Om vi går tillbaka i tiden så ansågs individen vara avvikande om den skiljde ut sig från mängden. Emellertid menar Hydén (2006:257ff) att numera förefaller olikheten hanteras så att normalisering är möjligt och genom detta leder diagnostisering till en gemenskap med likasinnade. I studien är detta inget som påvisas utan tvärtom så indikerar resultaten på stigmatisering och stigmatiseringen färgar även av sig till viss del på familjerna och medlemmarna i dessa. Trots att barnen med atypiskt beteende har fått en diagnos så infinner sig inte för dem någon tillhörighet enligt berättelserna, för att exemplifiera detta kan Kasper aktivitet granskas som är en förening eller ”pedagogisering” för ungdomar med liknande förutsättningar som borde medföra tillhörighet och gemenskap. Hydén (2006:274) menar att kategorisering i form av en diagnos kan innebära möjligheter till samspel med andra människor. ”Pedagogiseringen” med hjälp av Kasper är funktionellt som förening och ungdomar kommer ut på aktiviteter. Men som en källa till gemenskap och samspel faller ”pedagogiseringen” med Kasper.
Resultaten som har framkommit visar tydligt att de sociala relationerna påverkar hela familjen. Vänskap och en känsla av tillhörighet är av yttersta vikt för att barn ska må bra och utvecklas. Detta är något som även Ogden (2003:252ff) betonar om hur viktigt det är med acceptans från jämnåriga och vänskap för att vidareutveckla den sociala kompetensen. Yrkesutövare inom skola samt barnomsorg och samhället bör ta ett större ansvar för att hjälpa och stötta barn för en möjlighet att skapa kamratrelationer. Mycket av forskningen inriktar sig på bland annat föräldrar, lärare, mediciner och skolmiljö. Det finns väldigt få studier om syskon till barn med atypiskt beteende och om deras tankar samt välmående. Det behövs även mer kunskap angående stöd till varje individ i en familj där ett barn har ett atypiskt beteende. Yrkesutövare behöver tillgång till kontinuerlig fortbildning och diskussionsforum för att sträva efter att alla barn får sina behov tillgodosedda. Social träning borde uppmärksammas och anammas ute på skolor som ett stöd för alla barn. Det finns lika många orsaker till detta som det finns barn för alla är olika. Framförallt hade diskussioner om olikheter varit en fördel i jämförelse med andra kategorier. När en människa sitter i rullstol är det ingen som ifrågasätter varför, glasögon behöver en del människor och det är inget ovanligt. Synliga ”hinder” är oftast enklare att förklara och det kan vara bra att ha i åtanke för som jag ser det desto tystare
42
vi talar om atypiska beteenden desto längre kommer fördomarna finns kvar. För att stödja familjer är öppenhet en viktig faktor, yrkesverksamma måste samarbeta med familjerna och barnen för att en utveckling i rätt riktning skall vara möjligt. Daglig kontakt i form av en liten anteckningsbok eller ett samtal kan vara bra att använda sig av. Brist på tid är en vanlig faktor ute på skolor, men i slutändan tar det mindre tid med kontinuerlig kontakt istället för att avvakta tills problemen har antagit oproportionerliga höjder så ingen vet var de börjar eller slutar. Mina tankegångar kommer sig av lärare som jag har mött under min verksamhetsförlagda tid, studiens resultat och mina erfarenheter som förälder till ett barn med ett atypiskt beteende. Under studien har många nya insikter förvärvats och det är kristallklart att läraryrket är lika levande som eleverna i skolan. Elever utvecklas, samhället utvecklas och lärare måste fortsätta utvecklas genom att törsta efter och tillägna sig ny kunskap för att kunna möta alla elever individuellt. Jag väljer att avsluta med Gerland (2010:10) som ifrågasätter varför personer som har nedsatt social förmåga, kommunikationssvårigheter och begränsningar i det flexibla tänkandet ska ändra på sig. Det kanske istället krävs att vi i samhället oavsett om vi arbetar med barn, ungdomar eller vuxna ändrar vårt förhållningssätt.
43
Referenslista
Beckman, Vanna (1997). Projektet: att leva med Asperger, DAMP, dyslexi. Stockholm: Cura.
Beckman, Vanna (2007). Strider under hjärnåldern: om ADHD, biologism,
sociologism. Enskededalen: Pavus utbildning.
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och
andra. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar:
metodik för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. 2., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gerland, Gunilla (2010). Arbeta med Aspergers syndrom: hantverket och den
professionella rollen. Enskededalen: Pavus utbildning.
Greene, Ross W. (2003). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som
har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.
Gustavsson, Anders (1989). Samhällsideal och föräldraansvar: om föräldrar till
förståndshandikappade barn. [Ny utg.] Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Gustavsson, Anders (2001). Inifrån utanförskapet: om att vara annorlunda och
delaktig. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, Bo (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, Bo, Veje, Hanne & Beier, Henning M. (2012). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Hydén, Lars-Christer (2006). Mademoiselle d'Aubrions näsa: en essä om normalitetens olikhet. Lind, Judith (red.) (2006). Normalitetens förhandling och förvandling: en
antologi om barn, skola och föräldraskap. Stockholm: Östlings bokförlag Symposion.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kärfve, Eva (2001). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. 3. uppl. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Lundström, Elisabeth (2007). Ett barn är oss fött: att bli förälder när barnet har en
funktionsnedsättning: ett beskrivande och tolkande perspektiv. Diss. Stockholm:
Stockholms universitet.
Lögdahl, Christina (1998). Mänsklig mångfald eller hur mänskligheten kan forma kartan. Jersild, P. C. & Gerland, Gunilla (red.) (1998). På förekommen anledning: om
44
Nylander, Lena (1998). En förälders synsätt. Jersild, P. C. & Gerland, Gunilla (red.) (1998). På förekommen anledning: om människosyn, "biologism" och autism. Stockholm: Cura.
Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:
kompetensutvecklande och problemlösande arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Sandin, Bengt, Hydén, Lars-Christer, Lind, Judith (red.) (2006). Normalitetens
förhandling och förvandling: en antologi om barn, skola och föräldraskap. Stockholm:
Östlings bokförlag Symposion.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Torstenson-Ed, Tullie (2003). Barns livsvärld: genus, etnicitet, generation, särskilt stöd
och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska publikationer
Autism & Aspergersförbundet (2012-05-22).
http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19409
Autismforum Stockholm Läns Landsting (2012-05-22).
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/dsm_ genomgripande_storning/
Autismforum Stockholm Läns Landsting (2012-06-16).
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Leva_med_autism/styrkor_och_utman ingar/aspie_kriterierna/aspie-originaltext/index.html?source=true#kallforteckning Eriksson, Håkan (2012-05-29).
http://www.halcon.se/debatt/friska_barn_forklaras_hjarnskadade
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf
Habilitering & Hälsa Stockholm Läns Landsting (2012-05-29).
http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/Funktionshinder/utvecklingsstorning/
Karlsten, Emanuel (2011-09-15). Forskare varnar: Barn får adhd-diagnos för
pengarnas skull, Aftonbladet. Hämtad 2012-10-25.
http://pillerpengarpsykvard.aftonbladet.se/2011/09/forskare-varnar-barn-far-adhd- diagnoser-for-att-skolan-ska-fa-pengar/
Lindblad, Britt-Marie (2005). Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning:
erfarenheter av stöd och av att vara professionell stödjare. Diss. (sammanfattning)
Umeå: Umeå universitet, 2006. Hämtad 2012-10-25.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-659
45
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012-05-22).
http://www.spsm.se/Tillganglighet/Tillganglighet-utifran-funktionsnedsattning/Tal-- och-sprakstorning/
Vårdguiden Stockholm Läns Landsting (2012-05-22).
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och- besvar/Dyslexi/
Winkler, Martin (2012-06-16). http://web4health.info/sv/answers/adhd-positive- aspects.htm