Böckernas betydelse som pedagogiskt verktyg, samt studiens unika resultat och bidrag till professionen

Min studie har visat att barnböcker kan användas som ett pedagogiskt verk-tyg. Det stämmer med tidigare forskningen Simonsson (2004), Backman (2018), Norlin (2013) som menar att barnen genom böcker kan få erfarenhet och hjälp att utveckla kunskap om och förståelse för hur olika situationer kan hanteras. De menar också att genom samtal med barnen utvecklas deras medfödda förmåga som handlar om att både ifrågasätta, jämföra, samman-fatta och kritiskt granska det de hör och ser. Forskarna lyfter också pedago-gernas betydelse för att göra barnböckerna till socialiserings och pedagogiskt verktyg. Resultatet i min studie visar vad man som pedagog i arbetet med in-tegritet och barnböcker behöver ha i åtanke när man har för avsikt att arbeta med integritetsfrågor. Det stämmer med resultat från tidigare forskning av Simonsson (2004), Backman (2018), Norlin (2013) som menar att det är pe-dagogens uppgift att sätta sig i barnens perspektiv, försöka se vad de erfarar, vad de anser är viktigt få fram deras tolkningar och tankar samt låta dem vara delaktiga i arbetet och utveckla deras kunskaper om rätten till den personliga och kroppsliga integriteten. Det kan då vara viktigt att som pedagog vara för-beredd och kunna analysera hur ämnet i fråga kommer till uttryck i de böcker som används.

Den typen av analys som jag genomförde i min studie kan bidra till att peda-goger i förskolan kan bli uppmärksamma på vilka typer av identitetsgränser som kommer till uttryck i de aktuella böckerna och göra aktiva val i den pe-dagogiska planeringen. Den här typen av analys visar även på vilken typ av integritet (kroppslig eller personlig) som står i fokus i barnböckerna och kan hjälpa pedagoger att välja böcker som passar bäst för syftet, vid exempelvis högläsning eller diskussion i förskolan. Genom att visa hur barns strävan att kämpa för sin integritet bemöts av andra visar författare sin förståelse för in-tegritet som ett interaktivt fenomen där känslan av inin-tegritet skapas genom de andras respons och bemötande. Den typen av analys kan vara relevant när pe-dagoger väljer böcker i ämnet och använder deras innehåll i diskussion med barnen. Min analys kan alltså bidra till medvetna val av böcker i arbetet med barns integritet i förskolans verksamhet.

6.3 Metoddiskussion

Syftet och forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett genomtänkt och noggrant sätt, genom att jag i arbetet med analysen hade dem som utgångs-punkt vid val av frågeställningar, vilket har gjort det möjligt att besvara dem.

47

Jag anser att resultaten både känns relevanta och tillförlitliga då det är ett vik-tigt område att undersöka och att resultatet visar på en förändring vilket även stämmer överens med den förändring som Åbergs m.fl. (2020) studie visar på. Trovärdigheten och giltigheten i mina resultat anser jag är hög. Dock ut-går min metod från mina tolkningar och dessa tolkningar görs utefter de erfa-renheter och den kunskap jag besitter och har med mig sedan innan. Därför beroende på vem som utför denna studie kan tolkningen av böckerna ge svar som skiljer sig lite och tolkas på olika sätt, vilket kan resultera i förändringar i resultaten. För att öka trovärdigheten hade en ”second opinion” kunnat gö-ras. I studien som jag genomfört finns olika begräsningar. Tiden är en aspekt vilket gjort att arbetet med att leta böcker inte kunde pågå under en lägre tid, detta kan ha lett till att jag missat böcker som var relevanta för mitt arbete. För att få en högre giltighet hade arbetet med att ta fram barnböcker kunnat gjorts mer utförligt samt gjort en djupare analys ifall mer tid funnits. Frågan jag kan ställa mig i relation till giltigheten är ifall jag har valt rätt barnböcker, ifall jag fått tag på barnböcker som är relevanta och rättvisa? Detta anser jag är en viktig fråga att ställa sig själv då det är barnböckerna som ligger till grund för mitt analysarbete samt de resultat som framkommit. Jag anser att barnböckerna som valts ut har gjorts med noggrannhet och utefter den tidsa-spekt som fanns på ett så rättvist sätt som möjligt. Hade mer tid funnits hade val av böcker kanske sett annorlunda ut, dock tror jag att många av de böcker som jag valt till min studie även hade valts ifall mer tid fanns då jag inte hit-tade något stort utbud av barnböcker som belyser barns integritet och riktar sig mot förskolan.

Jag kan inte uttrycka mig om alla författares beskrivningar av barns integritet i barnböcker utan endast de jag analyserat. Samtidigt kan jag fortfarande se att en förändring av olika diskurser om barns integritet har skett. Metoden diskursanalys som jag använt mig av i min studie har möjliggjort analysar-betet utefter undersökningens avsikt. En alternativ metod som jag kunnat an-vänt mig utav är kritisk diskursanalys som är ett av perspektiven inom diskur-sanalys. Svensson (2019) beskriver kritisk diskursanalys genom att den tar upp maktförhållanden, orättvisor och ojämlikheter. Fokus hade då legat på att analysera språkbruk, bilder och sammanhang och med avsikt att upptäcka dolda budskap (Svensson, 2019).

6.4 Slutsatser

Denna studie kan bidra med att utveckla förståelsen för vikten av att arbeta med barns integritet genom barnböcker. Denna studie kan även bidra med förståelsen för skillnaden på hur barns integritet konstruerats av författare i

48

barnböcker över tid. Detta kan då hjälpa till i arbetet med val av barnböcker för verksamheten, böcker som är relevanta, utvecklande och tar upp barns in-tegritet på ett användbart sätt. Denna studie bidrar med ny outforskad kun-skap som kan bidra till nya forskningsområden och nya tankesätt.

En fortsatt forskning inom området med barns integritet och barnböcker hade varit intressant då jag har upptäckt att forskning om barns integritet kopplat till barnböcker saknas. Ett alternativ är att en liknande studie skulle kunna göras, fast mer omfattande. Mer omfattande när det kommer till både val av böcker och genom att komplettera med intervjuer från förskollärare för att få deras syn på arbetet med barnböcker kopplade till integritet. Eller genom in-tervjuer med olika författare. Barns integritet överlag finns lite forskning om och därför hade det varit relevant och viktigt med vidare forskning kring det. Dels för att använda sig av i förskolans verksamhet vid resonemang men också för att sprida vikten av arbetet i samhället. Forskning om barns integri-tet kopplat till barnböcker genererar kunskap om vikten av att genom barn-böcker närma sig barnen i frågor om integritet. Jag hoppas att jag genom denna studie lyckats förmedla vikten av att utveckla barns kunskaper om be-greppet integritet och rätten till sin egen integritet. Men även hur ett arbete med barns integritet och barnböcker kan se ut, val av barnböcker, böcker och pedagogers roll i arbetet och varför det är ett bra och givande arbetssätt.

49

REFERENSER

Backman, A. (2018). Med ljus på boksamtal om skugga (Licentiatuppsats, Göteborgs universitet)

https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/58136/1/gupea_2077_58136_1.pdf

Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 05, 49-61.

https://www.researchgate.net/publication/333946799_Barnperspektiv_barns_per-spektiv_och_barns_aktorskap_-_en_begreppsdiskussion

Bergström, G. (1994). Näpp! sa Alfons Åberg. Bie, L. (2014). Ella säger nej!. Bergh.

Bosson Rydell, M. (2017). Vilda säger NEJ!. (2. uppl.) Lära Förlag. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Liber.

Child rights international network (u.å,) https://archive.crin.org/en/home/what-wedo/pol-icy/bodily-integrity [2021-01-15]

Frey, J. (2014). Låt mig vara i fred!: Lotta lär sig att säga ifrån. Lamberth. Gren, J. (2001). Etik i pedagogens vardagsarbete. (2. uppl.) Liber.

Güettler, K. & Helmsdal, R. (2003). Nej! sa lilla monster. (1. uppl.) Bonnier Carlsen.

Hägglund, S., Quennerstedt, A. & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i

utbildning. (1. uppl.) Gleerup.

Johansson, E. (2005). Children´s Integrity – A Marginalised Right? Interna tional Journal of Early Childhood, 37(3), ss. 109-124.

https://doi.org/10.1007/BF03168349

Jonsson & Svedin (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet rap

port https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1153434/FULLTEXT01.pdf Justitiedepartimentet (2017). Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och

analys. Del 1.

Lanå, K. (2015). Makt, kön och diskurser- En etnografisk studie om elevers aktrösskap

och positionering i undervisningen. (Avhandling, Göteborgs universitet). GUPEA.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38861/1/gupea_2077_38861_1.pdf

50

möter piraten och spenaten. (Avhandling). DiVA.

https://uu.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:743867/FULLTEXT01.pdf

Quennerstedt, A. (2015). Young children´s enactments of human rights in early childhood education. International Journal of Early Years Education, 24(1), ss. 5– 18. https://doi.org/10.1080/09669760.2015.1096238

Sandberg, I. & Sandberg, L. (1992). Nej, sa lilla P. Rabén & Sjögren.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan- en utgångspunkt för samspel (Doktorsavhandling, Linköpings universitet). DiVA

https://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf

Sjögren, S. (2018). Lilla nej-boken. Libris.

Sjölander, A. & Sjölander, E. (2017). Barnen i Kramdalen: en saga om in

tegritet, tafsare och nättroll. Boksmart.

Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor: förutsättningar för barns

lärande i en ny tid. Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Skolverket.

Skolverket. (2020, 27 augusti) Barns integritet i förskolan. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbe-tet/barns-integritet-i-forskolan

Svaleryd, K. & Hjertson, M. (2018). Likabehandling i förskola & skola. (An dra upplagan). Liber.

Svensson, P. (2019). Diskursanalys. (Upplaga 1). Studentlitteratur. Thermaenius, H. & Karsin, Å. (2020). Lilla boken om Stopp! Min kropp!.

Bonnier Carlsen.

UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:

Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarde-rar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wirsén, S. (2015). Nej! Bonnier Carlsen.

Åberg. M., Hedlin. M., & Johansson. C. (2020). Vardagliga be

röringspraktiker i förskola och förskollärarutbildning – om normer i förändring.

Uniped :Tidsskrift for Universitets-OgHøgskolepedagogikk, 03, 205–222.

51

Åberg, M. & Hedlin, M. (2012). Förskolläraren- ett hot? Uniped :Tidsskrift for

Universitets-OgHøgskolepedagogikk, 06, 441-452.

https://www-idunn-no.bib-proxy.kau.se/file/pdf/58151184/frskollraren_-_ett_hot_.pdf

Ågren, Y. (2015). Barns medierande värld- syskonsamspel, lek och konsumt

ion. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet). DiVA