Etik och Genteknik - En innehållslig idéanalys av den svenska synen på genteknik

Högskolan i Halmstad ARKIVEX

Sektionen för Hälsa och samhälle Statsvetenskap 61-90hp.

Uppsats. 15hp Vårterminen 2009 Handledare: Ulf Petäjä

Etik och Genteknik

En innehållslig idéanalys av den svenska synen på genteknik

Ola Erlandsson pers.nr. 830616-4651

Sammanfattning

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.

Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

Nyckelord: etik, genteknik, innehållslig idéanalys, idealtyper, utilitarism, libertarianism

Innehållsförteckning

1. Inledning ………...1

1.1 Problemområde ……….………..…….1

1.2 Syfte ……….4

1.3 Frågeställningar ……….………….. 4

1.5 Disposition ……….……...5

2 Presentation av material och metod…….………... 6

2.1 Material, avgränsningar och analysenheter ……….……….6

2.2 Metod ……….. 7

2.3 Kriterier för klassificering av det empiriska materialet ………...10

3. Teoretiskt ramverk……… 12

3.1 Tidigare forskning ………... 12

3.2 Analysverktyg utifrån två politiska filosofier ………..……....13

3.2.1 Utilitarism ………... 14

3.2.2 Libertarianism ………...16

4. Analys ………. 20

4.1 Analys av SOU 1984:88 ………..… 20

4.2 Analys av SOU 2000:103………. 25

4.3 Analys av SOU 2008:20 ……….. 28

5. Avslutning ……….. 33

5.1 Slutsatser……….. 33

5.1.1 Slutsatser angående 1984 års svenska syn på genteknik……… 33

5.1.2 Slutsatser angående 2000 års svenska syn på genteknik……… 34

5.1.3 Slutsatser angående 2008 års svenska syn på genteknik……… 34

5.2 Jämförelse av 1984, 2000 och 2008 års svenska syn på genteknik.………….35

5.3 Avslutande reflektioner ………... 36

Referenslista ………... 37

Figurförteckning Figur 1. Uppsatsens inriktning ……… 3

Figur 2. Analysfokus för metod och material ….……… 9

Tabellförteckning Tabell 1. Analysverktyg ……….………..19

Tabell 2.1 Poängsummering SOU 1984:88 ………. 24

Tabell 2.2 Poängsummering SOU 2000:103 ………... 28

Tabell 2.3 Poängsummering SOU 2008:20 ………. 32

Tabell 3.1 Poängsummering individens rätt kontra samhällets nytta ……….. 35

Tabell 3.2 Poängsummering rättsyn ……… 35

Tabell 3.3 Poängsummering syn på resursfördelning och äganderätt ………. 36

1. Inledning

Genteknik innebär förändring eller nyskapande av genetiskt material (Nationalencyklopedin 2009). I och med bioteknikkommitténs förslag år 2000, har de första stegen lagts mot en svensk bioteknik- och genteknikpolitik. Förändringar inom bio- och genteknikpolitiken innebär bland annat nya lagar för att reglera genteknik, samt nya myndigheter för att hantera genteknikens etiska implikationer (Samuelsson 2000). Mer riktad politik kommer alltså bedrivas gentemot ett område som är relativt nytt och vars verkningar är relativt okända.

Genteknik handlar följaktligen lika mycket om etik som teknik.

1. 1 Problemområde

”Genom målinriktad styrning av förlopp som tidigare inte gått att påverka, medför gentekniken stora potentiella vinster” (Svenska naturskyddsföreningen).

Genteknikens risker och tillämpningar är svåra att bedöma då ”Genteknikens politiska, sociala, ekonomiska och miljörelaterade följder har vare sig hunnit analyseras eller diskuteras inom ramen för samhällets demokratiska processer” (Svenska naturskyddsföreningen).

Citaten ovan från svenska naturskyddsföreningen visar på en svårighet att förutse och ta ställning till de konsekvenser gentekniken för med sig. Debatten om hur vi ska förhålla oss till genteknik grundas på etiska och moralfilosofiska idéer. Hur vi ser på genteknikens roll beror på vilka etiska utgångspunkter vi har. Uppsatsen kommer att undersöka vilken typ av etik och moralfilosofi som präglar den svenska synen på genteknik.

Ibland uppkommer nya företeelser, såsom genteknik, som vi har lite erfarenhet av. Innan en

lagstiftning kan komma till om företeelsen i fråga, debatteras och utreds frågan utifrån

exempelvis etiska och moraliska aspekter. I dessa debatter lägger vi in värderingar utifrån vår

syn på individen och det goda samhället. De senaste decennierna har den gentekniska och

biotekniska kunskapen utvecklats. Juridiken ger vissa svar vad vi egentligen har rätt att göra

med vår nyvunna teknik, medan mer filosofiska analyser av hur genteknik tillåts användas ger

Samhället bygger bland annat på lagar. Enligt filosofen John Locke existerar rätt (rättigheter) och fel även i vårt naturliga tillstånd, innan människan träder in i ett samhälle. Detta betecknar han som naturrätten, vilket innebär att människan har absoluta okränkbara rättigheter som existerar oberoende av samhällslagar. Lockes resonemang om naturrätten kan alltså härledas till tanken att en lags legitimitet inte är beroende av en fysisk lagstiftning. Innan juridiken uppkommer finns legitima naturliga lagar om rätt och fel, menar Locke (Nordin 2006, s. 82- 85). Filosofen Jeremy Bentham vänder sig dock mot tanken om att det finns en naturlig rätt som existerar utanför lagtexten. Enligt Bentham kan en lags legitimitet och därmed dess existens härledas till vilken nytta den medför. Denna syn på en lags legitimitet betecknas som rättspositivism (Carlbom 1991, s. 35-38). Sammanfattat kan man utrycka det som att naturrätten åsyftar att hos människan inneboende naturliga rättigheter leder till lagar, medan rättspositivister menar att (samhällsstiftade) lagar leder till rättigheter. Oavsett vilken rättssyn man beaktar, förhåller sig de båda till filosofiska idéer om rätt och fel. Om man anser att människan har naturliga rättigheter, eller anser att människan är beroende av lagstiftning för att få sina rättigheter, spelar roll för hur man anser att genteknik ska tillåtas att användas. Hur vi ser på individens rättigheter, på samhället och på rätt och fel är det som kommer avgöra hur vi tillåter gentekniken att användas.

Det har under de drygt tjugo senaste åren producerats ett antal SOU rapporter angående genteknik. Allteftersom genteknikens och bioteknikens användningsområden ökat, har utredningarna om det också ökat. Jämte de svenska SOU rapporterna har även den Europeiska Unionen kommit med direktiv som berör genteknik. Det är relevant att placera in min undersökning i den politiska policyprocessen. Detta för att sätta in mitt problemområde i ett vidare sammanhang och få ett större perspektiv på den generella problematiken.

Policyprocessen beskriver den politiska processen i fem steg; initiering, beredning,

beslutsfattande, implementering och utvärdering (Lundquist 1993, s. 35-36). Som visas nedan

i figur 1 kommer min uppsats att fokusera på beredningsstadiet i den svenska

policyprocessen, där statens offentliga utredningar (SOU) befinner sig.

Figur 1. Uppsatsens inriktning

Uppsatsens studie riktar sig som figur ett visar, mot beredningsplanet i den svenska policyprocessen. Detta med motiveringen att det är i beredningsstadiet som moralfilosofiska diskussioner förs innan beslut fattas om lagstiftning. Figur ett visar på en annan intressant aspekt av det generella problemområdet. Problemområdet handlar i denna uppsats endast om den svenska synen på genteknikens etiska aspekter. Det finns dock en parallell påverkan i form av EU som formellt kom in den svenska politiken från och med 1994 då vi trädde in i den europeiska gemenskapen. SOU rapporter som kom innan inträdet 1994 har inte på samma sätt utsatts för påverkan från EU. Bland annat kom EU med ett direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar 1998. Detta EU direktiv refereras till i ett par av de senare svenska SOU rapporterna. Anledningen till att uppmärksamma detta är att den svenska synen på genteknik därmed möjligtvis kunnat komma att förändras på grund av extern påverkan från EU. Politiken har därmed blivit mer internationaliserad. En dimension av politikens internationalisering är beslutsinternationalisering, vilket har två aspekter som är aktuella för det generella problemområdet. Dels har beslut kommit att fattas hos multilaterala internationella system/aktörer, där beslutsformerna kan vara överstatliga och bindande för medlemsstaterna. EU direktivet som nämns ovan är ett exempel på detta. Dels har tidigare traditionell inrikespolitik närmat sig utrikespolitiken. I detta fall kan synen på etik inom genteknik ses som en fråga som tidigare behandlats på nationell nivå, men nu sammanlänkas med andra länders (läs EU:s) syn på frågan (Goldmann et al. 1999, s. 18-19).

Uppsatsens problemområde ämnar dock endast fokusera på den svenska synen på genteknik.

Men det är dock viktigt att beakta andra påverkans kanaler, i detta fall EU, som ligger utanför den svenska policyprocessen. Dels för att ha en medvetenhet om ett större politiskt sammanhang, dels för att i vidare forskning kunna analysera orsakerna till en eventuellt

Policyprocessen i Sverige:

Initiering – Beredning – Beslutsfattande – Implementering – Utvärdering

EU direktiv som extern påverkan på den svenska policyprocessen

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka den svenska synen på genteknikens etiska innebörder vid tre tidpunkter, 1984, 2000 och 2008, för att se i vilken grad dessa präglas av utilitaristiska eller libertarianska idéer. Uppsatsen har ett underordnat syfte, att jämföra om den svenska synen på genteknikens etiska aspekter kommit att ändras ur ett utilitaristisk eller libertarianskt perspektiv i förhållande till tidspunkterna 1984, 2000 och 2008. Uppsatsens syfte har därmed inga förklarande ambitioner om att ta reda på orsaken till förekomsten av en viss politisk filosofi. Uppsatsen syftar endast till att vara klassificerande och komparativ.

1.3 Frågeställningar

För att nå uppsatsens syfte kommer jag att arbeta utifrån fyra frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar förekomsten av nämnda politiskfilosofiska tankegångar i Sveriges syn på genteknik. Den fjärde frågeställningen kommer att behandla den komparativa delen av syftet.

1. I vilken grad präglas 1984 års svenska syn på genteknikens etiska aspekter av utilitaristiska eller libertarianska idéer?

2. I vilken grad präglas 2000 års svenska syn på genteknikens etiska aspekter av utilitaristiska eller libertarianska idéer?

3. I vilken grad präglas 2008 års svenska syn på genteknikens etiska aspekter av utilitaristiska eller libertarianska idéer?

4. Har den svenska synen på genteknikens etiska aspekter kommit att skifta ur ett

utilitaristisk eller libertarianskt perspektiv utifrån tidpunkterna 1984, 2000 och 2008?

1.5 Disposition

Vidare så följer kapitel två, presentation av material och metod. Där presenteras val av

forskningsdesign och upplägg. Här både redogörs och diskuteras vald metods och materials

styrkor och svagheter i förhållande till uppsatsens syfte. I kapitel tre, teoretiskt ramverk,

presenteras tidigare forskning. Val av teoretiska utgångspunkter samt konstruktion av

idealtyper avslutar kapitlet. I kapitel fyra, analys, appliceras idealbilderna på materialet SOU

1984:88, SOU 2000:103 samt SOU 2008:20. Uppsatsen avslutas med kapitel fem, avslutning,

där presenteras resultatet samt en avslutande reflektioner.

2. Presentation av material och metod

Nedan följer en genomgång av det material och den metod som kommer att användas för att besvara mina frågeställningar, samt vilka avgränsningar uppsatsen håller sig inom. I kapitlet förs även en diskussion om hur forskningsdesignen spelar in på undersökningens validitet och reliabilitet.

2.1 Material, avgränsningar och analysenheter

Mitt material delas in i två kategorier, dels material för teorier och dels material för analysenheter.

Mitt material för teorier består av texter baserade på filosofers och teoretikers idéer, som representerar utilitarismen och libertarianismen. Min idealtyp gällande utilitarism kommer att konstrueras utifrån Jeremy Benthams, John Stuart Mills och Peter Singers idéer. Motiveringen till att använda dessa filosofers idéer är att de två första anses som utilitarismens urfäder, medan motiveringen till den tredje är att Singer är en nutida, etablerad filosof som står för utilitaristiska idéer. Min idealtyp gällande libertarianism kommer att konstrueras utifrån Robert Nozicks och Murray Rothbards idéer. Motiveringen till att använda Robert Nozicks idéer är att hans bok Anarki, stat och utopi från 1974, ses som ett av de viktigaste verken inom libertarianismen. Motiveringen till att använda Murray Rothbards idéer är helt enkelt att han var en erkänd och etablerad libertarinsk politisk teoretiker. Då jag bygger mina idealtyper finns det ett flertal politiska filosofier att välja mellan. Jag avgränsar mej till att utgå från utilitarismen och libertarianismen med motiveringen att dessa två filosofier dels är väl beprövade inom den statsvetenskapliga skolan. Dels har de två filosofierna ett antal gemensamma aspekter som jag anser är centrala för en analys av idéer gällande genteknik.

Mitt material för analysenheter är följande:

• Genetisk integritet, (SOU 1984:88).

• Att spränga gränser. Bioteknikens möjligheter och risker, (SOU 2000:103).

• Patentskydd för biotekniska uppfinningar, (SOU 2008:20).

Avgränsningen till SOU rapporter för att undersöka den svenska synen på genteknik är relevant. En SOU är inte en officiell ståndpunkt hos den svenska verkställande makten eller hos den lagstiftande församlingen. Däremot är en SOU ett betänkande/rapport från en kommission utsedd av regeringen, som ofta ligger till grund för propositioner och lagstiftning (Regeringen 2008). Det hade varit mer exakt att undersöka den svenska lagstiftningen för att få den svenska synen på genteknik, men då syftet är att undersöka den svenska synen på genteknikens etiska innebörder får jag ut mer av att avgränsa mej till SOU rapporter.

Dessutom finns det uppenbarligen ett behov av att utreda och uppdatera ståndpunkten gällande genteknik då det kom en SOU rapport så sent som 2008.

Mitt urval av analysenheter, SOU rapporterna 1984:88, 2000:103 och 2008:20, är startegiskt och motiveringen till dem är som följer. SOU 1984:88 väljs eftersom det är den första SOU rapporten som presenterades på genetik/genteknikområdet, således representerar SOU 1984:88 den ursprungliga svenska synen på området. Den är alltså den första kronologiskt tillgängliga analysenheten. SOU 2000:103 väljs dels därför att den representerar en svensk syn på genteknik som är relativt ny, dels är den intressant därför att den lades fram innan Sverige implementerade ett EU direktiv gällande genteknik. SOU 2008:20 är den senaste SOU rapporten. Den väljs dels därför att den representerar den senaste svenska synen på genteknik och därmed är den mest aktualiserade analysenheten. Dels därför att den delvis är en utvärdering utav effekterna av implementeringen av EU direktivet om genteknik.

2.2 Metod

Eftersom uppsatsen har som syfte att undersöka den svenska synen på genteknikens etiska innebörder åren 1984, 2000 och 2008, samt jämföra dessa syner vid de tre tidpunkterna, är frågeställningarna idécentrerade. Det är filosofiska idéer och argument gällande idén om genteknik i sig som undersöks. Mitt material kommer därför att utsättas för en innehållslig idéanalys (Beckman 2007, s. 17-18).

Här är det viktigt att göra en förtydligande. Som nämndes i syftet har min uppsats inga

förklarande ambitioner. Jag ämnar alltså inte att göra en diakronisk analys, vilket hade

inneburit att förklara den eventuella förändringsprocessen mellan 1984, 2000 och 2008.

Istället kommer min analys att vara synkronisk, vilket innebär att jag ser analysenheterna som isolerade från kringliggande förklaringsfaktorer, förändringsprocesser och tidsförlopp. En synkron analys lyfter alltså ut analysenheterna från omkringliggande (tids) händelser. För att illustrera med ett exempel, kan man tänka sig att synen på rätt och fel konstant förändras över en tänkt tidslinje. En synkron analys väljer då ut ett par bestämda punkter på denna tidslinje och analyserar just dessa tidspunkter, utan att ta hänsyn till vad som händer däremellan. Mitt underordnade syfte är som nämnts att göra en komparation mellan analysenheterna. En komparation innebär att jämföra analysenheter för att visa på eventuelle likheter och skillnader. Inte heller här är syftet att visa på en förändringsprocess eller förändringsfaktorer som ligger mellan analysenheterna, utan endast att konstatera eventuella skillnader och likheter hos analysenheterna vid tre bestämda tidspunkter (Hay 2002, s. 145-149).

Motiveringen till att göra en innehållslig idéanalys är att denna analysmetod är ämnad till att mäta förekomsten av en viss idé i ett bestämt material, vilket motsvarar uppsatsen syfte. I detta fall kommer min idéanalys att mäta förekomsten av utilitaristiska och libertarianska tankegångar i ett bestämt material. Den innehållsliga idéanalysens avsikt har traditionellt varit att kritisera och pröva olika arguments hållbarhet och bärkraft. Denna avgränsning är dock snäv och oriktig då den inte explicit tillåter idéanalysen att ha klassificerande syften.

Idéanalysen kan ha som syfte att både ta normativ ställning, förklara eller som i detta fall beskriva och klassificera innehållet i ett material. Analysverktyget som används kommer därmed att konstrueras utifrån en innehållslig idéanalys (Beckman 2007, s. 12-14).

Min operationalisering av utilitaristiska och libertarianska idéer kommer att ske genom idealtyper. Genom att konstruera idealtyper kommer jag att operationalisera de politiska filosofierna utilitarism och libertarianism. Genom en konstruktion av idealtyper kommer jag att få fram en renodling av olika politiska tänkares idéer som representerar ovanstående politiska filosofier (Beckman 2007, s. 25-19). Syftet med idealtyper är att lyfta fram vissa karaktärsdrag hos det fenomen man vill operationalisera. Idealtyper är inte synonymt med explicita åsikter från en viss politisk filosofi. Idealtyperna finns inte i verkligheten. ”De utgör en renodling av vissa bestämda element av verkligheten; en förenklad beskrivning som dock inte är en förfalskning” (Esaiasson et al. 2007, s. 158).

Det finns en aspekt som är värd att nämna angående idealtypernas förhållande till varandra.

Inom den statsvetenskapliga skolan kan idealtyper inta ett polärt förhållande till varandra. I

Genteknik inom juridiken

Genteknik i praktiken Filosofiska

idéer om genteknik

detta fall ”[…] utgör de två idealtyperna extrempunkterna på en tänkt linje” (Esaiasson et al.

2007, s. 160). Här ses utilitarism och libertarianism nödvändigtvis inte som absolut polära, men det är rättvist att benämna de två filosofierna som två motstående extrempunkter.

Eftersom mitt syfte är att se vilken eller vilka politiskfilosofiska idéer som präglar synen på genteknik är en användning av en graderad skala lämplig vid bedömningen av analysenheterna. Motiveringen till detta är att en syn på genteknik i ett bestämt material kan präglas av flera filosofiska idéer, om än att en av dem är mer dominerande och mer gällande.

Därför är det mer relevant att klassificera ett materials filosofiska syn på genteknik utifrån en graderad skala (Esaiasson et al. 2007, s. 160). Se vidare kapitel 2.3 för en detaljerad beskrivning av hur klassificeringen går till.

Figur 2. Analysfokus för metod och material

Figur två visar på att det finns ett förhållande mellan filosofiska idéer om genteknik, lagstiftning om genteknik, samt genteknik i praktiken. Figur två har även pedagogiska syften för att visa var i detta sammanhang mitt analysverktyg (idealtyper) mäter mina analysenheter (SOU x3). Min analys och mina analysenheter befinner sig i gränslandet mellan filosofiska idéer och juridiken, då SOU rapporter ofta ligger till grund för propositioner och framtida lagstiftning.

SOU x3

Idealtyper mäter

2.3 Kriterier för klassificering av det empiriska materialet

En operationalisering av ett begrepp - en operationell definition - anger […] vilka […]

kriterier som skall vara uppfyllda när forskaren tar ställning till huruvida ett empiriskt fenomen faller in under begreppet.

(Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s. 107-108)

Då jag väljer att använda en graderad skala vid bedömningen av analysenheterna, ökar uppsatsens reliabilitet, eftersom en graderad skala gör det enklare att mäta mer precist. Hade jag valt att endast klassificera analysenheterna som utilitaristiska eller libertarianska hade jag inte kunnat visa på finare nyanser i analysenheterna. Genom att således numeriskt gradera hur analysenheterna ställer sig till utilitarism och libertarianism, gör jag det lättare för analysenheterna att passa in i analysverktyget. Därmed blir analysverktyget mer precist och jag lyckas mäta finare nyanser, som annars riskerat bli förbisedda. Även uppsatsens validitet uppfylls på ett bra sätt då jag väljer den bästa metoden med tanke på uppsatsens syfte. En innehållslig idéanalys ämnar fånga in olika idéer i ett visst material, vilket motsvarar uppsatsens syfte. Validitetskriteriet på att man ska använda en metod som gör det möjligt att mäta det man syftar till att mäta, stärks därmed ytterligare.

Min idéanalys kommer att utgå från den hermeneutiska traditionen i bemärkelsen att min

analys i stor utsträckning inriktar sig mot tolkning. Då mina idealtyper ställs mot det

empiriska materialet är det min analys och mina tolkningar som kommer att avgöra analysens

utfall (Bergström & Boréus 2005, s. 174). Dock får mina tolkningar och klassificeringar av

analysenheternas innehåll inte ske godtyckligt. Min klassificering hur analysenheterna ställer

sig i förhållande till idealtypernas aspekter, kommer att graderas utifrån en numerisk skala

från noll till tre. För att ge exempel på hur poängtilldelningen kommer att gå till i analysen

kommer jag här att illustrera med ett exempel, nämligen rättssyn. I mina idealtyper gällande

utilitarism och libertarianism finns i båda två aspekten rättsyn medtagen. Utilitarismen har en

positivistisk rättsyn medan libertarianismen har en naturrättslig rättssyn. Om en analysenhet

mycket starkt uttrycker en rättspositivistisk syn, antas värdet tre hos den utilitaristiska

idealtypens aspekt gällande rättsyn. Om en analysenhet uttrycker en tydlig rättspositivistisk

syn antas värdet två hos den utilitaristiska idealtypens aspekt gällande rättsyn. Om en

analysenhet uttrycker en svag rättspositivistisk syn antas värdet ett hos den utilitaristiska

idealtypens aspekt gällande rättsyn. Skulle en analysenhet inte på något sätt uttrycka en

rättspositivistisk syn anats värdet noll hos den utilitaristiska idealtypens aspekt gällande rättsyn. Dock kan en analysenhet inom en och samma aspekt ge utslag för både utilitaristiska och libertarianska idéer. Då delas poäng ut för båda dessa syner.

Poängkriterier

0 poäng: analysenheten uttalar inget alls 1 poäng: analysenheten gör ett svagt uttalande 2 poäng: analysenheten gör ett tydligt uttalande 3 poäng: analysenheten gör ett mycket starkt uttalande

Det är helheten i analysmaterialets texter som ska fångas. En isolerad mening eller ett visst

stycke måste sättas i sammanhang med hela texten. Det är alltså inte summan av delarna som

jag är ute efter. Istället vill jag relatera delarna till helheten. Även om poängplaceringar

tilldelas vissa aspekter eller delar av texten, så sker tilldelningen av poäng utifrån en förståelse

utav texten i sin helhet.

3. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel introduceras de politiska filosofierna utilitarism och libertarianism. Vidare konstrueras deras respektive idealtyper, och analysverktyget redovisas avslutningsvis.

Kapitlet inleds med en redogörelse för tidigare forskning inom problemområdet.

3.1 Tidigare forskning

Vetenskap syftar även till att forskning relaterar till annan forskning, med ändamålet att ackumulera kunskap inom det aktuella problemområdet. Kumulativ forskning är viktigt därför det innebär att enskilda forskningsresultat tillsammans bidrar till en större och mer samfälld kunskap (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s. 24).

Först presenteras sekulära perspektiv på människan och gentekniken, skrivet av Birgitta Forsman, vetenskapsteoretiker och docent i forskningsetik vid Lunds universitet. Forsman skriver att i och med gentekniken så har debatten om olika människosyner aktualiserats och intensifierats. Forsman skriver att de två huvudsynerna på vad det innebär att vara människa är motståndare till varandra. Dessa mot varandra stående människosyner grundar sig på olika antaganden om människan. Den metafysiska grupperingen hävdar att människan är mer än det vi kan uppleva med våra sinnen, alltså mer än det som vi empiriskt kan visa på. Den andra grupperingen är den som hävdar att människan är det som vi empiriskt kan visa på, de lägger inte så stor relevans på det som ej går att visa på. Gentekniken gör att vi får mer information om hur människan fungerar biologiskt. Det finns forskare som anser att det finns gener som styr ambition såväl som intelligens. Den metafysiska grupperingen ser detta som en fara för hur vi ser på människan. De menar att vi i och med vår allt mer avancerade teknik riskerar att reducera vår människosyn till att se på människan som endast biologiska processer (Andrén &

Görman 2004, s. 17-23).

Det problem som Forsman pekar ut är något som min undersökning relaterar till. Då jag

undersöker den svenska synen på genteknik ämnar jag att i någon mån kunna visa på hur

människosynen ser ut i förhållande till gentekniken.

Ludvig Beckman, statsvetare vid Uppsala universitet, skriver i en artikel om rätten till genetisk integritet, utifrån John Lockes perspektiv. Om vi har absolut äganderätt till vår genetiska egendom, det vill säga till resultaten av de prover och analyser som kan tas ur vår kropp och ge oss genetisk information, kan detta hindra metoder för att skapa social rättvisa.

Om man kan kartlägga genetiska defekter kan man även kompensera för dessa, men om man inte tillåts kartlägga genetiska nackdelar blir det svårt att kompensera orättvisorna de innebär.

Lockes princip om självägarskap innebär att vi har rätt till vår egen kropp. Rätten till genetisk integritet får därmed stöd av Lockes princip om självägarskap. Således anser även Locke att ägarskap till objekt uppstår när vi beblandar vår arbetsinsats med ett objekt. Häri ligger dock en viss konflikt. Om en forskare tar ett blodprov blandar han sin arbetskraft med ett objekt.

Innebär detta då att han äger det som går att utvinna av provet? Lockes resonemang om att ägarskap uppstår då man beblandar sin arbetsinsats med ett objekt stöder det påståendet. Men enligt Locke så är växterna som en tjänare plockat från min gård fortfarande min egendom.

Principen om självägarskap gäller alltså fortfarande eftersom det är av min egendom, vinningen gjorts, enligt Locke. Utifrån Lockes resonemang, så får tanken om genetisk integritet stöd. Även om en kartläggning av generna, med syfte att kompensera för genetiska nackdelar kunnat skapa större rättvisa, hade det varit fel att tvinga någon att gå med på en genetisk undersökning, eftersom det strider mot den genetiska integriteten (Beckman 2004, s.

1-10).

Beckmans resonemang om ägarskap och integritet, gällande vinningar som görs utifrån våra kroppar har relevans för min uppsats. Detta då jag vidare vill undersöka hur den svenska synen på genteknik ställer sig till hur man ser på ägandet till den egna kroppen, och de nyttor den kan producera.

3.2 Analysverktyg utifrån två politiska filosofier

Nedan presenteras utilitarismens och libertarianismens idealtyper. Respektive idealtyp

kommer att innehålla tre gemensamma aspekter nämligen: 1) Individens rätt kontra

samhällets nytta. Här åsyftas hur man ser på människans rätt som individ, hur man ser på

samhällets nytta, och relationen mellan mål och medel. 2) Rättssyn, vilket åsyftar ursprunget

och legitimiteten hos rättigheter och handlingar. 3) Syn på resursfördelning och äganderätt.

Detta åsyftar äganderättens legitimitet och det legitima i resursfördelning. Även vad som är legitimt att göra med sin äganderätt åsyftas.

3.2.1 Utilitarism

Individens rätt kontra samhällets nytta

Utilitarismen förespråkar en blandning av altruism och egoism. Utilitarismens främsta dygd är att maximera den allmänna lyckan, det vill säga största möjliga lycka till största möjliga antal.

Därmed inte sagt att individen hela tiden ska avväga andras intressen då han eller hon fattar beslut. Men vid de tillfällen då en individ får makten att fatta ett beslut som möjliggör en lycka i stor skala och som gynnar många andra, bör individen överväga den allmänna nyttan.

Individen behöver annars endast handla utifrån de premisser som gör honom eller henne lycklig, dock med förbehållet att dessa handlingar inte minskar andras lycka (Mill 2003, s. 26- 30). Desto mer individen vistas i samhällstillståndet, alltså vartefter historien går framåt, desto mer kommer individen att sammanlänka sitt intresse med samhällets allmänna intressen (Mill 2003, s. 46). Utilitarismen kommer så småningom fram till frågan om förhållandet mellan mål och medel. Eftersom dess mål är att maximera lyckan för så många som möjligt, är det viktigt för utilitarismen att fastslå vilka medel som är legitima i denna strävan. Här framgår tre kriterier. För det fösta måste det avsedda målet vara gott. Gott i bemärkelsen den totala aggregerade lyckan ökar. För det andra måste medlen som används för det avsedda målet vara goda. Goda i bemärkelsen att medlen inte medför mer negativa konsekvenser än positiva, det vill säga att ändamålets nytta minus medlens olust ska inta ett positivt värde. För det tredje att

”det finns mera av gott, eller mindre av ondo, vilketdera råkar vara fallet, än i varje annat

medel som kunde ha valts istället” (Carlbom 1991, s. 69). Även om utilitarismen inte ser

individen som ett direkt medel, så kan ändamålen gå före medlen utifrån kriteriet att lyckan

minus olusten ska resultera i en positiv summa nytta. Det går dock inte, och är heller inte

önskvärt, att tvinga individer att vara medel för ett allmänt nyttoändamål. Men om

konsekvenserna av en handling blir positiva i form av ett överskott av nytta, så är handlingen

etiskt försvarbar även om individer har fungerat som medel för nyttan. Detta blir

utilitarismens konsekvenser eftersom bedömningen utav en handlings moraliska status primärt

görs efter handlingen (Carlbom 1991, s. 68-77).

Rättssyn

Utilitarismen tar avstånd från deontologi. Deontologi innebär att man värderar en handling utifrån dess inneboende värde. Deontologisk etik menar att handlingen har ett naturligt inneboende etiskt värde i sig. Utilitarismen godtar dock inte att handlingar endast kan bedöms som bra eller dåliga utifrån handlingens avsikt. Inte heller anses att det finns av naturen givna etiska principer som kan användas som måttstock för att se om en handling är rätt eller fel.

Utilitarismen anser att avgörandet om en handling är god eller ej måste grundas på

handlingens följder. Utilitarismen gör en viktig distinktion mellan avsedda och faktiska

konsekvenser av en handling. En avsedd konsekvens av en handling räcker inte för att

bedöma handlingen som bra eller dålig. Goda intentioner som ger dåliga följder kan alltså inte

etiskt rättfärdiga en handling. Istället ser utilitarismen en handlings faktiska följder som det

som avgör om handlingen är etiskt bra eller ej. Utilitarismen medger ändå att en handlings

intentioner kan vara etiskt relevanta, men intentioner är dock sekundära och får inte bedömas

före handlingens faktiska konsekvenser. Dock bör man enligt utilitarismen söka göra

nyttokalkyler på olika handlingsmöjligheter, för att se vilken handling som har chans att

producera mest nytta. Men ändock kan en handling bedömas som dålig trots att man följt det

mest potentiellt nyttiga handlingsalternativet, om dess faktiska konsekvenser blir dåliga

(Carlbom 1991, s. 23-25). Vad som anses som gott eller ont kan alltså avgöras först efter en

handling. Således vänder sig även utilitarismen mot naturliga rättigheter och den så kallade

naturrätten. Rättigheter (och skyldigheter) uppstår och får sin legitimitet genom stiftandet av

samhällslagar. Eftersom det viktigaste hos utilitarismen är att maximera lyckan måste

samhället skapa lagar som i sin tur ger människor rättigheter. Att maximera nyttan ses alltså

även som att genom lagar skydda sina medborgare från orätt och lidande. En lags legitimitet

och existensberättigande står alltså i förhållande till vilken nytta den gör. Det är också de

stipulerade samhällslagarna som skapar lagöverträdelser. För om det inte finns någon

stipulerad lag finns det heller ingen lag att bryta mot menar utilitarismen, utan lagar finns det

således heller ingen orättvisa. Rättigheter ses alltså som sociala fenomen som via samhällets

lagstiftning måste tillskrivas individen. Utilitarismen förnekar att medfödda, absoluta eller

naturliga rättigheter skulle existera, än mindra vara legitima. Utilitarismen intar alltså en

positivistisk syn på rättigheter, så kallad rättspositivism, vilket innebär att lagar skapar

rättigheter, inte tvärtom (Carlbom 1991, s. 35-38).

Syn på resursfördelning och äganderätt

Utilitarister menar att resursfördelning och äganderätt måste ses utifrån dess konsekvenser för maximeringen av nytta. Om man har två individer, varav den ena har tusen enheter X medan den andra har tio enheter X, skulle det vara mer rättvist att ta en (1) enhet av den person som från början hade tusen enheter. Detta motiveras genom att en person med tusen enheter känner av förlusten av en enhet mindre, än personen med tio enheter hade känt av förlusten av en enhet. Detta eftersom nytta kan ses som överskottet då man dragit av lidandet från en producerad lycka. Man orsakar alltså mindre lidande (därmed mer nytta) av att ta ifrån den som har mer. Således ser inte utilitarismen resurser eller äganderätt som absoluta värden.

Resurser eller äganderättens värde står i förhållande till vilken nytta de kan bidra med (Singer 2003, s. 47-52).

Sammanfattning av ovanstående aspekter

Individens rätt kontra samhällets nytta: Nyttoförhållande, i bemärkelsen att individen i det utilitaristiska synsättet kan ses som ett medel för samhällets eller det allmännas goda. Om än kan inte individen tvingas till att vara ett medel, men skulle en handling ge ett överskott av nytta, och individen har fungerat som medel, är denna handling etiskt försvarbar.

Rättssyn: Rättspositivism, i bemärkelsen att rättssynen har en teleologisk syn på etik, handlingars etiska status avgörs av dess konsekvenser. Endast stipulerade samhällslagar ger individen dess rättigheter. Alla rättigheter är socialt konstruerade. Det finns inga legitima naturliga rättigheter för individen. Samhällslagar leder till rättigheter.

Syn på resursfördelning och äganderätt: Nyttoberoende, i bemärkelsen att resursfördelning och äganderätt inte är absoluta värden, utan att deras status avgörs utifrån vilken nytta de kan bidra till.

3.2.2 Libertarianism

Individens rätt kontra samhällets nytta

Libertarianismen vilar på en central grundprincip, nämligen icke-aggressionsprincipen, som

innebär att ingen människa eller samling av människor får kränka en persons rättigheter eller

egendomsrättigheter. Marknadsreglering, skatter, resursomfördelning, krig och andra fenomen som påtvingas individer, ses som attacker mot individen och dennes frihet. Således ser libertarianismen staten som den främsta aktören som ägnar sig åt ovanstående. Staten är den aktör som i störst utsträckning kränker individens friheter och rättigheter (Rothbard 1973, s.

27-29). Det är moraliskt fel att använda individer som medel. Om en viss handling skulle leda till att en individ får det sämre medan tio får det bättre är denna handling inte moraliskt försvarbar utifrån ett libertarianskt perspektiv. Detta eftersom en individs rättigheter har kränkts, det spelar således ingen roll att tio andra fått det bättre. Människor kan aldrig användas som resurser för andras nytta. Och skulle så ske så är handlingen omoralisk, oavsett hur mycket nytta den för med sig för andra människor. Det finns alltså en åtskildhet mellan individens rätt och samhällets nytta (Wolff 1991, s.34-36).

Rättssyn

Enligt libertarianismen så innebär naturrätten att alla individer har av naturen givna rättigheter. Dessa rättigheter har de helt enkelt därför att de är människor, och ingen sammanslutning eller annan person får lov att kränka dessa. Naturätten innebär vidare att en människas rättigheter existerar och är legitima innan de stipuleras i samhällslagarna, det är alltså inte samhällslagarna som ger en individ dess rättigheter, utan dessa är givna av naturen.

Den främsta rättigheten given av naturrätten är rätten till självägarskap. Det innebär att individen äger sin kropp och sina tankar, bestämmer själv över sina värderingar, och väljer utan påtvingat inflytande själv sina medel för att uppfylla sina livsmål. Dessa rättigheter är universella och okränkbara (Rothbard 1973, s. 33-35).

Syn på resursfördelning och äganderätt

Inom libertarianismen påverkas även synen på resursfördelning av synen på äganderätt.

Libertarianismen menar att staten inte ska eller bör syssla med en resursfördelning. Detta

eftersom libertarianismen avvisar att det skulle finnas en slags gemensam social pott av

samhällsnyttigheter som kan fördelas hur som helst. Denna pott finns inte eftersom människor

själva äger det som de förvärvar, varken staten eller samhället i övrigt kan gör anspråk på det

som individen förvärvar. En rättvis resursfördelning kan istället nås genom en ursprunglig

rättvis fördelning som alla från början accepterar. Därmed lyfter libertarianismen fram en

teori som ser mer till en rättvis förskaffning av egendom, och mindre till fördelning av

egendom (Wolff 1991, s. 107-110). Libertarianismen kallar teorin för berättigandeteorin,

Berättigandeteorin består av tre principer som samtliga måste vara uppfyllda för att ett innehav ska vara legitimt. Den första principen är principen om rättmätigt förvärv. Den innebär att för att en given fördelning ska vara rättvis måste den ursprungliga fördelningen ha skett på ett legitimt sätt. Om tillexempel A äger en viss bit mark som A ärvt av B, så är A:s rättmätiga innehav beroende på att även B:s innehav var förskaffat på ett rättmätigt sätt. Om inte så är fallet, är A inte berättigad till det han äger. Den andra principen är principen om rättmätig överföring. Den innebär att överföringen av ett innehav till en annan person görs på ett rättvist sätt, till exempel genom arv, gåva eller annat ömsesidigt överenskommet utbyte.

Exempelvis stöld eller bedrägeri ses inte som rättmätig överföring. Den tredje principen innebär att ingen har rätt till ett innehav om inte princip ett och två är uppfyllda . Är samtliga principer uppfyllda har innehavaren av en viss tillgång eller egendom absolut rätt till sitt innehav. Ett intrång mot hans äganderätt är därmed inte etiskt försvarbart (Nozick 1974, s.

206-210). Libertarianismen ställs därmed inför frågan hur rättfärdig egendom från början förskaffas. Libertarianismen menar att en individ blir ägare av något som tidigare inte ägts av någon, om individen i fråga blandar in sin egen arbetskraft. Mer konkret innebär detta att a) en individ äger sin egen kropp och dess arbetskraft, b) om individen lägger sin arbetskraft på att exempelvis bruka en bit mark så ägs c) nu även marken, eftersom, d) individen äger frukterna av sin arbetskraft, det vill säga det som marken producerar. Detta sker med förutsättning av att det lockeanska förbehållet är uppfyllt. Det innebär att individen lämnar lika förutsättningar och möjligheter åt andra individer att göra likadant. En individs anskaffande av egendom får inte hindra andra individers förskaffande av egendom, eller på annat sätt leda till negativa konsekvenser för deras frihet (Wolff 1991, s. 142-148). Om det lockeanska förbehållet tillsammans med berättigandeteorins tre principer samtliga är uppfyllda är äganderätten absolut, vilket innebär att det inte är etiskt försvarbart med en resursfördelning mot individens vilja. Detta eftersom individen enligt libertarianismen äger sin arbetskraft, och därmed vore en resursfördelning att kränka individen som person.

Äganderätten blir därmed absolut, till individens förmån. Den absoluta äganderätten leder

därmed till att resursfördelning endast ske med individens godkännande. Därmed blir

resursfördelningen individbaserad.

Sammanfattning av ovanstående aspekter

Individens rätt kontra samhällets nytta: Åtskildhet, i bemärkelsen att individens rättigheter är åtskilda från samhället nytta, och därmed kan inte dessa rättigheter kränkas för att gynna samhället. Individen (människan) är ett mål i sig och kan inte användas för andras nytta.

Rättssyn: Naturrätt, i bemärkelsen att rättsynen har en deontologisk syn på etik, handlingar kan bedömas etiskt utifrån att de har inneboende värde i sig. Individen har av naturen givna rättigheter som ingen annan människa eller annat samfund har rätt att kränka. Dessa rättigheter existerar och är legitima även innan de stipuleras i lagtext.

Syn på resursfördelning och äganderätt: Absolut äganderätt och Individbaserad resursfördelning, i bemärkelsen att individen äger sin kropp och därmed äger han sin arbetsförmåga och de produkter den producerar. Därmed innehar individen absolut äganderätt till de resurser denne producerar, utifrån vissa förbehåll. Detta omöjliggör en etiskt försvarbar resursfördelning, såvida inte den ägande individen själv godkänner det. Resursfördelningen är därmed individbaserad.

Tabell 1. Analysverktyg

Aspekter Idealtyper

Utilitarism Libertarianism Individens rätt kontra

samhällets nytta Nyttoförhållande Åtskildhet

Rättssyn: Rättspositivism Naturrätt

Syn på resursfördelning och

äganderätt: Nyttoberoende Individbaserad, Absolut

4. Analys

Nedan följer tre separata analyser, en för SOU 1984:88, en för SOU 2000:103 samt en för SOU 2008:20. Varje analysenhet beskrivs sedan utifrån idealtypernas tre aspekter.

Inledningsvis kommer centrala resonemang för analysenheterna att lyftas fram utifrån varje aspekt. Dessa resonemang är inte, och ska inte ses som mina åsikter om texten, utan är endast en återgivning av vad empirin säger. För att visa på att det som skrivs är SOU rapportens resonemang kommer jag dels att citera, dels att uttryckligen skriva att det är SOU rapportens kommission som uttrycker en ståndpunkt. Efter varje återgiven aspekt kommer således i ett separat stycke, mina tolkningar och poängplaceringar att ske.

4.1 Analys av SOU 1984:88

Individens rätt kontra samhällets nytta – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att ”[d]et goda som skall befrämjas är […] människan och hennes väl” (SOU 1984, s. 114). Vidare skriver kommissionen att den mest lämpliga människosynen att utgå ifrån är den humanistiska. Den innebär att människan är en självständig och egen individ, att hon har frihet, ansvar och mänsklig värdighet. Människan har därmed ett människovärde som är oberoende av vilka övriga egenskaper hon besitter. Kommissionens resonemang innefattar även människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde, och att detta värde hon besitter inte är beroende av vad hon kan bidra med.

Kommissionen tar avstånd från att ett människovärde skulle vara beroende av vad en människa kan bidra med (SOU 1984, s. 115-116). Människovärdet ”[…] existerar oberoende av yttre betingelser” (SOU 1984, s. 116).

Vid vetenskapliga försök är ”[e]n av huvudreglerna […] att försökspersonens intresse skall

ha företräde framför vetenskapens eller samhällets […]” (SOU 1984, s. 120). Kommissionen

skriver att en människa aldrig får används som medel, detta går emot den humanistiska

människosynen. En central del vid forskning är samtyckesprincipen, vilken innebär att en

människa alltid måste ge sitt samtycke vid deltagande i forskning. Om en människa inte kan

uttrycka sitt samtycke till något är det oetiskt att handla (SOU 1984, s. 120-121).

Vidare skriver kommissionen att:

Den etiska bedömningen baseras på en teleologisk normteori, vari ingår deontologiska element. Långsiktigt goda konsekvenser skall eftersträvas. Riktpunkten för gentekniken skall vara människan och hennes väl. Åtgärderna får inte på lång sikt utgöra ett hot mot människovärdet. Människan är ett mål i sig, aldrig ett medel för medicinsk teknik eller vetenskap.

(SOU 1984, s. 125)

Vidare skriver kommissionen att det finns en distinktion gällande användningsområdet av genteknik. Dels genteknik inom forskning och försök på människor, dels genteknik inom behandling på människor. När det gäller att behandla en människa, en patient, är det primära att ge patienten den vård som han eller hon behöver. Således gäller inte samma sak vid forskning och försök på människa. ”Forskning och försök på människa är inte avsedda att direkt gagna den enskilda individen (försökspersonen)” (SOU 1984, s. 127).

Individens rätt kontra samhällets nytta - Tolkningar och poängplaceringar:

I synen på förhållandet mellan individens rätt kontra samhällets nytta finns det uttalanden som stöder både libertarianska och utilitaristiska idéer. Inledningsvis skriver kommissionen att den utgår från den humanistiska människosynen som innebär att människan är en egen fri individ med mänsklig värdighet. Människans värde är oberoende av vilken nytta hon kan bidra med.

Detta tyder på en libertariansk syn på individens förhållande till samhällets nytta, för även libertarianismen anser att en människas värde inte står i proportion av vad denne kan bidra med. Det ska påpekas att inte heller utilitarismen anser att människans värde står i proportion till vilken nytta hon kan bidra med. SOU 1984:88 utrycker alltså både utilitaristiska och libertarianska idéer då den visar på att människans värde inte står i proportion till vilken nytta som människan bidrar med. SOU 1984:88 utrycker sedan att individen aldrig får användas som ett medel. Detta visar på en tydlig libertariansk syn gällande individen som mål i sig.

Kommissionen tycks dock vilja gardera sig i hur de ser på det etiska i genteknik, detta bevisas

genom att kommissionen skriver att en kombination av teleologisk och deontologisk

normteori är det bästa sättet för en etisk bedömning av genteknik. Den teleologiska

normteorin är en av utilitarismens grundstenar, medan den deontologiska normteorin är

mycket central hos libertarianismen. Slutligan skriver kommissionen att ”Forskning och

försök på människa är inte avsedda att direkt gagna den enskilda individen (försökspersonen)

så är det ändå godtagbart om så skulle bli. Denna åsikt är utilitaristisk. Här är det dock viktigt att påminna om samtyckesprincipen, vilken kommissionen fastslog som central. Den innebär att en individ aldrig får användas inom forskning mot sin vilja. Skulle en individ frivilligt vilja delta i forskningsförsök är detta individens fria val och rättighet eftersom individen enligt libertarianismen äger sin kropp. I och med att samtyckesprincipen enligt kommissionen är avgörande, gällande om en människa ska tillåtas nyttjas i forskningsändamål, visar detta på en libertariansk syn. Detta eftersom människan enligt libertarianismen äger och har rätt att själv bestämma vad han eller hon vill göra med sin kropp. Slutsatsen blir därmed att det uttrycks svaga utilitaristiska idéer gällande att det finns ett nyttoförhållande mellan individens rätt och samhällets nytta. Det finns dock mycket starka libertarianska idéer gällande åtskildhet mellan individens rätt och samhällets nytta. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism tilldelas tre poäng.

Rättssyn – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att etiska restriktioner inom forskning har en risk att uppfattas som negativa restriktioner som hindrar forskare att göra sitt jobb och som står i vägen för utveckling. Istället är det viktigt att etiska riktlinjer, och de restriktioner som dessa resulterar i

” […] beror […] på en vägning mellan långsiktiga och kortsiktiga mål och konsekvenser av en viss verksamhet” (SOU 1984, s. 106).

Vidare skriver kommissionen att ”Etiken handlar om att fatta upplysta och av goda skäl styrda beslut” (SOU 1984, s. 107). Vidare skriver kommissionen att etik bygger på värderingar om gott och ont. Värderingar i sin tur uppstår som ett resultat av en utgallring av normativa begrepp. ”De normativa begreppen prövas mot tidigare ackumulerade normativa begrepp, vilka existerar som livsåskådningar, ideologi och livserfarenhet” (SOU 1984, s.

107).

Kommissionen skriver att handlingar och rättigheter, gällande vad som kan betecknas som rätt

eller fel, kan ses utifrån två olika normteorier. De två normteorierna är deontologi och

teleologi. Kommissionen anser att deontologin har sin styrka i att den anser att det finns

handlingar som är så fel i sig själva att dessa inte bör utföras, det finns värden som är absoluta

och därför inte får kränkas. Kommissionen menar att deontologins nackdel är att den inte ser

en handlings värde utifrån dess konsekvenser, även om dessa är skadliga. Kommissionen

skriver att teleologins styrka är att den faktiskt ser till en handlings etiska värde utifrån dess

konsekvenser. Dess svaghet är dock att den kan tillåta tvivelaktiga medel för ett bra ändamål.

Kommissionen skriver vidare att de kommer till slutsatsen att en kombination av en deontologisk och en teleologisk normteori är det bästa för att värdera vad som är rätt eller fel (SOU 1984, s. 112). Vidare skriver kommissionen att människan har ett värde och att det mäskliga livets okränkbarhet är en förutsättning för de mänskliga rättigheterna (SOU 1984, s.125).

Rättssyn – Tolkningar och poängplaceringar:

Även inom rättsynen förekommer både libertarianska och utilitaristiska idéer. Kommissionen skriver att etiska riktlinjer inom forskning bör fattas bland annat utifrån långsiktiga och kortsiktiga mål samt dess konsekvenser. Att bygga sin etiksyn utifrån handlingens konsekvenser visar på en rättspositivistisk syn, vilket visar på utilitaristiska idéer. Vidare menar kommissionen att de normer som etiken bygger på kommer fram genom en nötning och stötning mellan olika normer. Kommissionen verkar här anlägga ett slags evolutionistiskt synsätt som anspelar på att normer och därmed etiken och rättigheter utvecklas alltefter samhällets utveckling. Även detta tyder på rättspositivism eftersom samhället påverkar och ger legitimitet åt vissa etiska normer. Utilitaristiska idéer framgår därmed än mer. Återigen garderar sig kommissionen då de vill ha en kombination av deontologiska och teleologiska normteorier. Ett uttalande som visar på libertarianska idéer är att det mänskliga livets okränkbarhet är en förutsättning för de mänskliga rättigheterna. Detta visar på en naturrättslig syn, då människans okränkbarhet anats gälla innan de mänskliga rättigheterna. I resonemanget som helhet förefaller dock utilitaristiska idéer som mer härskande, då det finns mycket starka betoningar på dess rättspositivistiska aspekter. Det finns tydliga libertarianska idéer gällande naturrättsliga aspekter. Utilitarism tilldelas tre poäng. Libertarianism tilldelas två poäng.

Syn på resursfördelning och äganderätt – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att människan är i stånd att välja när det gäller hur hon ska utnyttja

naturen. Kommissionens naturetiska syn är att människan är en inordnad del av naturen. De

menar vidare att ”det är svårare att urskilja vad som både är hela naturens bästa och

människosläktets bästa […]” (SOU 1984, s. 122). Kommissionen presenterar en liknelse där

hela jorden, och all dess materia levande som död, och alla ekosystem, kan ses som en

organism. Människans samspel och beroende av naturen är centralt. Om människan skadar

skiljer hon dock sig från resten av naturen. Detta ställer krav på att människan vid utnyttjande av naturen känner ett ansvar för naturen, dels med hänsyn till naturen själv, men även med hänsyn till andra människor (SOU 1984, s. 123).

Syn på resursfördelning och äganderätt - Tolkningar och poängplaceringar:

I SOU 1984:88 framgår att det finns både utilitaristiska som libertarianska idéer gällande äganderätt och resursfördelning. Utilitarismen menar att man inte får handla så att ens handlingar skadar andra och därmed minskar nyttan. Libertarianismen menar att individen äger sin kropp, dess arbetskraft och vad denna producerar. Om individen blandar sin arbetskraft med naturen äger han det som produceras. Dock finns det lockeanska förbehållet, som säger att individen inte får handla så att det inkräktar på andra människors frihet.

Kommissionen skriver att utnyttjande av naturen inte får drabba andra människor. Detta kan kopplas både till utilitarismens syn på att handlande inte får drabba andra negativt och därmed minska nyttan, och även till libertarianismens lockeanska förbehåll, om att handlingar inte får ha en negativ effekt på andras frihet. Synen på äganderätt och resursfördelning stöder utilitarismens nyttoförhållande i bemärkelsen att resursfördelning inte får minska nyttan genom att leda till negativa konsekvenser för andra. Synen på äganderätt och resursfördelning stöder även libertarianismens resonemang om absolut äganderätt. Detta i bemärkelsen att kommissionens uttryck om att handlingar gällande naturens utnyttjande inte får skada andra, kan relateras till det lockenska förbehållet. Även om en individ äger sin arbetskraft och det denna i kombination med naturen producerar, gäller inte äganderätten om andra individers frihet drabbas negativt. Både de utilitaristiska och libertarianska utslagen i SOU 1984:88 gällande äganderätt och resursfördelning är dock svaga. Utilitarism tilldelas en poäng.

Libertarianism tilldelas en poäng.

Tabell 2.1 Poängsummering SOU 1984:88

Aspekter: Idealtyper:

Utilitarism

Individens rätt kontra samhällets nytta: 1 3

Rättssyn: 3 2

Syn på resursfördelning och äganderätt: 1 1

4.2 Analys av SOU 2000:103

Individens rätt kontra samhällets nytta – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att självbestämmandeprincipen, som innebär att en människa har rätt att bestämma över sitt eget liv, är central och gäller så länge en människa inte skadar en annan människa (SOU 2000, s. 189). Kommissionen förespråkar den humanistiska människosynen, som innebär att ”[…] människan är ett subjekt som har frihet, ansvar och mänsklig värdighet.

Hon får aldrig betraktas eller behandlas som ett medel. Människan är ett mål i sig […]”

(SOU 2000, s. 190). Vidare skriver kommissionen att ”Försökspersonens intresse skall alltid gå före vetenskapens och samhällets. Försökspersonens rätt att värna sin integritet måste alltid respekteras” (SOU 2000, s. 197).

Kommissionen skriver att genetisk diagnostik har potentialen att användas för att bedöma sannolikheten för framtida sjukdomar hos en människa. Vidare diskuterar kommissionen om vem som ska fatta beslut om förebyggande genetisk diagnostik ska användas. De menar att individens rätt att själv få bestämma om han eller hon ska genomgå en undersökning är rimligast. Kommissionen skriver vidare att individen kan känna sig pressad att gå med på en undersökning, om dess forskningsresultat kan bli till nytta för andra människor och framtida generationer eller leda till samhällsekonomiska besparingar. Kommissionen skriver vidare att individen kanske vill gå igenom en undersökning, som samhället inte vill erbjuda. Individens och samhällets intressen kan därmed komma i konflikt med varandra, skriver kommissionen.

För att avgöra frågor av detta slag behövs ytterligare etisk analys, skriver kommissionen (SOU 2000, s. 203).

Individens rätt kontra samhällets nytta - Tolkningar och poängplaceringar:

I synen på individens rätt kontra samhällets nytta finns såväl utilitaristiska som libertarianska

tendenser. Dock så framgår de libertarianska idéerna som lite mer förekommande än de

utilitaristiska idéerna. Detta med motiveringen att självbestämmandeprincipen ses som

central. Det är individen som ska avgöra om han eller hon vill delta i forskning. Detta

motsvara libertarianismens syn på att individen äger sin kropp och själv får besluta vad den

ska användas till. Utilitarismen ser dock inte heller att man kan eller bör tvinga individer att

bidra till nytta. Men skulle det ändå ske att en individ ofrivilligt används som medel, och detta

leder till ett nyttoöverskott, så är handlingen etiskt rätt. Detta godtar inte libertarianismen.

Dessutom skriver kommissionen att försökspersonens intresse alltid ska gå för samhällets eller vetenskapens. Detta antagande är starkt libertarianskt. Dock avslutar kommissionen resonemanget om individens rätt kontra samhällets nytta med att gardera sig. Detta då kommissionen skriver att det behövs mer etisk analys för att avgöra frågor som har med individens rätt kontra samhällets nytta. Detta uttalande tyder på att de öppnar dörren för att både se till individens rätt och samhällets nytta. Individens rätt yttrycks dock mycket strakt, i och med självbestämmandeprincipen och uttalandena om att individen är ett mål i sig, och att dennes rätt alltid ska gå före samhällets och vetenskapens. Men i och med att kommissionen utrycker att det behövs mer etisk analys för att avgöra frågor som har med individens rätt kontra samhällets nytta att göra, så kan idéer som eventuellt förespråkar samhällets nytta svagt tydas. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism tilldelas tre poäng.

Rättssyn – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att etiska principer ofta är generella och att dessa inte alltid utrycks i lagstiftningen, men att dessa principer ofta ligger till grund för, och genomsyrar lagstiftningen (SOU 2000, s. 188). Vidare skriver kommissionen att människovärdet är knutet till människans existens. ”Det är också i uppfattningen om människovärdet som de mänskliga rättigigheterna är förankrade” (SOU 2000, s.190). Människovärdet är den etiska bas där man bör förankra samhällets värdegemenskap. Kommissionen skriver vidare att människovärdet och dess medföljande mänskliga rättigheter innebär att alla människor har vissa fundamentala rättigheter som ska respekteras (SOU 2000, s.190).

Vidare skriver kommissionen att vissa etiska problem kan vara svårlösliga. I sådana fall kan det vara relevant att fatta beslut utifrån etiska analyser. Etiska analyser kan skilja ut olika beståndsdelar i problemet. Kommissionen skriver att målet för den etiska analysen blir då att synliggöra vilka konsekvenser olika handlingsalternativ får. Dessa konsekvenser kan dock vara svåra att dels prioritera emellan, dels att precisera då tydliga faktaunderlag behövs (SOU 2000, s. 192-193).

Rättssyn – Tolkningar och poängplaceringar:

Utilitaristiska såväl som libertarianska drag förekommer i rättsynen. Kommissionen skriver

att etiska principer ofta är generella och att dessa många gånger ligger till grund för

lagstiftningen. Detta är en naturrättslig syn, då även naturrätten syftar på att generella etiska

principer är det som ligger till grund för och leder till lagstiftning. Vidare skriver

kommissionen att människovärdet och de mänskliga rättigheterna innebär att alla människor har fundamentala rättigheter, detta tyder på att människans rättigheter är absoluta. Precis som naturätten, verkar kommissionen anse att vissa etiska värden, såsom mänskliga rättigheter alltid gäller. Detta eftersom människovärdet och de mänskliga rättigheterna är knutna till människans existens i sig. Om en rättighet är knuten till en individs existens är den inte beroende av lagstiftning. Dock uttrycks endast svaga idéer gällande naturrätt. Dessa idéer gällande naturrätt är endast svaga eftersom kommissionen vidare nämner att vissa etiska problem kräver analyser som beaktar konsekvenser. Detta innebär ett avståndstagande gällande idén att handlingars etiska statsus kan bedömas från dess inneboende värde.

Rättspositivistiska drag antyds då etiska analyser ska användas vid vissa svåra ställningstaganden, för att se vilka konsekvenser olika handlingsalternativ kan få. Detta resonemang tyder på rättspositivism, då rättspositivister anser att handlingars etiska status avgörs utifrån att se till dess konsekvenser. I och med detta konsekvensresonemang, antyds tydliga rättspositivistiska drag. Dessa är endast tydliga, eftersom kommissionen antyder att etiska analyser av handlingars konsekvenser endast ska användas vid vissa etiska problem, och inte vid alla etiska problem. Utilitarism tilldelas två poäng. Libertarianism tilldelas en poäng.

Syn på resursfördelning och äganderätt – Vad empirin säger:

Kommissionen frågar sig om ” […] produkter, som innebär att genteknik används, är så angelägna och medför sådan nytta att de motiverar de risker som kan vara förknippade med att använda dem” (SOU 2000, s. 167). Vidare skriver kommissionen att den som vill använda dessa nya tekniker måste beakta så att ingen annan människa eller miljön skadas.

Kommissionen förordar försiktighetsprincipen när det gäller användandet av genteknik.

Försiktighetsprincipen innebär att man ska väga nytta mot risk. Detta för att komma fram till vilken risk som är acceptabel med tanke på vad som kan vinnas (SOU 2000, s. 169).

Syn på resursfördelning och äganderätt – Tolkningar och poängplaceringar:

Angående resursfördelning och äganderätt finns det både libertarianska och utilitaristiska idéer. Synen på resursfördelning och äganderätt tyder på att vara nyttoberoende, i bemärkelsen att kommissionen anser att man ska väga eventuell nytta mot eventuella risker.

Detta tyder på att man inte får använda resurser så att de skadar andra i bemärkelsen att den

totala nyttan minskar. Detta resonemang tyder på svaga idéer om att resursfördelning och