5.1 Sammanfattning och slutsatser
Studien undersöker via en lektionsobservation, en styrdokumentsanalys och två lärarintervjuer hur IB-svenskan regleras i styrdokumenten, hur regleringarna kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar två lärare upplever med IB-svenskan. Ramfaktor- samt frirumsmodellen utgör det teoretiska ramverket. Slusatsen är att gruppstorlek, tid, elevunderlag, kursplan, betygssystem, examinationsuppgifter och Prescribed Book List utgör ramfaktorer som sätter yttre gränser för lärarnas undervisningspraktik i IB-svenska, både avseende stoff, lärarroll, examination och undervisningsmetoder. Jämfört med Svenska B upplevs IB-svenskan huvudsakligen som mer reglerad.
Den mindre gruppstorleken inom IB-svenskan ger eleverna mer utrymme att komma till tals, ger möjlighet för fler skrivuppgifter och möjliggör en elevdialog på ett annat sätt än i de stora samhällsklasserna. Därmed uppmärksammas klasstorleken som en ramfaktor.
Tiden är reglerad som en yttre gräns i IB-svenskan. Det gör att den inte kan tummas på, vilket upplevs som positivt jämfört med Svenska B, vars timantal kan ”kohandlas” med. Ytterligare en fördel med IB-svenskan som båda lärarna lyfter fram är att det finns tid att gå på djupet i enskilda verk. Tidspress finns likväl, eftersom alla moment måste genomföras grundligt inför den externa bedömningen.
Lärarna lyfter också fram elevunderlaget som en ramfaktor, då de betonar att en fördel med IB-svenskan är att så gott som alla elever är studiemotiverade, till skillnad från samhällsprogrammet där många är omotiverade.
Kursplanen är mer detaljreglerad och ämnet är mer fokuserat, vilket är ett plus. Det innebär dock ett begränsat frirum som styr undervisningsmetoderna och begränsar flexibiliteten i undervisningen.
De tydliga uppgiftsspecifika betygskriterierna upplevs underlätta bedömningen och göra den mer rättvis. Den externa bedömningen ses som en styrka, eftersom lärarens roll blir mer handledande, men en nackdel är att den medför en styrning mot examinationsuppgifterna som begränsar lärarens frirum avseende undervisningsmetoder och innehåll. De externa bedömarna är inte heller en garanti för en objektiv bedömning enligt lärare X och eleverna ges bara ett fåtal tillfällen då deras kunskaper bedöms.
PBL underlättar valet av litteratur som är ett dilemma för lärare X i kursen Svenska B. Skolan har ett frirum att välja perspektiv utifrån val av litterära verk och kan ändra sin lista, men det kräver pappersarbete. PBL-systemet har sina brister i form av en underrepresentation av verk utanför Europa och riktigt moderna verk, samt att det gör det svårt att lyfta in dagsaktuell litteratur.
Sammantaget är både det reella och det upplevda frirummet mindre för IB-svenskan, vilket lärarna ser både fördelar och nackdelar med. Lärarna efterfrågar tydligare ramar för bedömning och ett mer fokuserat svenskämne på de nationella programmen. Det reella frirummet i Svenska B utnyttjas inte alltid på grund av ramfaktorer som tid. I den observerade lektionen syntes styrningen via kursplanen och PBL tydligt. Även examinationsuppgifterna var närvarande. Läraren förklarade en av uppgifternas upplägg för eleverna och litteraturen diskuterades med det tydliga målet att kunna analysera den väl i examinationsuppgiften. Lektionen karaktäriserades av ett samtal om litteratur.
5.2 Kritisk självreflektion
Undersökningen är begränsad så till vida att den är avgränsad till en fallstudie av en enskild skolas IB-svenska. Eftersom det inte finns tidigare forskning om IB-svenskan, ska studien betraktas som en första orientering som kan byggas på genom studier med ett större antal lärare i IB-svenska på olika skolor. En sådan studie kan testa om de upplevelser som de intervjuade lärarna redogör för delas av deras kollegor. Upplevelserna som presenteras i studien är endast representativa för de intervjuade lärarna. Dokumentanalysen har i studien begränsats till kursplanen för Language A1. För att klargöra alla yttre gränser för IB-svenskan hade även de dokument som styr the
IB Diploma Programme i stort behövt analyseras. Dessutom är textanalysen översiktlig
endast en lektion, men för att kunna ge en djupare bild av undervisningspraktiken hade jag velat följa ett helt moment i kursen och då även granska elevernas perspektiv på undervisningen och styrningen utifrån examinationsuppgifterna.
Min förförståelse om IB-svenskan bestod av ett par askultationer under min VFT. En nackdel med denna förförståelse kan ha varit att jag har missat grundläggande frågor vars svar har varit självklara för mig. Samtidigt var förförståelsen en förutsättning för valet av uppsatsämne, eftersom jag visste att det fanns vissa skillnader mellan IB- svenskan och de nationella svenskkurserna. Intervjuerna var halvstrukturerade, vilket innebär att de båda lärarnas redogörelser inte kan jämföras rakt av. Istället valde jag att låta lärarnas upplevelser och de teman de tog upp styra intervjuerna. Slutligen har jag på grund av frånvaron av tidigare forskning om IB-svenskan inte kunnat relatera min undersökning till tidigare forskning i den grad som jag hade önskat. Istället får denna studie utgöra en utgångspunkt för vidare forskning.
5.3 Praktiska konsekvenser av studien
Utifrån studien kan konstateras att det vid reformer av de yttre gränserna, exempelvis betygssystemet, är viktigt att beakta inte bara hur betygsättningen och bedömningen påverkas utan även hur relationerna mellan lärare och elever samt arbetet i klassrummet påverkas. Skolutveckling behöver ta ett helhetsgrepp där olika nivåer och deras samspel beaktas. Dessutom måste lärarnas expertis tas tillvara. Jag ansluter mig därmed till ett bottom-up perspektiv på skolutveckling. Vidare har jag fått insikt i att det nationella systemet med mycket vida ramar inte fungerar klanderfritt i praktiken. Som jag ser det måste antingen de yttre ramarna göras tydligare och därmed kanske snävare, eller så måste lärare ute i vardagspraktiken utrustas med strategier för att upptäcka sitt frirum. Ett förslag på hur detta kan ske återfinns i Berg (2003). Slutligen anser jag att det är viktigt att ta vara på IB som en jämförelsepunkt. Det går inte att översätta IB direkt till de nationella programmen, eftersom IB huvudsakligen rekryterar ”högpresterande” elever, men utifrån de fördelar och nackdelar som IB-lärarna ser med systemen kan förslag till skolutveckling utformas. Exempelvis kan erfarenheterna av extern bedömning utnyttjas och önskemålen om ett mer fokuserat svenskämne på de nationella programmen beaktas.
Via lärarintervjuerna har jag insett att det finns ett enormt kunskapskapital hos verksamma lärare som jag ska försöka ta vara på när jag inleder min lärarkarriär. Jag har insett vikten av att som ny lärare själv utforska de yttre gränserna och inte utforma sin undervisning endast utifrån skolans tradition. Kanske finns det ett outnyttjat frirum som jag som ny lärare kan upptäcka? I tillägg till detta kommer jag sträva efter att skapa en process i mina kurser, där momenten inte betas av och sedan läggs till handlingarna. På min partnerskola arbetar lärarna mycket med sambedömning och det ser jag som en viktig resurs, som kan vara ett alternativ till IB:s externa bedömning. Utifrån lärarintervjuerna är det tydligt att de nationella svenskkurserna kräver att jag som lärare gör ett litteratururval. Jag kommer att försöka klargöra vilka urvalsprinciper jag själv använder, för att urvalet inte ska bli godtyckligt.
5.4 Förslag till vidare forskning
Undersökningen har uppmärksammat behovet av att i forsatt forskning undersöka hur lärare upplever olika yttre gränser, eftersom vida ramar uppenbarligen inte per automatik upplevs som vida. Istället kan oklara ramar bidra till en otydlighet som riskerar resultera i att det upplevda frirummet inskränks. Därmed är det upplevda, och inte endast det faktiska, frirummet ett viktigt forskningfält. Ett intressant område att rikta sökarljuset mot i vidare forskning om IB-svenskan är Prescribed Book List. Genom en analys av vilka verk som finns med på listan, vilka genrer som är underrepresenterade eller frånvarande samt intervjuer med de ansvariga bakom PBL som väljer ut vad som är verk av ”literary merit”, kan överensstämmelsen med IBO:s intentioner för Language A1 undersökas. Dessutom kan en sådan studie problematisera vad litterärt värde egentligen är för något.