Denna studies övergripande syfte var att beskriva hur och skapa förståelse för, hur studie- och yrkesvägledare arbetar vid fristående gymnasieskolor. Studiens preciserade frågeställningar har varit:
1. Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?
2. Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?
I det följande avser jag att kortfattat besvara studiens syfte och preciserade frågeställningar. I studiens första frågeställning som handlar om studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter har empirin och analysen visat på att arbetet framförallt handlar om två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete.
När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.
6.1 Diskussion
Det finns också anledning att diskutera svaren på frågorna och dess betydelse ur ett vidare perspektiv. Något som har framkommit i min studie är att det finns likheter respondenterna emellan, men att det framförallt finns skillnader. De är alla del av olika skolkulturer liksom de har olika förutsättningar utifrån den anställning de har. Att vara egen företagare som ”säljer” sina tjänster till olika skolor skiljer sig stort från att vara anställd vid skolan. Likaså får det olika tidsutrymmet för studie- och yrkesvägledningsarbetet olika konsekvenser för kvaliteten.
Det egna beslutsutrymmet, som uppfattas som stort vad gäller tjänstens utformning, skulle kunna ge både negativa som positiva konsekvenser. Det kan ses som positivt att vägledaren
själv får möjlighet att styra över innehållet i arbetsuppgifterna utifrån sin kunskap inom området, som en form av expert. Det skulle dock kunna innebära en otydligare roll på skolan med en liten insyn från rektor och övrig skolpersonal. Detta kan i sin tur innebära en situation där vägledaren själv får ansvara för att god studie- och yrkesvägledning bedrivs vid skolan. Detta skall, enligt Lpf 94, vara i allas intresse.
En stor tydlighet gentemot elever och skolpersonal är viktig. Vet inte elever och skolpersonal vem SYV är och vad han/hon kan hjälpa till med mister verksamheten lätt sin legitimitet. En renodling av arbetsuppgifter skulle innebära att studie- och yrkesvägledare får en tydligare roll genom att ha avgränsade arbetsuppgifter, både gentemot elever och övrig skolpersonal. Med en tydlig arbetsplan, som i ett av fallen i studien, finns liten osäkerhet i arbetet. Det handlar om att ägna sig åt det man har utbildning för och är bra på och att använda de resurser som finns på skolan effektivt.
Att ha dubbla roller vid skolan kan innebära problem. Flera av respondenterna tog upp känslan av en splittrad arbetssituation. En konsekvens av detta blir också att tydligheten i skolans studie- och yrkesvägledning blir mindre. Områden som marknadsföring, rekrytering och betygssättande undervisning hör enligt min mening knappast till studie- och yrkesvägledarfunktionen. En dubbel roll eller arbetsuppgifter utanför det mer renodlade arbetet kan dock få positiva konsekvenser. En studie- och yrkesvägledare som ständigt finns på skolan är av stor betydelse. Just den dagliga kontakten med eleverna, där studie- och yrkesvägledaren alltid finns på plats, lyfter flera respondenter fram som en stor fördel med att ha dubbla roller vid skolan.
Skulle ytterligare medel satsas på området skulle ett mer renodlat arbete, på heltid, vara en möjlighet även på mindre skolor. I detta fall handlar det snarare inte om medel som satsas på den fristående skolan utan huruvida den fristående skolan satser på studie- och yrkesvägledning eller inte. Detta är en prioritering gjord av respektive skola. Genom min studie har jag fått inblick i hur det ser ut med studie- och yrkesvägledning vid den fristående gymnasieskolan. Att hitta respondenter till undersökningen var inte helt lätt. Det tyder på att de fristående gymnasieskolorna inte prioriterar området. De respondenter som deltagit i undersökningen kan säkerligen vara representativa för de till synes få studie- och yrkesvägledare som finns vid den fristående gymnasieskolan. De visar på en stor vidd och stora skillnader, vilket jag tror är representativt för studie- och yrkesvägledare vid den fristående gymnasieskolan.
Denna uppsats har fått titeln ”En udda fågel?”. Detta talande uttryck är taget från en av respondenternas berättelser. Att vara studie- och yrkesvägledare vid en skola, vare sig det är en kommunal eller en fristående, innebär oftast att vara ensam i sin roll på skolan. En sådan situation kan säkerligen innebära svårigheter. I min studie konstaterar jag att det är studie- och yrkesvägledaren som bär upp studie- och yrkesvägledarverksamheten på skolan. Något jag särskilt tycker sticker ut i min studie är utbildningens betydelse för studie- och yrkesvägledarens arbetssätt. Det var klart märkbart hur respondenterna med studie- och yrkesvägledarutbildning hade klara och bestämda uppfattningar om målsättningar med arbetet. De lyfte etiska frågor och motsättningar i yrkesrollen och på sin arbetsplats. Ett sådant reflekterande förhållningssätt är nödvändigt för en god professionalitet. De menade att det handlar om att göra sig själv synlig och visa på sin viktiga funktion, varpå de också fick ett större medhåll för sin verksamhet. De gav heller inte uttryck för att känna sig som just ”En udda fågel” i någon negativ bemärkelse.
6.2 Teori och metod – kritiska reflektioner
Jag vill också lyfta en diskussion huruvida teorierna jag använt mig av är relevanta eller inte. När det kommer till Lindhs modell (1997) anser jag att denna är en bra och tydlig modell vad gäller att beskriva vad eleven behöver i mötet med studie- och yrkesvägledaren, liksom vad studie- och yrkesvägledarens arbete handlar om. Jag anser modellen vara relevant i min studie, då den till stor del kunde hjälpa mig att beskriva och skapa förståelse för det innehållsmässiga i studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter, främst den mer renodlade delen av arbetet. Jag frågar mig dock om modellen inte skulle kunna reduceras till att enbart ha med de första tre delarna i modellen.
När det kommer till Henryssons teori (1994) om syo-kultur anser jag denna ha varit till hjälp i min analys av beslutsutrymme liksom samarbete. Jag kunde konstatera att Henryssons idéer om syo-kultur stämde överens med mina resultat till viss del. Säkerligen är teorins ålder av betydelse. Att t ex en studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara egen företagare eller vara anställd vid en kommunal plattform eller att den fristående gymnasieskolan kommit in på arenan, är fenomen Henrysson säkert inte tagit hänsyn till. Sådana fenomen resulterar i att skolkultur och syo-kultur får en svagare sammanbindning. En teoretisk uppdatering skulle vara på sin plats vad gäller båda modellerna, där studie- och yrkesvägledarens ändrade roll och ändrade förutsättningar lyfts in i teorin på ett tydligare sätt.
Det är även viktigt att fundera över begränsningar i det metodologiska tillvägagångssättet. Det handlar om möjligheterna att generalisera och förutsäga resultaten i nästa studie. Det
finns goda skäl att tro att tendenserna i materialet återupprepar sig, men därmed inte sagt att det blir exakt samma resultat. Därmed är det på sin plats att vara lite försiktig i tolkningen av resultaten från denna studie. Jag hade kunnat välja andra tillvägagångssätt, så som att ha undersökt annan skolpersonals uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme. Jag hade också kunnat göra en jämförande studie med kommunala skolor. Men då hade forskningsfrågorna också sett annorlunda ut.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Studie- och yrkesvägledningsarbetet vid den fristående gymnasieskolan är som nämnt inte undersökt i någon stor omfattning. Efter min studie kan jag se ett flertal uppslag till fortsatt forskning inom området. Låt mig ge tre stycken exempel. För det första skulle jag gärna se en omfattande, kvantitativ, undersökning om hur det ser ut med studie- och yrkesvägledning vid Sveriges fristående gymnasieskolor. I vilken utsträckning finns tillgång till studie- och yrkesvägledning och hur ser denna ut? En sådan kartläggning skulle kunna ligga till grund för en diskussion om kvaliteten på studie- och yrkesvägledning idag. Vidare skulle en jämförande studie mellan kommunala och fristående gymnasieskolors studie- och yrkesvägledning vara relevant. På så sätt skulle skillnader mellan olika skolmiljöer kunna belysas och det ”goda exemplet” lyftas fram. När det kommer till samarbete med övrig skolpersonal liksom beslutsutrymme skulle det vara intressant att se till hur skolledare liksom lärare och annan personal uppfattar samarbetet kring studie- och yrkesvägledningsfrågorna. Detta skulle kunna ligga till grund för en diskussion kring hur man kan arbeta tillsammans med studie- och yrkesvägledningsfrågor på gymnasieskolan. De tre frågorna tillsammans skulle ge förståelse i ett vidare perspektiv för studie- och yrkesvägledning vid olika skolformer.
Referenser
Andersson, Cecilia & Eriksson, Marie (2007). Vägledare på fristående gymnasieskola. Malmö: Malmö högskola. Berg, Gunnar (1991). Analys av en skolas kultur i ett utvecklingsperspektiv. Uppsala: Uppsala Gruppen.
Borhagen, Kerstin & Lovén, Anders (1991). Vem behöver SYO? Stockholm: Gymnasieavdelningen, SÖ. Dresch, James & Lovén, Anders (2003). Vägledning i förändring. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Friskolornas riksförbund (Publicerad: 12 september 2008). Friskolorna i siffror. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx> (2008-10-28).
Henrysson, Lennart (1994). Syo-kulturer i skolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindh, Gunnel (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS Förlag. Lindh, Gunnel (red.) (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur.
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.
Mannerfelt, Charlotta (2005). Villkorad frihet – om reglering av fristående grundskolor, FoU-rapport 2005:4. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten.
Norén, Lars (2003).Valfrihet till varje pris: om design av kundvalsmarknader inom skola och omsorg. Göteborg:
BAS.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju. Malmö: Liber Ekonomi.
Sahlström, Jenny & Winbo, Camilla (2006). Studie- och yrkesvägledning i fristående grundskolor. Malmö: Malmö högskola.
Skollagen, 1985:1100. Skollagen, 1996:1206.
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Skolor som alla andra? Med fristående skolor i systemet 1991–2004. Skolverkets rapport nr 271. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (senast granskad 5 juni 2008). Snabbfakta om fristående skolor. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/sb/d/2112/a/11936> (2008-10-28).
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetniska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.