Nedan presenteras svar på studiens frågeställningar. Svaren beskrivs sammanfattande.
6.1 Sammanfattande resultat
- Vilka erfarenheter har de politiska ledarna av hot, våld och trakasserier?
Samtliga intervjuade politiska ledare hade hört talas om, läst eller kände till att politiker blivit utsatta för hot, våld och trakasserier. Det var många som berättade om personer i sin omgivning i eller utanför det egna partiet som blivit utsatta. Det kunde röra sig om allt ifrån trakasserier och hot till fysiska påhopp, även om trakasserier och hot var överlägset mest förekommande. Den sammantagna bilden av de politiska ledarnas bild av hot, våld och trakasserier var att samtliga var kritiska till fenomenet och dess effekter. Även om inte alla upplevde sig själv som utsatta hade de mött och talat med andra personer som hade blivit utsatta. Det är få av de intervjuade gruppledarna som har gjort en polisanmälan på händelser emot dem då de beskriver att de inte tror att det skulle leda någonstans.
- Blir politiska ledare i Umeå kommun och Västerbottens läns landsting påverkade av hot, våld och trakasserier eller oro för detta? På vilket/vilka sätt?
Ja, hotbilden påverkar de politiska ledarnas på tre sätt. För det första påverkas några av dem personligen genom att bli mer känslomässigt kalla, avtrubbade och luttrade. För det andra upplever flera att hotbilden hindrar dem från att publicera blogginlägg och debattartiklar. Detta genom att gruppledarna i vissa lägen undviker att skriva om vissa känsliga ämnen då detta vid tidigare situationer ökat otrevliga kommentarer och mail. Det finns exempel på intervjuade gruppledare som beskrev att hotbilden påverkade att personen valde att skriva ännu fler och skarpare inlägg om det känsliga ämnet. För det tredje finns gruppledare som funderar på om uppdraget som förtroendevald gruppledare ”är värt det?” och skulle tveka inför att ta högre politiska uppdrag.
Citat likt detta är vanliga i intervjuerna: - ”Ibland tänker jag själv, liksom att man får passa
sig, att man inte är för mycket, eller att man väger orden, när man gör någonting. Man har det alltid i bakhuvudet”. Det är många som under intervjuerna anser att de tänker på vad man
- Får hotbilden några konsekvenser för de politiska ledarnas handlingsutrymme?
Ja, i viss mån för hotbilden konsekvenser på de intervjuades handlingsutrymme. Samtliga intervjuade ledare påverkas i någon mån, men hur mycket varierar från person till person. I många fall påverkar hotbilden individen direkt, men även indirekt i rädsla och oro för att bli utsatt. Hur mycket de politiska ledarna blir påverkade beror i många fall på den individens subjektiva upplevelse. Den oro som ledarna känner för att bli utsatt och de systematiskt otrevliga/kränkande/hotfulla kommentarerna på nätet påverkar de politiska ledarna mer än fysiskt våld.
Flera av de politiska ledarna beskriver att en av uppdragets viktigaste delar är att bilda opinion och vara partiets ansikte utåt. Samtidigt beskriver flera av de politiska ledarna i intervjuer att de tänker till någon gång extra innan de publicerar ett inlägg. Flera beskriver att man väljer vad man skriver och undviker att skriva om vissa ämnen. På det sättet påverkas de politiska ledarnas handlingsutrymme. Det är inte bekräftat att hotbilden påverkar de politiska ledarna i det dagliga beslutsfattandet på lokal och regional nivå.
- Finns bevis för att hot, våld och trakasserier kan läggas till som en kompletterande tolfte punkt i Möllers modell?
Jag anser att det finns anledning till att utveckla Möllers modell med en ytterligare faktor, hot våld och trakasserier. De politiska ledarna beskriver själva att de på olika sätt påverkas av oron för att bli utsatt men även att de anpassar sig på olika sätt i sitt arbete för att de blir utsatta. Denna studies resultat kan bevisa att det finns en verklig hotbild mot politiska ledare i Umeå kommun och landstingsfullmäktige och mycket troligt även på andra delar i landet. Däremot anser jag att denna studie i kombination med den senaste PTU-rapporten talar sitt tydliga språk, politiker blir utsatta för hot, våld och trakasserier och de systematiska händelserna på nätet är det vanligaste sättet de politiska ledarna att utsättas.
Gemensamt med PTU rapportens resultat som publicerades den 18 Maj 2014 var att utsatthet och oro leder till konsekvenser för många, förargade medborgare och rättshaverister var de vanligaste förövarna, låg anmälningsbenägenhet. Många incidenter av trakasserier – men våld är ovanligt, självcensur vanligt – avhopp ovanligt. 92
92 Lisa Wallin, Sanna Wallin (2014). ”Politikernas trygghetsundersökning 2013. Utsatthet och oro för trakasserier, hot och
6.2 Slutsatser/diskussion
Det är viktigt att upprätthålla dialogen mellan politiker och medborgare på den lokala och regionala nivån. Dialogen i samhället måste på alla sätt som möjligt besvaras och upprätthållas då detta, tidigare nämnt, är en grundbult i vårt demokratiska samhälle. Hotbilden mot de intervjuade politiska ledarna i Umeå kommun och Västerbottens läns landsting är på många sätt skrämmande och oacceptabel. Det är skrämmande att hoten är systematiska och att de på många sätt har normaliserats som en del av uppdraget. Hoten leder till att politiska ledare funderar om arbetet är värt priset man får betala. Likt Sveriges demokratiminister Birgitta Olsson anser jag att politiker ska kunna ta en saklig och retorisk hård diskussion, men de ska aldrig behöva tåla mer än så. 93
Det är ett vidare ett stort problem att det finns politiska ledare som upplever sitt handlingsutrymme begränsat. Detta då det påverkar dem personligen, det påverkar deras roll som politiska ledare och det påverkar samhället. Direkta hot och trakasserier och oro för att bli utsatt har effekten att politiska ledare tystas och tveka inför att publicera sina åsikter öppet. Debatten riskerar att tystna och det är alltid farligt inom politiken.
Thomas Hobbes beskrev att människor som lever i total frihet till slut kommer att förgöra varandra. På många sätt är detta beskrivande för situationen på internet och den hotbild som ständigt är närvarande för flertalet politiska ledare. Den skada som detta medför för många på individnivå, men även för debattklimatet är oroväckande. Problemen på internet måste redas ut för dialogens skull, för de politiska ledarnas skull, för medborgarnas skull och för demokratins skull. Att det finns personer som tolererar detta är farligt, då hotbilden riskerar att bli normerande inom politiken och direkt exkluderande för en mängd potentiella politiker. Jag välkomnar att krafttag mot detta systematiska våld sker och att samtliga politiska ledare ska polisanmäla händelser de utsätts för. Hotbilden kan på sikt leda till att personer som inte är tåliga sorteras ut och får de som är kvar att bli luttrade, på det sättet rensas de svagare och mer känsliga politiker bort. Hotbilden ska inte vara en anledning till att politiska ledare väljer att avsäga sig sitt uppdrag.
Av de politiska ledare som jag talat med är samtliga engagerade att förändra samhället till vad de anser är till det bättre. Dessa politiska ledare har makt och inflytande till att göra det.
93 Rosén, Hans. 17 januari 2014,”Lagen om hot mot politiker ska granskas”, http://www.dn.se/nyheter/sverige/lagen-om-hot-mot-politiker-ska-granskas/ Dagens Nyheter (Hämtad 2014-05-23)
Medborgare förväntar sig att de ska driva vissa frågor, att de ska stå upp för sina åsikter och stå till svars för sina beslut. Att enstaka individer ska påverka dem till tystnad är förkastligt och att det tillåts är ett hot mot yttrandefriheten och öppenheten i Sverige. Det är viktigt att politiker som blir valda av folket verkligen har ett handlingsutrymme i sin roll.