Jag vill tacka Elis, Embla, Marit och Max för att ni tog er tid att samtala med mig om genetik. Det är min förhoppning att ni tycker att jag gjort både er och er undervisning rättvisa. Jag vill också tacka Margareta Ekborg, Anders Friberg och Karin Karlsson för en intressant diskussion vid granskningsseminariet och för er noggranna genomgång av mitt arbete.
Ett speciellt stort tack till Malin Ideland för goda råd och tips under arbetets gång och för kloka och insiktsfulla kommentarer på slutversionen. Jag vill även tacka min familj som aldrig tycks tröttna på mina olika projekt och infall. Detta arbete och mina kom- mande sommarlov tillägnar jag er.
Referenser
Aikenhead, G. S. (2006). Science Education for Everyday Life: Evidence-based Practi-
ce. New York: Teachers College Press.
Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap: forsknings resultat
som ger nya idéer. Stockholm: Skolverket.
Andersson, B. (2005). Design och validering av undervisningssekvenser: en ämnesdi-
daktisk forskningsstrategi med exempel. Göteborg: Institutionen för pedagogik och di-
daktik, Göteborgs universitet.
Bahar, M., Johnstone, A. H., & Hansell M. H. (1999). Revisiting learning difficulties in biology. Journal of Biological Education 33 (2), 84-86.
Banet, E., & Ayuso, E. (2000). Teaching genetics at secondary school: a strategy for teaching about the location of inheritance information. Science Education 84, 313-351.
Black, P., & William, D. (1998). Inside the Black Box: Raising standards through class- room assessment. PHI DELTA KAPPAN, OCTOBER, 139-148.
Brown, C. R. (1990). Some misconceptions in meiosis by students responding to an advanced level practical examination question in biology. Journal of Biological Educa-
tion 24 (3), 182-186.
Carlsson, M., & Kroon, C. (2001). Gymnasieelevers förkunskaper, vardagsföreställ-
ningar och åsikter om genetik och genteknik. Lärarexamensuppsats. Malmö högskola,
Gymnasielärarutbildningen, Malmö.
Christensen, M., & Millton Almgren, K. (2005). En undersökning av gymnasieelevers
användning och förståelse av genetiska begrepp. Lärarexamensuppsats. Göteborgs uni-
Dimenäs, J. & Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Driver, R. (1994). Making sense of secondary science: Research into childrens ideas. London: Routledge.
Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.
Ekborg, M. (2003). How student teachers use scientific conceptions to discuss a com- plex environmental issue. Journal of Biological Education 37 (3), 126-133.
Ekborg, M. (manuskript insänt för granskning). Opinion building in a socio-scientific issue: the case of genetically modified plants.
Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.
Johnsson, B., & Svedner, P. O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersök-
ningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Karlsson, J., Krigsman, T., Molander, B-O., & Wickman, P-O. (2005). Biologi A med
naturkunskap A. Viborg: Liber AB.
Karlsson, J., Krigsman, T., Molander, B-O., & Wickman, P-O. (2000). Biologi A med
naturkunskap A. Trelleborg: Liber AB.
Kindfield, A. (1991). Confusing chromosome number and structure: a common student error. Journal of Biological Education 25 (3), 193-200.
Knippels, M-C. P. J. (2002). Coping with the abstract and complex nature of genetics in
biology education : The yo-yo learning and teaching strategy. Hämtad från World Wide
Web 3 december 2006: http://igitur-archive.library.uu.nl/dissertations/2002-0930- 094820/full.pdf.
Knippels, M-C. P. J., Waarlo, J. W., & K. T. Boersma. (2005). Design criteria for learning and teaching genetics. Journal of Biological Education 39 (3), 108-112.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lewis, J., Leach, J., & Wood-Robinson, C. (2000a). What´s in a cell? – young people´s understanding of the genetic relationship between cells, within an individual. Journal of
Biological Education 34 (3), 129-132.
Lewis, J., Leach, J., & Wood-Robinson, C. (2000b). Chromosomes: the missing link - young people´s understanding of mitosis, meiosis, and fertilization. Journal of Biologi-
cal Education 34 (4), 189-199.
Lewis, J., Leach, J., & Wood-Robinson, C. (2000c). All in the genes? - young people´s understanding of the nature of genes. Journal of Biological Education 34 (2), 74-79.
Lewis J., & Leach, J. (2006). Discussion of Socio-Scientific Issues: The role of science education. International Journal of Science Education 28 (11), 1267-1287.
Locke, J., & McDermid, H. E. (2005). Using Pool Noodles to Teach Mitosis and Meio- sis. Genetics 170, 5-6.
Peinerud, I-L., Lager-Nyquist, L., & Lundegård, I. (2000). Biologi A. Stockholm: Bon- nier Utbildning AB.
PROJEKT NORDLAB-SE (13 januari 2006). Genetik. Hämtad från World Wide Web 2 december 2006: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/pdf/bi4.pdf.
Sjøberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Kursinformationssystemet för skolan. Hämtad från World Wide Web 14 november 2006: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx.
Utbildningsdepartementet. (2001). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna,
Lpf94. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Övriga källor
Bilagor
Bilaga 1. En kopiator för levande varelser?
Hade man utsett Årets djur 1997, skulle Dolly utan tvekan stått som vinnare! Dolly är ett skotskt får som du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon av ett annat får. En klon betyder en exakt kopia. Klonig innebär att göra en exakt kopia ”av ett existerande original”. Forskare lyckades framställa ett får (Dolly) som är identiskt med ett får som använts som ”ori- ginal”. Det var den skotske forskaren Ian Wilmut som skapade ”kopieringsmaskinen”. Han tog en mycket liten del av juvret från ett vuxet får (får 1).
Från den lilla delen skiljde han ut kärnan, därefter förde han in kärnan i ett annat (hon)fårs ägg- cell (får 2). Men först avlägsnade han allt material från äggcellen som skulle ha gett egenskaper från får 2 i ett lamm som produerades från den äggcellen. Ian Wilmut planterade in det mani- pulerade ägget från får 2 i ytterligare ett (hon)får (får 3). Får 3 blev dräktigt och fick ett lamm: Dolly.
En del forskare tror att det inom några år är fullt möjligt att även klona människor. Men många länder har redan beslutat att i lag förbjuda kloning av människor.
Fråga 1 KLONING
Vilket får är Dolly identiskt med A Får 1
B Får 2 C Får 3 D Dollys far
Fråga 2 KLONING
I texten beskrivs den bit av juvret som anvädes som ”en mycket liten del”. Av artikelns text kan man lista ut vad som menas med ”en mycket liten del”. Den ”mycket lilla de- len” är A en cell B en gen C en cellkärna D en kromosom Fråga 3 KLONING
I sista meningen i artikeln påstås det att många länder redan har beslutat att förbjuda kloning av människor. Två möjliga argumnet för detta beslut presenteras nedan.
Vilket/vilka av argumneten är vetenskapligt? Ringa in ”Ja” eller ”Nej” för respektive.
Argument: Vetenskapligt?
Klonade människor skulle kunna bli mer mottagliga för
vissa sjukdomar än normala människor. Ja/Nej
Bilaga 2. Intervjuguide
Genetik
1. Vilka kunskapsmål leder kursplanens formulering till:
...ha kunskap om arvsmassans strukturer samt förstå sambanden mella dessa och indi-
videns egenskaper.
2. Hur undervisar du om genetik? • Innehåll
• Ordningsföljd • Laborationer • Övningar?
• Hur används läroboken? • Används andra läromedel? • Vardagsanknytning?
3. Vilka förkunskaper har eleverna när de kommer till gymnasiet? Genteknik
4. Vilka kunskapsmål leder kursplanens formulering till:
...ha kunskap om gentekniska metoder och deras tillämpningar samt kunna diskutera
genteknikens möjligheter och risker ur ett etiskt perspektiv.
5. Hur undervisar du om genteknik? • Innehåll
• Ordningsföljd • Laborationer • Övningar
• Hur används läroboken? • Används andra läromedel? • Etiska frågor
6. Vilka förkunskaper har eleverna när de kommer till gymnasiet?
7. Ser du några möjligheter/fördelar/hinder i att gentekniken är ett dagsaktuellt ämne? 8. Vilka genetiska begrepp anser du är viktiga för att kunna diskutera etik, demokrati- och värdegrundsfrågor förknippade med gentekniska tillämpningar?