7. Kvinno och genushistoria i läromedlen
7.1. Perspektiv på historien
7.1.5. Presenteras genus som en tänkbar förklaring till historiska skeenden?
Under analysen av den här läroboken har det inte framkommit något försök av författarna att förklara historiska fenomen och skeenden utifrån genus. Därmed får vi dra slutsatsen att författarna antingen inte tagit del av denna forskning eller helt enkelt avfärdar dessa förklaringar som mindre trovärdiga. Exempel på genusförklaringar har getts i teoriavsnittet men generellt kan sägas att genusforskare försöker se de olika könsrollerna i olika tider då de analyserar historia. Därmed kan de se att de genus som är typiska för tiden kan tillföra en ny dimension i problematiken kring att förklara olika historiska händelser och förhållanden.
7.2. Epok
7.2.1. Är kvinnohistoria med i framställningen?
Även Epok innehåller en del osynliggörande av kvinnohistoria även om det inte är lika framträdande som i Perspektiv på historien. Författarna presenterar t ex centrala tankar under upplysningen dvs. tilltron till naturvetenskapen och förnuftstanken. Däremot diskuteras inte hur dessa tankar eller hur tiden kan ha påverkat könsrelationerna. Det finns heller ingen genomgång kring vad upplysningsfilosoferna hade för kvinnosyn. Det enda som tas upp är i en faktaruta om Rousseau där hans syn på könsroller beskrivs. Könen var och skulle vara olika. Under upplysningstiden, skriver författarna att barnafödande premierades av staten och att en ökad medellivslängd såg dagen. Författarna tar dock inte upp hur denna politik påverkade kvinnans roll, liv eller relationerna mellan könen.142 Som tidigare nämnts var
140
Wikander, 1999, s. 159ff
141 Nyström & Nyström, 2001, s. 228 142 Elm & Thulin, 2000, s. 141
jämställdhet inget som upplysningsfilosoferna strävade mot. Kön diskuterades dock och kvinnor deltog i franska revolutionen.
Ingenting skrivs om kvinnornas roll vid den europeiska kolonisationen vilket kan få till följd att läsaren antingen antar att författarna menar att alla européer oavsett kön agerade likadant, eller att läsaren tar för givet att kvinnorna inte deltog.143 Det finns heller ingen diskussion kring hur kvinnorna hade det i Östeuropa utan framställningen fokuserar på en aktör, Maria Teresia, som knappast var en typisk kvinna för samhället eller tiden.144
Bondesamhället under 1700-talet beskrivs utifrån ett ekonomiskt perspektiv men författarna tar inte upp någonting om vilka könsroller det samhället föreskrev eller vad som gällde för de människor som avvek från mönstret. Inte heller beskrivningen av den borgliga sfären eller överklassen innehåller något om kvinnorna i de här samhällsklasserna eller könsrelationer. 145 Bondesamhällets könsarbetsdelning i olika ansvarsområden och det borgliga hemmet har tidigare diskuterats. Utifrån det kan vi konstatera att kvinnligt och manligt alltid har funnits men varierar över tiden. Eftersom det borgliga hemmet blev förebild för de flesta människors syn på familjen under 1800-talet, är dess könsroller viktiga att ta upp. Vidare beskriver författarna de krav som framkom i Norden under 1700-talet på ökad bildning. 1724 skolordning beskrivs. Föräldrarna ansvarade för att barnen lärde sig läsa och fick kunskaper i kristendom. Det nämns ingenting om kvinnornas roll i denna process eller om det gällde både flickor och pojkar.146 Under 1800-talet fick flickor generellt inte samma utbildning som pojkar i Europa. Det ansågs skadligt för fortplantningen att flickor ägnade sig åt samma saker. Sämre utbildning gav sämre arbete och lön. Utbildningen blev på detta sätt en effektiv utestängning av kvinnor från olika yrken. Därmed kan vi se en genusförklaring till varför kvinnor inte arbetade inom vissa områden. Runt sekelskiftet öppnades en del universitet för kvinnor men varje förändring föregicks av hårda dispyter och hård kamp av kvinnorörelsen. 1883 doktorerade den första kvinnan i Sverige men det dröjde innan kvinnor kunde få anställning inom det område som de avlagt examen i.147
Stycket om frihetstiden i Sverige osynliggör mycket av kvinnohistorien. Hatt- och mösspartierna beskrivs samt de krig som landet var inblandad i men ingenting nämn om att frihetstiden eventuellt inte var så fri för kvinnorna. De hade inte något politiskt inflytande. Författarna skriver att adeln under den här perioden hade stort inflytande men ingenting
143 Elm & Thulin, 2000, s. 145 144
Elm & Thulin, 2000, s. 153
145
Elm & Thulin, 2000, s. 156f
146 Elm & Thulin, 2000, s. 159 147 Wikander, 1999, s. 97ff
nämns om adelskvinnorna. I en faktaruta om Anna Maria Lenngren beskrivs hon som en kvinna som fann sig i tidens moraluppfattningar rörande kvinnor men vi får inte veta vilka dessa var samt vad en förändring skulle innebära, bara att en förändring var på väg. Denna her-story har således stora brister.148
I samband med utvandringen till Amerika nämns olika anledningar till varför vissa människor valde att flytta. Det nämns däremot ingenting om vad det kunde innebära specifikt för kvinnor. Det fanns vissa skillnader mellan män och kvinnor som visats tidigare. Författarna skriver att den nya världen kunde delas in i tre olika ekonomiska områden där nordöststaterna beskrivs som centrum för reformrörelser för kvinnofrigörelse. Detta integreras alltså i den ekonomiska redogörelsen men det förklaras sedan inte, t ex vad det innebar, vad det kom sig ur eller vilken inverkan på genus det fick.149 Här skulle författarna ha kunnat ta upp debatten i Amerika kring kvinnlig rösträtt som uppkom i samband med att slaveriet avskaffades och svarta män skulle få rösträtt. 1848 krävde amerikanska kvinnor rösträtt på grunden att de var bättre utbildade och vita, vilket borde ge dem rätt att rösta om de svarta männen skulle få det.150
När det gäller osynliggörande av kvinnor bör även nämnas att det bara i en bild framgår att det var kvinnor och barn som inledde industrialiseringen och gjorde denna möjlig eftersom deras arbetskraft var billigare. Ingenting står om vilka könsroller som ligger bakom den här värderingen av kvinnors arbete.151 Till detta kommer att uppbrytningen av det gamla bysamhället beskrivs men att ingenting kommer fram kring vad det innebar för kvinnor och för genus.152 Även när skiftesreformerna tas upp fattas någon kommentar eller diskussion kring vad det innebar för genus trots att författarna tar upp en del andra sociala följder.153
När författarna beskriver ideologierna nämns ingenting om olika kvinnosyner eller utopier kring genusrelationer. De skriver att konservatismen såg ojämlikhet som naturligt men vi vet inte om det gäller ur ett klassperspektiv eller könsperspektiv eller både ock. Liberalismen beskrivs men eftersom genusperspektivet fattas kan vi luras att tro att liberalerna var mycket radikala feminister för sin tid. Detsamma gäller socialismen som hade ett fullständigt jämlikhetsideal. Det framgår inte om det även syftar på kvinnorna men de kan ju
148 Elm & Thulin, 2000, s. 161ff 149 Elm & Thulin, 2000, s. 212 150
Wikander, 1999, s, 128
151
Elm & Thulin, 2000, s. 190f
152 Elm & Thulin, 2000, s. 192f 153 Elm & Thulin, 2000, s. 224
vara integrerade i texten.154 Detta diskuteras ovan och vi kan här nöja oss med att konstatera att de olika ideologierna hade olika syn på kvinnor men att det var män som prioriterades.
Även då författarna beskriver olika samhällsklasser under 1800-talet saknas en diskussion kring kvinnornas situation och skillnader mellan de olika klasserna. Läsaren kan uppfatta det som att kvinnor är en speciell homogen grupp. Samhällsklassernas olika förutsättningar och situation diskuteras men ingen skillnad görs på kvinnor och kvinnor.155 Som tidigare nämnts var kvinnor oeniga i många frågor och ingen enhetlig kvinnorörelse fanns. På nästa sida står dock att hemarbetet mer och mer blev ett heltidsjobb och ett ideal för det borgliga hemmet. Dessutom genomfördes arbetstidsförkortningar främst för kvinnor och barn. Författarna väljer att inte diskutera vad detta borgerliga ideal indikerar för genus och kvinnosyn, hur detta påverkade kvinnors liv samt inte heller vilken syn på genus som låg bakom att det var kvinnor och inte män som fick arbetstidsförkortning.156 Författarna osynliggör således det som tidigare tagits upp kring arbetsmarknaden, familjeförsörjartanken, manliga respektive kvinnliga arbeten mm. Detsamma gäller då författarna skriver om Norden under 1800-talet. Sverige under Oskar I beskrivs som en period då sociala reformer t ex lika arvsrätt genomdrevs men ingenting står om ifall detta även gällde kvinnor eller bara män. Dessutom finns ingen förklaring på vilka idéer som låg bakom dessa reformer och krav. Det skrivs också att kyrkan utsattes för konkurrens under 1800-talet genom väckelserörelserna och att konventikelplakatet avskaffades 1858. Eftersom författarna tidigare har antytt att kyrkan var normbildande i samhället borde detta ha inneburit något för könsrollerna i samhället samt för kvinnornas frigörelse men det skrivs ingenting om detta. 157 Som tidigare beskrivits spelade kyrkan en central roll i upprättandet av normer och vid skuldbeläggning av kvinnor i och med avbönen. Därmed kan avskaffandet av konventikelplakatet ha spelat en stor roll för kvinnlig emancipation och en omvärdering av könsrollerna.
7.2.2. Hur framställs kvinnohistoria och kvinnor i texterna? Integrerade? Tillagda?
Till skillnad från Perspektiv på historien är det mest framträdande draget från min analys av
Epok det vi kan tillföra till Scotts kategori her-story. Ett exempel på detta är stycket om den
industriella revolutionen där kvinnorna tas upp i ett separat stycke. Författarna beskriver olika fenomen som industrialiseringen innebar för kvinnorna t ex ökad prostitution men även möjligheter till en viss frihet för en del kvinnor. Författarna tar dock inte upp någonting om
154
Elm & Thulin, 2000, s. 194ff
155
Elm & Thulin, 2000, s. 238f
156 Elm & Thulin, 2000, s. 240 157 Elm & Thulin, 2000, s. 220f
könsarbetsdelningen.158 Arbetsdelningen har beskrivits ovan och ska inte upprepas men vi kan notera att den var viktig och ett framträdande drag på arbetsmarknaden.
Även i stycket kring Kina finns ett separat stycke om kvinnorna där bl.a. snörningen av deras fötter tas upp. Det fattas dock en jämförelse mellan den europeiska kvinnorollen och den kinesiska, eller med andra kulturer.159 Det hade eventuellt kunnat visa just på könsrollers konstruerande faktor och att dessa roller går att förändra.
Avsnittet om franska revolutionen innehåller också en her-story då kvinnornas roll i händelserna tas upp i ett separat stycke. Där framgår t ex att en del kvinnor krävde total likhet med männen, att de ofta tog initiativ till demonstrationer och upplopp samt att en del av de krav som kvinnorna ställde faktiskt genomfördes t ex lika rättigheter inom äktenskapet. Kvinnorna fick dock inget inflytande politiskt. Författarna skriver också att den gifta kvinnans underordning fastställdes i lagen efter revolutionen. Ingen förklaring ges till varför eller vilka genusrelationer, som låg till grund till detta.160 Även i beskrivningen av Krimkriget finns en speciell ruta om Florens Nightingale. Historien om henne är således inte integrerad i den stora berättelsen utan utgörs av en her-story.161 Andra exempel på her-story är stycken som heter, t ex ”Kvinnor under den mexikanska revolutionen”162 Det bör dock noteras att det inte är enbart kvinnor som separeras från den stora berättelsen. Det finns även faktarutor om en del män. Skillnaden är att kvinnor mer eller mindre enbart framställs separerade medan den generella historien är männens. Kvinnohistorien läggs till.
Även i avsnittet om Norden under 1800-talet tas kvinnohistoria upp i form av her-story. Där beskrivs ett samhälle där kvinnorna hade manliga förmyndare och var utsatta för olika regleringar. Det finns dock ingen diskussion kring vad det var i samhället som gjorde att det var på detta sätt. Vidare skriver författarna att det skedde en förändring i mitten på 1800-talet eftersom den sociala trygghet som funnits i bondesamhället nu började luckras upp. Det gjorde att många människor blev rädda för att fattigdomen skulle breda ut sig samt öppnade upp för liberala idéer. Därför började normer att förändras och kvinnor skulle nu kunna försörja sig själva för att ingen annan skulle behöva ta detta ansvar. Författarna menar att det ledde fram till att olika regleringar på arbetsmarknaden kom till stånd men de skriver ingenting om hur denna förändring i normsystemet, påverkade den rådande synen på genus hos den breda allmänheten. Därefter går författarna vidare med att skriva om löneskillnaderna
158 Elm & Thulin, 2000, s. 143f 159
Elm & Thulin, 2000, s. 151
160
Elm & Thulin, 2000, s. 176f
161 Elm & Thulin, 2000, s. 203f 162 Elm & Thulin, 2000, s. 210
mellan könen. Kvinnor, skriver de, fick mindre betalt eftersom de inte ansågs vara familjeförsörjare. Paradoxen i detta diskuteras inte dvs. att kvinnor fick mindre betalt men samtidigt tillträde till arbetsmarknaden för att kunna försörja sig och sina barn.163 Som beskrivits innan var en del kvinnor positiva till lägre löner och en del stod bakom familjeförsörjartanken.
Ingenting står heller om vad de tekniska framstegen innebar för kvinnor och könsarbetsdelningen i samhället. Intressant att notera är att av alla de vetenskapsmän och forskare som beskrivs i detta stycke, och som gjorde framsteg möjliga, beskrivs alla manliga integrerat i texten medan den enda kvinnliga, Marie Curie, får en egen ruta separerad från texten. Trots det innehåller faktarutan intressant information som rörde alla kvinnor, t ex att de kvinnor som arbetade utanför hemmet var dubbelarbetande då de fortfarande förväntades sköta hem och barn. Dessutom visar texten på en kvinna som bryter mot samhällsnormen och som i allra högsta grad är aktiv och handlande.164 Könsarbetsdelningen har varit mycket framträdande i europeisk historia. Wikander skriver att industrins teknik genusbestämdes och upprätthöll könsarbetsdelningen. Komplicerade maskiner ansågs kvinnor inte kunna hantera men gränsen var flytande. En ny maskin måste genusbestämmas men det kunde få olika resultat i olika länder och över tid. Många nya maskiner ansågs maskulina men när de spåddes vara på utdöende, och därmed inte var lika viktiga för företagen, feminiserades de ofta.165 Även olika yrkens genus förändrades över tid och varierade geografiskt. Detta berodde många gånger på införandet av ny teknik. Om en maskin var ”kvinnlig” ansågs den vara lätt att använda. Därmed, menar Wikander, är de tekniska förändringarna viktiga att ta upp då de bidrog till en omförhandling av genusrelationer, maktfördelning samt arbetsvillkor.166 Från början ansågs arbete på kontor eller inom handel vara manliga arbeten. Ökad konsumtion och rationalisering innebar att verksamheten separerades från produktionen vilket medförde en feminisering av yrkena. Därför blev skrivmaskinen då den kom feminiserad. Männen var dock kvar som chefer.167
När författarna tar upp demokratins framväxt finns ett separat stycke om kvinnor och arbetarrörelsen. Där skriver författarna att alla kvinnor, trots att de inte var likadana, hade ett gemensamt mål dvs. rösträtt.168 Därefter följer ett stycke om rösträttens utvidgande. Här berör författarna både kvinnor och män och menar att det var den allmänna värnplikten som
163 Elm & Thulin, 2000, s. 225 164 Elm & Thulin, 2000, s. 232ff 165
Wikander, 1999, s. 105f
166
Wikander, 1999, s. 109f
167 Wikander, 1999, s. 117 168 Elm & Thulin, 2000, s. 240
låg bakom kraven. I samhället fanns det en rädsla för att kvinnors rösträtt skulle undergräva familjen som institution och många såg en självständig kvinna som varken man eller kvinna. Suffragetterna nämns och att första världskriget var avgörande för kvinnlig rösträtt i många länder eftersom kvinnorna då utförde männens arbete, t ex inom industrin. Trots att värnplikten nämns måste vi ändå betrakta detta som her-story eftersom kvinnorna här har lagts till i den stora historien. Stycket innehåller ingen diskussion kring hur genus förändrades eller vad det var i samhället som gjorde att många var rädda för familjen då kvinnlig rösträtt diskuterades. Författarna nämner bara att kvinnorna sedan fick stå tillbaka när kriget var slut och männen kom hem.169 Här hade det varit fruktbart att diskutera 1800-talets syn på kvinnans roll som har beskrivits tidigare. Att det rör sig om her-story kan vi även se när själva kriget sedan beskrivs och storpolitiken och militärhistoria får störst utrymme. Kvinnorna är således inte integrerade i texten.170 Tidigare resonemang har visat att även kvinnor deltog i kriget på olika sätt.
Andra exempel på her-story där kvinnor tas upp separat är att det finns en faktaruta om Kata Dahlström. Det finns även speciella faktarutor om preventivmedel och steriliseringar vilka främst drabbade kvinnor.171
En mycket intressant sak är framställningen av Maria Teresia vid en jämförelse med Perspektiv på historien. Epok beskriver nämligen henne som energisk och kompetent då hon med kraften av sin personlighet lyckades hålla kvar kronan och reformera byråkratin. Detta är en helt annan kvinna än den svaga som beskrivs i Perspektiv på historien.172 Även Harriet Becher Stowe framställs annorlunda här. I Perspektiv på historien nämns hon mest i förbigående medan Epok skriver att hon genom sin bok Onkel Toms stuga bidrog till att väcka starka känslor mot slaveriet bland befolkningen. Läroboken visar här upp en handlande kvinna.173 Det verkar som att författarna till de olika läroböckerna har olika utgångspunkter i sin grundläggande syn på kvinnor och kvinnohistoria. Samtidigt finns det likheter mellan de båda böckerna, t ex i fråga om vad som tas upp om de olika aktörerna. Vi kommer ihåg att
Perspektiv på historien valde att ta upp Maria Theresias graviditet. I stycket om Östeuropa under 1700-talet i Epok finns möjlighet att jämföra hur enskilda män och kvinnor framställs. I avsnittet finns nämligen framställningar om både Katarina den store och Peter den store, vilka innehåller vissa skillnader. Katarinas kärleksliv är mer intressant än Peters. Det är naturligtvis
169 Elm & Thulin, 2000, s. 241 170
Elm & Thulin, 2000, s. 253
171
Elm & Thulin, 2000, s. 275ff
172 Elm & Thulin, 2000, s. 153 173 Elm & Thulin, 2000, s. 214
möjligt att så var fallet men hans privatliv diskuteras inte alls inte ens om han var gift, medan det står att Katarinas liv var sedeslöst och att hon hade många älskare. Däremot framställs bådas politiska bedrifter lika.174 Vi kan frestas att dra slutsatsen att dagens syn på kvinnor och män speglas i texterna.
Ett exempel på det som Scott skulle kalla integration är då det industriella samhällets vetenskapliga framsteg beskrivs. Här berättar författarna om att det många gånger gynnade speciellt kvinnor, t ex då antalet kvinnor som dog i barnsäng minskade till följd av ökad renlighet inom sjukvården. Däremot skriver författarna även att födelsetalen började sjunka i slutet av 1800-talet, utan att nämna något om hur detta påverkade kvinnornas liv och relationen mellan könen.175 Ett annat exempel på integration är i avsnittet om Norden under första världskriget. Här skriver författarna om kvinnor och män som tillsammans demonstrerade under hungersnöden.176
Även om kategorierna osynliggörande och integration finns med i läroboken är dock det framträdande draget i framställningen her-story.
7.2.3. Finns det ett subjekt i framställningen? Vem är det?
Till skillnad från Perspektiv på historien har författarna till Epok inte generaliserat lika mycket eller skrivit texter som till övervägande delen har ett manligt subjekt. Ett exempel är ett stycke om befolkningen under upplysningen som är skrivet mycket generellt men författarna påstår ändå inte att alla gör något.177 Vi kan även se ansträngningar för att mannen inte ska bli subjektet i stycket om deklarationen om mänskliga rättigheter under franska revolutionen. Författarna skriver att kvinnorna hölls utanför rösträtten och istället för att använda mannen som subjekt integrerar författarna därmed kvinnohistoria i texten.178 Detta gäller även i stycket om demokratins utökning i Storbritannien, där författarna gör klart att det bara gällde män.179
Det finns dock vissa stycken där ett manligt subjekt framträder, t ex då boken kommer in på den amerikanska revolutionen. Här beskrivs bl.a. idéerna om människans jämlikhet men ingenting nämns om vilka dessa människor fraktiskt är.180 Eftersom det enbart var män som fick rösträtt enligt konstitutionen, och kvinnors situation inte tas upp, har texten
174
Elm & Thulin, 2000, s. 154
175 Elm & Thulin, 2000, s. 230 176 Elm & Thulin, 2000, s. 260 177
Elm & Thulin, 2000, s. 140f
178
Elm & Thulin, 2000, s. 177
179 Elm & Thulin, 2000, s. 198 180 Elm & Thulin, 2000, s. 169ff
ett manligt subjekt. Ett annat exempel är beskrivningen av de olika samhällsklasserna under 1800-talet som beskrivs med ett manligt subjekt. Vi kan läsa att borgarklassen menade att; ”alla var i grunden jämlika men var och en fick utveckla sin förmåga”181 Tidigare resonemang kring könsroller inom borgarklassen visar att det inte gällde kvinnor.
Vidare skriver författarna att revolutionerna under 1800-talet ledde till att olika ideologier, t ex nationalism och socialism, slog rot hos människor samt att arbetarnas löner tilläts stiga och demokratin utökades. Det nämns dock inget om genus i detta sammanhang.182 Många manliga nationalister menade att kvinnor och modersmålet hörde ihop. En del av dessa