Ett förslag på framtida forskning vore att göra en nationell kartläggning över betygsstatistiken för sfi och jämföra provbetyget på NP och kursbetyget. Finns det avvikelser eller är marginalerna så pass små att de är obetydliga i sammanhanget? Sfi förändras och utökas i en mycket snabb takt i dagsläget. Jag ser och upplever dagligen förändringen på min egen arbetsplats. Expansionen görs på bekostnad av lärarnas kompetens. Nya grupper skapas och personal utan rätt formell utbildning anställs, med kort varsel på visstidskontrakt. Jag hoppas att debatten i framtiden i samhället fortsätter fokusera på lärarnas faktiska utbildning och behörighet. En stor risk är att lärarkompetensen hamnar i skymundan och att rektorerna nöjer sig med att de överhuvudtaget får tag på någon som snabbt kan skolas in i verksamheten. Kvaliteten och rättssäkerheten kring undervisning och betyg bör prioriteras. Skolverket har som jag ser det en mycket viktig uppgift och borde därför koppla greppet genom tydliga kursplaner och betygskriterier samt centrala rättningar av de nationella proven för samtliga ämnen i alla skolformer på alla nivåer.
Källförteckning
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2005). Tankarna springer före- att bedöma ett andraspråk i utveckling. Västerås: Stockholms universitets förlag, ss11-139.
Carlsson, Marie (2013). Sfi och sfi-läromedel i tid och rum- föreställningar, politik och tidsanda. I Hyltenstam, K & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk– i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss 817- 856.
Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur.
Hammarberg, Björn (2004). Teorietiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk– i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss 25-78.
Håkansson, Gisela, (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt
processbarhetsteorin. I Hyltenstam, K & Lindberg, I. (Red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss 153-170.
Pienemann, Manfred (1998). Language processing and second language development: processability theory. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company, s. 9. Skolverket, (2013)- Utbildning i svenska för invandrare, Bedömningsanvisningar D. Nationellt slutprov4 2013.
Tingbjörn, Gunnar, (2004) Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv- en tillbakablick. I Hyltenstam, K & Lindberg, I (Red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund :Studentlitteratur, ss 743-762.
Wrigstad, Thomas, (2004). Sfi-provet som bedömningsinstrumet-teoratiska och politiska perspektiv. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I (Red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, ss 715-742.
Elektroniska dokument
Gymnasium.se (2016-04-01). Tillgänglig:
http://www.gymnasium.se/sok/international_baccalaureate_ib#moreAboutSearch [2016-05-01]
Henrekson, Magnus & Vlachos, Jonas (2009-08 17). Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg, Dagens nyheter. Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/konkurrens-om-elever-
ger-orattvisa-gymnasiebetyg/ Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg [2016-05-01]
Jällhage, Lenita (2009-11-30). Gymnasieleverns betyg är inte rättvisa, Dagens nyheter. Tillgänglig:http://www.dn.se/nyheter/sverige/gymnasieelevers-betyg-inte-rattvisa/[2016-05-01]
Järgenstedt, Sven (2012-07-05). Slutbetyg kontraresultat på de nationella proven, Lärarnas riksförbund bloggar. Tillgänglig: http://lrbloggar.se/svenjargenstedt/slutbetyg-kontra-resultat-
pa-nationella-prov/[2016-05-01]
Lärarnas riksförbund (2011-11). Betygssättning under påverkan, Rapport från Lärarnas riksförbund. Tillgänglig:
http://www.lr.se/download/18.666662ff133985ab7bc8000789/1350672765450/Betygsattning_
under_paverkan.pdf [2016-05-01]
Nannesson, Frida (2014-04-16). Resultat PISA internationellt, Ekonomifakta. Tillgänglig:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/Resultat-PISA/
[2016-05-01]
Skolinspektionen (2013-02-20). Tillsyn av bedömning och betygssättning. Skolinspektionen. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Riktad-tillsyn/Tillsyn-av-bedomning-och-
betygssattning/[2016-05-01]
Skolverket. (2015-02-19). Bedömning av de nationella prov inom sfi. Skolverkets hemsida. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/bedomning-av-nationella-
prov/bedomning-av-nationella-prov-inom-sfi-1.230841[2016-05-01]
Skolverket, pressmeddelande (2007-06-13). Fortfarande stora skillnader i skolors betygssättning. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2.4390/fortfarande-stora-
skillnader-i-skolors-betygssattning-1.41493 [2016-05-01]
Skolverket (2016-02-16). Bedömning av prov. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/fragor-och-svar/bedomning-av-prov-
1.144390[2016-05-01]
Skolverket (2007-06). Provbetyg- slutbetyg- likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006. Rapport 300. Tillgänglig: http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/pdf1725.pdf[2016-05-01]
Skolinspektionen (2012-03-30). Riktad tillsyn av bedömning och betygssättning hos skolor med stora avvikelser vid ombedömning av nationella prov. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/riktade-
tillsyner/2012/nationella-prov/riktad-nat-slutrapport.pdf[2016-05-01]
Unic. Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa. Tillgänglig:
http://www.unric.org/sv/component/content/article/16-humanitarian/25742-fns-
flyktingkommissarie[2016-06-01]
Wærn, Maria ( 2009, Nr 4). Vad kan vi lära av IB, Nämnaren Nr 4. Tillgänglig:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/4346_09_4.pdf[2016-05-01]
Wallström, Anna-Lena (2015-05-29). Var tredje lärare är obehörig, Svenska dagbladet. Tillgänglig: http://www.svd.se/var-tredje-larare-obehorig/om/sverige[2016-05-01]
Bilaga 1
Beskrivning av svenskans utvecklingsstadier (efter Flyman Mattsson & Håkansson, 2014)
(2014:46) Figur 3.1 Utveckling av numerus
Ingen numerusdifferentiering (enbart singular med
ev.kvantifierare) två flicka, många pojke, alla vän
Numerusdifferentiering
(övergeneralisering av 1:a och 2:a dekl.) två flickar, två flickor, alla vännor, alla vännar, flera husar
Deklanationsdifferentiering (väljer rätt ändelse) två flickor, alla vänner, flera hus
(2014:47) Figur 3.2 Utveckling av nominalfrasens definithet
Namn Norge Enstaka substantiv bok Modifierare + enkelt substantiv
en bok, min bok tre böcker, den bok
Enklitisk bestämd artikel, med eller utan modifierare
hela boken, boken, min boken
Artikel + modifierare, med eller utan enklitisk bestämd artikel
en röd bok, den röda boken min röda bok
(2014:48) Figur 3.3 Utveckling av attributiv /predikativ kongruens
Attributiv kongruens
ett gult hus
Predikativ kongruens
huset är gult
(2014:48) Figur 3.4 Utveckling av numerus/ genus kongruens
Numeruskongruens
två gula hus ett gul hus
Genuskongruens
ett gult hus
(2014:49) Figur 3.5 Utveckling av tempus
Enkla finita verb
presens -springer, springar preteritum- sprang, springade
Hjälpverb+ infinitiv futurum – ska springa, modala hjälpverb –
vill/få/kan/måste springa
har/hade + supinum,
perfekt – har sprungit, har springit Pluskvamperfekt – hade sprungit
(2014:54) Figur 3.7 Utveckling av inversion i påståendesatser
Ingen topikalisering
Jag ser hunden nu
Topikalisering med rak ordföljd
Nu jag ser hunden
Topikalisering med inversion
(2014:56) Figur 3.8 Utveckling av negationens placering
Negation före finit verb
Hon inte sover, Hon inte sova
Negation efter hjälpverb
Hon inte sover, Hon vill inte sova ...om hon inte sover ...om hon inte vill sova
Negation efter huvudverb (efter hjälpverb om det finns)
Hon sover inte, hon vill inte sova....om hon sover inte, ….om hon vill inte sova
Korrekt placering i HS, negation före huvudverb i bisats
… om hon inte sover, … om hon inte vill sova Korrekt placering i HS och BS ... om hon inte vill sova
(2014:59) Figur 3.10 Utveckling av ordföljd i frågor
Rak ordföljd
Du såg filmen? Varför du sprang?
Jag undrar varför du sprang
Omvänd ordföljd
Såg du filmen? Varför sprang du?
Jag undrar varför sprang du
Satsdifferentiering
Såg du filmen? Varför sprang du?
Jag undrar varför du sprang
(2014:59) Figur 3.11 Utveckling av bisatstyper Adverbialbisatser
jag blir glad när du sjunger
Att-bisatser
jag tror att han är snäll Frågebisatser
jag vet inte om jag kan
Relativbisatser jag känner killen som står där
Bilaga 2
En sammanställning av den analytiska bedömningen.
Utvecklings- stadier
Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6
(Flyman Mattsson & Håkansson, 2014:46) Utveckling av numerus Här varierar elevens kunskaper. Det finns helt korrekta exempel men även inkorrekta, dock bedömer jag att eleven befinner sig på det andra stadiet Numerusdifferenter ing
(övergeneralisering av -er)
mina bästa låter, olika ljuder. Eleven har upptäckt -er formen vilket Elev 1 använder korrekt i substantiven – talanger * (felstavat) och personer.
Eleven befinner sig på första stadiet och visar ingen numerusdifferentie ring. I text 2B kan detta beläggas med följande exempel ”3 fint badsåffa” Den enda pluralmarkeringen är siffran 3 eller uttryckt i andra ord enbart singular med kvantifierare.
Text 3A”ett år.” text 3B ” klädersaffär” Eleven har kommit till det tredje och sista stadiet Deklinations differentiering vilket innebär att rätt ändelse väljs. Eleven har enbart producerat substantiv i singular vilket inte bevisar om Elev 3 kan processa på denna nivå med pluralformer.
I text 4A ”ett hus” ett Förslag” Elev 4 har kommit till det tredje sista stadiet Deklinations differentiering vilket innebär att rätt ändelse väljs. Eleven har enbart producerat substantiv i singular vilket inte bevisar om eleven kan processa på denna nivå med pluralformer.
Eleven använder inga räkneord för att markera numerus i sin text. Dock visar eleven upp kunskaper inom lexikonet kopplat till singular och plural, vilket gör det lite knepigare att fastställa stadium. Text 6A ”ett fantastiskt program” text 6B ”en väska” Eleven har uppnått det tredje och sista stadiet – Deklinationsdiffire ntiering och väljer därmed rätt ändelse. De två exempel är dock singular. (2014:47) Figur 3.2 Utveckling av nominal- frasens definithet I text 1A visar eleven att Elev 1 kan använda artikel+ modifierare ”det här programmet” vilket är det tredje och sista stadiet och som brukar kallas dubbel bestämdhet och som är ovanligt bland världens språk. I text 1B har eleven större bekymmer med definitheten dock visar eleven upp exempel från det sista stadiet ”den här bilen”.
Eleven befinner sig på första stadiet = modifierare + enkelt substantiv i text 2A använder eleven uttrycket ”det program” två gånger. Det finns alltså en medvetenhet om definithet men som ännu ej behärskas av eleven.
Text 3A ”mina barn” ”Varje dag”, text 3B ”många märket”. Eleven befinner sig på andra stadiet. Enklitisk bestämd artikel, med eller utan modifierare. Som de tre exemplen visar förstår eleven principen men kan ännu ej processa den fullt ut.
I text 4A visar eleven ett flertal korrekta exempel på det tredje och sista stadiet, ”de gamla möblerna” ”det roliga progmmet”, och processar därmed artikel+ modifierare med eller utan enklitisk bestämd artikel. Text 5A ”många barn” ”mina barn” ”de små barn” Text 5B ”finna barnkläder” Jag bedömer att eleven befinner sig på det andra stadiet. Eleven processar enklitisk bestämd artikel, med eller utan modifierare. Däremot behärskar eleven inte det sista stadiet med så kallad dubbel bestämdhet.
Eleven visar prov på korrekt exempel med dubbel bestämdhet. Text 6A ”det här brevet” och har därmed uppnått det tredje och sista stadiet.
(2014:48) Figur 3.3 Utveckling av attributiv /predikativ kongruens
Här visar eleven att språket varierar i utvecklingen med ett korrekt och ett icke korrekt exempel. Från text 1B ”Min bil är volvo, det är liten för fyra personer. Denär vit, det finns inte något i den är trasig.” Med exemplen kanske det går att säga att Elev 1 befinner sig någon stans mellan stadium 1 och 2.
I text 2B visar eleven att hon börjat processa attributiv kongruens ”3 fint badsåffa ” även om det saknas en del för att uppnå målspråksnormen. Eleven använder genomgående attributiv kongruens, text 3A ” roligt och fint program”
Eleven visar exempel på attributiv kongruens men har ännu inte börjat processa predikativ kongruens text 4A ”ett väldigt bra program”.
Av de exempel som finns i texterna är samtliga attributiv kongruens ”de små barn”* vilket visar att Elev 5 är på första nivån. I text 6B visar eleven prov på predikativ kongruens ”Väska n är svart...” ”Väskan är också stor ...” Eleven visar inte bara att hon börjat processa denna nivå utan att elev 6 även kan producera korrekta fraser.
(?) (2014:48) Figur 3.4 Utveckling av numerus/ genus kongruens Exempel hämtat från text 1A. ”ett förslag” I de två texterna finns inga exempel på vare sig numerus kongruens eller genuskongruens.
”fint konser, stör messa” Elev 2 har uppenbara svårigheter vid numeruskongruens. Jag tolkar det som om att eleven vill uttrycka detta i plural men saknar kunskaperna för att göra det.
I elevens texter finns inga exempel på konkreta räkneord men väl substantiv som inte är möjliga att räkna (mängd- osäker om de platsar under denna rubrik?) text 3A ” meyket svenskaord” ” många barn” Text 3B” många märket.” ”alla kläder*” (alla kläderna) Vad gäller numeruskongruens har eleven en hel del arbeta kvar innan
målspråksnormen uppfylls.
Ovanstående exempel visar att ”ett väldigt bra program”, att eleven behärskar genuskongruens, det vill säga stadium två av två.
Text 5A ”Mina barn” ”de små barn” denna del av svenskans utvecklingsstadium är något svårbedömd eftersom Elev 5 väljer substantivet barn fyra gånger i en relativt kort text. Kanske är det för att eleven har kunskap om detta ord ett barn/ många barn och
återupprepar detta för att vara på den säkra sidan. Text 6A ”ett fantastiskt program” Exemplet visar på korrekt användning av genuskongruens, vilket visar stadium två av två. (2014:50) Figur 3.5 Utveckling av tempus Främst visar eleven prov på enkla finita verb men även e n hel del tempus sammansatta av hjälpverb + huvudverb ”exemp el från 1A vill tacka” 1B ”Kan ni få”. Eleven har ännu inte börjat processa stadium tre.
Eleven skriver till största delen enkla finita verb i presens. Det finns inte något exempel på preteritum i texterna. Ett hjälpverb+ infinitiv produceras i text 2A. ”ska gjora” och infinitiv exemplet ”att introducera”. Trots detta är jag inte säker på att eleven uppnår stadium två ännu eftersom konstruktionerna känns fel i sammanhanget och följer inte målspråksnormen. Till övervägande del är verben i texten enkla finita verb, tittar , är, sitter är exempel från text 3A. Ett verb presenterad i preteritum ”lärde mig” text 3A. I text 3B processas hjälpverb + infinitiv ”vill sälja” ”ska flytta” därmed kan det styrkas att eleven når stadium två. Elev 3 har ännu inte börjat processa stadium 3 .
Elev 4 producerar till största delen enkla finita verb, kan , har, är, kostar. Det finns inga exempel på preteritum. Eleven visar exempel på stadium två , text 4B ”kan ringa”. Men eftersom inget verb presenteras i preteritum har eleven ännu ej uppnått kriteriet för stadium ett och kan därför inte placeras på stadium två, även om det finns exempel i texten på nästa stadium.
Elev 5 producerar till största delen enkla finita verb, hjälper, kan , är , säljer. Det finns inga exempel på preteritum. Eleven visar exempel på stadium två, text 5A ”ska visa”, text 5B ”kan ringa”. Men eftersom inget verb presenteras i preteritum har Elev 5 ännu ej uppnått kriteriet för stadium ett och kan därför inte placeras på stadium två även om det finns exempel på nästa stadium.
Eleven visa exempel på tempus i alla de tre olika nivåerna. Dock producerar Elev 6 enbart ”har skickat” i text 6A supinum perfekt. Men ett exempel räcker för att säga att en elev processar ett stadium som för den aktuella eleven är den tredje och sista.
(2014:54) Figur 3.7 Utveckling av inversion i påstående- satser
Eleven visar ingen topikalisering och befinner sig därför på stadium ett. I text 1A inleds samtliga meningar med fundamentet jag.
Elev 2 befinner sig på stadium 1 vilket innebär, ingen topikalisering. När meningarna inleds med subjekt hamnar verbet på andra plats men inte genomgående med rätt tempus, vilket exemplet från text 2B visar ”Jag sälja 3 fint badsåffa en 'r grön och Två vit i mitt affär.” Men, eleven försöker sig på topikalisering med rak ordfölj Text 2A”Varje morgon jag ser Nyhetsmorgon program på TV.” ”I Italien finns ocksa det program...” (Osäker på om eleven befinner sig på stadium 1 eller 2 eftersom Elev 2 inte processar rätt verbform på nivå ett men samtidigt visar prov på topiklalisering med rak ordföljd vilket då skulle innebära att eleven är på stadium 2 ?)
”Varje dag tittar jag och mina barn på ert program.” Meningen från text 3A visar att eleven befinner sig på stadium tre, topikalisering med inversion.
Samtliga meningar inleds med subjekt som fundament och finit verb på andra plats. Därför befinner sig eleven på stadium ett, ingen topikalisering. Dock finns ett undantag från text 4A ”Men jag har ett Förslag...” Dock är det inte topikalisering med inversion som krävs för stadium tre. I text 5A finns följande
exempel ”Varje dag tittar jag bolibompa program med mina barn.” Eleven visar prov på topikalisering med inversion och befinner sig därmed på stadium tre.
Eleven visar ingen topikalisering. Samtliga meningar inleds med subjekt och finit verb på andra plats. Eleven befinner sig därför på stadium 1.
OBS!
Undantag ”Om du är intreserad av min väska....” (var ska denna fras placeras ?) (2014:56) Figur 3.8 Utveckling av negationens placering
Omöjligt att uttala sig om eftersom inga negationer förekommer i text 1A eller 1B.
Omöjligt att uttala sig om eftersom inga negationer förekommer i text 2A eller 2B.
Omöjligt att uttala sig om eftersom inga negationer förekommer i text 3A eller 3B.
Omöjligt att uttala sig om eftersom inga negationer förekommer i text 4A eller 4B. Det förekommer två negationer i text 5A ”Även om i magi filmen det finns många barn med det hjälper inte mina barn.” ”Efter magi filmen de kan inte går på toaletten ensam.” Negationerna är rätt placerade även om ordföljden inte är helt korrekt i de två meningarna. Eleven befinner sig på stadium tre av fem; Negation efter huvudverb efter hjälpverb om det finns.
Från text 6A är följande text hämtad ”Jag tror att ni måste förtsätta men, snälla jag vill inte se mina älskliga människor dö!” Eleven befinner sig på stadium tre och placerar negationen efter hjälpverbet vill.
(2014:59) Figur 3.10 Utveckling av ordföljd i frågor
”Om ni vill ta reda på den och har mer uppgifter eller kolla den... ” I text 1B inleds en av bisatserna med en indirekt fråga, ordet om är fundamentet och sedan placeras mycket riktigt det finita verbet efter subjektet, det vill säga omvänd ordföljd. (osäker på vilken nivå jag ska placera in elevens kunskap på ?)
Det förekommer inga frågor i text 2A eller 2B.
Det förekommer inga frågor i text 3A eller 3B.
Det förekommer inga frågor i text 4A eller 4B.
Det förekommer inga frågor i text 5A eller 5B.
I text 6A förekommer två frågor. ”Varfor dog Beth?” och ”Tror ni att ni kan hjälpa med det?” Eleven uppnår den tredje och sista stadiet – Satsdifferentiering – eleven är införstådd med den raka ordföljden i indirekta frågor och omvänd ordföljd i direkta frågor. (2014:59) Figur 3.11 Utveckling av bisatstyper I text 1A förekommer en bisats som inleds med att och i text 1B inleds bisatsen med om. De två exempel har rätt ordföljd, därför placerar jag eleven på stadium två i utvecklingen av bisatser.
text 2A
”att det program är väldigt intressant.” ”att * är bättre pratar ocksa för traffic vad gjora i Sverige som traffic.” ”Att * är väldigt intressant att introducera ocksa i Sverig” ”att det är intressant.” text 2B ”för att jag flytta min affär nesta vecka i Norrköping.” Eleven producerar ett antal att-bisatser som är nivå två. Dock är ordföljden och grammatiken avvikande från målspråksnormen vilket gör det svårt att hävda att eleven processar stadium två. Snarare är hon en bra bit på väg att uppnå denna nivå, men det är en bit kvar.
text 3A ”Att ni träffar många barn i ert program” text 3B ”därför att jag ska flytta snart titt utlandet” Elev 3 producerar två korrekta att- bisatser och befinner sig därför på stadium två. Text 4A ”därFör att de ger oss nya idéer och lära oss hur man kan göra dem själv. ” ”Som används i programmet” Elev 4 ligger på den tredje och sista stadiet eftersom relativbisatsen visar att eleven processar denna nivå.
Text 5A”Att prata svenska” eleven befinner sig på stadium två. Det förekommer tre bisatser samtliga är att-bisatser, det vill säga nivå två. ”Och att lära sig många saker” ”Att ni visa mindre magi filmer*”
Text 6A ”som det kunde hända i vår värld” text 6B ”Som jag vill sälja” Eleven befinner sig på det tredje och sista stadiet vilket Elev 6 visar genom sina två relativbisatser.
Bilaga 3
En sammanställning av resultatet av performansanalys, PT svenskans utvecklingsstadier och Skolverkets bedömningsmall
Resultat: Elever vars resultat inte avviker
Performans-analys – resultat
PT – resultat Svenskans analytiska drag – svenskans utvecklings- stadier
Skolverket: Matris för bedömning av skriftlig färdighet, kurs D Elev 1 Elevens två texter är
begränsade vad gäller omfånget och den språkliga variationen vilket visar sig i performansalaysen, där nominalfraserna och verbfraserna dominerar. Vad gäller H:O består orden till stor del av upprepningar. Adverbialfraserna är begränsade till antalet, konnektorerna är inte särskilt varierande utan representeras till stor del av