Elev 3

4.3.1.1. Performansanalys

Texternas budskap framgår tydligt utan omläsning. Vad gäller ordförrådet håller det sig på en basal nivå. Nominalfraserna dominerar och det förekommer flera framförställda bestämningar (som är korrekta), exempel ”roligt och fint program”, text 3A. Meningsbyggnaden domineras av huvudsatser. Rak- och omvänd ordföljd förekommer båda med korrekt ordföljd, V2.

”Jag heter Elev 3 och jag har varit i Sverige i ett år.” Text 3A ”Varje dag tittar jag och mina barn på ert program.” Text 3A

Eleven är ingen risktagare utan tar det säkra före det osäkra vilket visar sig på det begränsade omfånget och ordvalet. Styrkan i text 3A är den röda råden och det tydliga budskapet, vad gäller utvecklingsområden är det ordförrådet som behöver utvecklas för att skapa mer variation och nyanser. Vad gäller text 3B visar Elev 3 en större avvikelse från målspråksnormen än i text 3A. Nominalfraserna består till stor del av enkla substantiv, ett flertal är framförställda, ”många märket” Det förekommer inte några efterställda attribut. Vad gäller tempus använder sig Elev 3 främst av presens. Eleven är mycket noga med V2. Samtliga fraser visar prov på rak ordföljd. ”Vi öppnar varjedag mellan 10-18.” Text 3B. I text 3B är det främst textbindningen som behöver utvecklas.

4.3.1.2. Processbarhetsteorin

Enligt tabell 1.1 (Hyltenstam & Lindberg, 2004:56) visar eleven prov på processningsprocedurer på stadium 5. Meningen ”Jag tycken som det är roligt och fint program därför att mina barn blir glada när de sitter och tittar på det.” visar på ett fint samspel mellan huvudsats och bisats. Det förekommer en bisats som är utan negation. Enligt tabell 4.1 (2004:155) är detta det sista stadiet i syntaxen. Därmed placerar sig eleven på nivå stadium 4.

4.3.1.3. Svenskans analytiska drag – svenskans utvecklingsstadier

Elev 3 befinner sig till övervägande delen på nivå 2 och även på nivå 3. Som exempel på nivå två placering är nominalfrasens definithet i Text 3A ”mina barn” ”Varje dag”, text 3B ”många märket”. Eleven befinner sig på nivå två. Enklitisk bestämd artikel, med eller utan modifierare. Till övervägande del är verben i texten enkla finita verb, tittar, är, sitter som är exempel från text 3A. Ett verb presenteras i preteritum ”lärde mig” text 3A. I text 3B processas hjälpverb + infinitiv ”vill sälja” ”ska flytta” därmed kan det styrkas att eleven når nivå två. Elev 3 har ännu inte börjat processa nivå 3. Vad gäller topikalisering har Elev 3 kommit till nivå 3. ”Varje dag tittar jag och mina barn på ert program.” Meningen från text 3A och visar topikalisering med inversion.

Även det som inte förekommer säger något om textens utvecklingsstadier. Exempelvis förekommer det inga negationer i text 3A eller 3B, eller några frågor. Bisatserna produceras två korrekta att-bisatser på nivå 2, text 3A ”Att ni träffar många barn i ert program” text 3B ”därför att jag ska flytta snart titt utlandet”

4.3.1.4. Skolverket: Matris för bedömning av skriftlig färdighet, kurs D

Vad gäller Syfte och genre visar Elev 3 att textgenrerna behärskas även om ordförrådet gör att annonstexten har ett visst oflyt. Innehållet är relevant i förhållande till innehållet och dess funktion. Dock hade jag önskat ett större omfång får en elev på D-nivå. Begriplighet är tydlig. Några oklarheter finns men som rätas ut av sammanhanget. Flytet skulle kunna ökas med hjälp av en mer utvecklad textbindning. Angående strukturen är den logisk i texterna finns tema och rema, ert program, det. Vilket är ett av kraven på D kursen. Som jag varit inne på tidigare är textbindningen något enkel men ovarierad- och, därför att. Elev 3 formulerar sig även någorlunda idiomatiskt Vi öppnar varjedag mellan 10-18. Text 3B. Precisionen i språket varierar men följande exempel visar träffsäkerhet i utbyggnad av nominalfraser, i ett år, i ert program. Exempel på olika tempus visas, lärde mig text 3A, men främst är det presens. Skriftspråksreglerna följs och de språkliga avvikelserna förhindrar inte förståelsen.

4.3.2. Elev 4

4.3.2.1. Performansanalys

Texternas innehåll och budskap går att förstå utan omläsning och det finns en röd tråd. Främst består texterna av relativt enkla basord. I nominalfraserna förekommer fina exempel på utbyggnad ”De Förändrar ett hus Från ett gammalt till ett nytt hus.” Text 4A. Verbfraserna visar främst prov på verb i presens, men även infinitiv, partikelverb och passiv form förekommer. Adverbialen är varierande och ingår även i de två bisatserna. ”därFör att de ger oss nya idéer och lära oss hur man kan göra dem själv.” Text 4A Syntaxen fungerar oftast bra men varieras inte tillräckligt för att visa prov på mer avancerad kunskap, vilket även avspeglas i att eleven inte är någon risktagare i detta sammanhang. Därför framstår texten i sin helhet som relativt enkel. Texternas förtjänst är även att budskapet är anpassat till mottagaren. Det visade sig att eleven hade betydligt svårare att skriva en annonstext. Ordförrådet räcker dock för att få fram budskapet men kunskap om de idiomatiska uttrycken som används i annonser saknas. Nominalfraserna är korta och upprepande till sin karaktär. Meningsbyggnaderna består av huvudsatser inga bisatser förekommer.

Eftersom träffsäkerheten och de idiomatiska uttrycken saknas i språkbanken bli meningarna lite längre eftersom en språklig omväg krävs för att få fram budskapet. ”den är billig och inte gammal, den är VoLvo, 2009.” Text 4B Texternas förtjänst är att ordföljden är bra och båda har det gemensamt att textbindningen behöver utvecklas för att binda ihop meningarna vilket gör att flytet ökar.

4.3.2.2. Processbarhetsteorin

Jag bedömer att eleven befinner sig på nivå 4. Det är något oklart om eleven visar kongruens mellan huvudsats och bisats (2004:56 Hyltenstam & Lindberg). I tabell 4.1 visar eleven i sin text att Elev 4 inte uppnår nivå 5 eftersom inga negationer förekommer i bisatser. Eftersom eleven inte visar något exempel går det heller inte att fastställa om detta behärskas.

4.3.2.3. Svenskans analytiska drag – svenskans utvecklingsstadier

Trots två till synes relativt korta och enkla texter visar Elev 4 att flera av de sista stadierna processas. Exempel där eleven kommit till sista stadiet är i text 4A ”ett hus” ett Förslag” Elev

4 har kommit till det sista stadiet Deklinations differentiering vilket innebär att rätt ändelse väljs. Utveckling av nominalfrasens definithet i text 4A visar eleven ett flertal korrekta exempel på den sista nivån, ”de gamla möblerna” ”det roliga progmmet”, och processar därmed artikel+ modifierare med eller utan enklitisk bestämd artikel. Exemplet ”ett väldigt bra program”, visar att eleven behärskar genuskongruens, det vill säga nivå två av två. I Text 4A ”därFör att de ger oss nya idéer och lära oss hur man kan göra dem själv.” ”Som används i programmet” Elev 4 ligger på den tredje och sista nivån eftersom relativbisatsen visar att eleven processar denna nivå.

Utvecklingsstadier där eleven har en bit kvar att utveckla är bland annat utveckling av tempus - Elev 4 producerar till största delen enkla finita verb, kan, har, är, kostar. Det finns inga exempel på preteritum. Eleven visar exempel på nivå två, text 4B ”kan ringa”. Samtliga meningar inleds med subjekt som fundament och finit verb på andra plats. Därför befinner sig eleven på nivå ett, ingen topikalisering.

4.3.2.4. Skolverket: Matris för bedömning av skriftlig färdighet, kurs D

Elevens två texter uppfyller kraven för E vad gäller: Syfte och genre, Innehåll och omfång Begriplighet och flyt. Dock haltar begripligheten i text 4B vilket får textens funktionalitet att minska. Texterna är i huvudsak fungerande i den övergripande strukturen. Textbindningen fungerar väl med tema och rema. Programmet omnämns i nästa mening med det, och i text 4B, En bil-den. Vad gäller Språklig variation och säkerhet formulerar sig Elev 4 någorlunda idiomatiskt, dock finns det fraser som behöver utvecklas. Text 4B:s sista mening ”Ni kan ringa på TeleFonen 070-000000 mella 13.00-17.00 lördagen, söndagen. ”visar att eleven är på väg men behöver finslipa på de språkliga detaljerna för att det idiomatiskt ska flyta på bättre. Precisionen i ordvalet visas även i utbyggda nominalfraser; ”det roliga programmet” text 4A visar på ett korrekt exempel. Förmågan att binda ihop satser bör utvecklas. Vad gäller tempus

visar inte Elev 4 tillräckligt stor skillnad mellan då – och nu perspektiv. Framförallt använder sig eleven av presens samt futurum hjälpverb + huvudverb. Dock finns inget exempel på preteritum. Testtagaren följer inte rakt igenom eller konsekvent relevanta skriftspråksnormer och behärskar grundläggande stavningsregler. I övrigt inleds samtliga meningar med stor bokstav och skiljetecken finns utsatta. Stavfelen berör inte begripligheten nämnvärt.

4.3.3. Elev 5

4.3.3.1. Performansanalys

Texternas innehåll går att uppfatta utan omläsning. Texternas struktur är god med inledning och avslutning. Komplexiteten i de två texterna är relativt begränsad. Lexikon för verb- och nominalfraserna är relevanta men enkla till sin konstruktion. I text 5B dominerar Verb och nominalfraser och är relevanta i sammanhanget. Bestämd artikel ställer till en del bekymmer ”Det program”. Text 5A. I Text 5A är syntaxen varierad. Huvudsatser och bisatser förekommer Att ni visa mindre magi filmer* 5A. Fundamentet varierar. Elev 5 håller sig till ord och formuleringar som är säkra. En strategi är uttrycket ” många saker” som blottar brister i förmågan att uttrycka sig. Vad många saker egentligen står för i texten är inte helt tydligt. Texterna behöver utvecklas och preciseras vilket närmast innebär att det lexikala måste utvidgas för att nyansera skriftspråket.

4.3.3.2. Processbarhetsteorin

Enligt Modell 2 (Hyltenstam & Lindberg, 2004: 56) som berör pluralmarkeringen i svenskan visar eleven exempel på ”mina barn.” text 5A. Jag bedömer att eleven processar på nivå 4, det vill säga enkel sats. Enligt tabell 4.1 (2004:155) visar eleven prov på nivå 4. Alla huvudsatser med ett undantag har verbet på andra plats. Någon bisats med negation förekommer inte.

4.3.3.3. Svenskans analytiska drag – svenskans utvecklingsstadier

Eleven befinner sig till största delen på de lägre eller mellersta stadierna i språkutvecklingen. Utveckling av nominalfrasens definithet- Text 5A ”många barn” ”mina barn” ”de små barn” Text 5B ”finna barnkläder” Jag bedömer att eleven befinner sig på nivå två. Eleven processar enklitisk bestämd artikel, med eller utan modifierare. Utveckling av attributiv/predikativ kongruens - Av de exempel som finns i texterna är samtliga attributiv kongruens ”de små barn”* vilket visar att Elev 5 är på första nivån. Utveckling av tempus - Elev 5 producerar till största delen enkla finita verb, hjälper, kan, är, säljer. Det finns inga exempel på preteritum. Eleven visar exempel på nivå två, text 5A ”ska visa”, text 5B ”kan ringa”. Men eftersom inget verb presenteras i preteritum har Elev 5 ännu ej uppnått kriteriet för nivå ett och kan därför inte placeras på nivå två även om det finns exempel på nästa nivå. Ett språkligt undantag finns dock vad gäller utvecklingsstadierna och det är topikalisering, Utveckling av inversion i

påståendesatser -I text 5A finns följande exempel ”Varje dag tittar jag bolibompa program med mina barn.” Eleven visar prov på topikalisering med inversion och befinner sig därmed på nivå tre. Det förekommer tre bisatser samtliga är att-bisatser, det vill säga nivå två. ”Och att lära sig många saker”, ”Att ni visa mindre magi filmer”.

4.3.3.4. Skolverket: Matris för bedömning av skriftlig färdighet, kurs D

Elev 5 visar i sina två texter att kraven uppnås för E, vad gäller, Syfte och genre Innehåll och omfång. Begriplighet och flyt. Elev 5 är på väg mot betyget C men annonstexten drar ner det sammanvägda intrycket och texten visar inte ett relativt gott flyt utan mer ett visst flyt. Elev 5 visar att texterna har en, för syftet, i huvudsak fungerande struktur och textbindning. Exempel på textbindning tema- rema, det programmet- det. Sambandsmarkörerna i texten är få men varierande, eftersom, även att, om men vilket tyder på variation vilket krävs på nivå D. Referensbindningen skulle kunna utvecklas, framförallt i text 5A vad gäller ordet magifilmer som återupprepas flera gånger i den korta texten.

Inom kriteriet Språklig variation och säkerhet – varierar kvaliteten mellan de två texterna. 5A visar en högre språklig kvalitet är 5B. Utbyggnaden i nominalfraserna är av god kvalitet, men skulle kunna utvecklas och bli än mer komplexa, ”med mina barn” visar på ett bra och korrekt exempel från text 5A. I text 5A uttrycker sig eleven koncist men i 5B uppstår vissa svårigheter eftersom textbindningen i stort sett uteblir.

Vad gäller grammatiska strukturer visar inte Elev 5 prov på skillnaden mellan då- och nu perspektivet i verbanvändningen. Presens och futurum hjälpverb + huvudverb driver texten framåt. Preteritum finns inte representerat. Vilket är en svaghet i sammanhanget. Skriftspråksnormer - De stavfel som förekommer hindrar inte förståelsen av texterna.

I följande avsnitt presenteras en resultatdiskussion samt röster och förslag som framförts i debatten kring betygsfrågan.

5. Diskussion

I följande kapitel redovisas resultatet av undersökningen. Utöver detta presenteras åsikter och förslag som framförts i den offentliga debatten som syftar till att förändra och påpeka brister i den svenska skolan. Därefter presenteras tankar om själva metoden som användes i uppsatsen.

5.1. Resultatdiskussion

Analyserna av de tolv elevtexterna, skrivna under lektionstid, visar vilken nivå eleverna befinner sig på vad gäller, performansanalys, PT, svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Vad beror skillnaden mellan kursbetygen och resultaten från NP på? Elev 1 och Elev 2 fick båda F i kursbetyg vilket överensstämde med NP-skriva. Elev 3 fick F på NP skriva men E på lektionsuppgiften. Tidigare dokumentation visar att Elev 3 nådde målen för E vid momentet skriva. Elev 4 fick F på NP skriva och E på lektionsuppgiften. Tidigare insamlad dokumentation visar att eleven nådde målen för E vid momentet skriva. Eleven kunde därför bli godkänd på kursen.

Jag bedömde Elev 5:s text under lektionstid med D men eleven fick E på NP skriva. Dock visade tidigare uppgifter att slutbetyget på kursen kunde bli D. Elev 6 fick C på skriva på NP samt lektionsuppgiften. Provbetyget och kursbetyget skiljde sig en nivå nedåt i skalan efter den sammanvägda bedömningen.

Kursbetyget som eleverna fick efter avslutad kurs baseras på material under en längre period. Ett riktmärke är att eleven studerar fyra månader på D-kursen. Det är dock väldigt individuellt. Vissa behöver kortare och andra betydligt längre tid. Vad gäller kursbetyget var lektionsuppgiften inte avgörande. Min slutliga bedömning är baserad på iakttagelser, dokumentation och skrivuppgifter som utgjorde basen för min bedömning, men skrivuppgiften bekräftade min uppfattning om beslutet jag senare fattade för respektive kursbetyg.

Att kursbetyg och resultat från NP skiljer sig åt i tre fall är uppenbart, om än bara ett betygssteg. Frågan är bara varför och hur skolväsendet ska hantera detta faktum. Ur ett större perspektiv kommer tankar på betygsinflation fram i debatten, framför allt när

kundnöjdhetsindex måste beaktas, vilket Fjelkner påtalade i LR:s rapport (2001:4-5).

Konkreta lösningar har förts fram i debatten. Magnus Henrekson professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning och Jonas Vlachos fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning framförde sina tankar och förslag på DN- debatt ”Konkurrens om eleverna ger orättvisa betyg” (2009-09-17). De föreslår tre konkreta förslag:

1. Ett omfattande system med centralt rättade nationella prov som i hög grad blir bindande för en skolas betygsättning, vilket kräver en återgång till ett system med ämnesvisa slutbetyg.

2. Återinföra studentexamen med utomstående examinatorer, vilket i dag finns på de internationella IB-gymnasierna.

3. Ett öppet erkännande att system där avgångsbetygen är jämförbara är passé. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas.

Även Maria Wærn för fram åsikter och konkreta förslag på lösningar i, ”Vad kan vi lära av IB?” (Nämnaren 2009:4).

International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger dig tillträde till högskolestudier i mer än 100 länder, däribland Sverige.

Studierna omfattar tre år där det första året är ett förberedande år, Pre-DP. Undervisningen är på engelska.

(http://www.gymnasium.se/sok/international_baccalaureate_ib#moreAboutSearch)

Wærn berättar om IB-systemet samt vilka fördelar det har och hur detta skulle kunna börja användas i det svenska skolsystemet. Hon trycker hårt på ordet rättvisa. Den undervisande läraren bedömer inte elevernas prestationer utan det gör externa examinatorer som rättar slutprovet och inlämningsuppgifterna. IB-eleverna garanteras på så vis en likvärdig bedömning oavsett var de går i skolan. Wærn nämner städerna Göteborg, Paris och Bangkok. Kursplanerna och proven är samma inom hela IB-systemet. Wærn anser att arbetssättet kan införas i den svenska gymnasieskolan om följande åtgärder vidtas, kursplanerna i matematik behöver bli tydligare. De nationella proven bör bedömas av externa examinatorer. Det måste i förväg vara bestämt vilken betydelse resultaten på de nationella proven i matematik ska ha på kursbetyget. Eleven måste i förväg veta vilket inflytande provresultatet har på kursbetyget, vilket idag inte är självklart.

I Lärarnas Riksförbunds blogg medverkar Sven Järgenstedt, som arbetar som lärare på en friskola i Göteborg (2012-07-05). Efter att Skolverket presenterat en rapport kring resultatet

på de nationella proven kontra slutbetygen ger sig Järgenstedt in i debatten. Han menar att det återkommande problemet inte går att kringgå:

Ett nationellt prov kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål. Därför gäller att provresultaten endast kan utgöra en del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg ska sättas. Ett nationellt prov kan alltså inte ses som ett examensprov eller ensamt utgöra någon form av behörighetstest. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat, utan bestäms lokalt. (Järgenstedt, 2012-07-05)

Järgenstedt menar att vi accepterar att underkända resultat leder till godkända betyg, men han hävdar att godkända resultat som i lika stor utsträckning skulle leda till underkända betyg inte skulle accepteras.

Trots Skolverkets formulering anser Järgenstedt att ”Det borde emellertid gå att hitta ett system för att koppla NP-resultat till slutbetyg på ett tydligare sätt.” En allsidig bedömning av en kurs måste och ska göras, dock borde NP få en tydligare roll för slutbetyget på en kurs eller i ett ämne avslutar Järgenstedt.

Ett förlag, utifrån denna studie av elevtexter, vore att låta NP vara betygsstödjande men inte avgörande. Resultaten av NP borde stå med på slutbetyget. Det skulle bli mer uppenbart för samtliga och leda till funderingar hur en elev som skriver fyra F på NP kan få E i slutbetyg. Jag tycker precis som framförts tidigare att de nationella proven ska rättas av utomstående examinatorer. Denna tjänst borde Skolverket tillhandahålla, för att säkra upp kvaliteten och rättssäkerheten. Tyvärr handlar inte debatten om lärarnas utbildning, behörighet och legitimation i förhållande till arbetsuppgifterna. Är lärarna som är anställda verkligen utbildade för uppdraget? Är det inte värre än någonsin inom sfi- branschen men ett högt inflöde av elever och olika skolor som konkurrerar om Arbetsförmedlingens upphandlade platser och statens pengar?

Eftersom läraren kan förhålla sig relativt fritt till NP borde kanske regleringen för vem, hur och när proven ska rättas vara betydligt mer specifikt. Om Skolverket dessutom konstaterar att de som ensamma bedömer NP sätter högre betyg än de som samarbetar borde rektorerna som har till uppgift att leda och fördela arbetet, se till att organisera rättningen på bästa tänkbara sätt i verksamheten inom lärarnas ordinarie arbetstid.

5.2. Metoddiskussion

Ett problematiskt inslag i denna studie är mitt tillvägagångssätt. De tolv elevtexterna som skrevs under lektionstid har jag ensam bedömt. Eftersom det är jag själv som har gjort bedömning är det inte säkert att resultatet skulle sett exakt likadant ut om jag exempelvis bett två kollegor rätta texterna. De tolv elevtexterna som producerades av de sex eleverna under NP-D rättades däremot av två av mina kollegor. Kanske skulle resultatet kunnat se annorlunda ut om jag både hade rättat NP för mina egna elever samt jämfört detta med dokumentationen från lektionstiden. Det är fullt möjligt att någon eller några av oss lärare ligger högre eller lägre vid bedömningen av texterna, men den aspekten tas inte upp i denna studie. Så här ser verkligheten ut ute på skolorna och situationen är inte heller unik, det vill säga att undervisande lärare är ensam ansvarig för rättning, bedömning och betygssättning av sina egna elever.

Av sex elever fick tre samma provbetyg som kursbetyg, det vill säga 50 procent i en grupp på sex elever. Eftersom avvikelsen trots allt är 50 procent i en liten elevgrupp skulle avvikelserna få än större genomslag i en större elevgrupp sett till antalet elever och betyg. Om man lyfter frågan till ett samhällsperspektiv kan detta få stora konsekvenser om ett stort antal sfi-elever