Hur undervisas genteknik?

5.3.1 Undervisningens innehåll och ordningsföljd

De gentekniska metoder och tillämpningar som tas upp i undervisningen varierar mel- lan de olika lärarna. Elis anser att det är viktigt att hans elever känner till några olika tekniker t.ex. för att flytta på gener. Max tar liksom Marit upp sådana tekniker som brukar nämnas i media. Sammantaget behandlar de intervjuade lärarnas genteknikun- dervisining följande gentekniska metoder och tillämpningar:

• restriktionsenzym • vektorer • transmissionstekniker • PCR • DNA- sekvensering • kloningteknik

• stamcellsforskning • transgena organismer

• kloning av människor eller djur (Dolly) • genterapi

• DNA-vaccin • fosterdiagnostik • rättsgenetik

Ingen av lärarna använder läroboken i någon större utsträckning inom genteknikavsnit- tet. Embla och Marit använder böcker som har några år på nacken (Karlsson et al., 2000 resp. Peinerud et al., 2000), vilket innebär att de själva får leta upp mycket av undervis- ningsmaterialet. Max, som använder den senaste upplagan av Karlsson et al. (2005), anser att lärobokens genomgång av ett stort antal tekniker är ambitiös, men att beskriv- ningarna är alldeles för kortfattade och därför svåra att förstå. Istället väljer han ut ett par tekniker som han går igenom mer noggrant. Valet av tillämpningar styrs delvis av vad som är aktuellt i media och av elevernas intressen.

Marit: ... det finns ju alla möjliga tekniker ... kloning brukar de [eleverna, egen kommentar] alltid fråga om ... stamceller och bota genetiska sjukdomar och krimi-

nalteknik ... genmodifierad mat ...

Den inbördes ordningen av hur stoffet presenteras inom genteknikavsnittet anser lärarna har mindre betydelse. De menar dock att undervisningen om gentekniska metoder och deras tillämpningar bör ligga efter genetiken eftersom de anser att det är viktigt att ele- verna har en bra kunskapsgrund att stå på. Den kunskap som de anser vara den mest centrala i detta sammanhang är sambandet mellan gen och egenskap:

Embla: ... egentligen är det ju kopplingen mellan genen, protein och egenskapen

som de behöver greppa lite ... att man sätter in genen för ett visst protein som är en viss egenskap ... att det inte är hokus-pokus ... att DNA ser ungefär lika ut i alla organismer ... jag vill att de skall förstå att om vi klipper ut genen för bara en egenskap så får vi antagligen inte med oss en massa annat ... det tror de ofta ... att tar man en gen från en växt så blir man grön ...

5.3.2 Gentekniska metoder och deras tillämpningar

I undervisningen av den grundläggande genetiken menade Max, Marit och Elis att ele- vernas förkunskaper var mycket begränsade och att det bara var att börja från början. När det gäller gentekniken har eleverna ofta hört talas om vissa tillämpningar. Detta kan alla de intervjuade lärarna, även Embla, se fördelar med.

Embla: ... det är nog mer en fördel där att de hört saker ... att de t.ex. har sett X-

men och olika filmer ... de tror en massa som är ganska naivt men det kan man raljera med lite snällt och ta lite olika exempel t.ex. ... om vi för över en köldresi- stensgen till en potatis så får ju inte potatisen fjäll för det ... de tror ganska många sådana grejor men mycket är baserat på Hollywood och då kan de själva förstå att så kan det nog inte vara egentligen ... där gäller ju deras föreställningar inte de grundläggande begreppen utan mer roliga tillämpningar ... det blir mest lite kul ...

Dessutom anser lärarna att gentekniken är lättare att undervisa än den molekylära och klassiska genetiken eftersom den bygger på kunskap som förvärvats under tidigare av- snitt. Max poängterar dock att det inte alltid är så lätt för eleverna att överföra kunska- per från ett område till ett annat. Marit tycker att gentekniken är enklare också därför att hennes elever oftast tycker att det är spännande: ”det är nästan ingen som är likgiltig och inte har något att säga”!

Under genteknikavsnittet får eleverna arbeta mer självständigt med att söka informa- tion om olika gentekniska metoder och tillämpningar. Lärarna motiverar detta med att eleverna behöver omväxling till den mer traditionella undervisningen som präglat den grundläggande genetiken. Embla anser också att självständigt arbete inom detta område är lämpligt eftersom det finns många bra sidor på internet som eleverna kan använda för att inhämta kunskap. Emblas elevers val av teknik kontrolleras så att redovisning i tvärgrupper blir en möjlighet. Ibland får eleverna även göra en fyra-hörnövning (”redu- cerad till två hörn, annars blir det för komplicerat”) kring något fall som de i förväg får läsa igenom. Embla och Marit gör inga praktiska övningar inom gentekniken, men på skolorna där de arbetar finns en valbar fördjupningskurs i bioteknik (i vilken genteknik ingår) som eleverna kan välja om de är intresserade. På Max skola har man tidigare inte arbetat praktiskt med gentekniken men i år har han fått tillåtelse att köpa in gelelektro-

foreskärl och restriktionsenzym för att kunna göra DNA-klyvningslaborationer. Max elever brukar även få arbeta med någon teoretisk uppgift kring en brottsutredning.

5.3.3 Genteknik och etik

Lärarnas erfarenheter av elevernas diskussioner kring de etiska aspekterna på gentekni- kens tillämpningar varierar. Embla anser att hennes elever är dåliga på att använda sig av de begrepp de lärt sig under tidigare undervisning när de diskuterar genteknikens tillämpningar. Marit däremot anser att hennes duktigare elever gör detta och att de flesta av hennes elever tycker att ”de förstår gentekniska problem bättre när de har genetiken klart för sig”. Även om eleverna, som nämnts ovan, ofta har stött på gentek- niska tillämpningar via media, kan begränsade förkunskaper vara ett hinder för ett mer informerat etiskt ställningstagande

Max: ... fördelarna är ju att man kan se i debatten att det är viktigt ... det skrivs i

tidningar ... det är allmänbildande att kunna ... nackdelen kan väl vara att det är en hel del elever som redan har skapat sig en bild utan att riktigt känna till vad det är för något ... har redan starka åsikter för eller emot genteknik ... det blir mer ett ideologiskt ställningstagande de har gjort för eller emot teknik ... det är den här naturromantiska falangen mot den teknofila ...

Max säger sig samtidigt vara tveksam till att använda läroboken som stöd för en etisk diskussion eftersom han anser att det finns en fara i att eleverna läser färdigformulerade ställningstaganden utan att faktiskt tänka efter själva.

Som ett sätt att stimulera en diskussion kring etiska frågor får Emblas elever delta i en övning kring ärftliga sjukdomar. Hon placerar dem i blivande föräldrapar som tillsam- mans väntar ett barn som kan ha någon ärftlig sjukdomar (t.ex. cystisk fibros, Duchen- nes muskeldystrofi eller Huntingtons sjukdom). Eleverna får veta sina (dvs föräldrar- nas) genotyper och utifrån denna information får de diskutera om de skall ha barn eller inte, möjliga åtgärder för att inte få sjukt barn, om de skall göra fosterdiagnostik och vad de isåfall skall göra med fostret. Embla menar att övning kring ärftliga sjukdomar är bra eftersom den etiska problematiken kommer lite ”närmare eleverna” och att det därmed blir svårt för dem att vara lika kategoriska som de annars ofta är. Dessutom blir de ofta osams vilket leder till att de lättare kommer ihåg vad de har gjort. Embla brukar

även visa filmen GATTACA1 och diskutera den med eleverna. Marit och hennes elever brukar också titta på någon film som de sedan diskuterar. Sist såg de en film från Ut- bildningsradion, ett framtidsscenario om bland annat ägg- och organdonationer.

1 _{Filmen, från 1997, skildrar ett slags kast- eller klassamhälle där tillträde till den högsta kasten är reser-}

verad för biologiskt ”överlägsna” individer framställda med hjälp av genteknik och vill uppmärksamma de eventuella sociala och etiska problem som en ökad kunskap om mänskliga egenskapers genetiska bak- grund, tillsammans med en allt mer avancerad genetisk teknologi, skapar