, M. (2004). Perceived participation. A comparison of students with disabilities and students without disabilities. Scandinavian Journal of Disability
Research. Vol. 6. No 3. (pp. 206-224).
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber
Fejes A. & Thornberg R. (red.) (2009). Handbok I kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gallimore, R., Keogh, B. K. & Bernheimer, L: P (1999). The nature of long-term implications of early developmental delays: A summary of evidence from two longitudinal studies. International Review of research in mental retardation. Vol. 22 (pp. 105-135).
71
Granlund, M., Eriksson, L., Almqvist, L., Luttropp, A., & Björck – Åkesson, E. (2003).
Delaktighet – Sammanfattning av ett forskningsprojekt.(Participation – summary from a research project) Institution för Samhälls- och beteendevetenskap, Mälardalens
Högskola, Västerås.
Guess, D., Benson, H. A., Siegel-Causey, E., & Agran, M. (2008). Concepts and issues related to choice making and autonomy among persons with severe disabilities.
Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 33(1-2), 75-81.
Guralnick, M. J. (2002). Involvement with peers: Comparisons between young children with and without down´s syndrome. Journal of Intellectual disability Research: JIDR, 46(Pt 5), 379.
Guralnick, M. J. (2005). Early Intervention for children with Intellectual Disabilities: Current Knowledge and Future Prospects. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities. Volyme 18. (pp.313-324).
Guralnick, M. J. (1999). The Nature and Meaning of Social Integration for Young Children with Mild developmental Delays in Inclusive settings. Journal of Early Intervention, 22 (pp. 70-86).
Guralnick, M. J. & Groom, J.M. (1985). Correlates of peer – related social competence of developmentally delayed preschool children. American Journal of Mental Deficiency. (vol. 90, pp.14-150).
Guralnick, M. J. & Groom, J.M. (1987). The peer Relations of Mildly Delayed and Nonhandicapped Preschool Children in Mainstreamed Playgroups. Child Development
58, (pp.1556-15572).
Guralnick, M. J. (2006). Peer relationships and the Mental Health of Young Children with Intellectual Delays. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities. Volume 3 Number 1(pp. 49-56).
72
Guralnick, M. J., Connor, R. T., Neville, B. & Hammond, M. A. (2006). Promoting the Peer-Related Social Development of Young Children with Mild Developmental Delays: Effectiveness of Comprehensive Intervention. American Journal on Mental
retardation, Volume 111, Number 5 (pp. 336-356).
Hartrup (1983). Peer Relations. In P.H. Mussen & E.M. Hetherington (Eds) Handbbok of
Child Psychology, Volume 4 Socialization, Personality and Development (pp. 103-
196). New York: Johan Wiley & Sons.
Jansson, U. (1996) Skolgården som mötesplats. Samspel mellan elever med och utan
synskador.(Schoolyard as a meetingplace). Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet. Gruppen för handikappforskning Rapport nr 9.
Jansson, U. (2001). Togetherness ans Diversity in Pre-school Play. International Journal
of Early Years Education. Vol. 9 No.2.
Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Institution för pedagogik. Lärarhögskolan i Malmö.
Kemp, C, & Carter, M. (2005). Identifying skills for promoting successful inclusion in kindergarten. Journal of Intellectual & Developmental Disability. March 2005:30 (1) (pp.31-44).
Kvale, S. & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskarintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Gunnar (2012). Helhetssyn på människan: Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ala.
Luttrop, A. (2011). Närhet – Samspel och delaktighet i förskolan för barn med
utvecklingsstörning. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet &
samhällsvetenskapliga fakulteten.
73
Mahoney, G. & Wheeden, C. A. (1999). The Effect of Teacher Styles in Interactive Engagement of preschool-Aged Children with Special Learning Needs. Early
Childhood Research Quarterly, 14 No.1 (pp. 51-68).
Marks, S. U. (2008). Self-determination for students with intelectual disabiblities and why I want educators to know what it means. The Phi Delta Kappan, 90(1), 55-58.
Mead, G. H. (1934/1967). Mind Self and Society. From the Standpoint of a Social
Behaviorist. Charles W. Morris (Red.). Chicago & London: The University of Chicago
Press.
Molin, M. (2004). Att vara I särklass – om delaktighet och utanförskap I
gymnasiesärskolan. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap/Institutet för handikappvetenskap.
Nordström, I. (2002). Samspel på jämlika villkor. Om lindrig utvecklingsstörda skolbarns
samspel och relationer med kamrater. Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet.
Nordänger, U.K., Lindqvist, P.(2011). Mellan försiktighetsprinciper och –kreativitetsmod – lärares arbete som balansakt i risk- och granskningssamhället. Nordic Studies in
Education, 31(3), 180-193.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3 utg.). Stockholm: Liber.
Perske, R. (1981). Hope for the families: New directions for parents of persons with
retardation or other disabilities. Nashville, TN: Abingdon.
Rubinstein, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera!. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2010). Undervisning i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Skolinspektionen.
74
Skolverket (2009), Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för
samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). På andras villkor – Skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2002). I särskolan eller i grundskola? Skolverkets rapport nr 216. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001a). Kvalitet i särskolan – en fråga om värderingar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001b). Tre magiska G:n: Skolans insatser för elever med funktionshinder. Skolverkets rapport nr 202. Stockholm: Skolverket.
Stancliff, R. J. (2001). Living with support in the community: Predictors of choice and self-determination. Mental Retardation and Developmental Disabilities
Reasearch Reviews, 7, 91-98.
Stang, K. K., Carter, E. W., Lane, K. L., & Pierson, M. R. (2009). Perspectieves of general and special educators on fostering self-determination in elementary and middle schools. The Journal of Special Education, 43, 94-106.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2014). Lärande I praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Turnbull, H. R., Turnbull, A. P., Wehmeyer, M. L., Park, J. (2003). A quality of life
framework for special education outcomes. Remedial and Special Education, 24,
75
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/huvudmeny/forskningsetik.
Vygotskij, L. S. (1930, 1995). Fantasi och kreativitet I barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Media Print Uddevalla AB, Uddevalla(orginal work published 1934).
Wachs, T.D. (2001). Necessary But Not Sufficient. The respective roles of single and
multiple influences on individual development. Washington D.C. American
Psychological association.
Wehmeyer, M. L. (2005). Self-determination and individuals with severe disabilities: Reexamining meanings and misinterpretations. Reasearch and Practice for
Persons with Severe Disabilities, 30, 113-120.
Wehmeyer, M. L., & Abery, B. H. (2013). Self-determination and choice. Intellectual and Developmental Disabilities, 51(5), 399.
Wehmeyer, M. L., Agran, M., & Hughes, C. (2000). A national survey of teachers´ promotion of self-determination and student-directed learning. The Journal of
Special Education, 34, 58-68.
Wehmeyer, M. L., & Garner, N. B. (2003). The impact of personal characteristics of people with intellectual and developmental disability on self-determination and autonomous functioning. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities, 16, 255-265.
Wehmeyer, M. L., Kelchner, K., & Richards, S. (1996). Essential characteristics of self-determind behavior of individuals with mental retardation. American
76
Wehmeyer, M. L., & Schalock, R. L. (2001). Self-determination and quality of life: Implications for special education services and support. Focus on Exceptional Children [H.W. Wilson – EDUC], 33(8), 1.
Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. Cambridge, MA: Harvards University Press.
Wood, W. M., Fowler, C. H., Uphold, N., & Test, D. W. (2005). A review of self- determination interventions with individuals with severe disabilities. Research
and Practice for Persons with Severe Disabilities, 30(3), 121-146.
Ytterhus, B. (2003). Barns sociala samvaro – inklusion och exklusion i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsklassers
pedagogiska praktik. Malmö högskola: Lärande och samhälle (doktorsavhandling).
77
Bilagor
Bilaga 1 Godkännande av vårdnadshavare för deltagande i studie. Bilaga 2 Intervjufrågor.
78