I detta kapitel redovisas först uppsatsens slutsatser och frågeställningar besvaras. Kapitlet avslutas med avslutande reflektioner, där allmänna tankar och funderingar kring uppsatsen läggs fram.
5.1 Slutsatser
Inledningsvis redovisas i vilken utsträckning respektive analysenhet präglas av utilitaristiska eller libertarianska idéer. Sedan redovisas varje aspekt för sig för att ge en överskådlig bild av en eventuell förändring utifrån tidspunkterna 1984, 2000 och 2008.
5.1.1 Slutsatser angående 1984 års svenska syn på genteknik
1984 års svenska syn gällande genteknik präglas både av libertarianska och utilitaristiska idéer. De libertarianska idéerna framgår främst i synen på individen. Individen ses som värdefull och ett mål i sig, inte som ett medel för samhällets nytta. Det finns svaga utilitaristiska idéer angående samhällets nytta, men dessa framstår som underordnade de libertarianska idéerna. Rättsynen präglas av både libertarianska och utilitaristiska idéer. De utilitaristiska idéerna tenderar att vara lite starkare än de libertarianska i bemärkelsen att rättspositivism framhålls mer än naturrätt. Då det gäller synen på resursfördelning och äganderätt finns det både utilitaristiska och libertarian idéer. De utilitaristiska idéerna tenderar att se till att den totala nyttan inte får minska då det gäller resursfördelning och vad man får lov att göra med sin äganderätt. De libertarianska idéerna tenderar att se att individens arbetskraft som denne äger, inte får leda till att andra skadas. Både de utilitaristiska och de libertarianska idéerna är dock svaga.
5.1.2 Slutsatser angående 2000 års svenska syn på genteknik
2000 års svenska syn gällande genteknik präglas både av libertarianska och utilitaristiska idéer. De libertarianska idéerna är mest synliga i hur individen betraktas. Individen ses som ett mål i sig och inte som ett medel för samhället. Individen ses som värdefull med okränkbara rättigheter. De utilitaristiska idéerna gällande samhällets nytta tenderar att vara svaga och sekundära i förhållande till individens rätt. Rättsynen präglas av både utilitaristiska och libertarianska idéer. De utilitaristiska idéerna framgår genom att det finns tendenser till rättspositivism, medan libertarianska idéer antyds genom en viss naturrättslig syn. De utilitaristiska idéerna om rättspositivism framgår dock som tydligare än de libertarianska idéerna om naturrätt. Synen på resursfördelning och äganderätt visar svaga tendenser på att vara både utilitaristiska och libertarianska. De utilitaristiska idéerna framgår genom att resursfördelningen inte får minska den totala nyttan. Synen på resursfördelning och äganderätt tenderar att vara svagt nyttoberoende. Svaga libertarianska idéerna syns genom att den absoluta äganderätten individen besitter, inte får skada andra individers rättigheter.
5.1.3 Slutsatser angående 2008 års svenska syn på genteknik
2008 års svenska syn gällande genteknik präglas både av libertarianska och utilitaristiska idéer. De libertarianska idéerna visar sig mest i att individens rätt beaktas framför samhällets nytta. Individen får aldrig ses som ett medel utan är ett mål i sig. De utilitaristiska idéerna framkommer genom att i vissa fall så ska nyttan gå före allas lika rätt. De utilitaristiska idéerna är dock svaga och underordnade de libertarianska idéerna om individens rätt.
Rättsynen präglas av libertarianska och utilitaristiska idéer. De utilitaristiska idéerna framgår genom rättspositivistiska tankegångar, medan libertarianska idéer framgår genom ett visst beaktande av naturrättsliga tankegångar. De utilitaristiska idéerna är dock tydligare än de libertarianska då det gäller rättsyn. Då det gäller synen på resursfördelning och äganderätt finns det både utilitaristiska och libertarianska idéer. De libertarianska idéerna gällande individbaserad resursfördelning och absolut äganderätt är dock mycket tydligare än de utilitaristiska idéerna gällande en nyttoberoende resursfördelning och nyttoberoende äganderätt.
5.2 Jämförelse av 1984, 2000 och 2008 års svenska syn på genteknik
Här redovisas varje aspekt för sig, med syftet att presentera en överskådlig bild av en eventuell förändring utifrån tidspunkterna 1984, 2000 och 2008.
Tabell 3.1 Poängsummering individens rätt kontra samhällets nytta
Som framgår av tabell 3.1 så har synen på individens rätt kontra samhällets nytta varit relativt konstant då man jämför tidspunkterna 1984, 2000 och 2008. Den svenska synen på genteknik tenderar att vid samtliga dessa tillfällen präglas av mycket starka libertarianska idéer om att se till individens rätt framför samhällets nytta. Utilitaristiska idéer förekommer, men dessa tenderar att vara svaga. Således kan man dra slutsatsen att den svenska synen på genteknik relativt konstant har präglas mer av idéer om individens rätt, och mindre av idéer på samhällets nytta.
Tabell 3.2 Poängsummering rättsyn
Som framgår av tabell 3.2 finns det tendenser att rättsynen under de mätta tidspunkterna präglats mer av utilitaristiska idéer om rättspositivism än av libertarianska idéer om naturrätt.
Rättsynen tenderar att vara relativt konstant utifrån de mätta tidspunkterna, det finns dock vissa tendenser att såväl de utilistiska idéerna om rättspositivism som de libertarianska idéerna om naturrätt båda blivit svagare.
Idealtyper:
Individens rätt kontra samhällets nytta: Utilitarism Libertarianism
1984 1 3
2000 1 3
2008 1 3
Idealtyper:
Rättssyn: Utilitarism Libertarianism
1984 3 2
2000 2 1
2008 2 1
Tabell 3.3
Som framgår av tabell 3.3 finns det vid den sista mätta tidpunkten, 2008, tendenser till ökade libertarianska idéer angående synen på individbaserad resursfördelning och absolut äganderätt. De utilitaristiska idéerna angående en nyttoberoende resursfördelning och äganderätt tenderar att vara lika svaga vid de mätta tidspunkterna.
5.3 Avslutande reflektioner
Genom att göra en innehållslig idéanalys med hjälp av idealtyper har jag fått fram vissa tendenser som visar hur den svenska synen på genteknikens etiska innebörder ser ut. Syftet att visa den svenska synen på genteknikens etiska implikationer vid tre tidpunkter, 1984, 2000 och 2008, för att se i vilken grad dessa präglas av utilitaristiska eller libertarianska idéer, har uppfyllts på ett tillfredställande sätt, utifrån såväl resultat och slutsatser som utifrån ett metodologiskt perspektiv. Metodologiskt är det i viss mån svårt att mäta idéer i ett bestämt material. Analysverktyg såsom idealtyper fungerar inte i ett vakuum, utan då man applicerar mätverktyget på materialet riskerar analysverktyget att påverka materialet. Om ska mäta temperaturen med en termometer så påverkas således det vars temperatur man ska mäta, utav termometerns temperatur. Jag anser ändå att bästa möjliga metodologiska val gjorts utifrån mitt syfte, samt att de svar mina analyser gett är hållbara vid en kritisk granskning.
I vidare forskning skulle det enligt min mening vara relevant och önskvärt att gör en diakronisk analys. Detta för att undersöka själva förändringsprocessen mellan 1984 och 2000, samt förklara eventuella orsaker till den svenska inställningen till genteknik. I vidare forskning är det även relevant att vidga analysfokus till att innefatta även andra delar i den svenska policyprocessen, samt att se till externa påverkanskanalers inverkan på den svenska synen på genteknik.
Idealtyper:
Syn på resursfördelning och äganderätt: Utilitarism Libertarianism
1984 1 1
2000 1 1
2008 1 3
Referenslista
Böcker
Beckman, Ludvig. (2007): Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus förlag.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005) ”Idé- och ideologianalys” i: Bergström, Göran &
Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund: Studentlitteratur, s. 149-180.
Bjereld, Ulf. Demker, Marie & Hinnfors, Jonas. (2002): Varför vetenskap? Lund:
Studentlitteratur.
Carlbom, Terry. (1991): Lycka och nytta - Jeremy Benthams idévärld. Uppsala: Almqvist &
Wiksell International
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. (2007):
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Forsman, Birgitta [Elektronisk resurs] (2004) ”Sekulära perspektiv på människan och
gentekniken” i: Andrén, Carl-Gustaf & Görman, Ulf (red.) Etik och genteknik - filosofiska och religiösa perspektiv på genterapi, stamcellsforskning och kloning, Lund: Nordic Academic Press, s. 15-66.
Goldmann, Kjell (1999) ”Politikens internationalisering - introduktion” i: Goldmann Kjell (red.) Politikens internationalisering, Lund: Studentlitteratur, s. 9-41.
Hay, Colin. (2002) Political analyses – a critical introduction. New York: Palgrave.
Lundquist, Lennart. (1993): Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur.
Mill, John Stuart. (2003): Utilitarism. Göteborg: Daidalos.
Nordin, Svante. (2006): Det politiska tänkandets historia. Lund: Studentlitteratur.
Nozick, Robert. (1974): Anarki, stat och utopi. New York: Basic Books, Inc.
Rothbard, N Murray. [Elektronisk resurs] (1973) For a new liberty – the libertarian manifesto. Auburn: Ludwig von Mises Institute.
Singer, Peter. (2003): En värld – globaliseringens etik. Stockholm: Thales.
Wolff, Jonathan. (1991): Robert Nozick – en introduktion. Göteborg: Daidalos.
Internet
Nationalencyklopedins hemsida. ”Genteknik”
URL: <http://www.ne.se/genteknik>
Hämtad: 2009-05-19 Publicerad: Ej angivet
Regeringens hemsida. ”Så styrs Sverige – Utredningar och kommittéer”
URL: <http://www.regeringen.se/sb/d/2461>
Samuelsson, Kenneth. Miljömagasinet. ”Risker och möjligheter med nya genteknikregler”
URL: <http://www.miljomagasinet.se/artiklar/bio50_1.html>
Hämtad: 2009-05-02 Publicerad: 2000-12-22
Tidsskrifter
Beckman, Ludvig, [Elektronisk resurs] 2004 ”Genetic Privacy from Locke’s Point of View”, The Journal of Value Inquiry, Volym 38, nummer 2.
Offentligt tryck
SOU 1984:88. Genetisk integritet. Betänkande av Gen-etikkommittén. Stockholm: Liber.
(Statens Offentliga Utredningar 1984:88)
SOU 2000:103. Att spränga gränser - Bioteknikens möjligheter och risker. Stockholm:
Norstedts
SOU 2008:20. Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Slutbetänkande av Kommittén om patentskydd för biotekniska uppfinningar. Stockholm: Fritzes.
Hjälpböcker för allmän orientering
Andersson, Jan. (2004): Yttrandefrihetens dilemman. Uppsala: Uppsala University Library.
Petäjä, Ulf. (2006): Varför yttrandefrihet? Växjö: Växsjö University Press.