Denna uppsats och de slutsatser vi dragit är intressanta för campingägare som letar efter en ny kundgrupp för att förlänga säsongen och öka lönsamheten. Öländska campingplatser satsar idag i stort ett på samma målgrupp vilket är barnfamiljer där tjänsteerbjudandet fokuserar främst på att tillhandahålla aktiviteter för barnen och familjen. Genom att utgå från Normanns Service Management System har vi analyserat hur denna nya kundgrupp påverkar den övriga verksamhet.
Normanns modell är generell för tjänstesektorn, och vi anser inte att den är fullt tillämpbar inom campingsektorn, därför har vi modifierat denna i en egen modell. Modellen är i första hand tillämpbar inom campingsektorn och framförallt användbar för campingar som söker
~ 56 ~
nya marknader. Om modellen är tillämpbar i fler tjänsteföretag kräver vidare studier för att fastslå.
I fallet med den tyska turisten som ny kundgrupp, så är inte påverkan på den övriga verksamheten särskilt omfattande, dock finns det en påverkan. Detta beror bl.a. på att tyskarna söker lugn och ro, de klarar sig gärna på egen hand och de stör inte andra campinggäster på campingplatsen. Vidare så efterfrågar de inte aktiviteter i samma utsträckning och har förståelse för att servicebutikerna inte har öppet under off-season. Ett exempel på en kundgrupp som hade haft en större påverkan fick vi i vår intervju med Ericsson. Hon förklarade att Visfestivalen drog till sig överförfriskade tonåringar till Västerviks kommun, vilket orsakade ett problem. En av de största målgrupperna i kommunen är nämligen whops som vill ha lugn och ro. Whopsen känner till festivalen och dess publik, därför väljer de flesta att inte besöka Västerviks kommun under denna period.
Tyskarna som en ny kundgrupp medför att personalen måste utbildas i det tyska språket, vidare måste campingarna anpassa sin marknadsföring. Marknadskommunikationen gör att imagen av campingen förändras något då campingarna måste kommunicera ett annat budskap än vad de förmedlar till sin nuvarande kundgrupp. Denna anpassning av marknadsföringen innebär också att de måste välja rätt marknadskanaler, campingarna måste analysera vilka kanaler som är mest effektiva mot den tyska turisten. Detta är precis vad vi har gjort, och vi kom fram till att den nuvarande marknadskommunikationen inte höll som den var i dagsläget, den måste kompletteras.
Vidare kräver tyska turister god tillgång till information då de ofta planerar sin semester redan i början av året. I denna information gäller det att tjänsteerbjudandet är tydligt så att den tyska turisten blir medveten om exakt vad som erbjuds, detta då de har höga krav på campingen lever upp till de förväntningar som de skapat. Eftersom tyska turister tilltalas av den svenska naturen blir skötsel och miljöfrågor viktiga för campingars framgång. Samtliga campingägare ansåg att en ren och snygg campingplats var en av deras viktigaste arbetsuppgifter. Tyska turister klagar inte mycket och sköter sig gärna själva vilket gör dem till ett idealiskt segment att satsa på. Vidare kräver inte tyska turister ett stort utbud av aktiviteter vilket gör att campingplatsen kan spara in ännu mer pengar och samtidigt förlänga säsongen.
I denna uppsats har vi konstaterat att tyska turister är en kundgrupp som är värd att satsa på, samt att ingen aktör vågar satsa ensam. Därför har vi rekommenderat ett samarbete mellan de öländska campingplatserna där de tillsammans kan marknadsföra sig för att locka tyska turister till Öland och alla dess campingplatser. Tyskland är ett stort land med många invånare vilket leder till att en ökning av tyska turister med bara ett fåtal procent skulle medföra stora intäkter för campingplatserna.
Vi har i detta arbete kommit fram till varför campingplatserna bör satsa på den tyska turisten och hur de skall gå tillväga. Den ständiga frågan inom campingsektorn är hur campingarna kan förlänga säsongen och därmed öka intäkterna. Denna fråga kommer med största sannolikhet att bli ännu viktigare i framtiden. Därför bör campingägarna satsa på morgondagens kunder (tyska turister) redan idag.
Marknadsföringen från de öländska campingägarna mot den tyska turisten är idag begränsad, och i vissa fall lika med noll. Trots detta har campingplatserna tyska besökare på campingen! Detta beror säkerligen på att regionen som sådan marknadsför sig mot den tyska kundgruppen, eller så finner det sig så turligt att tyskarna tycker om Sverige och väljer att campa på Öland av en ren slump. Hur det än ligger till så är en sak säker: de öländska campingplatserna har lediga platser och de vill locka till sig den tyska turisten. Om det redan kommer tyskar till campingarna idag, tänk då vilken tillströmning det kommer bli när de öländska campingägarna medvetet arbetar mot kundgruppen. Frågan är inte längre om antalet tyska besökare på de öländska campingarna kommer att öka eller inte, frågan är hur mycket kommer den att öka!
~ 58 ~
Bilagor
Intervjuguider
Översikt:Experter:
• Bunkus, Visit Sweden (e-post) • Zillinger, Etour (telefon)
• Westh, Scandinavian promotion & event (e-post) • Karlsson, Ölands Turistbyrå (e-post)
• Ericsson, Turismchef Västervik Kommun (personlig intervju)
• Thorstensson, Projektansvarig Regionförbundet Kalmar Län (personlig intervju) •
Campingägare:
• Barkevall, Böda Sand (personlig intervju)
• Karlesand, Delägare Möllstorps Camping (personlig intervju) • Bemervik, Platschef Eriksöre Camping (personlig intervju)
~ 59 ~ Andreas Bunkus, Visit Sweden
1. Vilken marknadsföringsåtgärd är mest effektiv mot segmentet nordtyskland?
2. Vad vet du om nordtyskar rent generellt? Preferenser, köpkraft, semesterperiod, beteende, osv.…
3. Söker den nordtyska turisten ett färdigt paket eller vill denna komponera sin semester på egen hand?
4. Vad får den nordtyska turisten att välja en camping före en annan campingplats? 5. Marknadsprofilen över Tyskland (2008, VisitSweden.com). Hur har marknadsföringen
mot tyskland påverkats av marknadsprofilens resultat? Vilka förändringar har skett? 6. Vilken semesterperiod har nordtyskar? Skiljer sig denna mot den svenska?
Malin Zillinger, Etour
1. Under vilken period semestrar tyskarna rent generellt, jämför gärna med svenskarna. 2. Du har skrivit ett kapitel om ”german tourists and their preferences”.
Vad tror du skiljer nordtyskar mot övriga tyskar?
3. Hur skulle du marknadsföra en öländsk camping? Effektiva marknadsåtgärder mot det nordtyska segmentet?
4. Varför tror du nordtyskarna väljer en camping före en annan campingplats?
5. Vi tror inte att den yngre generationen använder guideböcker i samma utsträckning som tidigare generationer.
Vad tror du om framtiden, kommer guideböckerna att behålla sin styrka?
6. Vi har en uppfattning om tyskar att de gärna vill bli bemötta på deras modersmål, - inte engelska.
Tror du att en tysktalande personal på svenska campingar skulle vara att föredra för detta segment?
7. Vi har förstått att du är uppvuxen i Tyskland. Vad tror du skiljer tyska campingar mot svenska?
Jonni Westh, Skandinavien promotion & event
1. Ölandsturistbyrå marknadsför resmålet med hjälp av en upplevelseplanerare
(www.olandturis.se), tror du att ett färdigt paket skulle tilltala fler tyskar, eller vill de komponera sin semester på egen hand?
2. Vilka marknadskanaler ger bäst respons på nordtyskarna?
3. Hur skulle du marknadsföra en campingplats på Öland för att öka antalet tyska besökare? 4. Varför åker endast tre procent av tyskarna till Skandinavien och endast en procent till
~ 60 ~
5. På vilket sätt påverkar lågkonjunkturen tyskarnas beteende? skall marknadsföringen framhäva andra aspekter jämfört med en högkonjunktur, vilka?
6. Campingplatserna på Öland är idag väldigt snarlikna och satsar i stor sett på samma målgrupp, hur ska en campingplats sticka ut så tyskarna särskiljer denna från mängden? 7. Hur tycker tyskar om att bo? Tält, stuga, husvagn eller husbil. Standard?
8. Är antalet stjärnor det som till största delen styr tyskarnas beslut av campingplats, vad tror du?
9. Hur viktigt tror du det är med en personal som talar flytande tyska?
10. När det kommer till val av campingplats, hur viktigt är det att det finns andra tyskar på campingplatsen?
Madelene Karlsson Ölands turistbyrå
1. Vilka är de vanligaste frågorna tyska turister ställer? 2. Vilka åldersgrupper vänder sig främst till er?
3. De tyska turister som besöker turistbyrån är oftast: singlar, par, barnfamiljer osv? 4. Brukar de tyska turisterna ha några klagomål?
5. Varför kommer de till turistbyrån? Brist på information?
6. Hur har de fått information om er verksamhet och att ni kan hjälpa dem? 7. Vad tycker de om Sverige och Öland?
8. Vad är de intresserade av? Turistattraktioner, sol och bad, natur ?
9. Har tyska turister skaffat information om Sverige (Öland) via er hemsida, guideböcker eller en annan kanal?
10. Är tyska turister generellt återkommande till Öland? 11. Varför väljer de att åka till Öland?
12. Hur stor roll anser du er hemsida spelar för att locka hit tyska turister? 13. Finns det fler effektiva kanaler ni använder förutom hemsidan?
14. Vid vilken tidsperiod besöker flest tyskar Öland? När har de semester?
15. Idag har ni en funktion, upplevelseplaneraren är detta en funktion som varit uppskattat bland tyska turister?
16. Om du ägde en camping, hur skulle du marknadsföra denna mot detta segment (nordtyskland)?
~ 61 ~ Stina Ericsson turismchef i Västervik kommun Ämnen vi vill diskutera
1. Bakgrundsfrågor 2. Camping i stort 3. Västervik Kommun 4. Besökaren
5. Öland som marknad
6. Nordtyskland som segment. 7. Image
8. Affärsutveckling 9. Övrigt?
Christina Thorstensson, Projektansvarig på Regionförbundet Kalmar Län Ämnen vi vill diskutera:
1. Bakgrundsfrågor
2. Nordtyskland som segment 3. Besökaren i Kalmar Län 4. Marknadsföring 5. Övrigt?
Böda sand, Anna Barkevall Ämnen vi vill diskutera. 1. Bakgrundsfrågor 2. Camping i stort 3. Besökaren 4. Böda Sand
5. Nordtyskland som segment
6. Konsekvenser vid ny målgruppssatsning 7. Övrigt
Gun Karlesand, Möllstorps Camping Ämnen vi vill diskutera.
~ 62 ~ 2. Camping i stort
3. Möllstorps Camping 4. Besökaren
5. Öland som marknad
6. Nordtyskland som segment. 7. Image
8. Företagskultur 9. Övrigt?
Anders Bemervik, Eriksöre Camping Ämnen vi vill diskutera.
1. Bakgrundsfrågor 2. Camping i stort 3. Eriksöre Camping 4. Besökaren
5. Öland som marknad
6. Nordtyskland som segment
7. Konsekvenser vid ny målgruppssatsning 8. Övrigt?
~ 63 ~
Källförteckning
Litteratur:
• Armstrong, Gary, and Philip, Kotler. Marketing an introduction. New Jersey:Pearson education Inc, 2006.
• Bruhn, M, and D, Georgi. Service marketing: managing the service value chain, Harlow, England: Financial Times, 2006
• Bryman, A, and E, Bell. Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber Ekonomi 2005.
• Christensen, Lars, Nina, Engdahl, Carin, Grääs, och Lars, Haglund. Marknadsundersökning -handbok, Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur, 2001. • Deal, T.E. and A.A. Kennedy. Corporate Cultures. Reading, Mass: Addison Wesley,
1982.
• Divett, Megan, Nadia, Crittenden and Ron, Henderson. Actively influencing consumer • loyalty. Journal of Consumer Marketing, 2003.
• Echeverri, P. and B. Edvardsson. Marknadsföring i tjänsteekonomin, Lund: Studentlitteratur, 2002.
• Eriksson, Leif. Camping vem, hur och varför. Italien: Wahlström & Widstrand, 2006. • Etzioni, A. A comparative analysis of complex organizations. New York: Free Press,
1961.
• Fill, Chris. Simply Marketing Communications. Harlow: Pearson higher education, 2006.
• Goffman, E. Asylums. Garden City, NY: Anchor. Svensk översättning: Totala institutioner, 1961.
• Grønmo, S. Metoder i samhällsvetenskap, Malmö: Liber, 2006.
• Grönroos, Christian. Service management och marknadsföring. Slovenia: Liber, 2008. • Hofstede, G. Organisationer och kulturer – om interlektuell förståelse. Lund:
studentlitteratur, 1991.
• Holloway, Christopher, J. Marketing for Tourism. Harlow: Pearson higher education, 2004.
• Hultén, Bertil, Niklas, Broweus, och Marcus, Van Dijk. Sinnesmarknadsföring. Kristianstad: Liber, 2008.
~ 64 ~
• Kunda, G. Engineering culture: control and commitment in a high-tech cooperation. Philadelphia: Temple University Press, 1992.
• Lovelock, C.H. Services marketing: people, technology, strategy, Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall Ltd, 2000.
• Müller, K.Dieter, Robert, Pettersson, Peter, Fredman, Christine, Lundberg, Boldil, Frey, Maj-Britt, Hansson och Dennis, Bederoff. Tyska turister i Sverige. Östersund: Etour, 2001.
• Newton, T. and P. Findlay. Playing God? The performance of appraisal. Resource Management Journal, 6/3 1996.
• Normann, Richard. Service Management ledning och strategi i tjänsteproduktionen. Kristianstad: Liber, 2000.
• Ogbonna, E. och B. Wilkinson. Corporate strategy and corporate culture the view from checkout. Personell Review, 19/4 1990.
• Patel, Runa och Bo, Davidsson. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur, 2003.
• Rafaeli, A, och R.I, Sutton. ”The Expression of Emotion in Organizational Life”, Reserach in organizational behavior, 1989.
•
Repstad, P. Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Oslo: Universitetsförlaget, 2007.
• Svenning, C. Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag, 2003.
• Toffler, A. The Third Wave. New York: Collins 1980.
• Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur 2005.
• Turban, Efraim, David, King, Judy, McKay, Peter, Marshall, Jae, Lee, Dennis, Viehland. Electronic Commerce: A Managerial Perspective. New Jersey: Pearson Education, 2008.
•
Weaver, D och L, Lawton. Tourism Management. Milton Qld: John Wiley & Sons Australia Ltd, 2006.
• Wilson, Fiona. Organisation, arbete och ledning – en kritisk introduktion. Malmö: Liber AB, 2003.
•
Zeithaml, Valarie A, Mary Jo, Bitner och Dwayne D, Gremler. Service Marketing, Integrating Customer Focus Across the Firm. New York: McGraw-Hill Companies, 2006.
~ 65 ~ •
Zillinger, Malin. Guided Tourism – The Role of Guidebooks in German Tourist Behaviour in Sweden. Sundsvall: Universitetstryckeriet, 2007.
Elektroniska dokument:
• Visit Sweden. Marknadsprofil 2008 Tyskland. Pdf-format. Visit Sweden.
http://professionals.visitsweden.com/upload/corporate/Analys/Marknadsprofiler/2008/ Marknadsprofil_Tyskland_2008.pdf. Sökdatum: 2009-04-05. • http://www.scr.se/OmSCR/Regionalt-arbete/. Sökdatum: 2009-04-08. • http://www.scr.se/OmSCR/Associerad-partner/. Sökdatum: 2009-04-08. • http://www.ne.se/l%C3%A5ng/positionering. Sökdatum: 2009-04-20. • http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/_documents/Tabell%2081.%20Tillgång%20til l%20dator%20och%20Internet%20i%20hemmet%202006-07.xls. Sökdatum: 2009- 04-13. • http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page?_pageid=1090,1&_dad=portal&_schema= PORTAL. Sökdatum: 2009-04-26. • http://nui.epp.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=tour_occ_nin2&lang=en. Sökdatum; 2009-04-29. Muntliga källor:
• Anna Barkevall, VD och ägare Böda Sand. • Anders Bemervik, platschef Eriksöre.
• Gun Karlesand, näringslivssekreterare och delägare i Möllstorps Camping. • Madelene Karlsson, Ansvarig för Turistbyrån på Öland.
• Andreas Bunkus, Communication marketing manager, Visit Sweden AB. • Malin Zillinger, forskare/föreläsare, Etour.
• Christina Thorstensson, projektledare för projekt ”vinst”, Regionförbundet i Kalmar Län.
• Johnni Westh, VD och ägare Scandinavian Promotion & Event. • Stina Ericsson, turismchef i Västervik.
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning
inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,
informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora,
lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.
Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin
ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom
de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde
naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och
examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.
Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel,
Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar, Tel: +46 (0)480 - 49 71 00