S ekv ens E PO S E PO S te ma
Ifråga om hur stort utrymme ett område får i skildringen av konflikten på Balkan på 1990-talet bör även bildmaterialet vägas in för att ge en rättvis bild.
Avslutande sammanfattning
I skolan utgör källkritik idag ett viktigt inslag i undervisningen. Eleverna får lära sig ett kritiskt förhållningssätt i förhållande till litteraturen. Det som åsyftas är oftast den litteratur eleverna själva väljer ut när egna arbeten produceras. Utgångspunkten för den här undersökningen är att eleverna mer sällan får lära sig ett kritiskt förhållningssätt i förhållande till sina läroböcker. Detta trots att läroböckerna omöjligen kan anses beskriva verkligheten på ett objektivt sätt. Författare och läromedelsförlag lika väl som det omgivande samhället är med och påverkar läroböckerna. Alla elever läser läroböcker och läroböckerna inte bara formas av det omgivande samhället, utan är genom detta också med och formar det. Metoden, Faircloughs kritiska diskursanalys, innebär ett studium av vad texten verkligen säger. Vilka budskap sänds? Det handlar inte om vad
författaren egentligen menar. Det som undersöks är vad texten kan säga. Det handlar om ordval, meningsbyggnader och satser.
Ambitionen med den här uppsatsen har varit att studera hur kriget på Balkan, i början av 1990-talet, konstruerats i svenska läroböcker för gymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Tre frågeställningar skapades:
- Vilka diskurser kan urskiljas i texten?
- Är det möjligt att tala om en diskursordning? - Finns dolda budskap kan finnas i texten?
I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Den Tito vänliga diskursen framträder bland annat genom en fokusering på det faktum att det var fred i Jugoslavien under tiden han satt vid makten. En mer Tito kritisk diskurs framträder när sättet Tito styrde landet på lyfts fram. Eventuellt framträder en mer Tito kritisk diskurs mer i de senare läroböckerna. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Den pro-pro-jugoslaviska diskursen
framträder bland annat genom att självständighetsförklaringarna förhålls direkt till kriget. En mer serbkritisk diskurs framträder i de fall där krigsutbrottet förklaras genom serbernas ovilja att låta länderna bli självständiga. Skillnaden mellan de tidiga och de senare läroböckerna är inte tydlig. Möjligen framträder den mer serbkritiska diskursen mer tydligt i de senare läroböckerna, men det är för oklart för att kunna fastställas. Överlag är inte den pro-jugoslaviska diskursen lika
framträdande. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det får allt större utrymme, både absolut och relativt, i läroböckerna. I de senare finns området alltid representerat. Diskurser som framträder är bland annat en offer-diskurs. Där fokuseras
människors lidande och beskrivningarna innehåller utförliga meningar. Inga läroböcker tar öppet ställning, däremot indikerar vissa formuleringar och bilder en mer serbkritiska diskurs. Den framträder bland annat genom bilder där soldater är serber och offren i exempelvis massgravar beskrivs som muslimer.
Områdena som tas upp i läroböckerna indikerar att en diskurs kan ha upprättats. Konstruktionen inom respektive område skiljer sig emellertid åt. Det går egentligen inte att peka på något som tyder på att framställningarna är mer lika varandra i de senare läroböckerna än vad som är fallet i de tidigare. Etnisk rensning är ett område som alltid tas upp i de senare läroböckerna men som i de tidigare läroböckerna bara behandlas i vissa. I samtliga läroböcker omnämns folks lidande i samband med kriget men man ser hur det i de senare läroböckerna alltmer urskiljs som ett eget avgränsat område.
Den Tito vänliga diskurs som finns representerad skulle kunna vara problematisk i förhållande till skolans mål att forma demokratiska medborgare. Alla texter framhåller Tito som diktator men genom att en del inte problematiserar mer kring detta utan i övrigt framhäver hans positiva sidor kan ett dolt budskap bli att diktatur skulle kunna vara något positivt. Särskilt i de fall där elever saknar grundläggande kunskap om vad diktatur innebär och på vilket sätt det kan vara
Referenser
Litteratur
Bergström, Göran och Kristina Boreus. 2009. Textens mening och makt. Studentlitteratur. Hungary. Borr Johnsen, Egil, Svein Lorentzen, Staffan Selander och Peder Skyum-Nielsen. 1997.
Kunskapens texter. Jakten på de goda läroboken. Universitetsforlaget. Stockholm.
Christiansson och Apple Apple, M. W och L. K. Christian-Smith. 1991. The Politics of the textbook. Routledge. London.
Johnsson Harrie, Anna. 2009. Staten och läromedlen. En studie av de svenska statliga förhandsgranskningen
av läromedel 1938-1991. LiU-Tryck. Linköping,
Långström, Sture. 1997. Författarröst & Lärobokstradition. En historiedidaktisk studie. UmU Tryckeri. Umeå.
Phillips, Louise och Marianne Winther Jörgensen. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur. Lund.
Selander, Staffan. 2003. Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En
översikt över läromedel – perspektiv och forskning. I: Läromedel – specifiikt - .SOU 2003:15.
Selander, Staffan. 1988. Lärobokskunskap. Student litteratur. Lund.
Skolverket. 2006. Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning
av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm.
Statens offentliga utredningar. 2003. Vardags inflytande i förskola, skola och vuxenutildning. SOU:2003:46
Styrdokument
Skolverket. 1994. Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94): ur Lärarnas riksförbund. 2006.
Lärarboken
Skolöverstyrelsen. 1983. Läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) Utbildningsförlaget. Stockholm.