Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn, och kanske på så sätt få fram vilka eventuella konsekvenser det kan ha på lärandemiljön. Idén till ämnet har vuxit fram utifrån mina erfarenheter tillsammans med egna barn, men också utifrån VFU:er och vikariat. När det gäller mina egna barn har jag på nära håll sett vilken komplicerad process barns relationsarbete är. Ofta består den av konflikter, konkurrens och utanförskap, som kan mynna ut i fysiska sammandrabbningar. Utifrån min roll som lärare har det sett relativt likadant ut, även om det naturligtvis skiljer sig på vilket sätt sådana situationer hanteras utifrån lärarrollen och som mamma. Min frågeställning blev därför hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn under skoltid? För att komma lite djupare in i ämnet, delade jag sedan upp frågeställningen. Frågorna jag ville försöka få svar på var följande:
Vad innebär och vilken betydelse har kompisar?
Vilka konsekvenser medför olika förändringar i kompisrelationer?
Vilka kriterier ska uppfyllas för att någon utesluts eller innesluts i en grupp? Varför uppstår konflikter mellan kompisar?
Utifrån min undersökning och bakgrundslitteraturen har jag kommit fram till att barns relationsarbete är en komplicerad process som kan ta sig många olika uttryck. Som vuxen och i detta fall lärare är det dock av stor vikt att veta när jag ska blanda mig i denna process. Wrethander-Bliding (2004) nämner vardagskonflikter, som innebär att gräl, sammandrabbningar och konflikter ingår i socialiseringsprocessen, och som alla barn går igenom på olika sätt under sin uppväxt. Det är lätt att dessa vardagskonflikter växer, och blir till något helt annat. Det råder en svår balansgång mellan att definiera situationer som en vardagskonflikt eller som ett tecken på uteslutning. Samtidigt behöver barn utmaningar, de behöver få uppleva en viss del besvikelse, missförstånd och motstånd för att kunna utvecklas socialt och emotionellt. Det verkar dock som att barn inte klarar av dessa utmaningar utan att betrakta sig själva som utanför och ensamma. Det var känsligt, och ganska svårt att få eleverna att prata om uteslutning respektive inneslutning. Eleverna beskrev däremot en relativt tuff tillvaro där det gäller att passa in med både utseende och kläder, vilket enligt resultatet kan vara anledningar till uteslutning.
Ekholm (1977) beskriver att barns villkor har ändrats radikalt jämfört med tidigare generationer, och att barn uppmärksammas på ett helt annat sätt, vilket kan tolkas vara på gott och ont. Problemet blir att vuxna hjälper till att förstora olika dilemman, som barnen egentligen har kapacitet att hantera och lösa själva. Min uppfattning är att om vuxna återkommande försöker ta över och styra barns konfrontationer så flyttas också många konflikter in i klassrummet. Det beror på att barnen inte känner sig trygga och tillräckligt säkra på att kunna hantera situationen.
Kompisar har naturligtvis väldigt stor betydelse, vilket bekräftades av eleverna. Anledningen är kompisar är en trygghet mot ensamhet och utanförskap, och någon att dela vardagen med. Resultatet visar att eleverna relativt lätt skapar nya relationer, så länge det inte innebär ett tvång att skaffa nya kompisar. I annat fall blir situationen annorlunda, och eleverna visade då på en tydlig osäkerhet, vilket gav svar på min andra fråga. Undersökningen gav däremot ett överraskande svagt resultat när det gällde att få eleverna att beskriva vad som gör att någon hamnar utanför eller innanför. Det var en känslig fråga som skulle var intressant att följa upp ytterligare. Det som framkom var att för inneslutning gällde mer yttre kriterier som utseende och kläder, medan eleverna kunde se brist på inre kvaliteter som en anledning till någon var utanför.
Eftersom barn tillbringar stor del av sitt liv i skolan, är det naturligt att det kommer att ge avtryck på klassrummet. En konflikt eller dispyt avslutas inte bara för att rasten tar slut. Speciellt kan ogillande och dispyter komma till uttryck i t.ex. grupparbeten eller andra sammansättningar. Därför är det viktigt i min roll som lärare, att skaffa mig förståelse för barns relationsarbete, men också få en inblick i deras specifika kultur. En kultur som faktiskt består av både nya relationer med nya kompisar men också avslut och konflikter. Det gäller att veta vilka konflikter jag kan ta del av med andra ord; välja mina krig.
7.1
Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att fortsätta forska i barns relationsarbete. Om jag skulle gå vidare med detta ämne skulle jag vilja undersöka mer ingående hur barn agerar vid skapandet och upprätthållandet av relationer. Jag skulle då vilja genomföra en observation av elever i olika situationer för att se vilka uttryck som används för att utesluta eller innesluta en kompis. Jag skulle också vilja ta reda på om varför barns empatiska förmåga tycks ha blivit mindre, och om SET- projektet visar några resultat.
REFERENSLISTA
Alvesson, M & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, P & Fishbein, S. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur
Corsaro, W . (1997).The Sociology of Childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press Doverborg E, Pramling I, & Qvarsell B.(1987.) Inlärning och Utveckling.
Stockholm: Författarna och Utbildningsförlaget,Liber
Egeberg, S. Halse, J. Jerlang, E. Jonassen, A J. Ringstedt, S & Wedel-Brandt, B. (2007). Utvecklingsspsykologiska teorier. Stockholm: Liber
Ekholm, M. (1977). Social utveckling i skolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Emanuellsson I, Hartman S G, Westin-Lindgren G, & Qvarsell, B. (1989).
Pedagogik och barns utveckling. Borås: Författarna och Utbildningsförlaget.
Flising, B.(1984). Barns utveckling- en social process. Stockholm LiberFörlag Ekholm M & Fransson A. (1987). Skolans socialpsykologi. Kristianstad:
Kristianstads Boktryckeri AB
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun- tekniker och genomförande. Studentlitteratur
Gytz- Olesen, S & Möller- Pedersen, P. (2004) [Sv.utgåva]. Pedagogik i ett
sociologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och Kamrater- barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Växjö: University Press
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Studentlitteratur 4:e upplagan
Jensen-Mogens, K. (1995). Kvalitativa metoder – för samhälls- och beteendevetare.
Krag-Jacobsen, J.(1993). Intervju- konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur Ladd, G W. (2005). Children´s Peer Relations and Social Compentence. New
Haven and London: Yale University Press
Lanz, A. (2007). Intervjumetodik. [omarb.uppl.] Lund: Studentlitteatur
Mead, G H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället -ur socialbehavioristisk
ståndpunkt. Lund: Argos
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation-Samspel mellan
människor. [tredje uppl.] Lund:Studentlitteratur
Patel, R & Davidsson B. (2005). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R . (2005). Lärande i praktiken. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Taube, K. (2004). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Nordsteds Akademiska Förlag
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94). Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Tillgänglig: <www.skolverket.se> . (2009-03-29)
Vetenskapsrådet & Humanistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (2006).
Forskningsetiskaprinciper inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur
Wrethander-Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik- en studie