Med tanken på att vi har besvarat våra fyra frågeställningar under diskussionsavsnittet har vi förhoppningsvis besvarat vår forskningsfråga som lyder: Förändras elevernas attityder till matematik under skolår 4 till 6 sett ur ett genusperspektiv?
Attityder skiljs sig åt och förändras i skolår 4 till 6 när det gäller matematik. Där kan vi säga att attityden skiljs åt eftersom vi undersökte tre skolklasser under en termin. Attityder kan förändras genom bland annat att svårighetsgraden i matematik ökar från skolår 4 till 5 till 6. En ökad svårighetsgrad i matematik kan leda till att fler problemuppgifter dyker upp i de diverse matematikböcker. Svårighetsgraden i de olika problemuppgifterna kan öka vilket leder till att fler elever misslyckas, vilket kan leda till att motivationen sjunker och attityden förändras. Vi är medvetna om att vår undersökning är i en mindre skala i jämförelse med Brandells m.fl. men om vi ändå jämför vårt resultat med Brandells m.fl. (2004) kan vi se ett samband i skolår 5 och 6. I Brandells m.fl. artikel framgår det att elevernas attityder
förändras.
Utifrån vår undersökning kan vi allmänt säga att eleverna i skolår 4 har fortfarande positiv attityd gällande matematik. Därefter skiljs attityden åt genom skolåren. Detta kan bero på olika faktorer som att elever tappar intresse. Utifrån vår undersökning samt
litteraturen vi han använt oss utav är orsaken till att flickornas attityder förändras är att de får mindre och mindre uppmärksamhet genom åren än pojkar.
Vårt resultat hade stöd i litteraturen och vi är medvetna om att vi inte har kommit fram till någon nytt, men vi har förstärkt påstående om att elevernas attityder kan förändras och kan skiljas åt gällande matematik genom skolåren och att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityder till matematik. Skillnaden beror inte på flickornas underprestation utan det har visat sig att de har lite lägre självuppfattning.
Vi tyckte att det var intressant att undersöka tre klasser på två olika skolor men vi tycker att det hade varit roligare ifall vi kunde följa en klass i tre år istället, eller redan från första skolår.
LITTERATURFÖRTECKNING
Adler, B. och Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A. (1996). Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande. Nordisk matematikkdidaktikk, 4 (2/3), (pp.7-30)
Ahlberg, A. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. Nämnaren TEMA: Matematik från början. Göteborg: NCM
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Arfwedson, G. (1998). Undervisningens teorier och praktiker. Stockholm: HLS Boaler, J. (1993). The role of contexts in mathematics classrooms. For the learning of mathematics, 13(2), 12-17.
Brandell, G. Nyström, P. och Sundqvist, C. (2004). Mathematics – a male domain. Published by Topic Study Group 26, Gender and Mathematics Education. 10th
International Congress on Mathematics Education.
Bunkholdt, V. (1991). Lärobok i psykologi. Lund: Studentlitteratur. Bunkholdt, V. (1997). Psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Firsov, V. (2006). ”Måste man vara intresserad av matematik?” i Boesen, J. et al. (Red.), Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM.
Heuvel-Panhuizen, M. van den, ”Flickproblem och pojkproblem” i Boesen, J. et al. (Red.), Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM.
Imsen, G. (2000) 3:e upplaga, Elevens värld – en introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
Johansson, B. och Svedner, P-O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kimball, M. M. (1994). Bara en myt att flickor är sämre i matematik. Kvinnvetenskaplig tidskrift,4,40-53.
Kruuse, E. (1998). Kvalitativa forskningsmetoder i psykologi. Lund: Studentlitteratur Lambdin, D.V. och Lester, F.K. (2006). ”Undervisa genom problemlösning” i Boesen, J. et al. (Red.), Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM. Ljungblad, A-L. (2000). Att räkna med barn – med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument
Lundgren, M. och Lökholm, K. (2006), Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur
Magne, O. (1998a). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Malmer, G. och Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Studentlitteratur Mouwitz, L. (2004). Bildning och matematik. Stockholm: Högskoleverket
Ohrlander, Kajsa. (1997). Matematik, längtan och flickor. LOCUS ,nr 9(3) 6-16. Pehkonen, E. (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen. In Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik – ett nordisk perspektiv (pp. 230-256). Lund: Studentlitteratur
Reuterberg, S-E. & Svensson, A. (2000). Köns- och socialgruppsskillnader i matematik – orsaker och konsekvenser. IPD-rapporter nr 2000:20. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Skolverket (2004b). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2004c), TIMSS 2003: huvudrapport. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Skolverket (2007), Hur går det för eleverna i årskurs 5 på de nationella proven?: Resultat från insamling av ämnesproven i engelska, matematik och svenska och svenska som andraspråk i årskurs 5 2007 (s. 26). Stockholm: Skolverket
Statens offentliga utredningar (SOU 2004:97). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Fritez
Sterner, G. och Lundberg, I. (2002). Läs-och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM
Språkrådet, (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber Svaleryd, K, (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber
Sveriges Ingenjörer (2008). Sverige behöver ingenjörer – statistiska brottstycken om ingenjörer och teknikutbildning. Stockholm: Sveriges ingenjörer
Wedege, T. (2002). "Mathematics - that´s what I can´t do" - Peoples affective and social relationship with mathematics. Literacy and Numeracy Studies: An International Journal of Education and Training of Adults, 11(2), 63-78.
Elektroniska källor
http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/292172 Nationalencyklopedi, sökord: validitet
http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/338295
Föreläsningar
Lundström, M. 2008-09-04. Workshop – enkäter som metod. Malmö högskola, Lärarutbildningen.
BILAGOR
Bilaga 1
Årskurs: __________ Flicka
□
Pojke□
Hur stämmer följande påstående för dig? Kryssa i ett av alternativen
Det stämmer bra för mig Det stämmer ganska bra för mig Det stämmer ganska dåligt för mig Det stämmer dåligt för mig
1 Jag tycker att matematik är mitt
favoritämne.
2 Jag tycker att matematik alltid har
varit intressant.
3 Jag tycker att undervisningen var
roligare och mer intressant på lågstadiet än på mellanstadiet.
4 Jag tycker att
matematikundervisningen är viktig.
5 Jag är nöjd med
matematikundervisningen som jag får av min lärare.
6 Jag gillar utmanande
matematikproblem.
7 Jag ger upp när jag stöter på en
problemuppgift i matematik som är för svår.
8 Jag får ofta fel svar när jag räknar
9 Jag klarar mig bra i matematik. 10 Jag får hjälp av min familj med
matematiken om jag behöver.
Det stämmer bra för mig Det stämmer ganska bra för mig Det stämmer ganska dåligt för mig Det stämmer dåligt för mig
11 Mina föräldrar tycker att det är
viktigt att jag lär mig matematik.
Om du är en flicka skall du endast svara på frågorna 12, 13 och 14.
12 Jag tror att flickor är duktigare i
matematik.
13 Jag tror att flickor ställer flera
frågor till läraren och får mer uppmärksamhet.
14 Jag tror att flickor måste plugga
hårdare för att klara av matematiken.
Om du är en pojke skall du endast svara på frågorna 15, 16 och 17.
15 Jag tror att pojkar är duktigare i
matematik.
16 Jag tror att pojkar ställer flera
frågor till läraren och får mer uppmärksamhet.
17 Jag tror att pojkar måste plugga
hårdare för att klara av matematiken.
fritid (t.ex. när jag leker, spelar dator, sportar eller gör
fritidsaktiviteter).
19. Hur använder du matematik på din fritid?
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
20. Är matematik ett ämne som är roligare för flickor än för pojkar? Berätta vad du tänker:
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
21. Om du tycker att matematikundervisningen var roligare på lågstadiet, kan du berätta varför du tyckte det.