Avslutande tankar

Vägen att förebygga hemmasittarproblematiken är att möta eleverna i klassrummen, bygga relationer och möjliggöra specialpedagogers arbete kopplad till klasser vid behov. Ge lärarna mångsidig handledning utifrån flera kompetenser så de får möjlighet att vara flexibla i sin yrkesroll både på individ- och gruppnivå. För som Ramberg et al. (2019) säger utkristalliserar sig ”en bra skola” genom lärare som vet hur de ska ta sig an grupper, som skapar en fungerande miljö för eleverna, som ser dem och som skapar studiero och stimulerande undervisning. Han påstår att en skola med dessa kvaliteter inte har några hemmasittare. Det faktum att i de studier jag fått fram så handlar stödet för återvändare om en bred kompetens på flera plan, stödjer Fribergs (2015) resonemang att en elevhälsa behöver finnas tillgänglig och snabb på att fånga upp dessa elever i tid. Att hjälpa dem möta det som är ångestfyllt, innan det blir så ångestfyllt att gå in i till exempel gympasalen att man blir hemma istället. Att elevhälsan finns att lyssna. Att specialpedagoger eller annan kompetens finns att handleda lärare som inte når

39

individerna i sitt klassrum är jätteviktigt. För annars hamnar de i olika återvändargrupper, som i och för sig visat sig mycket framgångsrika, men det som händer i de grupperna är samma sak som en lärare skulle kunna ge redan innan problematiken är ett faktum; psykologiskt stöd, ångestdämpande metoder, strukturerad pedagogik, hjälp att orientera sig i skolan och ha med rätt material etc.

Använd all den kompetens som en specialpedagog har för att få en gedigen handledande funktion i arbetslaget och utgöra stöd för lärare i syfte att låta dem uppnå sin fulla potential i mötet med sina elever. För att individerna ska stanna i skolan, så de fångas upp i tid, eller för att vägen tillbaka inte ska kännas alltför svår. Att jobba tillsammans så att läraren kan känna sig trygg i sin roll, är som Imsen (2006) säger verkligen värt det eftersom; i slutändan är det till sist bara läraren som med medmänsklig insikt, värme och förståelse står där och genomför undervisningen med de anpassningar som behövs.

REFERENSLISTA

Bladini, Ulla-Britt. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Svensk

speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändring i speciallärarens yrkesuppgift. Doktorsavhandling. Göteborgs Studies in

Educational Sciences 76.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qulitative

Research in Psychology, 3(2): 77-101. doi:

https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa (Hämtad: 2019-12-23)

*Brouwer-Bourghuis, Marije L., Heyne, David., Sauter, Floor. M & Scholte, Ron H.J. (2019). The Link: An Alterantive Educational program in the Netherlands to Reengage School Refusing Adolescents With Schooling. Cognitive and Behavioral Practise. 26: 75-91. https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.08.001 (Hämtad: 2020-01-08)

CASP. (2020). CASP check lists. URL: https://casp-uk.net/casp-tools-checklists/ (Hämtad: 2020-05-09)

*Chu, Brian C., Guarino, Denise & Mele, Christina. (2019). Developing an Online Early Detection System for School Attendance Problems: Results From a Research- Community Partnership. Cognitive and behavioural practice. 26 (1): 35-45. doi: https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.09.001

*Dickie, Jane & Krieg, Alexander (2011). Attachment and hikikomori. International

Journal of Social Psychiatry. doi: 10.1177/0020764011423182 (Hämtad: 2019-12-12)

Emanuelsson, Ingemar Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Natur & Kultur: Stockholm Evans, David. 2002. Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing. 20 (2): 22–26. URL: http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf (Hämtad: 2019-12-17)

*Folostina, Ruxandra., Tudorache Loredana., Michel Theodora., Erzebet, Banga., Agheana, Viorel., Hocaoglu, Hivda (2015) Using Play and Drama in Developing Resilience in Children at risk. Procedia – Social and behavioural Science; 197: 2362- 2368. doi: https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.07.283 (Hämtad: 2020-01-08) Friberg Peter, Karlberg Martin, Lax Sundberg Ia & Palmér Robert (2015)

Hemmasittare och vägen tillbaka Insatser vid långvarig skolfrånvaro. Magelungen och

Columbusförlag.

*Gonzálves Carolina, Diaz-Herrero Ángela, Sanmartin Ricardo, Vicent Maria, Pérez- Sánchez M Antonio, García-Fernándes M José. (2019). Identifying Risk Profiles of School Refusal Behavior: Differences in Social Anxiety and Family Functioning Among Spanish Adolescents. International Journal of Enviromental Research and Public health 16 (19). URL: https://doi.org/10.3390/ijerph16193731 (Hämtad: 2020-01-08)

Hansson, Matilda E. (2009). Skolkare dyra för samhället. URL: https://www.svd.se/skolkare-dyra-for-samhallet (2020-05-13)

Hattie, John, (2014.. Synligt lärande. Stockholm: Natur Kultur Akademiska. *Havik, Trude; Bru, Edvin & K.Ertesvåg, Sigrun. (2015). Assessing Reasons for School Non-attendance. Scandinavian Journal of Educational Research. 59 (3): 316– 336. URL: http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2014.904424

Imsen, Gunn. (2006). Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Kato TA, Shinfuku N, Sartorius N, Kanba S (2011-09-17) Are Japan's hikikomori and depression in young people spreading abroad? Lancet. 378 (9796): 1070. URL:

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(11)61475-X/fulltext (Hämtad: 2019-12-23)

Kroksmark, Thomas & Åberg, Karin. (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Malmqvist, Johan. (2015). Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet:

Speciallärare och/eller specialpedagoger. URL:

https://undervisningshistoria.se/statliga-perspektivskiften-inom-specialpedagogik- exemplet-speciallarare-ocheller-specialpedagoger/

McOuat, Robert C. (2017). An Investigation of Agency and Marginality in Special

Education. Journal of the American Academy of Special Education Professionals. p 95-

103 Sum 2008. 9 pp. URL: https://eric.ed.gov/?id=EJ1139315 (Hämtad: 2020-03-10)

Nationalencyklopedin. (u.å). skolk. URL:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skolk (Hämtad: 2019-12- 30)

Pereira-Sanchez V, Alvarez-Mon MA, Asunsolo del Barco A, Alvarez-Mon M, Teo A. (2019). Exploring the Extent of the Hikikomori Phenomenon on Twitter: A Mixed Methods Study of Western Language Tweets. Journal of Medical Internet Research. 29;21(5):e14167. doi: 10.2196/14167.

*Popa-Roch, Maria & Clément, Céline. (2019). Successfull Transition from primary to secondary school for Students With Autism Spectrum Disorder. Journal of Research in

Childhood Education. 33 (3): 382-398. URL:

https://doi.org/10.1080/02568543.2019.1630870

*Preece, David & Howley, Marie. (2018). An approach to supporting young people

with autism spectrum disorder and high anxiety to reengage with formal education – the impact on young people and their families. International Journal of Adolescense

and Youth. 23 (4): 468-481 URL: https://doi.org/10.1080/02673843.2018.1433695

(Hämtad: 2020-01-09)

*Ramberg, Joacim., Brolin Loftman, Sara., Fransson, Emma., Modin, Bitte. (2019). School effectiveness and truancy: a multilevel study of upper secondary schools in

1

Stockholm. International journal of adolescence and youth. 24 (2): 185-198. URL: https://doi.org/10.1080/02673843.2018.1503085

Sakamoto N,, Martin R, Kumano H., Kuboki T, Al-Adawi S. (2005). Hikikomori, is it a culture-reactive or culture-bound syndrome? Nidotherapy and clinical vignette from

Oman. Int J Psychiatry Med. 2005;35 (2): 191-198. URL: https://doi.org/10.2190/7WEQ-216D-TVNH-PQJ1

Sandström, Margareta., Klang, Nina., Lindqvist, Gunilla (2017). Bureucracticies in Schools – Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the light of Skritcts theories. Scandinavian journal of education research. 64 (1):89-104.

doi:10.1080/13603116.2015.1111448

Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2014). Rapport 405: särskilda undervisningsgrupper – En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. URL: https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2014/sarskilda-

undervisningsgrupper (Hämtad: 2020-05-05)

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshem. URL: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Thomas, James & Harden, Angela. (2008). Methods for the thematic synthesis of qualitative research in systematic reviews. BMC Medical Research Methodology. 8: 45. URL: https://doi.org/10.1186/1471-2288-8-45 (Hämtad: 2019-12-17).

UNESCO. (1994). Svenska Unescorådet. URL:

http://web.archive.org/web/20070629185651/http://www.unesco-

sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf (Hämtad: 2020-05-05) Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. URL:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-

forskningssed_VR_2017.pdf (2019-12-18)