5.1 Slutsatser
Tidigare forskning som genom Lene Hansen och Deborah J. Schildkraut analytiska
perspektiv, erbjuder en relationell förståelse av begreppet identitet. Menar att konflikter och rivaliserade beteendemönster mellan individer såväl som nationella aktörer, är en konsekvens av representativa och konkurrerande identitetskonstruktioner. Fenomenet utgör således en viktig analysdimension eftersom aktörer genom begreppet, kan identifiera en personlig och kollektiv självbild, som i sin tur ligger till grund för hur aktörer uppfattar sig själva men även avvikande beteenden hos andra (Hansen, 2006:73; Schildkraut, 2014:448). Således skapar forskarnas teoretiska utgångspunkter. En intressant möjligt att analysera och betrakta
orsakerna till politiska polariseringar mellan kollektiva grupper, utifrån en socialkonstruerad betraktelselins. Som vid flera tillfällen negligerats inom traditionella IR-discipliner vars teoretiska grunder, eftersträvar att begripliggöra världen utifrån materiella faktorer (Kinnvall,2014).
I enlighet med Schildkraut och Hansen, menar även Ty Solomon att ett relationellt perspektiv skapar en förståelse för den konkurrerande kraften mellan kollektiva identiteter. Men berikar angreppssättet genom att lyfta fram en emotionell dimensionen, där önskan och ett begär efter en stabiliserad identifikation på ett djupare plan. Åskådliggör varför identitet är benägna att rekonstruera sina verklighetsuppfattningar och således även den egna självdefinitionen (Solomon, 2015:14).
Med ett identitetsperspektiv som fokuserar på emotionella faktorer och attraktionskraften inom det politiska språket. Har ovanstående analys av immigration- och vapendebatten kunnat utkristallisera de slutliga referenspunkter som genom de politiska grupperingarnas retoriska formuleringar. Förmedlar en känsla av identitetsmässig säkerhet och således även en identifikations möjlighet. Där de framträdande mastersignifikanterna inom de aktuella
diskurserna, synliggör den grundläggande dynamik som enligt Solomon driver och formar de undersökta politiska gruppernas värderingar. Således har utmärkande drag kunnat identifieras inom det demokratiska och republikanska paritet, som används av de politiska
ledargestalterna för att väcka känslan kring önskan, instabilitet och glädje inom kollektiva gemenskaper. Som går i linje med den nationella identitetsdiskurs som enligt tidigare forskning, karakteriserar USA:s självuppfattning gällande den amerikanska identiteten (Gillmore, 2015:302).
Amerikansk Exceptionalism, vilket enligt Hilde Eliassen Restad, Jason Gillmore och Deborah J. Schildkraut är en dominerande politisk diskurs i USA. Utmärker och karakteriserar den amerikanska nationella identiteten utifrån hegemoniskt perspektiv. Som tidigare
uppmärksammats, lyfter diskursen fram unika särdrag inom landets kollektiva och historiska rötter. Vilket har bidragit till en självförståelse där amerikanska värden betraktas som bättre i förhållande till andra länder grundläggande värderingar. Vars syfte är att upprätthålla den politiska världsordningen runtom i världen (Eliassen Restad, 2014:23; Gillmore, 2015:302; Schildkraut, 2014:448). Den allrådande diskursen vars dominans bygger på landets
konstitutionella värdegrund där framträdande begrepp som frihet, rättvisa och jämlikhet återfinns, menar Schildkraut är en bidragande orsak till att olika idéföreställningar inom landet konkurrerar med varandra om tolkningsföreträde (Schildkraut, 2014:448). Det blir således intressant att undersöka om Master signifikanterna som kommer till uttryck inom politikerna och vapenrättsorganisationen NRA:s retoriska argumentation, kan kopplas samman med exceptionella värden inom den nationella diskursen. Vilket således kan utgöra belägg för att en kollektiv självuppfattning och gemensam samsyn existerar inom vapen- och immigrationsfrågan, bortom de politiska polarisering präglar karakteriseringen av de politiska partierna.
Den övergripande frågeställningen som ställts till studiens förfogande och som syftar till att utveckla en förståelse uppsatsens forskningsproblem. Är följande:
• Kan Ty Solomons identitetsperspektiv påvisa en samsyn inom de värdeladdade
frågorna vapenkontroll och immigration, bortom den politiska polarisering som vid tidpunkten karakteriserade relationen mellan demokrater och republikaner?
De framträdande mastersignifikanterna civilkurage, stolthet och rädda liv som utifrån
Solomons teoretiska ansats utlovar en identitetsmässig stabilitet bland subjekten. Erbjuder en möjlig självidentifikation som kan kopplas ihop med nationella identitetsdiskursen American
Exceptionalism. Detta eftersom begreppens inneboende kraft påminner aktörerna om deras
konstitutionella värden, som definierar vad det innebär att vara amerikan. Civilkurage och stolthet, som tillsammans betonar vikten av att stå för sina värderingar. Kan således antas förena åhörarna inom vapen- och immigrationsfrågan då begreppen förmedlar en känsla av samhörighet. Denna samhörighet som kan erhållas fler liv räddas, skapar således den minsta gemensam nämnare som följaktligen förenar landets förtroendevalda inom deras
gemensamma och grundläggande värden. Som kommer till uttryck genom frihet, rättvisa och jämlikhet. Republikanerna och vapenrättsorganisationen som istället använder sig av Master
signifikanterna rädda liv och frihet för att motivera sin inställning till att de befintliga
vapenlagarna upprätthålls. Skapar likväl förutsättningar att identifiera länk mellan det politiska budskapet och de exceptionella idealen. Då frihet och rädda liv uppfyller de emotionella kvalifikationer som enligt Solomon manifesterar en känsla av helhet hos identiteter, kan en social konstruktion etableras där rätten att bära vapen utgör ett grundläggande villkor för det mänskliga livet. Där en rättvis och lika behandling som förmedlas genom de konstitutionella värdena, kan upprättas om denna rättighet respekteras. På detta vis använder sig även det republikanska partiet och vapenrättsorganisationen NRA av exceptionella värden för att argumentera och konstruera kraftfulla politiska budskap.
Den politiska polariseringen som vid tidpunkten för den analytiska undersökningen, använts för att beskriva splittringarna inom immigrationsfrågan. Påvisar att det republikanska partiet använder sig av Master signifikanterna humanitär kris och hjältemodighet för att konstruera ett effektivt och övertygande budskap. Där de handlingskraftiga insatserna
med den illegala immigrationen. Samtidigt som det demokratiska ledarskapet använder sig av de kraftfulla begreppen hänsynslöshet, inhuman, omänsklighet, storslagenhet, heder,
medmänsklighet, anständighet och kallsinnighet för att belysa varför en avkriminalisering
istället skulle innebära en potentiell lösning på den humanitära krisen. Trots det tillsynes motstridiga förhållande som råder mellan de politiska gemenskaperna. Signalerar både republikaner och demokraters politiska formuleringar i debatterna, att en minsta gemensam nämnare även här kan lokaliseras. Eftersom budskapen genom sina Master signifikanterna, uppmärksammar behovet av en lösning på den humanitära krisen. Som i bägge fallen bygger på centrala och värdeladdade kopplingar till nationella diskursen American Exceptionalism. Där hjältemodighet som i det republikanska sammanhanget uppmärksammar kampen för det goda och talar till sin publik genom sin koppling det grundläggande värdet jämlikhet. Vilket har försummats av demokratiska politiker, då deras ovilja att anta lämpliga lagförslag som kan reducera krisen har försummats. Likaledes kan de demokratiska Master signifikanterna som används i debatten gällande immigration. Härledas till den exceptionella diskursen, där begreppen storslagenhet, heder, medmänsklighet, anständighet och kallsinnighet synliggör attribut inom den amerikanska identiteten, som legat till grund för landets unika storslagenhet i förhållande till sin omvärld.
Genom att uppmärksamma de känslomässiga faktorerna av önskan, instabilitet och glädje som enligt Ty Solomons identitetsperspektiv, skapar en förståelse för attraktionskraften inom diskurser. Har den genomförda studien kunnat fullborda sitt syfte och påvisa en samsyn inom de värdeladdade frågorna vapenkontroll och immigration, bortom den politiska polarisering som vid tidpunkten karakteriserade relationen mellan demokrater och republikaner. Vilket kan lega till grund för en reducering av den våldsbejakande atmosfär som än idag, präglar relationen mellan demokrater och republikaner.
5.2 Vidare forskning
I skrivande stund uppmärksammar flera internationella medier i händelse av valet i USA 2020. Hur landets politiska oroligheter resulterat i ett belägringsförsök av Capitol Hill, som utgör en av den amerikanska demokratins viktigaste institutioner. Vägran över att acceptera det politiska valresultatet bland extrema politiska grupper, demonstrerar hur polariseringen i landet uppnått nya nivåer (Parekh & White, 2021). Genom att således introducera
USA:s politiska polariseringar kunnat upprättats. Vilket kan bidra till att förändra den inrikespolitiska säkerhetssynen som för närvarande präglar beskrivningarna mellan landets samhällsmedborgare. Vidare forskning skulle således berikas av fler fruktbara perspektiv, som betonar behovet av en gemensam identifikation. Det är även viktigt att poängtera, att vapen- och immigration enbart är två av många polariserade frågor som republikaner och demokrater är splittrade inom. Där ett fåtal åsiktsrepresentationer analyserats. För att en mer generell samsyn vidare ska kunna säkerställas, behövs studien utvidgas till att beröra fler sakpolitiska områden. Samt undersökas bland en bredare publik.
6. Referenslista
6.1 Empiriskt material
Elektroniska källor
Af Kleen, Björn. 2019. Drunknad tvååring väcker ny debatt om migranter i USA. Dagens
Nyheter. 26 juni.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/drunknad-tvaaring-vacker-ny-debatt-om-migranter-i-usa/
(Hämtad: 2021-01-07).
Bhatia, Rukmani. 2019. Guns, Lies, and Fear. Center for American Progress. 24 april.
https://www.americanprogress.org/issues/guns-crime/reports/2019/04/24/468951/guns-lies- fear/ (Hämtad: 2021-01-07).
Boglind, Kajsa. 2018. Trump uttryckte stöd för vapenlobbyn. Sveriges Radio. 5 maj.
https://sverigesradio.se/artikel/6947106
(Hämtad: 2021-01-07).
Carlehed, Marcus & Kleberg, Carl Fridh. 2020. Oro för uppblossat valvåld i USA: ”Mardrömmar om inbördeskrig”. SVT Nyheter. 2 november.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/oro-for-uppblossat-valvald-i-usa-mardrommar-om- inbordeskrig (Hämtad: 2021-01-07).
Fox, Lauren & Raju, Manu. 2019. Congress returns to a gun debate and fight over funding the government. CNN Politics. 9 september.
https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/congress-guns-spending-looming/index.html
(Hämtad: 2021-01-07).
Jackson, David. 2019. Donald Trump suggests linking gun control legislation to immigration laws. USA Today News. 5 augusti.
https://eu.usatoday.com/story/news/politics/2019/08/05/mass-shooting-trump-suggests- linking-gun-control-immigration-laws/1919672001/ (Hämtad: 2021-01-07).
King, Ledyard, Lalljee, Jason, Caldera, Camille & Elbeshbishi. 2019. After Newtown, Pulse, Vegas stirred little change, gun-control advocates hope latest shootings push tougher laws.
USA Today News.
https://eu.usatoday.com/story/news/politics/2019/08/13/el-paso-dayton-shootings-inspiring- hope-gun-control-proposals/1966318001/ (Hämtad: 2021-01-07).
Kleberg Fridh, Carl. 2019. Texas skakat av ny masskjutning – lättar samtidigt på vapenlagar.
SVT Nyheter. 1 september.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svt-s-carina-bergfeldt-forutsagbara-reaktioner
(Hämtad: 2021-01-07).
Kuronen, Alexander. 2019. Masskjutning i Texas – detta har hänt. Dagens Nyheter. 5 augusti.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/masskjutningen-i-texas-detta-har-hant/ (Hämtad: 2021-01-07).
Lindberg, Ginna. 2020. Vapenlagar debatteras igen efter skolskjutning i Florida. Sveriges
radio.15 februari.
https://sverigesradio.se/artikel/6887125 (Hämtad: 2021-01-07).
National Archives. 2020. The Bill of Rights: A Transcription. 28 oktober.
https://www.archives.gov/founding-docs/bill-of-rights-transcript#toc-amendment-ii
(Hämtad: 2021-01-07).
Parekh, Marcus & White, Josh. 2021. US Capitol Riots: Four dead after Trump protesters storm Washington. The Telegraph. 7 januari.
https://www.telegraph.co.uk/news/2021/01/07/congress-riots-senate-georgia-result-donald- trump-capitol-latest/ (Hämtad: 2021-01-07).
Pehrson, Lennart. 2020. USA dras isär. Kvartal. 14 oktober.
https://kvartal.se/artiklar/usa-dras-isar/ (Hämtad: 2021-01-07).
Pew Research Center. 2019. How partisans view each other. 10 oktober.
https://www.pewresearch.org/politics/2019/10/10/how-partisans-view-each-other/
Shear, Michael D. & Cochrane, Emily. 2020. Trump Says Administration Will Try Again to End ‘Dreamers’ Program. The New York Times. 19 juni.
https://www.nytimes.com/2020/06/19/us/politics/trump-daca.html (Hämtad: 2021-01-07).
Svenska Dagbladet. 2018. Familjeseparationer vid USA:s gräns upprör. 6 juni.
https://www.svd.se/melania-trump-uttalar-sig-om-granspolitik (Hämtad: 2021-01-07).
The NRA foundation. 2018. Annual Report. Merrifield: The NRA foundation.
https://www.nrafoundation.org/media/2335/2018-nraf-ar-email-version.pdf
(Hämtad: 2021-01-07).
The Washington Post. 2015. Full text: Donald Trump announces a presidential bid. 16 juni.
https://www.washingtonpost.com/news/post-politics/wp/2015/06/16/full-text-donald-trump- announces-a-presidential-bid/ (Hämtad: 2021-07-01).
Tano, Fredrik. 2019. Nio dödade i masskjutning i Dayton i USA. Dagens Nyheter. 5 augusti.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/misstankt-masskjutning-i-dayton-i-usa/
(Hämtad: 2021-01-07).
Walentin, Elizabeth. 2019. Vapenlagarna är en fråga som splittrar USA. SVT Nyheter. 5 augusti. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vapenlagarna-en-splittrad-fraga
(Hämtad: 2021-01-07).
Zurcher, Anthony. 2020. US election: Joe Biden vows to 'unify' country in victory speech.
BBC NEWS. 8 november.
https://www.bbc.com/news/election-us-2020-54859636 (Hämtad: 2021-01-07).
Kongressdokument
Government Publishing Office. 2019. Executive session; Congressional records vol. 165,
No.143. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 9 september.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/9/9/senate-section/article/s5346- 1?q=%7B%22search%22%3A%5B%22gun+debate%22%5D%7D&s=8&r=43
Government Publishing Office. 2019. Executive session; Congressional records vol. 165,
No.144. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 10 september.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/9/10/senate-section/article/s5374- 3?q=%7B%22search%22%3A%5B%22gun+debate%22%5D%7D&s=6&r=42
(Hämtad: 2021-01-07).
Government Publishing Office. 2019. Background checks; Congressional records vol. 165,
No.145. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 11 september.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/9/11/senate-section/article/s5416- 1?q=%7B%22search%22%3A%5B%22gun+debate%22%5D%7D&s=8&r=41
(Hämtad: 2021-01-07).
Government Publishing Office. 2019. Executive session; Congressional records vol. 165,
No.149. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 17 september.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/9/17/senate-section/article/s5500- 3?q=%7B%22search%22%3A%5B%22gun+debate%22%5D%7D&s=8&r=37
(Hämtad: 2021-01-07).
Government Publishing Office. 2019. Executive session; Congressional records vol. 165,
No.114. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 9 juli.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/7/9/senate-section/article/s4706- 3?q=%7B%22search%22%3A%5B%22immigration+debate%22%5D%7D&s=5&r=48
(Hämtad: 2021-01-07).
Government Publishing Office. 2019. Executive session; Congressional records vol. 165,
No.115. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 10 juli.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/7/10/senate-section/article/s4745- 3?q=%7B%22search%22%3A%5B%22immigration+debate%22%5D%7D&s=7&r=47
Government Publishing Office. 2019. Executive calendar; Congressional records vol. 165,
No.120. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 17 juli.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/7/17/senate-section/article/s4887- 2?q=%7B%22search%22%3A%5B%22immigration+debate%22%5D%7D&s=6&r=42
(Hämtad: 2021-01-07).
Government Publishing Office. 2019. Border security; Congressional records vol. 165,
No.125. 116th Congress (2019–2020) – 1st Session. 24 juli.
https://www.congress.gov/congressional-record/2019/7/24/senate-section/article/s5048- 2?q=%7B%22search%22%3A%5B%22immigration+debate%22%5D%7D&s=6&r=37
(Hämtad: 2021-01-07).
6.2 Litteratur
Abdelal, Rawi, Herrera, Yoshiko M., Johnston, Alastair Iain and & McDermott, Rose. 2006. Identity as a Variable. Perspectives on Politics 4 (4): 695–711.
Bergström, Göran & Ekström, Linda. 2018. ”Tre diskursanalytiska inriktningar” i Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4 Uppl. Lund: Studentlitteratur, pp. 253–301.
Gilmore, Jason. 2015. American Exceptionalism in the American Mind: Presidential
Discourse, National Identity, and U.S. Public Opinion. Communication studies. Vol. 66 (3), p.301–320; West Lafayette: Routledge.
Hansen, Lene. 2006. Security as Practice: Discourse Analysis and the Bosnian War. Abingdon, Oxon: Routledge.
Kinnvall, Catarina. 2014. ”Postmodernism” i Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (red). Internationella relationer. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, pp. 131–144.
Restad, Hilde Eliassen. 2020. What makes America great? Donald Trump, national identity, and U.S. foreign policy. Global affairs. (Abingdon, Oxfordshire, UK). Vol. 6 (1), p.21–36; Routledge.
Schildkraut, Deborah J. 2014. Boudaries of American Identity: Evolving Understandings of ”US”. Annual Review of Political Science. Vol 17, p 441–460.
https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-polisci-080812-144642
(Hämtad: 2021-01-07)
Seyle, D. Conor & Newman, Matthew L. 2006. A House Divided? The Psychology of Red and Blue America. The American psychologist. Vol. 61 (6), p. 571–580; Washington, DC: American Psychological Association.
Smith, Rogers M. 1997. Civic Ideals: Conflicting Visions of Citizenship in U.S. History. Yale University Press.
Solomon, Ty. 2015. The Politics of Subjectivity in American Foreign Policy Discourses. Ann Arbor: University of Michigan Press.
Sunstein, Cass R. 2009. Going to extremes how like minds unite and divide. Oxford; New York: Oxford University Press.