Syftet med den här uppsatsen är att försöka koppla samman teorin om historiemedvetande, med ett genusperspektiv. Jag har valt att diskutera Scotts olika kategorier med utgångspunkt i Per Eliassons grundprinciper kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas. Dessa principer är som tidigare beskrivits, att undervisningen ska: utgå ifrån elevernas egna referenser, att alla tre tidsdimensionerna aktiveras samt att framställningen innehåller människor. Naturligtvis tillkommer annat i undervisningen än läroböcker, men vi kan ändå dra vissa slutsatser kring dessa utifrån analysinstrumenten.
Det mest centrala i detta sammanhang är att titta på osynliggörandet och her- story, eftersom de är mest framträdande i läroböckerna som jag har granskat. Osynliggörandet utgår inte ifrån elevernas föreställningar om manligt och kvinnligt idag eller genom historien eftersom kategorin genomgående osynliggör både kvinnohistorien, genushistoria och förändring som skett av könsroller. Därmed aktiveras inte heller tankegången då, nu och sedan. Könsroller förblir oförklarade och kan till viss del ses som självklara eftersom de inte anses intressanta att studera. Den generella historien blir ofta männens. Det finns, enligt mig, en fara i att författarna inte lyfter fram att könsroller förändras över tiden. Ser vi dem som föränderliga kan vi aktivt arbeta för att förändra normer och synen på könen för att få en mer jämställd framtid. Därmed hävdar jag att osynliggörandet skulle kunna förstärka och segmentera dagens könsroller. Utan diskussion händer ingenting. Då femtio procent av befolkningen faller bort ur historieskrivningen är något fel och att synliggöra kvinnor och genus är därmed som Peter Aronsson skriver, en del av demokratiseringsprocessen. Kategorin
innehåller per definition, heller inga aktiva människor i sammanhanget. De som framhävs är oftast män. Osynliggörandet kan således inte fördjupa eller utveckla historiemedvetandet kring genus. Det finns ingen historia att fördjupa medvetandet om enligt den här kategorin. Kvinnor idag vet inte vad kvinnor för 150 år sedan gjorde eller vad som styrde deras vardag och liv. De vet inte vad som påverkade detta eller hur förändringen fram till idag har skett och utvecklats. Därmed vet de inte var de kommer ifrån och kan inte ta med detta vid bildandet av sin egen identitet. Inte heller män idag kan se varifrån de förväntningar och normer som ställs på dem kommer ifrån, att de kan förändras eller hur deras motsvarigheters liv såg ut för 200 år sedan. Båda könen har därmed svårt att dra slutsatser kring vad framtiden kan bära med sig grundat på historiska referenser och kunskap. Eftersom Perspektiv på historien mest innehåller denna kategori av kvinnohistoria har jag därför svårt att se att eleverna kommer att kunna utveckla sitt historiemedvetande med hjälp av den. Osynliggörandet av kvinnohistoria kan vara förödande för historiemedvetandet t ex i fallet om franska revolutionen då kvinnor helt saknas i ena läroboken. Att bara glömma bort kvinnorörelsens födelse och de första feministiska tankarna, samtidigt som eleverna får diskutera de nya demokratiska tankarna som då uppkom, är helt oacceptabelt. Det är här kampen för det samhälle vi har idag börjar, även den kvinnliga emancipationen. Bokens stora brist är inte bara osynliggörandet utan även bristen på aktörer som är mycket viktiga för utvecklandet av historiemedvetande. Eleverna får ingen känsla för att vi idag gör historia, kommer att bli historia och en gång i tiden var framtiden. Utan denna insikt kan historien uppfattas som slumpmässig eller förutsägbar och individen kan få en känsla av att inga handlingar spelar någon roll för slutresultatet.
Her-story kan inte heller sägas utgå ifrån dagens föreställningar om genus och könsroller eftersom kategorin inte diskuterar dem. Kvinnohistoria läggs bara till för att kvinnorna ska komma med. Kvinnligt ställs aldrig mot manligt i en diskussion och genus förblir outrett. Her-story kan däremot aktivera de tre tidsdimensionerna. Vi får en uppfattning om hur kvinnor levde förr samt en viss förklaring till varför eftersom bl.a. normer i samhället tas upp. Vi kan följa en utveckling fram till idag där kvinnors möjligheter och situation förändras även om orsakerna till detta inte är helt klara. Her-story bidrar med att synliggöra kvinnliga aktörer i historien och visar därmed på att det går att förändra saker i samhället och att kvinnor inte alltid ha varit passiva. Enligt mig kan her-story därför bidra med ett visst, om än separerat, historiemedvetande kring kvinnors situation förr och utveckling till idag. Den manliga sidan däremot och dess könsroll tappas helt vilket missgynnar det manliga historiemedvetandet och identifikationsprocessen. Om vi däremot kräver att utvecklingen av historiemedvetandet, ska innehålla en förklaringsmodell till dagens samhälle med hjälp av
kunskap och insikt av det förflutna samt att de ska kunna sätta samman en syn på framtiden utifrån det, är det dock svårt att se hur det ska gå till med hjälp av her-story. Min analys av kursböcker har gett mig uppfattningen att her-story enbart ger vissa lösryckta fakta kring könsroller och kvinnors situation förr. Den bidrar inte med någon förklaring till varför det var som det var förr eller hur vi kom dit vi är idag. Inte heller presenteras genus som en alternativ förklaring till andra fenomen i samhället. Genus förändras över tiden vilket kan vara förklaringen till varför kvinnors situation förändrades. Epok kan således bidra med faktakunskap om kvinnors situation förr samt att det sker en förändring över tid fram till idag. Läroboken kan dock inte förklara varför det skedde en förändring eller koppla samman detta med förändring för män eller samhället i stort.
De övriga av Scotts kategorier dvs. integration och genushistoria, finns som nämnts tidigare, inte med i de läroböcker jag har studerat i samma utsträckning. Integration finns dock med på sina ställen. Som Scott nämner själv kan vi säga att integrationen främst synliggör kvinnorna i en allmän historia där annars männen hade varit subjektet. Därför skulle integration kunna utveckla historiemedvetandet hos eleverna om det tillämpades kontinuerligt eftersom vi då skulle kunna se ett då, nu och sedan. Detta görs dock inte. Integrationen utgår inte från dagens samhälle eftersom dagens syn på genus inte diskuteras och förklaras i en historisk kontext. Många gånger konstateras bara i en text att det som för tillfället diskuteras inte gäller kvinnorna eftersom något annat gällde för dem. Därmed ha författarna visserligen ställt män mot kvinnor men diskuterar inte detta vidare eller förklarar varför. Integrationen har heller inte visat sig innehålla så många individer då de flesta kvinnor som finns med presenteras i speciella faktarutor dvs. som her-story.
Genushistorien skulle kunna uppfylla alla de kriterier som Eliasson har satt upp. För det första skulle könsroller fokuserats och eleverna hade kunna utgå ifrån dagens föreställningar om kvinnligt och manligt. De hade kunnat söka sig tillbaka i tiden för att hitta förklaringar till idag. Därmed hade de tre tidsdimensionerna aktiverats. Vi hade kunnat se hur kvinnor och män levde förr i förhållande till varandra, hur dessa relationer utvecklades och förändrades och hur de påverkade andra förhållanden i samhället. Därmed hade vi kunna följa utvecklingen fram till vår egen tid via olika aktörer som påverkat, diskuterat och förändrat. Om författarna hade gjort fler jämförelse över tiden rörande könsroller och genuskonstruktioner eller mellan olika kulturer, hade eleverna fått klart för sig att genus konstrueras samt att de könsroller vi har idag går att förändra, har förändrats och påverkas av oss, våra förfäder samt våra barn. Historiemedvetandet hade utvecklats. Det är viktigt att fler aktörer som Marie Curie, lyft fram för eleverna så att de genom att studera dessa kan se att
människor handlar och agerar och därigenom skapar och är historia. Det gäller även kvinnorna i historien. Genom att studera dessa människor och inte låta historiska förlopp bara hända kan läraren bidra till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande. Genom insikt i den historiska bakgrunden hade eleverna kunnat utveckla ett förhållningssätt till framtiden där de själva agerar och tar ställning. Enligt mig är det viktigt att förklara dagens samhälle ur ett genusperspektiv eftersom mycket kan förklaras utifrån det. Ett exempel är jämställdhet på arbetsmarknaden. Utan en diskussion kring arbetsmarknadspolitik då och nu samt vad som ligger till grund för den situation vi har idag, kan en elev inte se de historiska konsekvenserna av den kvinnosyn, synen på familjen eller den genuskonstellation som framträdde på 1800- talet. Därmed kan eleven få uppfattningen att dagens situation är naturlig eftersom män är bättre eller att kvinnor inte vill bli t ex chefer. De kan inte heller se in i framtiden och bilda sig en uppfattning om vad dagens genus och förhållanden skulle kunna leda till.
Ett annat viktigt exempel är kvinnlig sexualitet. Det är viktigt att ta upp synen på kön när det gäller sexualitet för att förklara dagens rättsystem och synen på våldtäktsoffer. Debatter om hur våldtäktsoffer bemöts, skällsord i skolan och vilken syn på kvinnor i allmänhet och skillnaden från män i synnerhet som ligger till grund för vårt samhälle, skulle få ett annat djup om könsroller och sexualitet diskuterades med ett historiskt perspektiv.
Slutsatsen för min analys är, utifrån ovanstående resonemang, att läroböckerna fortfarande brister vad gäller genusperspektivet. Eleverna kan inte utifrån någon av böckerna utveckla sitt historiemedvetande med avseende på genus. Böckerna misslyckas i att framhäva båda könen samt relationerna mellan dessa och hur den kan ha påverkat historiska skeenden. Även om Epok lyckas något bättre i sin framställning i det avseendet saknas mycket för att eleverna ska kunna aktivera de tre tidsdimensionerna vilket är grundläggande för att vi ska kunna tala om historiemedvetande.