I denna undersökning så har jag försökt besvara tre frågeställningar som ur olika vinklar belyser diskursen kring de kloka. Jag har sökt svar på frågor om hur man talade kring vad de kloka kunde hjälpa till med, vilken skada de kunde utföra och hur de använde sig av kristna symboler. Jag har dessutom genom att besvara dessa frågeställningar försökt skapa mig en bild av vilken position de kloka hade i den religiösa och världsliga samhällsbilden genom att låta diskursen kring dem vara en spegel mot samhällets strukturer och attityder.
Vi kan se en tydlig påverkan på diskursen från sociala och samhälleliga institutioner som ofta hade en negativ inställning till kloka. Diskursen kring kloka är positiv när den beskriver hur de kloka följer och hjälper det sociala och ekonomiska samhället och negativ när de går emot det. Att diskursen är så tydligt motstridig på flera punkter tyder på att de kloka innehade en liknande plats i samhället. De klokas samhällsplats lär ha varit ambivalent, på samma sätt som diskursen kring dem var det. Genom att agera som helare utförde de en viktig samhällsnytta som lär ha vunnit dem en stabil plats i sitt närområde. Samtidigt så var de motarbetade på institutionell nivå, vilket bidrog till att de även på lokal nivå sågs som farliga, vilket bör ha inneburit en plats i samhällets utkant.
Om varje informant som vittnade om de klokas kunskaper faktiskt trodde på dessa, eller om hen ansåg sig föra vidare en gammal saga är svårt att veta. Det vi dock kan säga är att de sägner som har uppgjort mitt material visar på en form av mytologi som rörde de kloka och deras förmågor som var, om inte allmänt accepterad så åtminstone allmänt känd, vare sig det gällde läkekonst eller sjukdomsalstring. Dessa uppfattningar från vanliga människor lär också ha påverkat vilken plats de kloka hade då denna allmänna diskurs inte bara påverkades av samhället utan också påverkade det.
Mitt material tydliggjorde också att samma tvetydighet kan ses i diskursen kring hur de kloka använde sig av kristna symboler i sina verk. De gjorde detta på ett sätt som inte stöddes av kyrkan men som samtidigt visar på deras egen roll i det religiösa landskapet. De var utövare av folkmagi som samtidigt trodde på och använde sig av kristet tankegods. Informanterna till sägnerna berättar om att de kloka använde flera olika kristna symboler till exempel
psalmböcker och vigd jord. Materialet visade också att trots kyrkans officiella ställning så kunde enskilda präster besöka och använda sig av kloka, vilket i sin tur visar på att det fanns skillnader på den officiella och privata diskursen.
Allt detta tillsammans visade på att de kloka uppehöll en plats i samhället som nästan skulle kunna kallas liminal. De ansågs vara både hjälpsamma och farliga, goda och onda. De tillhörde kristenheten men rörde sig samtidigt utanför den. Människor, så som sägnernas informanter, tycks ha ansett och talat om att de kloka var svårplacerade och inte riktigt gick att definiera, samtidigt så visar flera informanter tydligt att de tycks tro på de klokas kraft och att de finner det fullt naturligt och trovärdigt att övernaturliga orsaker till sjukdomar existerar. Deras plats i samhället är tvetydig på samma sätt som, och kanske på grund av att, diskursen kring dem var inbördes motstridig.
Denna inblick i de klokas situation och tron kring deras kunskaper har visat på en intressant del av den svenska religionshistorien som inte så ofta lyfts fram. Vare sig man vill klassificera det som folktro eller som en del av den stora variationen av hur vanliga människor levde med kristendomen är öppet för förslag. Oavsett vilket så är det en del av vår historia och om hur vi har tänkt och trott som inte bör gå förlorad utan som har ett värde för unga människor även idag.
Vare sig man är intresserad av hur de kloka sågs eller vad de ansågs kunna så visar det på en varierad och brokig bild av tanke, tro och samhällsstruktur. Detta är något som moderna skolelever inte bör gå miste om, utan som kan ge dem en djupare förståelse för hur riktiga, vardagliga människor blandar tradition, religion och förutfattade meningar för att skapa den övernaturliga tankevärld som de själva är en del av. De kloka var alltså en intressant och viktig del av vårt förflutna. De var människor som ställdes i samhällets utkant, kanske lika mycket för deras trodda förmåga att hjälpa som att skada, och för deras komplicerade förhållande med både kyrka och samhälle. Likafullt så var de en del av det samhälle som de själva levde i och därmed även en del i att forma den tankevärld som både trodde och misstrodde dem.
12.
Referenslista
Litteratur:
Af Klintberg, Bengt, The types of the Swedish folk legend, 2010, Academia Scientarum Fennica, Helsingfors
Bergström, Göran och Boréus, Kristina, Textens makt och mening, 2018, Studentlitteratur, Polen
Bergquist, Magnus och Svensson, Birgitta, Metod och minne, 1999, s. 115, Studentlitteratur, Lund
Dégh, Linda, Legend and belief, 2001, Indiana University Press, Bloomington
Georges, Robert och Jones, Michael, Folkloristics, 1995, s. 28, Indiana University Press, Bloomington
Granberg, Gunnar, Folkdikt och folktro, 1978, Liber, Lund
Jörgensen, Marianne and Phillips, Louise, Discourse analysis, 2002, Sage, India. Malmstedt, Göran, Bondetro och kyrkoro, 2002, Nordic Academic Press, Falun Oja, Linda, Varken Gud eller natur, 1999, Brutus Östlings bokförlag, Stockholm.
Stark, Laura, Sorcerers and Their Social Context in 19th-20th Century Rural Finland, ARV: Nordic Yearbook of Folklore 63:7–29 (2007).
Tangherlini, Timothy, How do you know she´s a witch?, Western Folklore, Vol. 59, No. 3/4 (Summer - Autumn, 2000), pp. 279-303
Tangherlini, Timothy, It happened not too far from here, Western Folklore, Vol. 49, No. 4 (Oct., 1990), pp. 371-390
Tillhagen, Carl-Herman, Barnet i folktron, 1983, LTs förlag, Stockholm Tillhagen, Carl-Herman, Folklig läkekonst, 1977, LTs förlag, Falköping
Von Sydow, Carl Wilhelm, Det ovanligas betydelse i folktro och sed, 1978, Liber, Lund Sägner: Frågeställning 1: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/239 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/49925 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/50703 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/53915 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/50649 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55908
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55914 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55047 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55052 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56299 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56319 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56320 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56126 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/52184 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/51279 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/53684 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55623 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/57194 Frågeställning 2: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/51092 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/104 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/440 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/50465 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/50672 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/53516 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56212 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56216 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/54571 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56802 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/56861 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/53683 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/52371 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/57175 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/57097 Frågeställning 3: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/500 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/557 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/53481 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/55915 http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/51275
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/kartor/sagenkartan.html#/record/50192 Andra elektroniska resurser: