5. Diskussion
5.6 Avslutande resonemang och framtida forskning
Studien visar på en avsaknad av explicit religionsvetenskaplig teori och metod, även om sådan ibland förekommer i mindre utsträckning, vilket skulle kunna försvåra elevens förståelse av hur religion som ämne konstrueras. Kritisk religionsvetenskap syns i mindre utsträckning medan religionsfenomenologi är vanligast förekommande. Religionsfenomenologisk förståelse av religion kopplas ofta samman i läroböckerna med olika former av essentialism och substantiella religionsdefinitioner vilket kan försvåra möjligheten för eleverna att se nyanser och skillnader mellan och inom religioner vilket kan skapa en bild av religion och religiösa som enhetliga. En religionsfenomenologisk begreppsapparat går att finna i såväl förklaringar som
jämförelser av religion där kategorier som ofta förekommer är asiatiska religioner och abrahamitiska religioner. Begreppsapparaten är även kristocentriskt kodad vilket resulterar i att religioner ofta studeras utifrån kristna begrepp och en luthersk förståelse av religionsbegreppet som tros-och textbaserat. Detta medför även att exempelvis islam
46
och buddhism inte studeras utifrån egna premisser utan jämförs och förklaras utifrån en kristocentrisk modell av religion. Denna kristna etnocentrism kan dock tolkas som ett nödvändigt pedagogiskt grepp där förenklingar spelar en central roll för att göra ämnet greppbart för eleverna. Etnocentrismen kanske är nödvändig för att skapa en
utgångspunkt, även om utgångspunkten sällan involverar alla, för att påbörja undersökandet av religion. Dock bör denna etnocentrism också undersökas utifrån exempelvis kritisk religionsvetenskap för att på så sätt försöka se inte bara
religionsämnet utan religionsämnets konstruktioner. Hinduism och buddhism beskrivs mer frekvent som praktiskt fokuserade religioner trots att författarna definierar religion utifrån trosföreställningar, vilket kan skapa en förståelse av kategorin asiatiska
religioner som mindre religiösa eller autentiska. Studien finner även genom exempelvis den postkristna lutherska förståelsen av religion, användningen av kategorier som abrahamitiska religioner i ekumeniskt syfte samt de framträdande
religionsfenomenologiska perspektiven, att religionskunskapsböckerna och läroplanen inte kan sägas vara objektiva och neutrala. Religionskunskapen och
religionsvetenskapens syften skiljer sig åt då läroplanens syften också handlar om att forma människor till goda samhällsmedborgare som accepterar och respekterar kulturella och religiösa olikheter i ett multikulturellt samhälle, något som
religionsvetenskapen inte kan sägas ha som syfte. Läroböckernas essentiella förståelse och normativa beskrivningar kan också motarbeta ett sådant syfte som uttrycks i läroplanen. Framtida forskning bör involvera elev-och lärarnära studier där användningen av de religionsvetenskapliga teorierna och metoderna studeras i klassrumsmiljö för att synliggöra hur läroböckernas innehåll hanteras och omformas genom lärarens och elevens användning. Detta skulle med fördel kunna vävas samman med den på senare år alltmer populära forskningen kring second order concepts,
inspirerad av det historiedidaktiska fältet, och tröskelbegrepp inom religionsdidaktiken, representerat av exempelvis Kristian Niemi.258 En sådan studie som fokuserar på hur elever förstår religion med hjälp av olika religionsvetenskapliga kategorier och koncept och som har till syfte att bilda en religionsvetenskaplig version av det historiedidaktiska fältet first- and second order concepts skulle med fördel kunna dra nytta av resultaten i denna text.
Slutligen bör en studie som utgår från kritisk religionsvetenskap och kritisk
47
skola under LPO 94, både under grundskolan och gymnasiet, och senare på Malmö universitet. Detta innebär att jag, likt läromedelsförfattarna, riskerar att se vissa begrepp och uttryck som självklara utifrån min egen historiska och kulturella kontext, trots att jag aktivt i mitt läsande intar en kritisk position utifrån både diskursanalytiskt och religionsvetenskapligt håll. Under arbetets gång har detta varit uppenbart då jag med hjälp av min handledare Martin Lund och kurskamrater uppmärksammats på otaliga exempel på hur mitt eget språkbruk ger uttryck för liknande problematik som de undersökta läromedlen. Även om flera instanser av dessa språkliga snedsteg rättats till har jag ingen tvekan om att delar fortfarande gått obemärkta förbi vilket kan bidra till att reproducera de kategorier och föreställningar som jag själv kritiserar i denna text.
Genom min förförståelse om de behandlade ämnena som rör religionskunskap och religionsvetenskap färgas både undersökningens riktning i helhet men även den specifikt diskursanalytiska processen och den mening jag tillskriver resultatet. Detta innebär delvis att resultatets generaliserbarhet sjunker eftersom en annan forskare som genomför samma studie troligen skulle tolka vissa saker annorlunda, uppmärksamma andra teman eller stycken och tillskriva resultatet annan mening. Detta innebär dock inte att resultaten mellan denna studie och en eventuell replikation skulle skilja sig åt helt och hållet, förutsatt att studierna delar samma teoretiska underlag. Kunskapsproduktion är inte, och kan inte vara, värdeneutral utan kan endast hoppas vara nog transparent för att både kunna kritiseras och förstås utifrån den givna kontexten. Likt de didaktiska diskussioner som förts i detta avslutande kapitel fem menar jag dock att studien bidrar till en ökad kunskap om relationen mellan religionsvetenskap och religionskunskap i läroböcker, även om denna studie, eller någon annan studie, inte kan göra anspråk på total objektivitet.
48
Referenser
Tryckta referenser
Almgren, Hans, “I huvudet på en läromedelsförfattare” i Ammert, Niklas (red.), Att
spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund,
2011, ss. 343–360.
Cavatorta, Francesco, “The Middle East and North Africa” i Democratization Bernhagen, Patrick, Inglehart, Ronald, Welzel, Christian & Haerpfer, Christian W. (red.), Democratization, Second edition., Oxford University Press, Oxford, 2018 (s. 364-383)
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009
Eliade, Mircea, Heligt och profant: om det religiösas väsen, [Ny utg.], Daidalos, Göteborg, 2008
Fairclough, Norman, Discourse and social change, Polity, Cambridge, 1992a.
Fairclough, Norman, Language and power, Longman, London, 1989
Foucault, Michel, Vetandets arkeologi, 2., ombrutna, översedda uppl., Arkiv, Lund, 2011
Franck, Olof, Religionskunskap 1 Om mening, värde och tro, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, Nya perspektiv på religion, Natur och kultur, Stockholm, 2003
Hartman, Sven, ”Perspektiv på religionsundervisning” i Löfstedt, Malin (red.),
Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur,
49
Heidegger, Martin, The phenomenology of religious life, Indiana University Press, Bloomington, Ind., 2004
Hellman, Eva, Vad är religion?: en disciplinteoretisk metastudie, Nya Doxa, Nora, 2011.
Josephson-Storm, Jason Ā, “Religious Studies and the Jargon of Authenticity” i Smith, Leslie Dorrough, Führding, Steffen & Hermann, Adrian (red.), Hijacked: a critical
treatment of the public rhetoric of good and bad religion, Equinox Publishing,
Sheffield, 2020 (ss. 23- 33).
Karlsson, Klas-Göran, “Läroboken och makten- ett nära förhållande” i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2011, ss. 43–61.
Larsson, Göran & Sorgenfrei, Simon, Religion, Första upplagan, Liber, Stockholm, 2019
Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011.
Masuzawa, Tomoko, The invention of world religions, or, How European universalism
was preserved in the language of pluralism, University of Chicago Press, Chicago, 2005
McCutcheon, Russell T., “Myth” i Braun, Willi & McCutcheon, Russell T. (red.), Guide to the study of religion, Cassell, London, 2000
McCutcheon, Russell T., Religion in theory and practice - demystifying the field for
burgeoning aca, Equinox Publishing Ltd, 2018
Olsson, Susanne, “Tankar om religionsvetenskap i Sverige idag”, i Liljefors Persson, Bodil & Gustafsson Lundberg, Johanna (red.), Religion, politik och globalisering:
50
religionsdidaktiska perspektiv, s. 63–77. Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR),
Lomma, 2006
Said, Edward W., Covering Islam: how the media and the experts determine how we see the rest of the world, Rev. uppl., Vintage, London, 1997[1981].
Satlow, Michael L., Creating Judaism: history, tradition, practice, Columbia University Press, New York, 2006
Smith, Jonathan Z., “The Necessary Lie” i McCutcheon, Russell T., Studying religion: an introduction, Equinox Pub., London, 2007, ss. 124-129.
Sverige, Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801), Elfte upplagan, Norstedts juridik, Stockholm, 2020
Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, [Ny utg.], Molin & Sorgenfrei, Stockholm, 2016
Thurfjell, David (red.), “Religion finns inte”, i Varför finns religion?, Molin & Sorgenfrei, s. 250- 267. Stockholm, 2016
Thulin, Birgitta & Elm, Sten, Religion 1, 3. uppl., Interskol, Limhamn, 2012
Tollstadius, Bengt & Öberg, Ingemar, Mittpunkt religionskunskap 1, 3., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Tuveson, Robert, En människa, tusen världar: religionskunskap. 1, 1. uppl., Gleerups, Stockholm, 2015
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000.
51
Elektroniska referenser
(Eds.). (27 Feb. 2021). " Studies in Critical Research on Religion". In Studies in Critical Research on Religion. Leiden, The Netherlands: Brill. [Hämtad 7/5-2021], Tillgänglig via: https://brill.com/view/serial/SCRR
Allen, Douglas. "Mircea Eliade's Phenomenological Analysis of Religious Experience."
The Journal of Religion 52, no. 2 (1972): 170–86. [Hämtad 5/5-2021] Tillgänglig via:
http://www.jstor.org/stable/1201637.
Arvidsson, Stefan, “Klassifikation” i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.),
Människor och makter [Elektronisk resurs] en introduktion till religionsvetenskap,
Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2008, ss.17–21. [Hämtad 13/5-2021] Tillgänglig via:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2055
Berglund, Jenny, 2014a, “An ethnographic eye on religion in everyday life”, British
Journal of Religious Education, Vol. 36, No. 1, 39–52,
Berglund, Jenny, “Religionsdidaktik” i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.),
Människor och makter [Elektronisk resurs] en introduktion till religionsvetenskap,
Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2008, ss. 50-55. [Hämtad 13/5-2021] Tillgänglig via: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:376410/FULLTEXT01.p
Berglund, Jenny. 2014b. “Swedish Religion Education: Objective But Marinated in Lutheran Protestantism?”. Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion 49 (2), 165-184. [Hämtad 8/4-2021] Tillgänglig via:
https://journal.fi/temenos/article/view/9545
Berglund, Jenny, 2014c, “Vad är religion i svenska religionskunskapsböcker?” i
Religion och livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 3. [Hämtad 17/4-
2021]. Tillgänglig via:
https://www.researchgate.net/publication/286453351_Vad_ar_religion_i_svenska_religi onskunskapsbocker
52
Blomkvist, Torsten, 2011, “Kulturvetenskapliga perspektiv på religion” i Religion och
livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 4. [Hämtad 17/4-2021].
Tillgänglig via: https://www.flr.se/
Broberg, Maximilian, 'The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A quantitative analysis of Swedish religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms', British Journal of Religious Education., 2017. [Hämtad 14/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01416200.2017.1405795?needAccess=tr ue&instName=Malm%C3%B6+University
Englund, Boel, ”Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande” i Pedagogisk
Forskning i Sverige, 4(4), 1999, (s 327–348).
Fairclough, Norman, Analysing discourse [Elektronisk resurs] textual analysis for
social research, Routledge, London, 2003
Fairclough, Norman, “Intertextuality in discourse analysis” i Linguistics and Education, v4 n3-4 p269-93, 1992b.
Fitzgerald, Timothy. “Critical Religion and Critical Research on Religion: Religion and Politics as Modern Fictions.” Critical Research on Religion 3, no. 3 2015: 303–
319. https://doi.org/10.1177/2050303215613123
Fredrickson, George M., Rasism [Elektronisk resurs] : en historisk översikt, Historiska media, Lund, 2005.
God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet,
Stockholm, 2017. [Hämtad 7/8 -2020]. Tillgänglig via:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Goldstein, Warren S., King, Rebekka., Boyarin, Jonathan, 2016, “Critical Theory of Religion vs. Critical Religion.” Critical Research on Religion 4, no. 1 ss. 3-7. [Hämtad
53 3/5- 2021]. Tillgänglig via:
https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/2050303216630077
Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, Religion: för gymnasiet.
1, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2012
Holmqvist Lidh, Carina, Representera och bli representerad: elever med religiös
positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning, Fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet,
Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2016, Karlstad, 2016.
Hughes, Aaron W., Abrahamic Religions: On the Uses and Abuses of History
[Elektronisk resurs], Oxford University Press, 2012.
Hylén, Torsten (2012). Essentialism i religionsundervisningen Ett religionsdidaktiskt problem. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education. :2, s. 106-137. [Hämtad 20/12- 2019] Tillgänglig via: http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:603759/FULLTEXT01.pdf
Kittelmann Flensner, Karin, Religious education in contemporary pluralistic Sweden
[Elektronisk resurs], Department of Literature, History of Ideas, and Religion,
University of Gothenburg, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015, Göteborg, 2015. [Hämtad 8/4–2021] Tillgänglig via: http://hdl.handle.net/2077/41110
Larsson, Göran, & Sorgenfrei, Simon, ”Kan religionsvetenskapen undvika att ta ställning mellan olika religiösa uttryck? Göran Larsson och Simon Sorgenfrei svarar” i
Respons nr 6, 2020. [Hämtad 16/5-2021]. Tillgänglig via:
http://tidskriftenrespons.se/artikel/kan-religionsvetenskapen-undvika-att-ta-stallning- mellan-olika-religiosa-uttryck-goran-larsson-simon-sorgenfrei-svarar/
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011. [Hämtad 31/12- 2019] Tillgänglig
54
Martin, Craig, A Critical Introduction to the Study of Religion [Elektronisk resurs], Routledge, 2017.
McCutcheon, Russell T., The Discipline of Religion; Structure, meaning, rhetoric
[Elektronisk resurs], Routledge, 2003.
Mer än vad du kan tro [Elektronisk resurs] religionskunskap i gymnasieskolan,
Skolinspektionen, Stockholm, 2012. [Hämtad 12/4–2021] Tillgänglig via:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rela/kvalgr-rela- slutrapport.pdf
Niemi, Kristian, 'Religionsvetenskapliga tröskelbegrepp: stötestenar och språngbrädor vid utvecklingen av ett ämnesperspektiv [Elektronisk resurs]', Nordidactica., 2018:2, 1– 22, 2018. [Hämtad 4/4-2021] Tillgänglig via:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67774
Nongbri, Brent, Before Religion [Elektronisk resurs], Yale University Press, 2013
Otterbeck, Jonas, 'Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam', Didaktikens forum., 1:1, s. 56–73, 2004. [Hämtad 12/12–2019] Tillgänglig via: http://www.mnd.su.se/polopoly_fs/1.41864.1324463944!/DF_1_2004.pdf
Satlow, Michael L. " Disappearing Categories: Using Categories in the Study of Religion", Method & Theory in the Study of Religion 17, 4, 2005: (287-298),
doi: https://doi.org/10.1163/157006805774550947 [Hämtad 4/4-2021]. Tillgänglig via: http://mlsatlow.com/wp-
content/uploads/2011/07/DisappearingCategoriesUsingCategoriesintheStudyofReligion. pdf
Schaffalitzky de Muckadell, Caroline, 2014. ”On Essentialism and Real Definitions of Religion”. Journal of the American Academy of Religion, Vol. 82, No. 2, pp. 495–520. [Hämtad 20/4-2021]. Tillgänglig via: doi:10.1093/jaarel/lfu015
55
Skolverket, 2017, ‘Kommentarsmaterial till ämnesplanen i religionskunskap’, Skolverket Stockholm. [Hämtad 23/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2894b/1530187666619/K ommentarmaterial_gymnasieskolan_religionskunskap.pdf
Svensson, Jonas, 2015, “Religious education and teaching young people about humanity: Suggesting a new role for RE and for the academic study of religions in Sweden” i Temenos Vol. 51 No. 2 (2015), s. 177–99.
Sverige, Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801), Elfte upplagan, Norstedts juridik, Stockholm, 2020
Sundqvist, Olof, 2011, “Fenomenologiska perspektiv på religion” i Religion och
livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 4. [Hämtad 17/4–2021].
Tillgänglig via: https://www.flr.se/
Thomas, Andrew & Rolin, Alf, Reading religion in Norwegian textbooks: are individual religions ideas or people?, British Journal of Religious Education, 41:1, 2019, s. 41-53. [Hämtad 29/12- 2019] Tillgänglig via: https://www-
tandfonlinecom.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/01416200.2018.1484691?needAccess=tr ue
Thurfjell, David, 'The dissolution of the History of religions [Elektronisk resurs] contemporary challenges of a humanities discipline in Sweden', Temenos., 51:2, 161- 175, 2015. [Hämtad 16/5-2021] Tillgänglig via:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31385
Thurfjell, David, ”Religionswissenschaft and the challenge of multi-religious student groups” i Religion, vol. 41, nr 2, s. 209–216, 2011. [Hämtad 15/5–2021]. Tillgänglig via: http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A446153&dswid=1676
56
Slutnoter
1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011. s. 5; Sverige, Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen
(2010:801), Elfte upplagan, Norstedts juridik, Stockholm, 2020
2 Schaffalitzky de Muckadell, Caroline, 2014.” On Essentialism and Real Definitions of Religion”.
Journal of the American Academy of Religion,Vol. 82, No. 2, ss. (495–520,) ss. 495-496
3 Skolverket, 2011, s. 5.
4 Blomkvist, Torsten, 2011, “Kulturvetenskapliga perspektiv på religion” i Religion och livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 4. s. 13.
5 Skolverket, 2017, ‘Kommentarsmaterial till ämnesplanen i religionskunskap’, Skolverket Stockholm. s. 1.
6 Skolverket, 2017, s. 1. 7 Skolverket 2011, s. 137.
8 Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, [Ny utg.], Molin & Sorgenfrei, Stockholm, 2016; Berglund, Jenny. 2014b. “Swedish Religion Education: Objective But Marinated in Lutheran Protestantism?”. Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion 49 (2), (ss. 165–184).
9 Skolverket, 2017, s. 2
10 Thurfjell, David, 2016, ss. 72–73. 11 Thurfjell, David, 2016, s. 112.
12 Larsson, Göran, & Sorgenfrei, Simon, ”Kan religionsvetenskapen undvika att ta ställning mellan olika religiösa uttryck? Göran Larsson och Simon Sorgenfrei svarar” i Respons nr 6, 2020.
13 Hartman, Sven, ”Perspektiv på religionsundervisning” i Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik:
mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, ss.24–32; Hellman, Eva, Vad är religion?: en disciplinteoretisk metastudie, Nya Doxa, Nora, 2011, ss. 33-57.
14 Larsson, Göran, & Sorgenfrei, Simon, 2020.; Berglund, Jenny, “Religionsdidaktik” i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter [Elektronisk resurs] en introduktion till
religionsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2008, ss. (50–55), ss. 50–51.
15 Berglund, Jenny, 2008, ss. 50–51.
16 Larsson, Göran, & Sorgenfrei, Simon, 2020.
17 Thurfjell, David, 'The dissolution of the History of religions [Elektronisk resurs] contemporary challenges of a humanities discipline in Sweden', Temenos., 51:2, 161-175, 2015, s. 168.
18 Tollstadius, Bengt & Öberg, Ingemar, Mittpunkt religionskunskap 1, 3., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 s. 3.
19 Larsson, Göran & Sorgenfrei, Simon, Religion, Första upplagan, Liber, Stockholm, 2019, ss. 53–54. 20 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 39.
21 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, s.92
22 God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2017.s. 22. 23 Vetenskapsrådet, 2017, s. 13.
24 Vetenskapsrådet, 2017, s. 13. 25 Vetenskapsrådet, 2017, s. 22.
26 Fitzgerald, Timothy. “Critical Religion and Critical Research on Religion: Religion and Politics as Modern Fictions.” Critical Research on Religion 3, no. 3 2015: 303–319. 303–304. [Min översättning] 27 Martin, Craig, A Critical Introduction to the Study of Religion [Elektronisk resurs], Routledge, 2017, s. 22. 28 Martin, Craig, 2017, s. 22. 29 Martin, Craig, 2017, s. 22. 30 Martin, Craig, 2017, ss. 22-23. 31 Martin, Craig, 2017, ss. 25-26. 32 Martin, Craig, 2017, s. 26.
33 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000. S. 7.
34 Fairclough, Norman, Language and power, Longman, London, 1989. 35 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, s. 28
36 Fairclough, Norman, Analyzing discourse [Elektronisk resurs] textual analysis for social research, Routledge, London, 2003, ss.123-124.
57
37 Fairclough, Norman, Discourse and social change, Polity, Cambridge, 1992a, ss. 231.
38 Fairclough, Norman, “Intertextuality in discourse analysis” i Linguistics and Education, v4 n3-4 p269- 93, 1992b., s. 269.
39 Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011. 11-12
40 Löfstedt, Malin, 2011, ss. 11–12. 41 Löfstedt, Malin, 2011, s. 12.
42 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, 90. 43 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, ss. 90–91. 44 Fairclough, Norman, 2003, s. 3.
45 Fairclough, Norman, 2003, s. 3.; Fairclough, Norman, 1992a, s. 124-130. 46 Fairclough, Norman, 2003, s. 39.
47 Fairclough, Norman, 2003, s. 40.
48 Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, Religion: för gymnasiet. 1, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2012, s. 214.
49 Fairclough, Norman, 2003, ss. 56- 57. 50 Fairclough, Norman, 1992b, s. 270. 51 Fairclough, Norman, 1992b, ss. 270-271. 52 Fairclough, Norman, 1992b, ss. 270-271.
53 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, ss. 11-12.
54 Foucault, Michel, Vetandets arkeologi, 2., ombrutna, översedda uppl., Arkiv, Lund, 2011, ss. 37–39. 55 Broberg, Maximilian, 'The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A
quantitative analysis of Swedish religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms', British Journal of Religious Education., 2017, s. 5.
56 Broberg, Maximilian, 2017, s. 5.
57 Karlsson, Klas-Göran, “Läroboken och makten- ett nära förhållande” i Ammert, Niklas (red.), Att
spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, ss. (43–61),
s.45.
58 Karlsson, Klas-Göran, 2011, s. 44. 59 Karlsson, Klas-Göran, 2011, ss. 45–46.
60 Almgren, Hans, “I huvudet på en läromedelsförfattare” i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, (p. 343–360), ss. 356–358.
61 Berglund, Jenny, 2014c, “Vad är religion i svenska religionskunskapsböcker?” i Religion och
livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 3. ss. 7–8; Berglund, Jenny, 2008, ss. 50–55.
62 Otterbeck, Jonas, 'Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam', Didaktikens forum., 1:1, s. 56–73, 2004. s.57.
63 Kittelmann Flensner, Karin, Religious education in contemporary pluralistic Sweden [Elektronisk
resurs], Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, Diss.
Göteborg : Göteborgs universitet, 2015, Göteborg, 2015. ; Holmqvist Lidh, Carina, Representera och bli
representerad: elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning,
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2016, Karlstad, 2016.
64 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, Nya perspektiv på religion, Natur och kultur, Stockholm, 2003, ss. 19–20.
65 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, s. 20. 66 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, ss. 20–21. 67 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, s. 30.
68 Said, Edward W., Covering Islam: how the media and the experts determine how we see the rest of the world, Rev. uppl., Vintage, London, 1997[1981], s. 163.
69 Said, Edward W., 1997[1981], s. 24. 70 Hellman, Eva, 2011, ss. 34-36. 71 Hellman, Eva, 2011, ss. 50-51. 72 Hellman, Eva, 2011, s. 51. 73 Hellman, Eva, 2011, s. 51. 74 Hellman, Eva, 2011, s. 57. 75 Hellman, Eva, 2011, ss. 57–58 76 Hellman, Eva, 2011, s. 58.
58
77 Hylén, Torsten, 2012. Essentialism i religionsundervisningen Ett religionsdidaktiskt problem.
Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education. :2, s. (106-137). s. 110.
78 Masuzawa, Tomoko, The invention of world religions, or, How European universalism was preserved
in the language of pluralism, University of Chicago Press, Chicago, 2005, s. 3.
79 Skolverket, 2011, s. 138. 80 Skolverket, 2017, s. 2.
81 Arvidsson, Stefan, “Klassifikation” i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och
makter [Elektronisk resurs] en introduktion till religionsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Halmstad,
2008, ss.17–21. s. 19.
82 Masuzawa, Tomoko, 2005, s. 2-3 83 Masuzawa, Tomoko, 2005, s. 3.
84 Satlow, Michael L. " Disappearing Categories: Using Categories in the Study of Religion", Method &
Theory in the Study of Religion 17, 4, 2005: (287-298), ss. 289-290.
85 Satlow, Michael L, 2005, s. 290.
86 Sundqvist, Olof, 2011, “Fenomenologiska perspektiv på religion” i Religion och livsfrågor, Föreningen Lärare i Religionskunskap, no. 4. ss. 8–10.
87 Hylén, Torsten, 2012. ss. 110–111; Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, s. 50–51. 88 Hylén, Torsten, 2012. s. 111.
89 Hylén, Torsten, 2012. s. 111. 90 Hylén, Torsten, 2012. s. 111.
91 Eliade, Mircea, Heligt och profant: om det religiösas väsen, [Ny utg.], Daidalos, Göteborg, 2008, ss. 20–21.
92 Eliade, Mircea, 2008, ss. 20-21. 93 Eliade, Mircea, 2008, ss. 23-24.
94 Allen, Douglas. "Mircea Eliade's Phenomenological Analysis of Religious Experience." The Journal of
Religion 52, no. 2 (1972): 170-86., ss. 171-172; Eliade, Heligt och profant, s.25.
95 Eliade, Mircea, 2008, s. 21. 96 Allen, Douglas, 1972, s. 172.
97 Heidegger, Martin, The phenomenology of religious life, Indiana University Press, Bloomington, Ind., 2004, s. 19.
98 Heidegger, Martin, 2004, ss. 20- 21. 99 Heidegger, Martin, 2004, s. 19. 100 Heidegger, Martin, 2004, ss. 6–10.
101 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, ss. 54–56. 102 Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth, 2003, ss. 55–56.
103 Goldstein, Warren S., King, Rebekka., Boyarin, Jonathan, 2016, “Critical Theory of Religion vs. Critical Religion.” Critical Research on Religion 4, no. 1 ss. 3-7.
104 Goldstein, Warren S., King, Rebekka., Boyarin, Jonathan, 2016, s. 4.