USA – Ett splittrat land?
En diskursiv fallstudie av politiska polariseringar i USA
Fredrik Berndtsson
Försvarshögskolan, Stockholm
Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Delkurs 3: Uppsats, 15 hp
Handledare: Linus Hagström Antal ord: 13 913
Abstract
The situation in the U.S. domestic politics has by media been presented that large groups of citizens are divided in the political arena. Today many scholars in the field of international relations tend to describe the political climate in the United States, between democrats and republicans as polarized and towards confrontation. The ongoing situation has heavily escalated due to the fact of the Trump administrations incapability to restore former order in the political system. This makes it easy for radical political groups to follow an agenda which has helped to create a favorable breeding ground for escalating violence, which currently raising large-scale concerns among senior executives, media and citizens. The aim of this thesis is therefore to introduce a perspective that could offer a complementary understanding of some identified elements that affects the current political situation. By using Ty Solomons theoretical framework of emotions this study seeks to identify the fundamental elements of Master signifiers in political contexts. A use of this theory can be a helpful tool for political leaders, when trying to restore balance and unifying people for a common political cause.
Keywords: Polarization, Master signifiers, Emotions, American Exceptionalism,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Introduktion ... 4
1.2 Forskningsproblem ... 5
1.3 Syfte och frågeställning ... 7
1.4 Disposition ... 8 2. Teoretiskt ramverk ... 9 2.1 Tidigare forskning ... 9 2.2 Teori ... 12 3. Tillvägagångsätt ... 13 3.1 Val av fall ... 13
3.1.1 Masskjutningen i El Paso, Texas och Dayton, Ohio ... 14
3.1.2 Immigrationsproblematiken vid USA:s gräns mot Mexiko ... 15
3.2 Material ... 15
3.3 Metod ... 17
3.3 Operationalisering ... 20
3.4 Analysfrågor ... 21
4. Analys ... 22
4.1 Vapendebatten i det amerikanska senathuset ... 22
4.2 Framträdande Master signifikanter i aktörernas argumentation ... 27
4.3 Immigrationdebatten i det amerikanska senathuset ... 33
4.4 Framträdande Master signifikanter i aktörernas argumentation ... 37
5. Avslutning ... 41 5.1 Slutsatser ... 41 5.2 Vidare forskning ... 44 6. Referenslista ... 46 6.1 Empiriskt material ... 46 6.2 Litteratur ... 50
1. Inledning
1.1 Introduktion
"I pledge to be a president who seeks not to divide, but to unify, who doesn't see red states and blue states, only sees the United States" (Victory speech Joe Biden, BBC News, 2020).
Presidentvalet i USA den 3 november 2020, illustrerar den utbredda politiska polarisering som under det senaste decenniet varit synnerligen påfallande i det amerikanska samhället. Det finns idag en ökad oro för att landets destruktiva klimat och att bristen på moral, sympati, medmänsklighet mellan landets medborgare. Kan komma att lösa upp nationens sociala och politiska ordning och resultera i våldsrelaterade konflikter invånare emellan (Carlehed & Kleberg Fridh, 2020).
Samtidigt som våldsamheter ligger i luften uppmanar USA:s blivande president Joe Biden, till enighet och försoning mellan landets två stora politiska grupperingar republikaner och
demokrater. I sitt segertal natten till den 8:e november var det tydligt att Joe Biden
eftersträvar att minska de politiska klyftorna, genom att förändra det negativa tonläget som för närvarande präglar debattklimatet inom amerikansk politik (BBC News, 2020). Det
formulerade budskapet i den blivande presidentens anförande, att republikaner och demokrater behöver sluta se varandra som motståndare och istället betrakta varandra som likvärdiga. Kan uppfattas som en stor politisk utmaning. Då tidigare gjorda
opinionsundersökningar av landets politiska klimat påvisar hur människor med motsatta partitillhörigheter tillskrivs och karakteriseras genom negativa attribut, vilket i sin tur försvårar samverkan och samförstånd. Bland annat beskriver en övervägande del av republikanska och demokratiska väljare ”den andre” som trångsynta, omoraliska, och icke-patriotiska (Pew Research Center, 2019).
En bidragande orsak till den negativa retorik som förs mellan de politiska grupperna
republikaner och demokrater, kan lokaliseras till Trumpadministrationen som under flera år påvisat en ovilja att förändra den rådande vapen- och immigrationslagstiftningen. Landet som på enbart några år har bevittnat en kraftig ökning av antalet masskjutningar, har resulterat i att vapenmotståndare (vanligtvis demokrater) kräver striktare vapenlagar. Att ett sådant behov
skulle kunna förverkligas har försvårats genom den sittande presidenten och hans republikanska politiska anhängare. Som pekar på att vapnets tillgänglighet möjliggör ett säkrare och tryggare samhälle (Lindberg, 2018).
Inom immigrationspolitiken har republikanerna genom Trumpadministrationen dels förändrat regeltolkningen av rätten att immigrera till USA, men även rätten till uppehållstillstånd för de så kallade ”dreamers”, barn till tidigare illegala immigranter som idag lever i landet. Deras rätt att leva och bo genom immigrantprogrammet DACA har ifrågasatts av
Trumpadministrationen som eftersträvat att avskaffa programmet som tidigare
Obamaadministrationen införde. Immigrationspolitiken och dess tolkningar har ytterligare spätt på skillnader mellan landets invånare som identifierar sig som republikaner respektive demokrater, där de positionerat sig långt ifrån varandra i en av USA:s grundläggande frågor som berör synen på landets tillkomst. Skapandet av USA är till stora delar ett resultat av alla de immigranter som invandrade till landet och bildade USA:s förenta stater (Shear &
Cochrane, 2020).
1.2 Forskningsproblem
Forskare inom det samhälls- och statsvetenskapliga området har länge eftersträvat att förklara komplexa beteendemönster inom dagens moderna samhälle. Begrepp som normer, intressen och identitet har således utgjort en central pusselbit för att kunna förstå den problematik som föranleder konfliktartade händelseförlopp och som i många avseenden haft katastrofala slutresultat. Bland annat har Hansen (2006:73) identifierat hur konkurrerande och negativt formulerade konstruktioner av identitet kan skapa förakt och fientlighet bland olika
samhällsgrupper. De senaste åren har identitetsstudier erhållit en alltmer central roll för att förstå samtida och samhällsvetenskapliga fenomen (Abdelal et al, 2006:696).
Även om identitetsstudier möjliggör en bättre förståelse för vilka faktorer som ligger till grund för politisk polarisering samt hur sociala splittringar inom en nation kan komma till uttryck, råder det delade och omtvistade meningar gällande hur kollektiva identiteter bör definieras. Abdelal et al framför denna problematik och identifierar att konstitutiva normer,
relationella jämförelser, sociala syften samt kognitiva modeller inkluderar de
mångfacetterade karaktärsdrag som identitetsforskare idag tenderar att fokusera på (Abdelal et al, 2006: 696,697).
Lene Hansen pekar på identitetsstudiernas betydelsefulla roll för att kunna förklara socialt konstruerade företeelser inom ett kollektivt sammanhang. Eftersom aktörer enligt Hansen inte objektivt kan studeras oberoende av det sammanhang som det befinner sig, blir den
relationella förståelsen i Hansens identitetsperspektiv fundamental. Då den erbjuder ett sätt att definiera identiteter i relation till något avlägset och frånvarande (Hansen, 2006: preface). Hansens relationella förståelser av ”Jaget” och ”Den andre” synliggör således den strukturella konstruktion som uppstår då identitetsdiskurser konkurrerar och söker tolkningsföreträde framför varandra. Denna tolkning ger i sin tur mening till den sociala verklighet aktörerna befinner sig i och samtidigt skapar gränsdragningar gentemot andra konkurrerande identiteter (Hansen, 2006:73).
Abdelal et al lyfter flera centrala identitetsaspekter som möjliggör än fler dimensionella förståelser för hur kollektiva identiteter formas skapar sitt självförverkligande, men det är framför allt det relationella perspektivet som gör det möjligt att identifiera konkurrens mellan kollektiva identiteter. Detta eftersom perspektivet synliggör i vilken grad en identitetsdiskurs tenderar att inkludera respektive exkludera aktörers uppfattningar i ett givet sammanhang (Abdelal et al, 2006:698). Att således betrakta den amerikanska polariseringen mellan de två dominerande identitetkonstellationerna republikaner och demokrater utifrån en relationell förståelse, kan den struktur som ligger till grund för det konfliktartade klimatet i USA på goda grunder förstås.
Även tidigare forskning som i synnerhet studerat och analyserat den ökade politiska polariseringen i USA, beskriver hur inkludering respektive exkludering kan betraktas som bidragande orsak till landets politiska klyftor. Deborah J. Schildkraut uppmärksammar hur utanförskap och rivalitet tenderar att frodas, om det politiska ledarskapet misslyckas med att representera sin befolkning på ett enhetligt sätt (Schildkraut, 2014:442). Detta kan
exemplifieras med hur president Trump porträtterar mexikanska immigranter i USA.
“When Mexico sends its people, they’re not sending their best. They’re not sending you. [...] They’re sending people that have lots of problems, and they’re bringing those problems with us. They’re bringing drugs. They’re bringing crime. They’re rapists. And some, I assume, are good people.” (Donald Trump, Presidential
Trots att både Hansen och Schildkraut erbjuder rigorösa metoder som kan hjälpa
identitetsforskare att identifiera faktorer som ligger till grund för rivaliserade beteendemönster mellan kollektiva identiteter, försummas en viktig analysdimension som är användbar för att kunna förstå vilka aspekter som istället förenar grupper som identifierar sig som radikalt annorlunda. En kompletterande förståelse som presenterar lösningar istället för förklaringar till sociala splittringar, är värdefull eftersom det kan generera en väg framåt för demokratier. Dessutom kan det ses som ett användbart verktyg för beslutsfattare som eftersträvar att kartlägga eventuellt processer som kan leda till försoning och återförening av ett samhälles medborgare.
Utifrån tidigare forskning blir det således intressant att undersöka huruvida de dominerande identitetsgrupperna inom amerikansk politik, delar någon form av samsyn bortom den politiska polarisering som idag kan observeras i det amerikanska samhället. Som inledningsvis uppmärksamts redogör Abdelal et al för fyra kategoriska områden som klassificerar begreppet identitet genom olika betraktelsesätt. De beskriver bland annat hur kollektiva identiteter kan identifieras genom ”sociala syften”, vilket innebär att sociala
grupper delar och strävar efter gemensamma mål (Abdelal et al, 2006:698). Samtidigt som Ty Solomon lyfter fram begreppet master signifikanter med fokus på emotioner, åskådliggörs en potentiell stabilitet inom kollektiva identiteter (Solomon, 2015:27). Tillsammans utgör författarnas perspektiv på identitet intressanta teoretiska utgångspunkter för denna studies empiriska forskningsområde.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka om det existerar någon form av samsyn bortom den politiska polarisering som idag kan observeras mellan demokratiska och republikanska anhängare inom amerikansk politik. Syftet fyller även en säkerhetspolitiskt relevant
dimension då negativt artikulerade identitetskonstruktioner kan få förödande konsekvenser om ett samhälle eller omvärlden i stort inte vidtar förebyggande åtgärder vid rätt tidpunkt (Hansen, 2006:86).
För att kunna fullborda uppsatsens syfte kommer studiens undersökning att avgränsas utifrån tre empiriska fall som uppmärksammar den politiska polariseringen som vid tidpunkten präglade vapen- och immigrationdebatten. De utvalda fallen kommer närmare presenteras
under kapitlet ”val av fall”, men utgör i sin helhet viktiga utgångspunkter för att undersöka om Salomons teoretiska ramverk kan bidra med en kompletterande förståelse av de politiska klyftorna i USA, genom att påvisa att det existerar en större samsyn mellan demokrater och republikaner än vad tidigare analyser slagit fast.
Frågeställningen som ligger till grund för studiens undersökning är följande:
• Kan Ty Solomons identitetsperspektiv påvisa en samsyn inom de värdeladdade
frågorna vapenkontroll och immigration, bortom den politiska polarisering som vid tidpunkten karakteriserade relationen mellan demokrater och republikaner?
1.4 Disposition
Läsaren kommer inledningsvis tilldelas en detaljrik redogörelse för hur tidigare forskning behandlat begreppet politisk polarisering i relation till USA. En sådan kunskap anses nödvändig för att läsaren ska kunna utveckla en förståelse för den nära koppling forskare tidigare uppmärksammat mellan identitetskonstruktioner och politiska splittringar. Under samma rubrik kommer även en politisk diskurs lyftas fram som traditionellt dominerat synen på USA:s nationella identitet, vilket möjliggör en förståelse för de kollektiva värden som utgör en viktig identifieringsgrund för många av landets invånare. Därefter presenterar uppsatsens teoretiska ramverk ett identitetsperspektiv som uppmärksammar den emotionella dimensionen av önskan inom politiska diskurser. Vilket enligt Ty Solomon utgör en central komponent för hur politiska budskap uppnår tolkningsföreträde framför andra framträdande diskurser. Innan analysen tar form får läsaren bekantas med de empiriska fall som synliggör de grundläggande orsaker som vid tidpunkten föranlett det polariserade klimatet. Mellan de stora politiska grupptillhörigheterna inom vapenkontroll- och immigrationdebatten. Vilket har legat till grund för det aktuella materialvalet har avgränsats till att beröra tidsperioden, juli och september månad 2019. Den valda metoden som syftar till att vägleda läsaren genom det diskursanalytiska tillvägagångsättet, kommer operationalisera studiens teoretiska antaganden till lämpliga och mätbara indikatorer. Avgränsningar presenteras löpande för att göra läsaren uppmärksam på de begränsningar som studien behöver förhålla sig till. Avslutningsvis redovisas undersökningens resultat under kapitlet slutsats, samt ger förslag på vidare forskningsmöjligheter inom ramen för studiens ändamål.
2. Teoretiskt ramverk
2.1 Tidigare forskning
Enligt författarna till artikeln: A house divided? The psychology of red and blue America, betraktas partipolitiska konflikter som en viktig förutsättning för att demokratier ska kunna erhålla en välmående och fungerande struktur. Genom att debattera och utbyta politiska meningsskiljaktigheter med sina medmänniskor, skapas förutsättningar att både ifrågasätta sin egen ståndpunkt, men även utveckla en förståelse och acceptans för andras politiska tankar och idéer (Seyle & Newman, 2006).
Ambitionen att överbygga intressekonflikter genom yttrandefrihet och inkludering i
demokratiskt styrelseskick. Skapar paradoxalt förutsättningar för att politiska polariseringar om det politiska ledarskapet misslyckas med att representera och respektera de medborgerliga åsikterna. Cass Sunstein uppmärksammar detta paradoxala förhållande och vad som händer när individer upplever en ignorans från sina förtroendevalda politiker. Han hänvisar till begreppet ”grupp-polarisering” och menar att människor tenderar att söka sig till likasinnade och i vissa fall extremistiska konstellationer, för att uppnå en känsla av samhörighet
(Sunstein, 2009:3). Han menar vidare, att fenomenet i många avseenden är en produkt av social segregation och pekar på att en optimal utgångspunkt för sociala klyftor i ett samhälle ”is to separate members from the rest of the society” (Ibid:4).
I samband med Donald Trumps presidentskap har flera av de faktorer som Cass Sunsteins menar utgör orsakerna till grupp-polarisering uppenbarats i det amerikanska samhället. Där landets politiska klyftor som en konsekvens förstärkts av den republikanska ledargestaltens negligerande inställning till utökad vapenkontroll, samt försök till att begränsa den
papperslösa invandringen (Jackson,2019). Vilket i sin tur resulterat i att identitetspolitiken erhållit ett större utrymme inom den amerikanska väljarkåren. I dagens läge tenderar allt fler av landets medborgare att rösta på den partitillhörighet som ligger i linje med människors individuella värderingar, samtidigt sakpolitiska frågor som exempelvis ekonomiska intressen blivit sekundärt. Denna problematik har således skapat tydligare klyftor mellan republikaner respektive demokrater, då den personliga identifikationen är starkt förankrad till en av de två partitillhörigheterna (Pehrson, 2020).
Det senaste decenniet illustrerar således en negativ trend som inte ser ut att stagnera. Landets allt mer konfliktartade klimat tenderar att krackelera den USA:s kollektiva ”jag” samt öka misstroendet för landets demokratiska institutioner, vilket kan komma att försvåra
hanteringen av de allmänna samhällsproblem som nationen för närvarande står inför (Ibid).
Allt eftersom de politiska gränsdragningarna mellan republikanska och demokratiska anhängare blivit allt mer framträdande, har även olika tolkningar av den amerikanska
nationella identiteten vuxit sig allt starkare. Vilket enligt Roger M. Smith är problematiskt då demokratiska samhällen är beroende av en gemensam identifieringsgrund för att kunna upprätthålla en känsla av kollektiv samhörighet. Att således förena samt hitta vägar för att uppnå inkludering av alla samhällsmedborgare, utgör en viktig förutsättning för att USA ska kunna bibehålla de liberalistiska principer som nationen vilar på (Smith, 1997:489).
Ledarskapet utgör således en central faktor för att kunna reducera den polarisering som för närvarande äger rum i USA. Vilket är en huvudsaklig anledning till att studiens undersökning kommer fokusera på och avgränsas till debattklimatet mellan förtroendevalda politiker i det amerikanska senathuset, samt göra en bidragande inkludering av vapenrättsorganisationen NRA, som utgör inflytningsrika aktörer över landets samhällsmedborgare. Detta då splittringarna som kan observeras bland vanliga samhällsmedborgare förväntas kunna begränsas om det politiska ledarskapet står enat.
Som tidigare uppmärksammats fortsätter Schildkraut på liknande spår och menar att
exkludering är en bidragande faktor till USA:s politiska polarisering (Schildkraut, 2014:448). Samtidigt pekar han på att en eventuell lösning av de sociala och politiska splittringarna, kan återfinnas inom den liberalistiska ideologi som landets fundamentala värdegrund vilar på. Där de idealistiska principerna frihet, jämlikhet och rättvisa, sedan nationens födelse utgjort centrala byggstenar inom USA:s konstruerade självuppfattning. Begreppen som har en förmåga att attrahera landets stora variation av etnisk representation, betraktas som en bidragande faktor till landets exceptionella storhet. Vars unika skapelse givit upphov till en nationell politisk diskurs som placerar den amerikanska identiteten som en mer utvecklad och civiliserad aktör i förhållande till sin omvärld (ibid:442).
American Exceptionalism har vid flera tillfällen använts av forskare för att definiera USA:s
politiska diskursen uppmärksammar den amerikanska identitetens unika särdrag. Som enligt Gillmore har uppnått en allmänt accepterad förståelse hos amerikanska folket. Där de
dominerande attributen frihet, jämlikhet och rättvisa skapat förutsättningar landets kollektiva ”jag” som i sin tur återspeglar amerikanska politiker agerande inom den utrikespolitiska såväl som inrikespolitiska sfären. I sin analys lyfter Gillmore fram skapandet nationernas förbund och användandet av atombomber i Japan, för att exemplifiera hur USA rättfärdigat och utnyttjat sin självutnämnda överlägsenhet inom världspolitiken (Gillmore, 2015:302).
Den politiska diskursens (American Exceptionalism) utgjorde redan innan landets
självständighetsförklaringen 1776, ett viktigt instrument för upprätthållandet av social och politisk ordning inom nationen. Då en känsla av samhörighet var viktig för landets många etniska grupper som sökte sig till kontinenten (ibid:303). Hilde Eliassen Restad
uppmärksammar likväl denna centrala faktor och menar att avsaknaden av en gemensam etnisk grupptillhörighet, resulterade i att landets kollektiva gemenskap istället etablerats utifrån önskvärda ideal som syftade till att skapa rättvisa och jämlika förutsättningar för alla samhällets individer. Att USA således lyckats skapa en gemensam värdegrund utan någon etnisk grupptillhörighet, bör enligt Restad ses som en bidragande faktor till att USA betraktar sin egen identitet som något exceptionellt (Eliassen Restad, 2020:23).
Diskursen exemplifierar även hur vanliga samhällsmedborgare och politiker besvarar och betraktar politiska budskap som de i sin omgivning möter. Gillmore menar att diskursens inneboende kraft utnyttjas av intressegrupper och politiker för att appellera till den amerikanska väljarkåren, genom att länka samman samhällsfrågor till de grundläggande värden som upprätthåller diskursens hegemoniska karaktär (Gilmore, 2015:304). American
Exceptionalism öppnar således dörren för en möjlig kollektiv identifiering inom de
polariserade frågorna vapenkontroll och immigration. Där Ty Solomons teoretiska ramverk som uppmärksammar diskursers emotionella resonans, utgör en ovärderlig nyckelaspekt för att kunna studera om en gemensam samsyn mellan republikaner och demokrater kan
2.2 Teori
Då studien avser att undersöka om en samsyn mellan demokrater och republikaner kan påträffas inom de värdeladdade frågor immigration och vapenkontroll. Kommer detta avsnitt att redogöra för det teoretiska verktyg som ämnar bidra till att undersökningens uppfyller sitt syfte. Det är i detta sammanhang som Ty Solomons teoretiska ramverk blir aktuellt, då den används för att belysa huruvida identitetskategorin som Abdelal et al (2006) klassificerar som sociala syften, även kan lokaliseras inom kollektiva identiteter som betraktar sig själva som radikalt olika. För att kunna studera detta samband kommer Solomons resonemang användas på det empiriska materialet, med en strävan efter att hitta framträdande element som är centrala inom den nationella identitetsdiskursen Amerikansk Exceptionalism. Detta kan
möjliggöra en mer nyanserad bild av de politiska polariseringar som för närvarande dominerar i beskrivningen av det amerikanska politiska klimatet.
Ty Solomon undersöker i boken: The Politics of Subjectivity in American Foreign Policy
Discourses varför vissa diskurser tenderar att bli mer politiskt fruktbara än andra och således
är bättre på att övertyga sin publik. Menar att känslor spelar en helt avgörande roll för att kunna förstå hur individers subjektiva uppfattningar fängslas av välformulerade budskap. Hans teoretiska antaganden hämtar inspiration psykoanalytikern Jacques Lacan och erbjuder en förståelse för hur identitetskonstruktioner formas och kommer till uttryck i den sociala verkligheten (Solomon, 2015:1).
I Solomons analytiska ramverk ockuperar begreppen önskan, subjektivitet och osäkerhet centrala positioner. Detta då de utgör centrala byggstenar i den grundläggande dynamik som formar och påverkar människor förståelse av den sociala verkligheten. Enligt Solomon finns det inga på förhand givna faktorer som tillskriver människor en förståelse av båda sig själv och omgivning. Detta resulterar i att identiteter och andra sociala fenomen i synnerhet blir identifierbara genom en relationell förståelse. ”Jaget och ”den andre” som tidigare
uppmärksammats genom Lene Hansens identitetsbidrag, utgör således även en grundläggande tolkningsram även för Solomon. Då det skapar en möjlighet att förstå ens egna identitet i förhållande till något avlägset och frånvarande (Ibid:14).
Samtidigt som detta perspektiv skapar ramar för vad som utgör en individs egen
belyser detta genom att lyfta fram begreppet önskan, vilken symboliserar den inre brist och instabilitet som präglar sociala identiteters ständiga sökande efter att uppnå perfekt och fulländad identitet. Detta leder dock till en paradoxal situation eftersom en fullkomlig identitet enligt Solomon aldrig kan uppnås. Därför resulterar subjektets strävan efter att lokalisera attribut som kan möjliggöra en stabil identitet, i en ouppnåelig och otillfredsställd identitet. Detta eftersom inga nyckelfaktorer fullt ut kan representera begäret identiteter i en social konstruerad verklighet har (Ibid: 27–28).
Identiteters konstanta strävan efter säkerhet och fullkomlighet är en bidragande faktor till att vissa politiska diskurser tenderar att uppnå en högre genomslagskraft menar Solomon. Där den emotionella faktorn ”önskan” utgör en nyckelaspekt, då den attraherar och anspelar på identiteters instabilitet samt avsaknad av ett fullkomligt tillstånd. Inom politiska diskurser förekommer frekvent budskap och symboler av olika slag som erbjuder subjektet en ”lösning” på den identitetsmässiga osäkerhet och instabilitet som är ständigt närvarande (Ibid:16). Detta är vad Solomon lyfter fram som master signifikanter och syftar på specifika ord och fraser som subjektet är känslomässigt investerad i, det vill säga de attribut som subjektet tror ska kunna skapa en fullkomlig identitet (Ibid:28–29).
3. Tillvägagångsätt
3.1 Val av fall
Studien har valt att fokusera på debattklimatet i det amerikanska senathuset och i samband med att vapenkontrollfrågan behandlas, kommer även vapenrättsorganisationen
inflytningsrika formuleringar inkluderas. Utgångspunkten för uppsatsens undersökning kan härledas till tre specifika händelser som under 2010-talet väckt starka reaktioner bland demokratiska och republikanska väljare. Händelserna utgör således en tidsbaserad
avgränsning och en möjlighet att studera debattklimatet i samband med att vapenkontroll och immigration erhållit stor uppmärksamhet inom de politiska grupperna. Genom att applicera Ty Solomons teoretiska ramverk och söka efter exceptionella idéföreställningar kring den nationella identiteten som redogjorts i under tidigare forskning, utgör de empiriska fallen intressanta ingångar för studiens ändamål.
3.1.1 Masskjutningen i El Paso, Texas och Dayton, Ohio
Den 3:e augusti 2019 skakades USA av två omfattande våldsdåd. Den första händelsen inträffade när en 21-årig man öppnat eld mot civila inne på köpcentret Walmart, vilket resulterade i att 22 människor miste sina liv. Det ska i efterhand visa sig att skytten varit präglad av hatbrottsmotiv då bland annat ett invandringsfientligt manifest publicerats på nätet enbart timmar för händelsen ägde rum (Kuronen, 2019). Drygt 12 timmar senare, larmades polisen till ett barnvänligt område i Dayton, Ohio där nästa tragedi utspelade sig. En 24-årg gärningsman hade då sent på natten iklädd skyddsväst och mask, mördat nio personer och skadat ytterligare tjugosju (Tano, 2019).
De våldsamma skjutningarna mot offentliga folksamlingar i El Paso och Dayton kan betraktas som en utlösande faktor till att den latenta och ständigt närvarande vapendebatten på nytt erhöll ett centralt och viktigt utrymme i det amerikanska senathuset. Det är emellertid enbart två uppmärksammade händelser i raden av flera skjutningar som präglat det amerikanska samhället det senaste decenniet. Den kontroversiella vapenfrågan har vid flera tillfällen varit föremål för politiskdebatt och polarisering, med anledning av att förtroendevalda politiker inom det republikanska och demokratiska partiet påvisat en ovilja att enas om gemensamma vapenlagar som effektivt kan reducera vapenrelaterade våldet. En huvudsaklig anledning till denna problematik uppenbaras genom konstitutionens rättighetsförklaring, som belyser varför striktare vapenlagar uteblir (King et al, 2019).
” A well-regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed” (Bill of Rights of the United States of America, Amendment 2, 1791).
Genom konstitutionens andra tillägg kopplas vapenfrågan återkommande ihop med
grundläggande amerikanska kärnvärden. När striktare vapenlagar således uppmärksammas som en nödvändighet i det amerikanska samhället, väcks en debatt om individuella rättigheter och identitet. Polariseringen i frågan blir således uppenbar när de dominerande partierna uttrycker radikalt olika lösningar genom sina olika ideologiska grunder. Det republikanska partiet med sin konservativa värdegrund, kommunicerar att striktare vapenlagar strider och även inskränker på individens rätt att skydda sig själv och sin familj. Samtidigt menar förespråkare för det demokratiska partiet att hårdare reglerade vapenlagar ökar möjligheten för individuell säkerhet. Oviljan att enas om en gemensam vapenpolicy har sedermera resulterat i att dödsskjutningar blir allt vanligare och idag utgör ett allvarligt samhälls- och
säkerhetsproblem i USA. Vilket sedermera genererat i en intressant utgångspunkt för studiens undersökningsområde. En lokalisering av en samsyn skulle kunna vara en grogrund för att reducera de politiska spänningarna som råder i landet, genom att finna gemenskap i de olikheter som råder (Walentin, 2019).
3.1.2 Immigrationsproblematiken vid USA:s gräns mot Mexiko
Parallellt med vapenfrågan utgör immigration ett värdeladdat ämne där åsikterna mellan republikaner och demokrater går brett isär. För att exemplifiera denna polarisering har studien valt att uppmärksamma en omdiskuterad händelse vid USA:s södra gräns mot Mexiko, som varit föremål för politisk debatt.
Under 2018 riktade omvärlden och demokratiska politiker stark kritik mot den Trump ledda administrationens immigrationspolitik, som tillämpar en så kallad ”nolltoleranspolicy” gentemot papperslösa immigranter som illegalt försöker ta sig in i landet. Det strikta
förhållningssättet gentemot immigranter gjorde det möjligt för amerikanska myndigheter att separera barn från sina föräldrar, som placerades i flyktingläger i väntan på barnens föräldrar ställs inför rätta. President Trump har återkommande beskyllt demokrater för att ha försvårat ny lagstiftning kring den illegala invandringen, vilket han menar är en anledning till att extraordinära åtgärder behövts legaliseras på presidentens begäran (Svenska Dagbladet, 2018).
Trumpadministrationens ”familjeseparationspolitik” utgör ytterligare en exemplifiering på den utbredda polarisering som präglar den amerikanska politiken. Demokrater och
Republikaners oförmåga att samarbete inom den hetlevrade frågan, har till en sådan grad förvärrats att tilliten och förtroendet för offentligt styrda institutioner minskat bland stora delar av landets befolkning. Således utgör det empiriska fallet en relevant avgränsning och intressant utgångspunkt i sökandet efter en gemensam samsyn mellan de politiska
grupperingarna.
3.2 Material
Eftersom USA är ett land med över trehundra miljoner invånare som vanligtvis förmedlar en komplex och flerdimensionell åsiktsrepresentation, har medvetet val gjorts beträffande studiens undersökningsområde. Materialurvalen kommer således bygga på befintliga och textbaserade kongressdokument från USA:s senathus, som genom uppsatsens diskursiva
ansats utgör underlag vid analys av vapen- och immigrationdebatten. Som ett av landets ledande organ har det amerikanska senathuset genom sin lagstiftande roll, en förmåga att påverka utfallet av amerikansk politik. En möjlighet att studera uttalanden från
förtroendevalda politiker kan således infrias, vilket skapar en lämplig avgränsning för
uppsatsens analytiska undersökning. I samband med att vapenfrågan uppdagas kommer även kompletterande uppgifter från vapenrättsorganisationen NRA att användas. Med anledning av deras inflytningsrika påverkanseffekt på republikanska politiker (Bhatia, 2019).
De två kärnfrågorna vilka valts som utgångspunkt för undersökningen har som
uppmärksammats i föregående kapitel, avgränsats till att beröra två specifika händelser som påkallat och väckt starka känslor mellan republikaner och demokrater. En faktor av vikt har varit att finna material då debatten erhållit omfattande uppmärksamhet inom de båda politiska lägren. Efter att ha utforskat debattklimatet berörande vapenfrågan det senaste decenniet fann faktainsamlingen det lämpligt att tillägna tidsperioden efter masskjutningen den 3:e respektive 4:e augusti 2019 i El Paso, Texas och i Dayton, Ohio extra uppmärksamhet. Den våldsamma månaden kan betraktas som en utlösande faktor till att den latenta och ständigt närvarande vapendebatten på nytt erhöll ett centralt och viktigt utrymme i det amerikanska senathuset. Vilket har skapat ett diskursanalytiskt tillfälle att studera ”för och emot” argumentation som presenterats av republikanska och demokratiska politiker (Fox & Raju, 2019).
För att tydliggöra kopplingen mellan synen på reglerad vapenkontroll inom det republikanska partiet och republikanska kongressledamöter, har Lobby- och intressegruppen National Rifle Association (NRA) använts. NRA som är en stor bidragsgivare till republikanska partiet och enskilda kongressmedlemmar, bidrar till den positiva syn som republikanska förtroendevalda har i vapenfrågan. NRA har länge utgjort en mäktig och kraftfull aktör som förespråkar rätten att bära vapen i USA med hänvisning till det andra tillägget i USA:s rättighetsförklaring. När en händelse som masskjutningar sker i landet, tonar NRA ner bruket av vapen i samband med masskjutningarna och hänvisar istället till människors mentala status. Efter händelserna i El. Paso och Dayton blev det en ny uppmärksammad debatt i kongressen. Trots att debattklimatet bland demokraterna som framförde debattinlägg och att medierna uppmärksammades
händelserna i stort, valde republikanerna med få undantag att inte bemöta demokraternas förslag på åtgärder gällande utökad vapenkontroll (King et al, 2019). För att således
studien även involvera NRA:s argumentation och ställningstaganden inom den värdeladdade vapenfrågan.
Eftersom det även finns en uppsjö av kongressmaterial som berör immigrationsfrågan, har en tidsmässig avgränsning fyllt en relevant och nödvändig funktions för studiens
genomförbarhet. Underlaget som således används för att undersöka de partipolitiska inställningarna till immigration, bygger på en händelse som inträffade i samband med Trumpadministrationens åtdragna immigrationspolitik. Under juni månad 2019 publicerade flera mediekanaler bilder på en ung kvinna som förlorat sitt liv efter att illegalt försökt ta sig in i USA, tillsammans med sin familj. Drunkningsolyckan, som vid tidpunkten enbart var en händelse i raden av flera uppmärksammade dödsfall, betraktas som en bidragande faktor till immigrationdebatten erhållit ett större utrymme inom den amerikanska kongressen. Då myndigheternas mottagande av papperslösa immigranter, beskrivs som både oacceptabelt och omänskligt bland många demokratiska politiker (Kleen, 2019).
3.3 Metod
I detta avsnitt presenteras den metoden som ligger till grund för uppsatsens undersökning. Metoden kan betraktas som en operationalisering av Ty Solomons teoretiska ramverk som tidigare presenterade känslornas roll, för att kunna förstå hur politiska budskap attraherar sin publik. Solomons förklaringsmodell kommer följaktligen appliceras på de befintliga
kongressdebatter som uppmärksammade vapenfrågan i samband med masskjutningarna i El Paso, Texas och Dayton, Ohio. Samt för att analysera NRA:s ställningstaganden inom den hetlevrade frågan. Samtidigt flyktingsituationen vid USA:s södra gräns mot Mexiko under juli månad 2019, används som utgångspunkt för att undersöka splittringarna inom
immigrationspolitiken. Samtliga empiriska fall har valts för att exemplifiera politiska områden där polariseringen mellan republikaner och demokraternas förefaller uppenbar. Förhoppningen är dock att kunna utkristallisera gemensamma kärnvärden genom att
kvalitativt undersöka vilka lingvistiska termer förtroendevalda knyter upp sina intressen på.
För att analysen ska kunna möjliggöras strävar studiens analytiska avsnitt efter att lokalisera specifika ordval och fraser som enligt Solomon, utgör en central funktion för att förstå varför vissa politiska diskurser tenderar att vara mer politiskt effektiva på att övertyga sin publik. Dessa ord som beskriver attraktionskraften inom diskurser, klassificerar Solomon under
samlingsnamnet Master signifikanter. Orden uppenbaras enligt Solomon, genom de
välformulerade budskap som politiker använder för att nå fram till sina önskade målgrupper. Syftet är att väcka ett känslomässigt intresse hos individen, som förmedlar känsla av stabilitet i den annars ostabila identitetskonstruktionen som existerar inom varje subjekt (Solomon, 2015:27).
Följaktligen betraktas Master signifikanter i Solomons teoretiska ramverk, som nyckelfaktorer som konstruerar de fundamentala byggstenarna för individers
självförverkligande. De skapar både en förståelse för ens egna identitet, genom att ord likt pappa, amerikan och demokrati anspelar på personliga attribut som ingår i människors personliga identifiering. Att således identifiera sig som pappa, skapar en förståelse för vem ”man” är i förhållande till något annat, exempelvis en son. På så sätt utgör Master
signifikanterna referenspunkter som framställer ett subjekts mening i en socialt konstruerad
verklighet. Detta resulterar i att människors grundläggande värderingar utformas genom de diskursiva övertygelser som begreppen för med sig (Ibid: 28). Master signifikanterna utgör enligt Solomon en central roll för att strukturerat kunna förstå ett subjekts identitet, men menar att de samtidigt inte fullt ut kan förklaras genom enbart språkliga artikuleringar. Det är i detta sammanhang Solomon lyfter fram de emotionella och känslomässiga investeringarna som specifika ordval och faser medför. För att subjektet ska kunna underkasta sig och
acceptera signifikanten som en del av sin identitet, behöver ordet signalera och anspela på en önskan. En önskan som stämmer överens med individens övertygelser och värderingar som i sin tur företräder subjektet fullt ut.
Sökandet efter en ”önskan” och fullkomligt möjliggör således signifikanternas
attraktionskraft, eftersom de utgör en möjlighet för subjektet att tillfredsställa sin instabila identitet (Ibid:27–28). Som tidigare diskuterats utgör American Exceptionalism en
identitetsdiskurs som varit tilltalande och åtråvärd för det amerikanska folket. Det blir således av intresse att undersöka om denna diskursidentifiering bär på några centrala master
signifikanter som kan antas vara användbara för demokratiska och republikanska
beslutsfattare när polariserade frågor som vapen och immigration debatteras i kongressen.
För att kunna möjliggöra uppsatsens syfte kommer Solomons metod rörande master
signifikanter, genomföras utifrån en diskursanalytisk utgångspunkt. Diskursanalys, som enligt
problem, är ett tillvägagångsätt som fokuserar språket meningsfullhet och vilken betydelse språket får i relation till det sammanhang som det studeras. Vid utförandet av en
diskursanalys betraktas lingvistiska termer inte som något neutralt och objektivt signfikant, utan tillförs ett värde beroende på den sociala kontext som språket eftersträvar att
begripliggöra verkligheten igenom. Tillsammans skapar Solomons emotionella faktorer av önskan och den diskursanalytiska infallsvinkeln en användbar orienteringsmöjlighet som studiens valda material kan analyseras utifrån (Bergström & Ekström, 2018:254–255).
3.3 Operationalisering
I denna del kommer uppsatsens metod att operationaliseras till mätbara indikatorer.
Förhoppningen är att detta ska innebära en identifieringsmöjlighet av Ty Solomons Master
signifikanter, som kommer till uttryck genom senatorer och vapenrättorganisationen NRA:s
språkanvändning.
Teori
Ty Solomons relationella förståelse av begreppet identitet (Solomon, 2015)
Del av teorin Beskrivs i teorin som
Önskan En nyckelaspekt för att kunna förstå hur sociala och politiska budskap attraherar sin publik.
Indikatorer
Republikanska och demokratiska senatorer, samt NRA argumenterar för sina
ställningstaganden genom signifikanter som erbjuder en känsla av stabilitet hos individers identiteter.
Del av teorin Beskrivning i teorin som
Instabilitet/Osäkerhet Identiteter betraktas som socialt instabila/osäkra fenomen. Med anledning av de språkliga begränsningar som konstituerar identiteter.
Indikatorer
Republikanska och demokratiska senatorer, samt NRA legitimerar och argumenterar för sina handlingar, genom att rikta sina politiska budskap mot individers instabilitet.
Del av teorin Beskrivning i teorin som
Glädje Glädje skapar en känsla av en fantiserad helhet för identiteter.
Indikatorer
Republikanska och demokratiska senatorer, samt NRA konstruerar sina politiska budskap utifrån känslomässiga faktorer som väcker glädje inom identiteter.
3.4 Analysfrågor
Enligt Solomon utgör instabilitet/osäkerhet, önskan och glädje tre centrala element som möjliggör en förståelse för hur attraktionskraften tilltalar och fängslar kollektiva identiteter inom diskurser. Tillsammans utgör begreppen en metodisk grund för uppsatsens
betraktelselins, som skapar förutsättningar att identifiera utmärkande aspekter av det politiska språket. Till dess förfogande har fyra analysfrågor utvecklats för att materialet effektiva ska kunna bearbetas och möjliggöra en koppling till gemensamma kärnvärden inom den
nationella diskursen American Exceptionalism.
Följande frågor kommer utifrån operationaliseringen användas för att undersöka det valda materialet:
1. Hur formars de politiska budskapen runt faktorer som väcker känslor av önskan?
2. Hur formas budskapen runt faktorer som skapar instabila och osäkra identifierings perspektiv?
4. Analys
Analysen kommer struktureras med utgångspunkt i studiens diskursiva ansats, som genom operationaliseringen framställt tre nyckelaspekter av Solomons emotionella förståelse av sociala identiteter. Förhoppningen är att detta ska kunna synliggöra de retoriska
organiseringar inom språket som republikanska och demokratiska grupperingarna i USA, knyter an sina konkurrerande verklighetsuppfattningar på. För att informationsinhämtningen enklare ska kunna bearbetas av läsaren kommer analysen följa en pedagogisk struktur. Som inledningsvis redogör för de studerade aktörernas argumentation inom vapendebatten.
Därefter används Solomons teori gällande Master signifikanter att appliceras i syfte att kunna kartlägga de identitetsstärkande funktioner som möjliggör attraktionskraften inom de politiska budskapen. Immigrationdebatten kommer likaledes struktureras utifrån ovannämnda aspekter, för att kunna lokalisera den känslomässiga resonans som önskan, instabilitet/osäkerhet och
glädje manifesterar hos de tilltalade subjekten och som tillhandahålls genom de politiska
diskusarna.
4.1 Vapendebatten i det amerikanska senathuset
Efter att masskjutningarna i Dayton, Ohio och El Paso, Texas ägt rum i augusti 2019, aktualiserades på nytt den värdeladdade debatten gällande vapenkontroll i USA. Ledande politiker inom det demokratiska partiet, som i synnerhet uppmärksammat det stora behovet efter striktare vapenlagar. Har det senaste decenniet kunnat åstadkomma föga justeringar inom den befintliga vapenlagstiftningen. Som ett resultat av denna ovilja, har antalet vapenrelaterade våldsdåd i landet ökat och skapat en fortsatt otrygg miljö för landets samhällsmedborgare (Kleberg Fridh, 2019).
Partiernas ovilja att enas gällande lämpliga vapenkontrollrestriktioner. Har bidragit till studiens säkerhetspolitiska relevans. Då en lokalisering av en gemensam samsyn genom den nationella identitetsdiskursen American Exceptionalism, kan bidra till att beslutsfattare uppmärksammar de fundamentala byggstenar som förenar och binder samma landets medborgare. Detta skulle effektivt kunna bidra till att reducera den eskalerande
vapenvåldsstatistiken och skapa förutsättningar för en tryggare och säkrare inrikespolitiskt klimat. Avsnittet som följer behandlar fyra debatter daterade till den 9:e, 10:e, 11:e och 17:e, i syfte kan kunna förverkliga uppsatsens syfte. Den valda tidpunkten i debatterna har dessutom valt med utgångspunkt då debatterna i stort präglade den kongresspolitiska agendan.
Vapendebatt, USA:s senat – September 09, 2019
Ett lagförslag om striktare bakgrundkontroller presenteras av den demokratiske senatorn Amy Klobuchar. Hon lyfter fram vikten av att lagförslaget uppnår ett brett stöd i den amerikanska senaten, genom att driva en tes utifrån begreppet civilkurage. Hon menar att civilkurage är den utmärkande faktorn som kan definiera de samhällsmedborgare som vid tidpunkten för händelserna i El Paso och Dayton, agerade resolut och beslutsamt för att skydda
medmänniskor på platsen. I ljuset av denna egenskap vänder hon sig till senatorerna och ber dem uppmärksamma den heroiska insats som människor tvingats till. Som hon menar är konsekvenser av det amerikanska ledarskapets modlöshet, att enas kring gemensamma vapenlagar. Ett försök till känslomässig investering uppmärksammas även av den
demokratiske senatorn, som länkar samman begreppet civilkurage med terrorattacken i New York den 11 september. För att illustrera det mod som landets medborgare påvisar i händelse av en krissituation (Government Publishing Office, 2019:9).
Demokraten Chuck Schumer fortsätter att bygga vidare på Amy Klobuchars argumentation och riktar även stark kritik mot president Donald Trump. Där han menar att presidentens tvetydiga position gällande lämpliga vapenåtgärder inte återspeglar moralen inom den amerikanska identiteten (Ibid).
” This is America. We are so proud of this country. We can’t be proud of the President’s actions in the last month—no one can, no matter what your politics” (Chuck Schumer, Government Publishing Office, 2019:9).
Även Schumer lyfter fram händelserna i El Paso och Dayton och menar att masskjutningar och skjutrelaterade våldsdåd blivit en rutinmässig företeelse i befolkningens vardag. För att effektivt kunna förhindra denna negativa utveckling, utgör det nya lagförslaget om utökade bakgrundkontroller vid inhandling av vapen en nödvändig åtgärd, eftersom propositionen syftar till att försvåra tillgängligheten för icke lämpliga individer (Ibid).
Senatens tredje talare John Cornyn som representerar det republikanska partiet, inleder med att belysa tragedierna i El Paso och Dayton, men tonar samtidigt ner händelserna. Detta genom att istället uppmärksamma de förändringar i vapenlagstiftningen som tidigare har godkänts av den amerikanska kongressen. Den stora problematiken kan enligt Cornyn, lokaliseras till det instabila hälsotillstånd som driver vissa individer till att genomföra
en effektivare processdisponering av mediciner och behandlingar som mentalt instabila individer kan tänkas behöva. Vad som synliggörs i Cornyn argumentation är inte huruvida en lagförändring av vapendistribution i samhället kan hindra nya attentat från att inträffa, utan snarare hur personal och civila ska agera i samband med att en vapenrelaterad händelse äger rum (Ibid).
Sammantaget menar Cornyn att det nya lagförslaget i form av noggrannare
bakgrundskontroller, inte utgör en riskreducerande faktor som kommer minimera antalet skjutningar i landet. Istället uppmärksammar Cornyn den befintliga lagstiftning som redan möjliggjorts genom de lagförslag som redan antagits av den amerikanska kongressen. Han belyser stolt dessa förändringar och menar samtidigt att de utgör viktiga förändringar för att kunna råda bukt på det eskalerande vapenvåldet. Vidare betonar han att alla
kongressledamöter strävar efter ett gemensamt mål, vilket är att rädda samhällsmedborgarnas liv (Ibid).
Vapendebatt, USA:s Senat – September 10, 2019
Chuck Schumer inleder vapendebatten i USA:s senast morgonen den 10 september, med att belysa vikten av att det nya lagförslaget uppnår en bred majoritet bland USA:s
senatrepresentanter. Han menar att striktare vapenkontroller utgör en nödvändig åtgärd för att effektivt kunna hantera de kryphål som i den befintliga lagstiftningen, gör det möjligt för mentalt instabila personer att införskaffa vapen trots sitt bristfälliga omdöme. Under de rådande omständigheterna kan en individ som nekas ett vapenköp i butik exempelvis söka sig till internetbaserade forum, då lagen om vapenkontroller inte omfattar denna typ av
verksamhet (Government Publishing Office, 2019:10).
Schumers argumentationen tar vidare form genom att uppmärksamma det breda stöd
lagförslaget tillskansats inom den amerikanska befolkningen. Hela 93% anser att åtgärderna utgör en viktig nyckelaspekt för att reducera det vapenrelaterade våldet. Han lyfter vidare fram att det republikanska paritet har möjlighet att representera sina väljare, genom att rösta igenom ett förslag som kommer innebära att fler amerikanska människor liv kan räddas (Ibid).
Vapendebatt, USA:s senat – September 11, 2019
Vapendebatten gällande bakgrundskontroller i USA:s senat fortsätter. Den demokratiske kongressledamoten Chris Murphy belyser behovet av att det nya lagförslaget träder i kraft, genom att uppmärksamma de 33000 liv som årligen går förlorade som en konsekvens av USA:s omfattande vapenproblematik civila emellan. Han lyfter samtidigt fram att en samsyn existerar mellan demokrater och republikaner, då bägge partier har en ambition att reducera det vapenrelaterade våldet för att rädda amerikanska liv. Där lagförslaget gällande striktare bakgrundskontroller vid inhandling av vapen utgör en unik möjlighet för ledarskapet återvinna det förtroende som samhällsmedborgarna förlorat för politikerna (Government Publishing Office, 2019:20).
Även Murphy eftersträvar att påkalla en emotionell resonans bland de åhörare som finns närvarande under förhandlingarna. Då han vid upprepande tillfällen belyser den utbredda problematik som vapenvåldet resulterar i. Det nya lagförslaget skulle således signalera att beslutsfattarna är villiga att vidta nödvändiga åtgärder för att fler mänskliga liv ska kunna räddas (Ibid). Murphys resonemang förstärks ytterligare genom att demokraten Ben Cardin, kritiserar det amerikanska senathuset för att brista sin mest centrala mission, att värka som en av världens ledande rådsförsamlingar som hanterar konstitutionella frågor. Cardin menar att om ledarmötena i amerikanska senaten har som ambition att leva upp till denna allmänna idéföreställning, behöver det förebyggande vapenkontrollsförslag som presenterats av demokraterna följaktligen accepteras av republikanska partiledamöter. För att exemplifiera denna oförmåga introducerar han en studie om våld mellan individer, där vapen har an vänts i stor utsträckning vid konflikter mellan människor där utfallet av vapenvåldet har varit dödligt. Studien redovisar en relationell jämförelse mellan västerländska demokratier, där USA
radikalt utmärker sig i statistiken när det gäller våldsanvändning av vapen i att lösa konflikter mellan individer. Jämförelsen synliggör således den brist på kontroll som vid tidpunkten för senatdebatten präglade det amerikanska samhället. Genom en utökad bakgrundskontroll av människor som köper vapen, kan även risken för masskjutningar, självmord där vapen är inblandade och väpnande rån mot enskilda individer eller verksamheter reduceras (Ibid:20).
Vapendebatt, USA:s senat – September 17, 2019
I konstrast till ovannämnda demokrater, kritiserar republikanen John Cornyn återigen det nya lagförslaget. Då han hänvisar till att det inte finns något som stödjer att striktare
att demokratiska ledarmötena använder tragedierna i El Paso och Dayton, för att undergräva och försvaga tilliten för konstitutionens andra tillägg. Detta är enligt Cornyn ytterst beklagligt, då deras oförmåga att lokalisera den verkliga problematiken resulterar i att fler människor befinner sig riskzonen för att mista sina liv (Government Publishing Office, 2019:9).
Vapenrättsorganisations NRA:s argumentation för att bära vapen
National Rifle Association (NRA) betraktas som en kraftfull och influensstark intresseaktör vars syfte är att främja individuella vapenrättigheter runt om i USA. Organisationen har framgångsrikt framfört och påverkat den politiska synen på vapen, genom sina täta kontakter inom USA:s politiska system. Som en stor bidragsgivare i Trumps valkampanj 2016, har de genom det politiska ledarskapet effektivt kunnat begränsa demokraternas önskemål om striktare vapenkontroller. Av den anledning kommer detta kapitel belysa de grundläggande argument som organisationen lyft fram i sina motiveringar (Boglind, 2018).
“Our Second Amendment is freedom’s most valuable, most cherished, most irreplaceable idea. History proves it. When you ignore the right of good people to own firearms to protect their freedom, you become the enablers of future tyrants whose regimes will destroy millions and millions of defenseless lives.” (Wayne LaPierre, executive vice president and CEO, National Rifle Association. Bhatia, 2019).
Ovanstående budskap från vapenrättsaktivisten Wayne LaPierre, förmedlar en emotionell illustrering av den betydelsefulla roll som vapnet utgör för många amerikaner. Laglösheten som präglar nationen enligt LaPierre framställer detta ofrånkomliga behov, då den ständigt närvarande men oidentifierbar fiende hotar den individuella säkerheten. Organisationen som således förespråkar vapenrättigheter, menar att en oreglerad vapenindustri är en nödvändig
och ofrånkomlig rätt för att samhällets medborgare ska kunna känna sig trygga (The NRA
foundation, 2018).
En genomgående koppling till det konstitutionella grundelementet frihet, lyfts vid flertalet tillfällen fram av förespråkare som har anknytning till vapenrättsorganisationen NRA. Under rörelsens årliga kongress 2018 uttryckte cheflobbyisten och PR-konsulten Christopher Cox, sitt stöd för organisationen genom att likställa vapenfrågan med fundamentala värden. Där ord som ”frihet” användes som ett kraftfullt slagord för att belysa hur organisationens arbetar för att främja grundläggande rättigheter. Oliver North som är ordförande i organisation, betonar istället det andra tillägget i rättighetsförklaringen för att belysa vapnets betydelse.
“The Second Amendment is the purest metaphor for freedom because if you are not free to defend yourself and your loved ones, then you are really not free at all.” (Oliver North, President of the National Rifle Association. Bhatia, 2019).
En rutinmässig koppling mellan frihet och skjutvapen som illustrerats ovan, används
återkommande som argument inom vapenrättsorganisationen. Vapen representerar således ett nödvändigt verktyg som gör det möjligt för individer att kunna skydda både sig själva, men även övriga familjemedlemmar från externa hot. Utökad vapenkontroll och ny lagstiftning kring vapnets tillgänglighet, skulle innebära att sårbarheten bland laglydiga
samhällsmedborgare skulle försummas, vars konstitutionella rättighet är att känna sig fria (The NRA foundation, 2018).
4.2 Framträdande Master signifikanter i aktörernas argumentation
Med utgångspunkt i det undersökta kongressmaterialet och vapenrättsorganisationen NRA, syftar detta avsnitt till att utkristallisera framträdande Master signifikanter som kommer till uttryck genom inom aktörernas språkliga argumentation. För att sedermera kunna lokalisera de specifika ordval och fraser som enligt Solomon utgör attraktionskraften i debatten, kommer analysfrågorna utgöra den pedagogiska struktur som ligger till grund för kapitlets utformning.
1. Hur formars de politiska budskapen runt faktorer som väcker känslor av önskan? Demokratiska partiet
Amy Klobuchar som inleder kongressledardebatten i USA:s senat den 9:e september 2019, låter begreppet civilkurage metaforisk symbolisera en utmärkande egenskap bland landets samhällsmedborgare. Hon menar att detta begrepp utgör en central nyckelaspekt för att känslomässigt kunna förstå det mod och den tapperhet som vapenvåldets eskalerande tillvaro tvingar landets invånare till. Vilket är konsekvens av kongressens ovilja att kunna enas kring striktare och mer omfattande vapenlagar. Genom en noggrannare undersökning av Klobuchar budskap blir det således uppenbart att hennes meddelande inkluderar en utmärkande byggsten som även är framträdande i Ty Solomons teoretiska ramverk gällande Master signifikanter. Nämligen ”en önskan” om att landets beslutfattare ska överge den feghet som präglar politikernas kraftlöshet och istället sympatisera med det hjältemod som landets befolkning tvingas till i samband med landets masskjutningar. Önskan som enligt Solomon är en
bidragande faktor till att en inrikespolitisk kamp mellan utspelar sig mellan konkurrerande identiteter, går således att utkristallisera Klobuchars budskap, för att påverka de republikanska och demokratiska identitetsrepresenationerna som finns närvarande i församlingen (Solomon, 2015:1).
Den instabila tillvaro som enligt Solomon inneboende existerar inom varje identitet, kommer till uttryck genom det budskap som Klobuchar förmedlar om civilkurage. Då hon menar att det kollektiva ledarskapet har misslyckats med att skapa trygga och säkra miljö för sina samhällsmedborgare. Strävan efter en fullt stabil och tillfredsställd identitet kan dock
förverkligas om det politiska ledarskapet antar den nya lagstiftning gällande vapenkontroller som demokraterna presenterat. En negativ artikulering av ”den andre” som utgör en
grundläggande tolkningsram inom Solomons perspektiv på identitet, kan likväl betraktas genom det politiska budskapet. Som utifrån Klobuchars formulering reflekterar det republikanska partiets oförmåga att förändra den fruktlösa situationen. En kollektiv och fullkomlig identifiering kan dock upprättas och en säkrare tillvaro kan besannas, om den känslomässiga faktorn av önskan som civilkurage förmedlar, uppmärksammas av hela det representativa ledarskapet (Ibid: 27–28).
Stolthet utgör en annan central signifikant som Chuck Schumer lyfter fram i samband med sin
kritik mot presidenten. I detta sammanhang menar Schumer att begreppet symboliserar en grundläggande egenskap inom den amerikanska identiteten. Som följaktligen försummats och exkluderat till följd av presidentens bristande engagemang i inom den essentiella vapenfrågan (Government Publishing Office, 2019:10). Genom att använda stolthet som en central
byggsten i Schumers resonemang, uppmärksammar senatorn även den önskans emotionella resonans. Eftersom budskapet förmedlar en grundläggande identifieringsaspekt om vad det ”innebär” att vara amerikan.
Ytterligare en central byggsten i Solomons teori om Master signifikanter synliggörs genom Chris Murphy och Ben Cardins argumentation. Då bägge demokraterna betonar behovet av att ”rädda liv”, uppmärksammar det specifika ordvalet önskan efter kollektiv och stabil tillvaro, i den annars osäkra omgivningen präglas av en eskalerande våldsupptrappning. Begreppet skapar således förutsättningar för det politiska ledarskapet att relatera till den rådande
Solomon är avgörande aspekt för att ett subjekt som engagerar sig inom en viss diskurs, ska kunna acceptera och attraheras av de lingvistiska termer som det politiska språket förmedlar (Solomon, 2015:3–4).
Republikanska partiet och vapenrättsorganisation NRA
Den republikanska senatrepresentanten John Cornyn betonar likväl det gemensamma behovet av att rädda liv, även om han menar att demokraternas lagförslag inte utgör en bidragande faktor som effektivt kan reducera det vapenrelaterade våldet. Hans återhållsamma budskap utkristalliserar en existerande frustration, där den instabila tillvaron upprätthålls genom demokraternas oförmåga att presentera lämpliga lagförslag som kan resultera i att fler människor räddas från det skjutvåld som präglar det amerikanska samhället. Den nationella Identiteten blir således begränsad av ”den andre” som i detta sammanhang representeras av det demokratiska partiet. För att en önskan om att rädda liv ska kunna möjliggöras, behöver andra lösningar än striktare bakgrundskontroller vid anskaffandet av vapen presenteras. Endast då kan en fastställd självbild och stabil identitet realiseras, menar Cornyn (Government Publishing Office, 2019:9).
Vid en närmare analys av den retoriska argumentation som uppenbaras genom representanter från vapenrättsorganisationen, görs som tidigare uppmärksammats en återkommande
koppling till grundläggande konstitutionella värden. Frihet som inom den amerikanska ideologiska teoritraditionen utgör en fundamental rättighet för landets medborgare, används av organisatoriska företrädare för att producera en framgångsrik meddelandesstrategi. Som bygger på att vapen utgör ett nödvändigt redskap för att skydda och värna om de amerikanska friheterna (Bhatia, 2019). Om vapenanvändningen således skulle begränsas, kommer landets invånare som en konsekvens vara mer exponerade för den våldsbejakande miljö som den konfliktartade omgivningen skapar. Vilket innebär att grundläggande värden som frihet skulle riskera att omintetgöras. NRA har således framgångsrikt influerat diskursen berörande vapen genom att länka samman vapen med en förståelse av frihet, som innebär att individer själva är i kontroll över sitt öde och strävan efter en stabil identitet. Utifrån det teoretiska ramverk uppfyller kärnvärdet frihet ett av de tre kvalificerade kriterier som Solomon lyfter fram inom begreppet Master signifikanter. Då önskan om att vara fri skapar en emotionell resonans bland de subjekt som berörs av den politiska diskursen om vapen.
2. Hur formas budskapen runt faktorer som skapar instabila och osäkra identifieringsperspektiv?
De eventuella Master signifikanterna kommer i detta avsnitt beprövas i enighet med
Solomons andra kriterie, för att undersöka om budskapen har en inverkan på känslor som kan kopplas till en identitetsmässig instabilitet hos individer (Solomon, 2015:87).
Demokratiska partiet
Civilkurage, stolthet och rädda liv utgör tillsammans de utvalda nyckelbegrepp som
uppmärksammats genom demokraternas argumentation inom vapendebatterna. Samtliga begrepp har som tidigare konstaterats, uppfyllt en kvalificerade definition av önskan som går i linje Solomon teoretiska ramverk. För att begreppen vidare ska kunna klassificeras som en mastersignifikant behöver även känsla av instabilitet lokaliseras, eftersom detta fenomen utgör en grundläggande faktor till varför identiteter attraheras av en viss typ av budskap inom diskurser.
Eftersom den socialkonstruerade verkligheten enligt Solomon kan förstås utifrån en konkurrerande process, där olika förståelser och förklaringar av världen konkurrerar med varandra om tolkningsföreträde. Är i inom politiska diskurser som den emotionella aspekten av önskan uppenbaras, vilket är en anledning till att den utgör avgörande aspekt för att kunna förstå vilka känslomässiga begär som ger upphov till olika beteendemönster inom kollektiva identiteter. Genom att förstå det individuella begäret av önskan, kan även en uppfattning för identiteters instabila prägel lokaliseras. Detta då instabiliteten representerar det
icke-tillfredsställda tomrum som identiteter ständigt eftersträvar att kontrollera. Enligt Solomon involverar politiken frekvent diskurser som förmedlar olika budskap och symboler, som utlovar en identitetsbaserad säkerhet och möjlig lösning efter en fullständig tillfredsställd identitet. För att politiska budskap således effektivt ska kunna påverka kollektiva
identitetsuppfattningar, behöver strategiskt utvalda artikulationer som vänder sig direkt till sociala identiteters instabila tillstånd uppmärksammas (Solomon, 2015:16–17).
Konstruktionen av en instabil identitet möjliggörs vidare genom den kraftfulla makt som kommer till uttryck i politikernas språkbruk. Där identifikationen och den känslomässiga investeringen effektivt kan påkallas genom termer som går i linje med ett subjekts ideologiska
värderingar (Ibid:29). Civilkurage, stolthet och rädda liv som i detta avseende valt ut för att studera om en känsla av saknad kan identifieras. Kan i kontextsammanhanget betraktas som kraftfulla ordval som uppmärksammar brister inom den befintliga vapenlagstiftningen och således brister som kan påverka individers säkerhet. Begreppet Civilkurage som används av kongressledamoten Amy Klobuchar, synliggör den instabilitet som demokraten menar råder inom landets kollektiva identitetsidentifiering. Eftersom identiteter inom Solomons perspektiv förklaras genom en relationell förståelse, är det följaktligen det republikanska partiet (den andre) som begränsar möjligheten för den rådande instabila identiteten att uppnå civilkurage. (Government Publishing Office, 2019:9).
Även stolthet och rädda liv återspeglar den emotionell frustration som kan utkristalliseras inom det demokratiska partiet. Chuck Schumer som inom den politiska diskursen om
vapenkontroll, konstruerar en värdeladdad formulering kring stolthet. Hans politiska budskap erbjuder en känsla av identitetssäkerhet genom att belysa fördelarna med det nya lagförslaget, som genom att implementeras kan upprätta en känsla av stolthet då fler liv kommer att kunna räddas (Ibid).
Republikanska partiet och lobbygruppen NRA
Eftersom önskan och instabilitet är två centrala faktorer som är nära sammanlänkande, kan det vara svårt att beröra det ena begreppet utan att inkludera det andra. Som tidigare presenterats utgör rädda liv en utmärkande aspekt inom den republikanska kongressledamoten John Cornyn formulering. Där även han identifierar rädda liv som en bidragande faktor till att en fullt tillfredsställd identitet ska kunna uppnås.
Vapenrättsorganisationen NRA som istället använder sig av begreppet frihet för att belysa sina ställningstaganden kring den värdeladdade vapenfrågan. Utgör ett stabiliserande element då det möjliggör en känslomässig investering till den amerikanska konstitutionen, vilket är något som de flesta medborgare känner en samhörighet kring. Skulle detta grundläggande behov inskränkas genom striktare reglering av vapen, kommer befolkningens fundamentala värdegrund riskera att urholkas. Detta skapar således en möjlighet för individen att identifiera sin säkerhet i termer av frihet. Där demokraternas nya lagförslag riskerar att äventyra
3. Vilka känslomässiga förhoppningar av glädje väcker de politiska budskapen?
Begreppet glädje är den sista byggstenen inom begreppet Master signifikanterna, som utgör en central funktion för att kunna förstå hur en diskurs kan uppnå tolkningsföreträde. Enligt Solomon, behöver glädjen förstås i nära relation till det tidigare uppmärksammade begreppet önskan, då det ger subjektet en möjlighet att identifiera sig med en känsla av fantiserad helhet. Önskan som likväl alltid orienteras mot ett identitets stabiliserande tillstånd, manifesteras från den brist och avsaknad som ett subjekts inkompletta identitet konstant eftersträvar att
tillfredsställa. Genom att anspela på glädje erbjuder Master signifikanterna således en möjlig utväg till något bättre, även om detta enbart är en illusion från den ständigt närvarande frustration som karakteriserar identiteters representationer (Solomon, 2015:34–35).
Demokratiska partiet
Med stöd i ovanstående formulering kan glädjen även identifieras inom de utvalda politiska termerna civilkurage, stolthet och rädda liv. Detta då de kraftfulla ordvalen kan betraktas som försök att binda samman de närvarande subjekten i församlingen, med ett löfte om att
civilkurage, stolthet och rädda liv kan uppnås. Om enbart det nya lagförslaget om utökade vapenkontroller uppnår ett brett stöd inom de politiska partierna. Genom sina löften om att ovanstående attribut kan åstadkommas, orienterar Master signifikanterna subjekten mot en fiktiv helhet och fulländad identitet som kan förvärvas om demokraternas riktlinjer
förverkligas. Önskan efter detta imaginära tillstånd som konstrueras runt den avsaknad subjekten upplever, driver således identifieringen mot glädje och en lösning som åtgärderna inom vapendiskursen utlovar.
Republikanska partiet och vapenrättsorganisation NRA
De konstruerade signifikanterna Rädda liv och frihet, som uppmärksammas inom det
republikanska partiet och vapenrättsorganisationen kan förankras till den emotionella faktorn glädje som Solomon lyfter fram. Eftersom båda begreppen i diskursen erbjuder meningsfulla tillvägagångsätt för att hantera den avsaknad och brist som det nya lagförslaget om
vapenkontroller skulle innebära. Genom de positivt laddade manifestationerna belyser signifikanterna Rädda liv och frihet den slutliga referenspunkt av önskan och glädje som tycks förmedla en representativ känsla av helhet och fullkomlig identifiering. De ovannämnda signifikanterna synliggör och skapar även en relationell förståelse för hur det republikanska partiet och NRA:s självbild, skiljer sig från demokraternas ställningstaganden. Genom att
